En framtidsspaning: Välfärden, valfriheten & vinsten.

En framtidsspaning: Välfärden, valfriheten & vinsten.

Välfärden, valfriheten & vinsten. Nowa kommunikation Det är normalt inte särskilt kontroversiellt när ansvariga inom den offentliga sektorn köper tjänster av privata företag. Men när så började ske inom välfärdssektorn fick frågan en annan politisk dimension. Frågor om valfrihet och framförallt vinster i välfärdssektorn har nu blivit en politiskt kontroversiell fråga. Samtidigt växer den privata tjänstesektorn för offentligt finansierade tjänster kraftigt. Allt fler företag med allt fler anställda är beroende och berörs av politiskt beslutade regelverk och hur detta förändras. Den här rapporten syftar till att ge berörda företag och andra aktörer mer kunskap om läget och vad som kan påverka utvecklingen framåt. Vi kartlägger de politiska partiernas och andra viktiga aktörers inställningar och uppfattningar. Vi ser också framåt. Vi analyserar händelser och faktorer framöver som kan komma att påverka hur utvecklingen blir. Därmed blir det tydligare hur den politiska kartan kan påverka viktiga beslut. Framförallt funderar vi över hur valet 2014 kan komma att påverka de affärsmässiga förutsättningarna för alla som är aktiva på denna växande marknad. Arbetsgrupp. Christer Hallerby Christer arbetar med strategiutveckling, omvärlds-, samhälls- och marknadsanalys. Christer har särskild kompetens i att bedöma politiska förutsättningar. Christer har erfarenhet från ledande befattningar i näringsliv, politik och offentlig sektor. Han har varit planeringschef i Vattenfall, vice VD i undersöknings företaget Temo och omvärldsanalys företaget Docere. Han har vid fyra tillfällen haft uppdrag i regeringskansliet som sakkunnig och statssekreterare. Bo Bylund Bo är jurist och har bl a arbetat i regeringskansli och riksdag. Bo har varit generaldirektör i 17 år för bl.a. Banverket, AMS/Arbetsförmedlingen. Bo är för närvarande ordförande i olika organisationer och företag samt arbetar som konsult. Bo har stor erfarenhet av att leda organisationer och har ett omfattande kontaktnät runt om i Sverige. Lednings- och styrningsfrågor, organisations- och utvecklingsfrågor samt samhällskontakter och krishantering är några områden som Bo arbetar med. Ulf Bley Ulf arbetar med strategiska tjänster inom Nowa Executive. Han vet hur kommunikations-, ledarskaps- och processperspektiv kan stödja varandra. Med sitt nytänkande, engagemang och oräddhet finner Ulf öppningar i låsta lägen. Ulf har 30 års erfarenhet av ledarskap och kommunikationsarbete från flera landsting, Regeringskansliet, Vårdförbundet, Sveriges Kommuner och Landsting. Han har en genuin förståelse av offentlig och ideell sektor och vet hur Vårdsverige fungerar på alla nivåer från sjukhusgolvet till regeringskansliet. Ulf var tidigare direktör och chef för Hälso- och sjukvårdsavdelningen på Landstingsförbundet. Rune Nordström Rune Nordström är vice vd och en av grundarna till Nowa Kommunikation. Idag arbetar Rune med kommunikationsstrategi, varumärkesprocesser, PR, opinionsbildning och lobbying. Som tidigare informationsdirektör på Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet, informationschef på Arbetslivsinstitutet och tillförordnad informations direktör på AMS har han även lång erfarenhet av lednings arbete. Rune har också politisk erfarenhet som kommunalråd. Vill du ha en föreläsning, seminarium, workshop eller någon annan form av aktivitet i ditt företag eller organisation kring denna högaktuella fråga? Hör av dig! Rune Nordström, vice VD Nowa Kommunikation 08 522 173 09 rune.nordstrom@nowakommunikation.se 2

Kapitel 1 Den privata tjänstesektorn.

Definitioner och avgränsningar. Vi fokuserar i den här rapporten på privat utförda men offentligt finansierade tjänster inom vård, omsorg och utbildning. Vi använder i fortsättningen benämningen välfärdssektorn, som samlat begrepp på aktörerna inom det här området. Välfärdsföretagen är en samlad benämning på de privata företag som levererar tjänster inom området. Den här delen av tjänstesektorn har växt fram snabbt under de tre senaste decennierna. Fram till 1980-talet utfördes dessa tjänster nästan helt och hållet av den offentliga sektorn i egen regi. Beställare och politiskt ansvariga är på den offentliga sidan främst kommuner och landsting/regioner. Ibland också staten. Det finns idag flera olika system för finansiering och upphandling av dessa tjänster: Upphandling enligt LOU (lagen om offentlig upphandling) där den offentliga beställaren handlar upp hela eller delar av en verksamhet. Skolpengen som idag gäller för ungdomsskolan. Den ger privata anordnare rätt att efter godkännande av Skolinspektionen etablera verksamhet inom grundskola och gymnasium. De blir sedan valbara alternativ för eleverna och finansieringen sker genom att en skolpeng (baserad på kostnaderna i kommunens egen verksamhet) följer med till den anordnare som eleven väljer. I flera kommuner handlas också andra typer av tjänster upp utan ett tydligt lagstöd. Ibland sker detta enligt LOU, ibland sker det med hjälp av egna kundvals-/ valfrihetssystem. Kommunerna gör då tolkningen att nuvarande lagstiftning ger dem detta utrymme. Det kan till exempel gälla sfi (svenska för invandrare) eller kommunal vuxenutbildning. Vi kommer i den här rapporten inte att göra fullständiga beskrivningar av olika upphandlingsförfaranden och olika kundval- eller valfrihetssystem. Vi koncentrerar oss på de delar av regelverket som är politiskt kontroversiella och där olika politiska initiativ kan komma att förändra förutsättningarna. Lagen om Valfrihetssystem trädde i kraft 1 januari 2009 och ger kommunerna rätt att upprätta valfrihetssystem inom vård och omsorg, där finansieringen (pengen) följer den enskilde till den anordnare som väljs. Från och med den 1 januari 2010 ska lagen om valfrihetssystem också tillämpas inom landstingens primärvård. 4

