Kommuner i motvind? En studie av befolkningsutvecklingens effekter på kommunernas ekonomi. Med särskild uppmärksamhet på arbetsmarknadsområde Säffle.

Kommuner i motvind? En studie av befolkningsutvecklingens effekter på kommunernas ekonomi. Med särskild uppmärksamhet på arbetsmarknadsområde Säffle. Göran Wikner G Wikner ekonomi & analys ab goran@g-wikner.se Telefon 0708-33 65 16

1. Sammanfattning och slutsatser... 3 Sammanfattning... 3 Vad kan man göra åt situationen?... 4 1 Åldersproblemen döljs på nationell nivå.... 4 Uppläggning av rapporten... 7 Kort om beräkningsmetoden för framskrivning.... 9 2 Arbetskraften, åldersgruppen 20-64 år... 10 Vad har hänt de senaste fem åren?... 10 Förändring av åldersgruppen 20 64 år från 2009 till 2014... 11 Förändringar av åldersgruppen 20 64 år från 2009 till 2019... 14 3 Arbetskraftens kärna, åldersgruppen 25-54 år... 17 Vad har hänt de senaste fem åren?... 17 Förändring av åldersgruppen 25 54 år från 2009 till 2014... 18 Förändring av åldersgruppen 25 54 år från 2009 till 2019... 20 4 Där de gamla går ur skall de nya komma in... 22 Hur såg det ut 2009?... 22 Byte mellan yngre och äldre 2014... 23 Byte mellan yngre och äldre 2019... 26 5 Förändringen av antalet skolbarnbarn i åldern 7 16 år... 28 Förändring från 2004 till 2009... 28 Förändring av antalet skolbarn från 2009 till 2014... 29 Förändring av antalet skolbarn från 2009 till 2019... 31 6 Tillväxten av gymnasieelever 17 19 år... 34 Förändring av antalet gymnasieelever från 2004 till 2009... 34 Förändring av antalet gymnasieelever från 2009 till 2014... 35 Förändring av antalet gymnasieelever från 2009 till 2019... 37 7 Tabellbilaga... 39 2

1. Sammanfattning och slutsatser Sammanfattning Bakom en relativt stabil åldersfördelning för riket i sin helhet under de närmaste tio åren ligger avsevärda regionala skillnader. I stora områden kommer den egentliga arbetskraften 1 att minska med tvåsiffriga procenttal. Samtidigt växer arbetskraften i storstadsområdena och på universitets- och högskoleorterna starkt. En sådan koncentration av befolkningen har sina rötter långt tillbaka i decenniernas flytt av unga från glesbygden till städerna och, småningom, storstäderna. De unga födde sina barn i inflyttningskommunerna. Nu ser vi framför oss en kraftig acceleration av arbetskraften i de städer dit flyttlassen har gått år efter år och där barnen vuxit upp. I stora delar av landet minskar därmed kommunalskatterna i takt med att allt färre blir kvar i arbetsför ålder. Däremot blir pensionärerna kvar med allt större krav på vård och omsorg i takt med att de blir allt fler och allt äldre. Allt mindre tillgång till arbetskraft gör det dessutom svårare att få tag på kompetent personal till åldringsvård och andra angelägna kommunala uppgifter. Företagen som om 10 år finns kvar i de svårast drabbade delarna av landet kommer ha svårt att nyrekrytera när den egna arbetsstyrkan i rask takt åldras och försvinner som pensionärer eller till säkrare jobb i större städer. De kommunala problemen med minskanded inkomster och ökande utgifter kan bli allt värre. Rapporten visar med stor tydlighet och i alla undersökta aspekter på att läget är allvarligt i mycket stora delar av Sverige. Allvaret gäller inte enbart den sedan länge kända situationen i Norrlands inland. Problemen drabbar även stora delar av Bergslagsområdet, ett stort antal kommuner längs Norrlandskusten, delar av västra Svealand, södra delarna av Svealand utanför Stockholms- och Mälardalsområdet, inre och östra delarna av Götaland, Blekinge men även andra områden. De delar av Sverige som entydigt växer snabbt är Stockholmsområdet, övriga Mälardalsområdet, Malmöområdet samt ett antal kommuner med universitet eller högskola. Där är tillväxten stark i näringslivet, vilket återspeglar sig i en växande befolkningen och med många unga, välutbildade och köpstarka åldersgrupper. Resultaten är skrämmande på flera sätt. Situationen är på väg att snabbt förvärras och stora delar av landet kommer att lida akut brist på människor i yrkesverksam ålder. Stora delar av landet blir i praktiken ekonomiskt inaktivt med en snabbt åldrande befolkning. Skolan är ett annat område, där effekterna av den snabbt förändrade befolkningsstrukturen ger drastiska effekter när antalet barn och ungdomar minskar snabbt. Det drabbar både grundskola och gymnasium. När föräldrarna inser att deras barn kan bli tvungna att dagligen pendla timmar till andra kommuner eller avlägsna områden i den egna kommunen för att gå i skolan, kan det leda till att flyttbeslutet kommer tidigare och säkrare än vad vi räknat med i kalkylerna för framskrivningen. Situationen kan således snabbt bli värre än vad beräkningarna i denna rapport visar. Det är inte endast de minsta kommunerna som drabbas. Även större kommuner drabbas, exempelvis många städer längs Norrlandskusten eller kommuner i delar av inlandet. 1 Här menar vi i huvudsak personer i åldern 20-64 år; den officiella definitionen är betydligt bredare, 15-74 år. 3