Historik och utveckling. Fram till 1980-talet existerande ingen privat välfärdssektor att tala om i Sverige. I stort sett all offentligt finansierad utbildning, vård och omsorg sköttes av stat, kommuner och landsting i egen regi. Politikernas fokus hade legat på utbyggnad av den offentliga sektorn, inte på valmöjligheter och driftsformer. Nu fick vi dock en kvalitetsdebatt. Man talade om de stora systemens oförmåga att leverera, om den offentliga sektorns stelbenthet och brister att leverera tjänster i enlighet med medborgarnas önskemål. Offentliga monopol ansågs motverka förnyelse, variation och anpassning till individuella behov. Till en början sökte politikerna lösningar inom systemets ramar. De borgerliga regeringarna på 1970-talet drev tanken om husläkare som skulle ge människor en egen läkare och kontinuitet i vården. Delar av socialdemokratin diskuterade brukarmedverkan. Men det var egentligen först när Pysslingen etablerades 1984 som det dominerande synsättet på den offentliga sektorns monopol verkligen utmanades. Debatten om Pysslingen blev hård och den socialdemokratiska regeringen svarade nästan genast med att i lag, lex Pysslingen, förbjuda statsbidrag till privata daghem. Trots detta kunde Pysslingen driva sin verksamhet vidare i mindre skala. Idén var att med färre men bättre utbildad personal och med lägre lokalkostnader driva en både effektivare och kvalitativt bättre verksamhet. På vårdsidan uppmärksammades det stort när den privat drivna Cityakuten startade sin verksamhet 1983 i centrala Stockholm. Nu fick människor i hela Stockholmsområdet en större valmöjlighet, att välja någon annan än den offentliga vården. Detta var den egentliga starten för att primärvården sedan successivt öppnades för privata intressenter. Regeringen Bildt (91-94) avskaffade Lex pysslingen. Under samma regering kom också friskolereformen och LSS. Den senare lagen ledde till en helt ny omsorgsform, personliga assistenter till gravt funktionshindrade. Utvecklingen med den privata välfärdsektorns tillväxt började sedan ta fart och allt fler företag etablerades och antalet anställda växte kraftigt. De politiska meningsskiljaktigheterna minskade och den politiska turbulensen avtog Debatten om Pysslingen blev hård. därmed i snabb takt. Den socialdemokratiska regering som tillträdde 1994 accepterade Bildt-regeringens reformer på området. Allt fler socialdemokrater drev aktivt på för mångfald, valfrihet och privata alternativ. Både borgerligt och socialdemokratiskt styrda kommuner och landsting upphandlade alltmer verksamhet från privata aktörer. Ett exempel på förändringen inom socialdemokratin var propositionen om fristående skolor som kom 2001. Där skriver man: Fristående skolor har sedan länge en plats i svenskt skolväsende. De är sinsemellan olika och kan bidra till ökad mångfald inom skolväsendet. Mångfalden i sig är positiv såväl i fristående som kommunala skolor. Den är som regel en förutsättning för utveckling och pedagogisk förnyelse. Debatten återuppstod i viss mån mot slutet av 1990-talet och handlade då om lands- 5

Historik och utveckling. tingens möjligheter att överlåta sjukhus till privata vårdföretag. Efter att först ha ombildat St Göran till ett landstingsägt bolag, sålde den borgerliga landstingsledningen detta till Capio år 1999. Den dåvarande socialdemokratiska regeringen införde då en stopplag för att förhindra att fler sjukhus såldes ut till privata intressenter. Den nuvarande regeringen avskaffade sedan stopplagen efter tillträdet 2006. Före regeringsskiftet 2006 införde den socialdemokratiska regeringen en särskild bolagsform i 32 kap aktiebolagslagen med särskild vinstutdelningsbegränsning. Regleringen innebär att dessa aktiebolag bara får dela ut till ägarna en vinst motsvarande statslåneräntan plus en procentenhet. Den nuvarande regeringen har i övrigt drivit på utvecklingen bland annat genom lagen om valfrihetssystem (LOV) för kommunernas sociala omsorgsverksamhet, samt gjort det obligatoriskt för landstingen att tillämpa valfrihetssystem inom primärvården. anses vara den kommun som har kommit längst och ses av många som en rolemodel på kommunsidan. Här finns valfrihetssystem med privata aktörer inom såväl socialtjänsten som den kommunala vuxenutbildningen. I oktober 2012 hade, enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), 171 kommuner infört eller beslutat att införa LOV inom minst ett verksamhetsområde. Det finns en bred politisk uppslutning bakom tanken att stärka den ideella sektorns aktörer inom vård och omsorg. Regeringen beslutade i oktober 2008 om en Överenskommelse med SKL och med idéburna organisationer aktiva inom det sociala området. Alla riksdagspartier ställde sig bakom Överenskommelsens principiella del. Överenskommelsen hade föregåtts av process och dialog med ett nittiotal organisationer involverade. Ett av huvudsyftena var att stärka de ideella organisationernas konkurrenskraft och därmed stimulera en större mångfald av utförare och leverantörer av hälso- och sjukvård samt omsorg. Men även utan lagstiftning på nationell nivå hade flera kommuner och landsting redan startat utvecklingen och inrättat olika former av valfrihetssystem. Inom primärvården hade detta gjorts i Stockholms, i Västmanlands och i Hallands läns landsting. Nacka 6

Fakta om välfärdsmarknaden. Enligt SCB fanns det inom vård, skola och omsorg drygt 49 000 företag under 2010. Det är en ökning med cirka 3 000 företag sedan året innan. Flest antal företag, drygt hälften, fanns inom hälso- och sjukvårdsområdet. 247 är ideella organisationer/ stiftelser, 49 089 är privata företag. Antalet anställda är 194 930 i privata företag och 38 408 i ideella organisationer. I den utförliga rapporten Den offentliga marknaden har tidskriften Dagens Samhälle gjort en beskrivning av den offentliga marknaden, dvs offentliga sektorns köp av varor och tjänster från privata näringslivet. Den beräknas omfatta 820 miljarder kronor (2011). Rapporten redovisar vidare en lista över de 100 företag som har störst omsättning på den offentliga marknaden. Byggföretag har en särställning, men några företag inom vård, omsorg och skola kvalar in på listans övre del: Carema (plats 4, omsättning 6 200 Mkr), Attendo (6 resp 4 200 MKr), Praktikertjänst (8 resp 3 800 Mkr), Capio (9 resp 3 700 Mkr) och Academia (10 resp 3 600 Mkr). Analysen visar vidare att många företag är helt beroende av den offentliga sektorn som kunder. På en lokal marknad kan dock bilden vara annorlunda, särskilt inom skolans område finns många små företag med stor lokal marknadsandel. Ur en enskild kommuns perspektiv kan beroendet av eller konkurrensen mellan leverantörer vara mycket skiftande. Uppgifter från Skolverket visar att inom gymnasieskolan fanns läsåret 2009/10 sammanlagt 976 skolor, varav 458 fristående. Kommunernas köp från privata leverantörer har ökat. En trend är att antalet friskolor ökat, trots minskande elevkullar. I Stockholms gymnasieskolor var det för första gången fler elever i friskolor än i kommunala skolor. I Stockholm fanns 96 gymnasieskolor och 67 av dessa hade fristående huvudman. Andelen elever i friskolor i några andra stora städer var: Göteborg (42%), Malmö (36%), Uppsala (25%), Linköping (25%) och Norrköping (30%). Skolverket visar vidare att det är stora regionala skillnader. Av Sveriges 290 kommuner fanns det minst en gymnasieskola i 277. Fyra av kommunerna hade endast friskolor, och ingen kommunal skola. Antalet kommuner med kommunala skolor var 273 medan fristående skolor fanns i 114 kommuner. I rapporten Köp av verksamhet från organisationen Sveriges Kommuner och Landsting görs en beskrivning baserad på på uppgifter för åren 2006-2011 (SCB:s Räkenskapssammandrag för kommunerna, landstingens Räkenskapssammandrag samt VI 2000, SKL:s årliga enkätundersökning). Kommunernas köp från privata leverantörer har ökat från 10 till 14 procent av de totala kostnaderna vilket motsvarar en ökning från 40,8 miljarder 2006 till 67,1 miljarder 2011. Pedagogiska verksamheter samt vård och omsorg utgör huvuddelen av köpen. När det gäller landstingen är situationen likartad. Köp från privata leverantörer har ökat från 10,8 till 13,5 procent vilket motsvarar en ökning från 18,1 miljarder 2006 till 27,6 7

Fakta om välfärdsmarknaden. miljarder 2011. Största delen av köpen rör primärvården och den somatiska vården, ökningen är dock störst inom primärvården och tandvården. Orsaken till primärvårdens ökning är framför allt införandet av vårdval där de privata leverantörernas andel ökar från 21 till 33 procent mellan 2006 och 2011. Oavsett om man betraktar den offentliga marknaden enligt Dagens Samhälles definition eller gör avgränsningen till kommuners och landstings direkta verksamhetsköp rör det sig om stora affärsmöjligheter. Samtidigt är potentialen ännu större. En titt på hur stor andel av kommunernas och landstingens nettokostnader för olika verksamheter som används för verksamhetsköp från privata leverantörer visar på stora skillnader. Kommunerna Kommunernas totala kostnader uppgick till 489,9 miljarder kronor under 2011. Kostnaderna för köp av verksamhet uppgick till 77,0 miljarder kronor vilket motsvarar 16 procent av de totala kostnaderna. Andelen köp av verksamhet har ökat med fyra procentenheter mellan 2006 och 2011. Ca två procentenheter utgörs av köp av verksamhet från offentliga leverantörer (annan kommun, kommunalförbund etc). Vård och omsorg har högst andel när det gäller köp av verksamhet från privata leverantörer, 15,7 procent 2011, en ökning på drygt 4 procentenheter mellan år 2006 och 2011. Också inom de pedagogiska verksamheterna har andelen ökat med drygt 4 procentenheter för de privata leverantörerna. (De riktade insatserna omfattar flyktingmottagning och arbetsmarknadsåtgärder). Fristående alternativ etablerades först inom förskolan där ökningstakten inte längre är så hög, från 15 procent av verksamhetens kostnader år 2006 till 18 procent år 2011. Inom grundskolan går de flesta elever i den egna kommunens skolor. Det är inom gymnasieskolan som andelen köpt verksamhet är störst inom de pedagogiska verksamheterna och även ökningstakten är högst, från 22 procent år 2006 till 28 procent år 2011. Landstingen Landstingens totala nettokostnader, exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen, uppgick 2011 till 204 miljarder. Under året köpte landstingen verksamhet för drygt 44 miljarder (22 procent av den totala nettokostnaden). Privata leverantörer stod 2011 för drygt 63 procent av kostnaden för den köpta verksamheten. Det är främst inom primärvård och tandvård som andelen köpt verksamhet i förhållande till nettokostnaden ökar. Orsaken till ökningen i primärvården är införandet av vårdval från och med 2007 och i tandvården den bolagisering som genomförts de senaste åren. Vårdvalsystemet startade i Halland 2007 och infördes i Stockholm och Västmanland 2008. Under 2009 fick invånarna i bland annat Region Skåne och Västra Götalandsregionen rätt att välja vård. Sedan 1 januari 2010 är vårdval i primärvården obligatoriskt enligt hälso- och sjukvårdslagen. Vårdvalssystemet i primärvården innebar ett stort antal privata nyetableringar. Landstingens köp av primärvård från privata leverantörer har ökat från 6 miljarder år 2006 till 11,5 miljarder kronor år 2011 vilket innebär en ökning med 91 procent. Under samma period har landstingens köp av verksamhet från offentliga leverantörer ökat med 15 procent. 8

Fakta om välfärdsmarknaden. Antalet landstingsdrivna vårdcentraler har minskat med 7 procent mellan 2006 och 2011 medan antalet vårdcentraler som drivs av annan huvudman än landsting har ökat med närmare 85 procent under samma period. Under 2011 köpte landstingen specialiserad somatisk vård för 22 miljarder kronor, fördelat på 8,5 miljarder från privata och 13,5 miljarder kronor från offentliga leverantörer. LSS Personlig assistans enligt lagen om särskilt stöd till funktionshindrade, LSS, är ett litet område men en betydande marknad. År 2010 var drygt 15 000 personer berättigade till personlig assistans. Kostnaderna för samhället var 23,44 miljarder kronor, varav kommunerna stod för 4,29 och staten för resten. Assistansen utfördes av kommuner (knappt hälften av volymen), privata företag (42%) samt kooperativ och assistansmottagarens egen regi. Två bolag stod för hälften av de privata företagens omsättning, dvs ca 5 miljarder. (Källa DS 19/2011) LOV Med stöd av lagen om valfrihetssystem, LOV, kan kommuner och landsting införa valfrihetssystem. Lagen omfattar all socialtjänst, inklusive insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS samt hälso- och sjukvård. LOV ger verktyg för att informera tänkbara leverantörer om möjligheten att leverera välfärdstjänster inom dessa områden och för hur man ska göra när man prövar om en leverantör ska godkännas. 1 oktober 2012 såg beslutsläget för införande av LOV ut enligt följande: 129 kommuner har infört LOV 42 kommuner har beslutat om att LOV ska införas 55 kommuner utreder införandet av LOV 28 kommuner har beslutat att inte införa LOV 36 kommuner utreder inte LOV 9

Fakta om välfärdsmarknaden. Kommunernas köp av verksamhet från privata leverantörer 2006 och 2011 fördelat per verksamhet, procentuell andel av verksamheternas kostnader. Andel i procent 18 16 14 12 10 8 6 4 2 Källa: SCB 2011 2006 Politisk Infrastruktur Kultur/Fritid Pedagogisk Vård/Omsorg Riktade insatser Landstingets köp av verksamhet från privata leverantörer 2006 och 2011 fördelat per verksamhet, procentuell andel av totala nettokostnaden. Andel i procent 35 30 25 2011 2006 Källa: SCB VI 2000 Ekonomistatistik 20 15 10 5 Primärvård Somatisk vård Psykiatrisk vård Tandvård Övrig hälso- & sjukvård Regional utveckling Politisk verksamhet 10