Effekterna på kommunernas ekonomi kan slå igenom fortare än man kan ana. Påfrestningarna på den omfördelning som sker mellan kommuner och landsting inom landet kan bli alltför stora. Samtidigt kan det bli svårt att lösa problemen med en havererad kommunekonomi med sammanslagningar av kommuner. Näraliggande kommuner delar nämligen ofta på problemen. Problemen påminner på lokal nivå om de svårigheter som finns i en del Medelhavsländer, där ett av grundproblemen är att alltför få arbetar i en snabbt åldrande befolkning. Vad kan man göra åt situationen? Läget idag är en följd av decenniers omflyttningar inom landet. Från mitten av förra seklet har det gått en strid ström från landsbygden till städerna. Det var de unga som flyttade mest och först. Deras barn föddes i många olika städer, men de flyttade sedan vidare till storstäderna och universitets- och högskoleområdena. Högre utbildning kräver en mer differentierad arbetsmarknad för att man skall hitta ett intressant arbete, varför de i mycket liten utsträckning flyttat tillbaka. Deras barn föds och stannar kvar. Nyckeln till vända processen ligger i tillgången till (intressanta) jobb. Det visar sig i en enkel statistisk analys att det finns ett starkt samband mellan antalet företag i regionen och antalet människor i aktiv ålder. 2 Det sambandet kommer både från att efterfrågan på varor och tjänster blir högre när det finns många människor i köpstarka och -villiga åldrar, men också från att storstäderna ger möjligheter till betydligt mer och diversifierat företagande just genom tillgången på välutbildad arbetskraft. Den obesvarade frågan är dock hur man skapar företag som kan erbjuda de allt mer välutbildade unga generationerna intressanta jobb. 1 Åldersproblemen döljs på nationell nivå. Ser vi på Sverige i sin helhet verkar det som om förändringarna i befolkningens sammansättning under de närmaste 10 åren blir begränsade, vilket framgår av tabellen nedan. Sammansättning av Sveriges befolkning 2004, 2009, 2014 och 2019 Ålder 2004 2009 2014 2019 0-19 år 23,8 23,3 22,1 22,4 20-64 år 58,5 58,2 57,8 56,6 65+ år 17,6 18,5 20,1 21,1 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 Åldersgruppen 20-64 år, alltså i huvudsak den egentliga arbetskraften, minskar med cirka 1,6 procentenheter från 2009 fram till 2019 enligt våra beräkningar. Ett skäl är att den stora 40- talistgenerationen just nu är på väg in i pensionsåldern. Den yngsta generationens, i åldrarna 0 19 år, andel av befolkningen minskar med en procentenhet, i sin tur en följd av att den stora generationen från 1980-talets slut går in i vuxenlivet och delvis avläser 40-talistgenerationen. Pensionärernas andel av befolkningen beräknas öka med 2,6 procentenheter fram till 2019. 2 För 2009 visar det sig, med hög statistisk säkerhet, att en kommun med procentenhet mer av antalet personer i åldern 20 64 år blir det 19 fler företag i kommunen. För varje procentenhet som andelen av denna åldersgrupp utgör av den totala befolkningen ökar antalet företag med 19. Sambandet mellan antalet företag och befolkningsstrukturen är således mycket starkt 4