Vinstdebatten. Det var ett avslöjande i Dagens Nyheter om vanvård i ett av vårdföretaget Caremas äldreboenden, Koppargården hösten 2011, som startade den senaste debattrundan om vinster och valfrihet i välfärden. I kölvattnet av Koppargården började media granska ägande och vinster i Carema och några andra välfärdsföretag. Man fann då att ägandet fanns i riskkapitalbolag och att en del av överskotten i verksamheterna undandrogs beskattning och fördes ut till skatteparadis. Flera debattörer gjorde kopplingar mellan kvalitetsfrågorna samt vinstuttag och ägande. Man menade att själva ägandet nu låg långt ifrån verksamheten och att riskkapitalbolag hade avkastningskrav som det inte var rimligt att offentligt finansierad verksamhet skulle drabbas av. I debatten restes bl a krav på högre och tydligare kvalitetskrav, på restriktioner, utvidgat meddelarskydd och på vinstförbud för välfärdsföretag. Både Carema-debatten i sig och den därtill kopplade vinstdebatten innebar att politiker i stort sett i alla partier blev bekymrade och krävde åtgärder. Regeringen Reinfelt tog flera initiativ till utredningar och utvärderingar. Inom socialdemokratin uppstod en intensiv debatt om vinster i välfärden. Regeringens företrädare avvisade vinstförbund. Men finansministern aviserade förbud mot så kallade räntesnurror, som innebar en begränsning för företagen att föra ut obeskattade vinster ur landet. Flera andra åtgärder aviserades och vidtogs från socialdepartementets och utbildningsdepartementets sida om kvalitetskontroll, inspektioner och hårdare tillståndsprövning. I många kommuner och landsting har rutinerna skärpts för upphandling mm. Företrädare för välfärdsföretagen menade att höga vinstuttag inte generellt gällde i sektorn. Friskolornas Riksförbund framhöll i debatten att vare sig vinstnivåer eller utdelningar inom sektorn var orimliga. Regeringen gav Socialstyrelsen i uppdrag att jämföra kvaliteten i privat och offentlig äldrevård. Svaret från myndigheten blev att det inte går att se Offentligt finansierad privat välfärdsverksamhet bör utföras av icke-vinstaktörer. några stora och entydiga kvalitetsskillnader mellan privat och offentlig äldreomsorg. Däremot menade man att storleken på den enhet som utför olika insatser till äldre har betydelse. Hösten 2011 kom SNS med en uppmärksammad rapport Konkurrensens konsekvenser. I denna tog man upp frågor om svårigheten att mäta effekter av de privata företagens verksamhet, möjligheterna att utforma betalsystemen effektivare mm. LO tog på sin kongress under 2012 ett beslut om att förbjuda vinstuttag från företag inom välfärdssektorn. Detta beslut har senare mildrats genom beslut som LOs styrelse tagit i januari 2013. Man slår där fast att offentligt finansierad privat välfärdsverksamhet bör utföras av icke-vinstaktörer. Konkret vill man att de så 11

Vinstdebatten. kallade SVB-bolagen (bolag med särskild vinstbegränsning) ska utvecklas genom en princip om allmännytta till en ny bolagsform som man kallar samhällsbolag. LO vill alltså att offentligt finansierad privat välfärdsverksamhet som huvudregel ska utföras av samhällsbolag och andra aktörer som inte drivs av vinstintresset. Lagstiftningen ska dock vara dispositiv och ge kommuner möjlighet att åsidosätta huvudregeln om samhällsbolag när motiv för detta kan presenteras. Svenskt Näringsliv har hårt kritiserat LOs ståndpunkt som företagarfientligt. Sammanfattningsvis är det tydligt att Carema-affären och vinstdebatten skapat en större osäkerhet för branschens alla aktörer. Flera politiska åtgärder i åtstramande och restriktiv riktning är på väg, både på nationell och på kommunal nivå. 12

Opinionen. I en opinionsundersökning som Novus presenterade i samband med Almedalsveckan 2012 kan man se en tydlig skillnad mellan blocken. Av de rödgröna väljarna anser 48 procent att vinstdrivande bolag inom vård, skola och omsorg inte alls ska få finnas. Av alliansväljarna har endast åtta procent den inställningen. Men å andra sidan anser endast 12 procent av samtliga tillfrågade att vinstuttag från sådana bolag ska vara tilllåtna. Bara 25 procent av alliansens väljare och två procent av de rödgrönas anser att ägarna själva ska få bestämma hur vinsten används. Hela 63 procent - nära två tredjedelar - av alliansväljarna och 48 procent av de rödgrönas väljare kräver att vinsten återinvesteras i verksamheten. Ja Nej Kanske 13

Opinionen. Den här bilden bekräftas delvis när Novus ställer frågor om vinst och välfärdsföretag till sin Sverigepanel under perioden 20 25 september 2012. Det är få som vill förbjuda vinstdrivande företag helt och hållet - men dock betydligt fler socialdemokrater (26%) än Allianssympatisörer (6%). Det är dock hela 48% som anser att all vinst ska återinvesteras i verksamheten. Här är skillnaden också stor mellan socialdemokrater och allianssympatisörer. Det är fler från alliansen som här väljer alternativet att vinstuttaget bör regleras så att man hindrar att vinstuttaget blir skattefritt. I den här mätningen är det dock betydligt fler allianssympatisörer än i den tidigare refererade Almedalsmätningen som accepterar vinstuttag (38+19 = 57%). Se nedanstående tabell. Vilken är din inställning till vinster för privata leverantörer inom vård/skola/omsorg? Tycker du att Total Män Kvinnor M S M+FP+C+KD Vinstuttag bör förbjudas helt 16% 15% 17% 5% 26% 6% Vinster bör endast få återinvesteras i Verksamheten 48% 41% 54% 36% 57% 34% Vinstuttag bör regleras för att hindra att vinsten blir skattefri 23% 29% 16% 36% 13% 38% Företagen bör få bestämma själva över eventuell vinst 10% 13% 6% 20% 3% 19% Vet ej 4% 2% 6% 3% 2% 3% Källa: Novus opinion Anmärkningsvärt är att klart mindre än hälften 24% - anser att offentliga leverantörer generellt är bättre än privata. Av Alliansen väljare är det endast 8%. Se nedan. Anser du att det är någon skillnad i kvaliteten mellan privata och offentliga leverantörer inom vård/skola/omsorg? Total M+FP+C+KD S S+V+MP Privata är generellt bättre 19% 27% 10% 9% Ingen skillnad 27% 35% 23% 24% Offentliga är generellt bättre 24% 8% 39% 41% Vet ej 31% 31% 28% 26% Källa: Novus opinion Klyftan mellan blocken blir också tydlig när frågan handlar om valfriheten blivit bättre eller sämre med privatiseringarna. Här svarar 61% av alliansens sympatisörer ja men endast 19% av socialdemokraterna gör det. Se nedan. 14

Opinionen. Anser du att valfriheten blivit bättre eller sämre i och med privatiseringen inom vård/skola/omsorg? Total M+FP+C+KD S S+V+MP Sämre 18% 4% 37% 34% Oförändrad 20% 17% 21% 21% Bättre 39% 61% 19% 23% Vet ej 23% 18% 23% 22% Källa: Novus opinion Det är 43% av Alliansens väljare som anser att valfriheten försämras om ett vinstförbud införs. Mest anmärkningsvärt är då att 57% inte har den uppfattningen och att 10% till och med anser att den skulle bli bättre. Se nedan. Om möjligheten att ta ut vinster tas bort inom vård/skola/omsorg, tror du då att följande påverkas generellt till det bättre eller sämre? Total M+FP+C+KD S S+V+MP Sämre 31% 43% 21% 23% Oförändrad 34% 31% 35% 37% Bättre 16% 10% 25% 25% Vet ej 18% 16% 18% 16% Källa: Novus opinion När det gäller motsvarande fråga om kvaliteten så är det ännu färre av Alliansens sympatisörer som anser att den blir sämre om det införs ett vinstförbud. Se nedan. Om möjligheten att ta ut vinster tas bort inom vård/skola/omsorg, tror du då att följande påverkas generellt till det bättre eller sämre? Total M+FP+C+KD S S+V+MP Sämre 20% 26% 13% 13% Oförändrad 23% 29% 18% 17% Bättre 41% 29% 55% 58% Vet ej 16% 16% 14% 12% Källa: Novus opinion Det är uppenbart så att Alliansen har och kommer att få det svårt att övertyga sina sympatisörer att valfrihet och kvalitet påverkas negativt av ett vinstförbud. Det är snarare så att många anser att ett sådant förbud skulle vara positivt och det gäller nog generellt för alla de fyra Allianspartierna. Alla partierna är dock motståndare till ett vinstförbud (och kommer att så förbli). Väljaropinionen innebär dock troligen att man kommer att fokusera mer på restriktioner och kvalitet än en offensiv satsning på att vidga valfriheten till nya områden. Det är uppenbart att de flesta partier har svårt att gå i takt med väljaropinionen. 15

Kapitel 2 Den politiska kartan.

Regeringspartierna. Sammantaget har valfriheten från början varit en central del i den nuvarande regeringens politik. I Alliansens valplattform Nytt hopp för Sverige från maj 2006 slår man fast att välfärden ska vara solidariskt och gemensamt finansierad och fördelas efter behov, men mångfalden av välfärdsproducenter måste öka. Individens möjligheter att göra egna fria val skulle öka i alla delar av den offentligtfinansierade välfärden. I regeringsförklaringen 2006 framhölls att man kommer att öka utrymmet för enskilda initiativ och eget företagande inom välfärdssektorn. Regeringsföreträdarnas entusiasm för att tala i retoriska vändningar om privatiseringar, konkurrensutsättning samt konkurrensens välgörande effekter på produktivitet, servicenivå och ekonomi har dock avtagit när debatten fokuserat på uteblivna skolresultat, blöjdebatt, brister i äldreomsorgen och vinster till skatteparadis. Redan före valet 2010 la utbildningsministern ett förslag till vuxenutbildningspeng från den så kallade frivux-utredningen i byrålådan. Man har inte heller, som en del förväntat sig, ännu lagt något förslag om att göra LOV obligatorisk för kommunerna. I vinstdebatten är regeringen tydlig med att privata företag måste generera vinst och kunna ta ut en adekvat utdelning ur företaget. Men finansministern arbetar för att begränsa räntesnurrorna, som gör att företagen kan föra över vinstmedel till utlandet utan att de beskattas i Sverige. Moderaterna Moderaterna har i hög grad varit drivande bakom utvecklingen med olika valfrihetsoch pengsystem, även om man inte haft det direkta ansvaret i regeringen. På lokal och regional nivå har man mer direkt suttit i förarsätet och drivit på. Det gäller till exempel i Nacka kommun och i Stockholms Läns Landsting. Man kan med fog säga att valfrihetsfrågorna, konkurrensutsättning och privatisering tillhört kärnan i moderaternas ideologi under ett par tre decennier. Det tillhör alltså det tankegods som överlevt omstöpningen från de gamla till de nya moderaterna. På senare tid har det dock blivit en ökad försiktighet i moderata företrädares sätt att uttrycka sig för att inte utmana starka opinioner. I en artikel i DN i år framhåller finansmarknadsminister Peter Norman och gruppledaren i riksdagen Anna Kinberg Batra följande från en moderat arbetsgrupp: Rapporter om vanvård i omsorgen, kunskapsluckor i skolan och välfärdsföretag som gömmer sig i skatteparadis upprör och berör En återgång till de stora systemen, utan valmöjligheter för vare sig brukare eller personal, stärker inte kvaliteten eller tillgängligheten. Däremot måste oacceptabla skatteupplägg stoppas, valutan för skattepengarna garanteras och framförallt måste regelverken och tillsynen utformas så att välfärdsbehovet, inte vinstintresset, styr verksamheterna. Varje felanvänd krona är en stöld från folket. Centerpartiet Centerpartiet har precis som moderaterna inget direkt ansvar för utbildnings- och välfärdsfrågorna i regeringen. De är dock mer ideologiskt renodlade och tydligare i sitt budskap än moderaterna. Annie Lööf sa i Almedalen: Men till dem som vill stoppa enskilda medborgare från att välja skola eller doktor har jag ett tydligt besked valfriheten är här för att stanna. Partiet har också tydligt förklarat att man vill göra LOV:en obligatorisk för kommunerna. Det 17

Regeringspartierna. återstår att se var Centerpartiet slutgiltigt hamnar med tanke på vikande opinionssiffror och oenighet i partitoppen. Kristdemokraterna För Kristdemokraterna har valfrihet och LOV:en blivit stora profilfrågor. Vikande opinionssiffror har inte fått ledningen att vika en tum från denna politik. Göran Hägglund har också gång på gång sökt debatt med socialdemokraterna i vinstfrågan. På DN- Debatt den 1 november 2012 karaktäriserar han de besluten i socialdemokraternas partistyrelse som ett generalangrepp på valfriheten. Hägglund menar vidare att valet 2014 kommer att bli en folkomröstning om valfrihet. behoven av kontroll och kvalitetsuppföljning. Möjligheten att tjäna pengar också inom välfärden är en viktig drivkraft för utveckling och nytänkande, men kan också leda till ett kortsiktigt beteende som kan gå ut över långsiktig kvalitetsuppbyggnad. Vi ska inte vara naiva. Folkpartiet Folkpartiet har länge varit ideologiskt drivande när det gäller privatisering och privata alternativ. Men även här finns tecken på en något försiktigare hållning. Även om utvecklingen med fler friskolor har fortsatt, är det omvittnat svårare att starta en friskola idag än för tio år sedan. De tillståndsgivande myndigheterna har blivit tuffare i sin prövning av nyetableringar. Jan Björklund stoppade också före valet 2010 ett förslag till pengsystem inom vuxenutbildningen i skrivbordslådan. Entusiasmen dämpas troligen också av frånvaron av tydliga kvalitetsförbättringar i skolan samtidigt som vinstdebatten uppstått. I Almedalen 2012 sa Jan Björklund följande: Diskussionen om välfärdsföretag ska få gå med vinst eller inte är rent ointellektuell. Ingen är väl beredd att driva ett företag om det är förbjudet att gå med vinst, om det enbart är tillåtet att gå med förlust Samtidigt ska vi vara aktsamma med skattepengarna. När fler får möjlighet att erbjuda välfärd ökar 18

Oppositionen. Det är idag svårt att tala om ett rödgrönt alternativ ens på en generell politisk nivå. Sannolikt kommer partierna att gå till val var och en för sig 2014 samtidigt som de försöker skjuta upp en eventuell regeringsdiskussion till efter valet. När det gäller välfärdsföretagen så är spännvidden väldigt stor mellan miljöpartiets mer positiva syn till vänsterpartiets betydligt mer restriktiva syn på privata alternativ och konkurrensutsättning. Inom det socialdemokratiska partiet finns också olika uppfattningar särskilt i vinstfrågan. Först efter kongressen 2013 kommer en tydlig uppfattning att finnas som kommer att vara partiets linje i 2014 års val. Socialdemokraterna Socialdemokraternas välfärdspolitik bygger på grundläggande värderingar om solidaritet, omtanke, rättvisa och jämlikhet. Partiet framhåller att de sociala tjänsterna som vård, skola och omsorg aldrig kan reduceras till en vara på en marknad, där samhällets uppgift enbart blir att fördela skattepengar för den enskilde medborgarens inköp. Med anledning av den debatt som uppstått efter Carema-affären tog den socialdemokratiska partistyrelsen ett beslut den 26 oktober 2012 om partiets linje rörande välfärdsföretagen. Beslutet innebär inget förbud mot vinster i företagen, men ett antal förslag som ska begränsa vinsterna och göra företagen mer transparanta. Förslagen innebär följande. Ingen vinst på bekostnad av kvalitet. Personaltäthet, personalkostnader och andra kvalitetsrelaterade kostnader ska regleras så att de inte är väsentligt lägre i privata företag än i offentlig verksamhet. Hårdare krav på vilka som får driva välfärdsverksamhet. Avgörande blir kompetens, seriositet och långsiktighet. Vid ägarbyte sker en prövning. Förhindra onödig resursförbrukning. Det ska säkerställas att ett tillräckligt underlag finns för ny privat verksamhet. Obligatoriskt samråd med kommun när friskola ska startas upp. LOV ska inte vara obligatorisk. Resurser efter behov. Det är brukarnas behov som ska styra resursernas storlek. Företagen ska betala skatt i Sverige. Lag om investeringsskydd. Offentlig verksamhet ska inte kunna säljas till underpris. Skärpt tillsyn, garanterad mångfald och etisk kod. Öppna böcker, meddelarskydd mm. Partistyrelsens beslut var enhälligt och kommer nu att behandlas på socialdemokraternas partikongress i april 2013. Debatten kommer säkerligen att bli intensiv, men det skulle förvåna om inte partistyrelsens linje i stort kommer att stå sig. Och detta trots förslaget från LO. Samtidigt kan nämnas att ett klart övervägande antal tunga socialdemokratiska kommunal- och landstingspolitiker inte anser att det går att förbjuda vinstuttag i välfärdsföretag. Tidningen Dagens Samhälle talade i september med 50 socialdemokratiska toppolitiker runt om i landet och endast fem av dessa ville direkt förbjuda vinstuttag i välfärden. 19

Oppositionen. Sammanfattningsvis innebär detta att socialdemokraterna i valrörelsen kommer att stå för en linje där man betonar vikten av valfrihet, tolererar en viss vinst i välfärdsföretagen men att man i betydligt högre grad än i förra valrörelsen fokuserar på kvalitet. Man kommer att driva linjen att höga vinstuttag står i konflikt med kvalitet och medborgarnas intresse. Miljöpartiet Miljöpartiet har varit positiv och pådrivande när det gäller utvecklingen på skolsidan. Man skriver till exempel på sin hemsida att man är stolta över friskolereformen. Man har varit betydligt mer ambivalenta när det gäller vård och omsorg. Man röstade mot LOV:en i riksdagen när den antogs i november 2008 och hade en gemensam reservation i socialutskottet med socialdemokraterna och vänsterpartiet. Samma förhållanden gällde när lagen om Vårdval i primärvården antogs av riksdagen i februari 2009. I kommunerna har miljöpartiet både sagt ja och nej till införande av LOV. I förslaget till nytt partiprogrammet som ska behandlas på partikongressen i maj 2013 har man också en relativt neutral syn på driftsformen och skriver: Under senare år har medborgarna fått ett ökat inflytande över välfärdstjänsterna genom olika slags valfrihetsreformer. Miljöpartiet har ingen ideologisk låsning kring huruvida välfärdstjänster ska drivas privat eller offentligt. Det är kvaliteten på välfärden som är viktig, inte driftsformen. Däremot tar vi ställning för brukarinflytande oavsett driftsform. Men vinstdebatten har också påverkat diskussionen inom Miljöpartiet. Man betonar i det nya partiprogrammet att privata utförare inom välfärden ska ha som främsta motiv att bedriva en högkvalitativ verksamhet, gärna med inslag av nya idéer inom pedagogik och omvårdnad. Syftet med verksamheten ska inte vara att uppnå vinst. Denna principiella syn har tidigare konkretiserats som att välfärdsföretagen måste skriva in i bolagsordningen att vinst inte är deras primära syfte. I det nya programförslaget sägs vidare att vinst ska som huvudregel återinvesteras i verksamheten. Upplägg som innebär orimligt höga vinstuttag eller ränteutbetalningar, eventuellt också via så kallade skatteparadis, ska stoppas. Verksamheternas ekonomi ska redovisas öppet. Även Miljöpartiet kommer troligen att fokusera på kvalitet oavsett driftsform med förstärkta inspektioner och andra kontrollfunktioner på både nationell och kommunal nivå. Dessutom kommer man att vara positiv till åtgärder som begränsar vinstuttag och negativ till riskkapitalbolag. Vänsterpartiet Vänsterpartiet har varit konsekvent emot valfrihetsreformer inom välfärdssektorn. Idag är partiets huvudkrav nej till vinster i välfärden. I partiets nya utbildningspolitiska program skriver man: Ökade valmöjligheter och introduktionen av fristående skolor har förstärkt sorteringen. Det måste leda till en omprövning av skolpolitiken. Man vill vidare att kommunerna ska ges vetorätt vid nyetablering av fristående skolor. Vidare anser man det vara oacceptabelt att skolor drivs som aktiebolag. I juli 2012 gav man ut rapporten: En välfärd fri från kommersiella intressen. Där vill man att välfärden ska avkommersialiseras Man föreslår en lag mot att skattebetalar- 20

Oppositionen. nas pengar kan gå till vinstsyftande eller vinstutdelande företag verksamma i kärnverksamheterna inom vård, äldreomsorg, skola och förskola: Alla skattemedel ska komma välfärdens brukare till godo. Kooperativa företag och ideellt drivna utövare ska fortsatt kunna ges offentliga medel för att bedriva sin verksamhet på dessa områden om de driver den utanvinst. Detsamma gäller andra ägarformer som övergår till att bedriva sinverksamhet utan vinstsyfte, till exempel till en särskild bolagsformanpassad för detta. Det är ingen tvekan om att vänsterpartiet går längst av alla partier när det gäller att motverka privata välfärdsföretag och överhuvudtaget kommersiella intressen och privat företagande inom välfärdssektorn. Den intressanta frågan blir då hur långt man kan drivas att kompromissa med andra partier efter valet 2014. När det gäller valfriheten så finns det vissa öppningar. Man tycks också vara beredd att acceptera kooperativa företag och ideellt drivna verksamheter utan vinstsyfte. Detsamma tycks gälla bolag med särskildvinstutdelningsbegränsning enligt 32 kapitlet aktiebolagslagen. Sverigedemokraterna. Sverigedemokraternas syn i dessa frågor framgår av skrivningarna i deras principprogram: Till de mest centrala delarna av välfärden räknar vi vården, skolan och omsorgen samt de ekonomiska trygghetssystemen i form av försörjningsstöd, pension, arbetslöshetsersättning och sjukförsäkring. Stat och kommun skall stå för finansieringen och tillsynen av vården, skolan och omsorgen, men när det gäller utförandet av dessa välfärdstjänster skall alternativa och privata driftsformer vara tillåtna. Ledande sverigedemokrater har också uttryckt sig positivt om att göra LOV:en obligatorisk. Förmodligen kommer man att stödja ett sådant förslag om regeringen väljer att lägga fram ett sådant lagförslag i riksdagen före 2014. Inställningen i principprogrammet präglar också huvudsakligen partiets agerande i kommunerna, även om de där är mer oberäkneliga. 21

Kapitel 3 Utvecklingen fram till 2014.

Utvecklingen fram till 2014. Här beskrivs kortfattat några förväntade händelser och åtgärder som kan komma att påverka villkor och förutsättningar för välfärdsföretagen fram till valet 2014. Listan är inte fullständig. Våren 2013 Lagstiftning mot skatteplanering med så kallade räntesnurror. Syftet är att begränsa möjligheterna för företag att slippa beskattning i Sverige genom att räntevägen föra ut vinster till bland annat skatteparadis. En del av debatten kring Carema 2011 handlade om att ägarna genom höga räntor på interna lån kunde föra ut en stor del av vinsten till skatteparadis. Samma upplägg använder sig många riskkapitalbolag av. Regeringen överlämnade i juni 2012 en remiss till lagrådet med förslag till ny lagstiftning. Rådet kom med viss kritik mot rättsäkerheten i förslaget. En proposition med lagförslag till riksdagen förväntades under tidig höst 2012 för att lagen skulle kunna träda i kraft den 1 januari 2013. Men ännu (jan 2013) har inte regeringen beslutat om någon proposition. Detta tyder på att bland annat lagrådets yttrande berett finansdepartementet vissa problem. Trots detta bör en proposition komma under våren. Regeringen och Anders Borg har bundit sig ganska hårt vid förslaget. Februari 2013 Utredningsförslag Villkor för friskolor. Den så kallade friskoleutredningen med förre utbildningsministern Lars Leijonborg som ordförande är en parlamentarisk kommitté där alla riksdagspartierna är representerade. Utredningen ska kartlägga ägarstrukturen inom skolväsendet. Man ska överväga om Skolverket och Skolinspektionen kan publicera information om offentliga och fristående skolor på ett mer lättillgängligt sätt så att elever, föräldrar och andra intressenter kan utläsa och jämföra olika skolors kvalitet. Kommittén ska också redovisa rättsläget när det gäller avknoppning av kommunal verksamhet på skolområdet och vid behov tydliggöra och förenkla regleringen. Det viktigaste i uppdraget är att utreda om Skolinspektionen kan vidta åtgärder, och i så fall vilka, i det fall man har allvarlig kritik mot en utbildningsanordnare och samtidigt finner belägg för att ekonomiska uttag ur verksamheten väsentligen bidragit till bristerna. Utredningen ska lämna sitt betänkande den 1 februari. Utredningen är särskilt intressant, eftersom den är parlamentarisk. Den kommer att tydligt visa var riksdagspartierna idag står i frågan om vinstuttag. Det återstår att se om detta synsätt också kan spegla synen på andra välfärdsområden. Juni 2013 Ny tillsynsmyndighet. Enligt ett regeringsbeslut inrättas den 1 juni 2013 Inspektionen för vård och omsorg. Det är en ny tillsynsmyndighet för hälsooch sjukvård samt socialtjänst. Inspektionen kommer att överta bl.a. tillsyns- och tillståndsverksamheter från Socialstyrelsen. Myndigheten är ett exempel på regeringens inriktning att lägga ökad tyngd på kvalitetsuppföljning, inspektioner och granskningar av välfärdsektorn. Inom utbildningsområdet finns sedan tidigare en liknande myndighet, Skolinspektionen. 23

Utvecklingen fram till 2014. Januari 2014 Utredningsförslag Obligatorisk LOV Det är idag frivilligt för kommunerna att införa LOV:en inom socialtjänsten, medan det är obligatoriskt för landstingen att upprätta valfrihetssystem och tillämpa LOV:en inom primärvården. Det finns sannolikt ett brett stöd inom regeringspartierna för att göra LOV:en obligatorisk också för kommunerna. Regeringen utsåg i slutet på förra året en särskild utredare som ska se på förutsättningarna och behovet av att göra lagen obligatorisk. (S 2012:08 Utredningen om framtida valfrihetssystem inom socialtjänsten.) Utredaren ska utreda och utvärdera effekterna av LOV:en så här långt. Utifrån denna utvärdering ska utredaren överväga för- och nackdelar med att införa en obligatorisk lagstiftning om valfrihetssystem på socialtjänstområdet. Utredningen ska enligt direktiven lämna sitt förslag senast den 15 januari 2014. Detta innebär en tidsplan som inte gör det möjligt med en riksdagsbehandling av en eventuell proposition i frågan före valet 2014. Samtidigt har frågor kring kvalitet, vinster, försäljningar och privata aktörer inom välfärdssektorn aktualiserats. Eftersom välfärdssektorn finansieras av skattemedel och utför för samhället grundläggande tjänster anser regeringen att det är av största vikt att de som äger och driver företag har ett långsiktigt engagemang och intresse i att bedriva en högkvalitativ verksamhet. Syftet med utredningen är att ytterligare säkra samhällets krav på att de som äger och driver företag inom skola, vård och omsorg ska ha ett långsiktigt och seriöst engagemang och bedriva en god och högkvalitativ verksamhet. I likhet med finanssektorn finns det även inom välfärdssektorn behov av att säkerställa att ägare och företagsledningar är seriösa och kompetenta. Eventuella krav ska utformas på sådant sätt att de främjar mångfald och att verksamhet inom välfärdssektorn fortsatt kan bedrivas i olika storlek samt i olika drifts- och ägarformer. Utredningen ska lämna sina förslag senast den 28 februari 2014. Det innebär att någon sakbehandling i riksdagen av eventuella lagförslag inte blir möjlig före valet 2014. Februari 2014 Utredningsförslag om krav på ägare och företagsledningar inom välfärdssektorn I december 2012 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare som ska lämna förslag på vilka ytterligare krav som bör ställas på ägare eller företagsledningar inom välfärdssektorn. I ett pressmeddelande från finansdepartementet sägs: Mångfalden av aktörer inom de offentliga välfärdstjänsterna har ökat under senare år. Utvecklingen är positiv. 24

Kapitel 4 Framtid.

Slutsatser. Av den tidigare redovisningen drar vi följande slutsatser. 1. Inom välfärdssektorn finns ett stort antal privata företag som sysselsätter många anställda. De flesta företag har få anställda, många har varit verksamma under lång tid. Det är svårt att föreställa sig att en generell reglering mot vinstuttag över huvud taget skulle kunna genomföras. 2. Det finns en klar riksdagsmajoritet mot att införa begränsningar av vinstuttag om ledamöterna skulle rösta fritt. 3. Samtidigt är det tydligt att denna riksdagsmajoritet går i otakt med opinionen. Flera opinionsundersökningar, bland annat den från Novus som redovisas i denna rapport, visar att allmänhetens uppfattning är att vinster ska återinvesteras i verksamheten och inte tas ut av ägarna. 4. Allmänhetens inställning gör att de politiska riskerna är stora. Nya vårdskandaler, särskilt i känsliga skeden som under en valrörelse, kan tvinga politiker till löften i restriktiv riktning. 5. Fokus förflyttar sig mot kvalitet och kundnöjdhet. Mångfald, privatisering och konkurrensersättning var ofta svaret under 1980- och 90 talens kvalitetsdebatt då fokus låg på de stora systemens brist på leveransförmåga. Det är inte troligt att svaret på dagens kvalitetsdebatt blir det samma. De företag som vill finnas i branschen, det gäller särskilt de större som uppmärksammas mest, måste klara tydliga kvalitetskrav och visa att deras kunder är nöjdare än andra. 6. Mer reglering i restriktiv riktning ligger också i den politiska färdriktningen. Det syns såväl i regeringens utredningsaktiviteter som i den socialdemokratiska partistyrelsens förslag till partikongressen. Förutom räntesnurrorna så fokuserar dessa dock inte direkt på vinsterna utan mer på krav för tillstånd, på verksamheten och på kvalitetsnormer. 7. Mycket av utvecklingen och tillväxtmöjligheterna för privata aktörer kommer att ligga i dessa aktörers egna händer. Det gäller att visa att privat företagsamhet, normala vinstuttag och kvalitet i verksamheten går att förena på ett sätt som tilltalar inte bara politikerna utan också den breda allmänheten. Man måste bli bättre på innovation, nytänkande och att lyfta fram goda exempel. Det gäller inte bara att göra samma sak som i den offentliga regin fast snabbare, med mindre personal och med lägre lokalkostnader. Under branschens genombrottsår (se avsnittet om historisk utveckling) pekade Pysslingen på sin högre utbildningsnivå och pedagogiska kompetens. Cityakuten ökade tillgängligheten inom primärvården på ett dramatiskt sätt för många medborgare i Stockholmsregionen. 8. De konkreta besluten om upphandlingar, konkurrensutsättningar och olika valfrihetssystem bestäms i kommunerna. De flesta av de här besluten är inte beroende av rikspolitiken. Privata aktörer har en begränsad del av hela välfärdssektorn i kommuner och landsting. Det finns en stor tillväxtpotential. Stockholms län leder utvecklingen. Enligt SCB så är 20% av verksamheten där i privat regi. Alltså ligger 80% kvar i offentlig regi. Det finns mycket kvar och dessutom ligger de flesta övriga län och regioner långt efter Stockholmsregionen i privatiseringsgrad. Detta tyder på att tillväxten av den privata välfärdssektorn fortsätter. 26

Slutsatser. 9. Samtidigt kommer efterfrågan att stiga ytterligare. Behoven av vård och omsorg kommer av demografiska och andra skäl att stiga avsevärt i framtiden. Det kommer att bli allt svårare att få fram skattemedel till att finansiera verksamheten och det kan i sin tur ytterligare sätta fokus på kvalitetsfrågorna och alternativa finansieringsmöjligheter. 10. Det är knappast troligt att det kommer finnas politiska förutsättningar för en obligatorisk LOV under nästa mandatperiod. Därför kommer skillnaderna mellan kommunerna att öka. Vi kommer att se exempel på, som man gjort i Nacka, kommuner som vidgar valfriheten och pengsystemen till alltfler områden och kanske helt väljer att lägga ned egenregin. Vi kommer också att se exempel på kommuner som väljer att lägga all verksamhet i egen regi. inom vård, skola och omsorg. Kanske kan Kristdemokraterna få stöd för sitt förslag om en fond för att främja finansieringslösningar i non-profitverksamhet. Tanken är att organisationer och stiftelser ska kunna låna långsiktigt och med goda villkor. Detta skulle då underlätta för dessa icke vinstdrivande organisationer att skaffa nytt kapital, investera och växa. 11. Vi ser en ökad roll för inspektionerna skolinspektionen och den nya inspektionen för vård och omsorg. Vi kommer att få se att man lägger en ökad vikt vid lärar- och skolledarkompetensen i utbildningssektorn och vi kommer att få se att man på olika sätt kommer att lyfta fram ledarskaps- och chefsfrågorna även inom vården och omsorgen. 12. De offentliga upphandlingarna kommer att utvecklas mot mindre fokus på kronor och ören och mer fokus på kvalitet och kundnöjdhet. Olika former av peng system kommer att utvecklas men också få en mer kritisk granskning. 13. Politiskt på alla nivåer och över blockgränserna kommer det att läggas mer kraft på att stimulera olika former av nonprofit verksamhet. Det civila samhället och ideella organisationer kommer att stimuleras till att öka sin marknadsandel 27

Vi tror på helheten, på att följa en röd tråd. Kanske jobbar du som de flesta andra med olika byråer som du kontaktar för olika typer av kommunikationsfrågor? Den digitala byrån när det gäller hemsidan, mediebyrån när du vill nå en viss målgrupp, osv. Vi är övertygade om att många företag och organisationer skulle få ut mer av sin totala kommunikationsbudget om de istället kunde få hjälp med allt de behöver hos EN byrå. En byrå som inte behöver slåss om att få så stor del av kakan som möjligt, utan istället kan fokusera på att nå dina mål. På Nowa arbetar vi efter grundfilosofin att effektiv och framgångsrik kommunikation skapas när du har en helhetssyn, när du följer en röd tråd. Därför har vi samlat alla kompetenser du behöver för att utveckla din kommunikation under ett och samma tak. Specialistområden Nowa Kommunikation är en oberoende kommunikationsbyrå som arbetar gränsöverskridande med pr, reklam och medierådgivning. Byrån grundades 2005 och föddes ur tanken att framgångsrik kommunikation kräver en helhetssyn som tar avstamp i uppdragsgivarens affärs- eller verksamhetsmål. Idag är vi drygt 30 konsulter med kontor i Göteborg, Stockholm, Malmö, Halmstad, Oslo och Kathmandu. Vi arbetar med uppdragsgivare inom turism, skola, läkemedelsindustrin, samhällssäkerhet, IT och mycket mer. Framför allt gillar vi samhällsnyttig kommunikation. Inom offentlig sektor har vi bland annat ramavtal för alla statliga myndigheter. Nowa Executive Behöver du kvalificerat konsultstöd inom strategisk kommunikation, omvärldsbevakning och omvärldsanalys, public affairs, krishantering och kriskommunikation, varumärkesstrategi, ledningsstöd vid förändringsprocesser? Då är Nowa Executive rätt för dig. Vår erfarenhet är att komplexa frågor bör angripas med bred kompetens och djup insikt. Vi formar ett team av seniora konsulter med lång erfarenhet från ledande positioner i regeringskansliet, hos statliga myndigheter, från företag och stora organisationer. Vi rör oss hemvant i gränslandet mellan offentlig sektor och privata näringsliv, mellan politiker och tjänstemän, mellan vision och verklighet. 020-564 564 nowakommunikation.se facebook.com/nowakommunikation twitter: @nowakomm