Index med startåret = 100 År 2019 beräknas den totala befolkningen vara i stort sett oförändrad från 2009, men bestå av cirka 86 000 färre barn och ungdomar, 155 000 färre i de arbetande åldrarna medan det kommer att finnas 241 000 fler pensionärer. En fråga man kan ställa sig är om minskningen av den arbetande befolkningen (20 64 år) är allvarlig? Svaret är i huvudsak ja. Konsekvenserna av att färre arbetar är exempelvis att både stats- och kommunalskatterna blir lägre. En normal pension täcker högst 25 procent av arbetsinkomsten, ofta betydligt mindre. Med färre i arbete kommer kommunens skatteinkomster att minska. Samtidigt ökar kostnaderna om befolkningen blir äldre, framför allt som antalet över 80 år ökar. Problemställningen blir tydlig i diagram 1. I en kommun med oförändrad befolkning i arbetande åldrar kommer invånarnas inkomster att öka med 22 procent på 10 år med en reallöneökning på två procent per år och med drygt tio procent på fem år. I en kommun där arbetskraften ökar med 0,5 procent per år kommer inkomsterna totalt att öka med 28 procent mot 16 procent i en kommun där antalet personer i de arbetande åldrarna minskar med lika mycket. Eftersom man inte kan räkna med att kommunens kostnader minskar, är det uppenbart att det blir betydligt större ekonomiska problem för kommuner med minskade befolkning i arbetsför ålder än med ökande. I själva verket kan man utgå från att skillnaderna mellan en expansiv och en tillbakagående kommun blir än större eftersom även produktivitet och löner skiljer sig åt mellan en kommun med ökande och en med minskande befolkning. Effekterna på en kommuns skatteinkomster från den arbetande delen av befolkningen (20-64 år) av att arbetskraften är oförändrad, ökar eller minskar med 0,5 procent och med en reallöneökning på 2,0 procent per år. 130 125 120 115 110 Ingen bef tillväxt Ökad befolkning Minskad befolkning 105 100 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Antal år Resultatet av den enkla kalkylen är inte given för all framtid. En faktor man måste ta hänsyn till är att det blir vanligare att man arbetar efter den formella pensionsåldern men även att allt färre går i förtida pension. Om allt annat är lika kan man räkna med att tillväxten i den kommunala ekonomin realt minskar påtagligt i en kommun med stagnerande befolkning än i en kommun med ökande befolkning i arbetsför ålder. Spänningen mellan kommunerna kommer således att öka och det kan bli ett svårt politiskt arbete att omförhandla eller bibehålla nuvarande utjämningssystem. Lägre beskattningen av arbete leder till att den faktiska pensionsåldern redan är på väg uppåt och att studietiden för ungdomar blir kortare. Sådana 5

förskjutningar i beteendet kommer sannolikt att till en del uppväga de negativa följderna av en lägre andel i den traditionella arbetskraftsåldern 20 64 år. På kartan nedan har kommuner med en befolkningstillväxt nära noll satts till mittpunkt. Det innebär att index för tillväxten har satts till 122 +/- 2 enheter. Som visades ovan bör en kommun med stabil befolkning ha en ökning av skatteunderlaget med cirka 28 procent över en tioårsperiod när reallönerna ökar med två procent per år. Effekter på kommunernas skatteunderlag från 2009 till 2019 av förändringar av befolkningen i åldern 20-64 år och med en genomsnittlig realinkomstökning på två procent per år. Index med befolkningen 2009 som bas. I tabellen nedan finns uppgifter om index för tio kommuner med högst repektive lägst index. Ett index på cirka 122 får en kommun med stabil utveckling av befolkningen i åldersgruppen 20-64 år. Ju högre index, desto högre inkomster och därmed kommunalskatter. Svag befolkningsutveckling innebär då ett lågt index. Tabellen belyser de stora spänningar som finns mellan de expansiva kommunerna runt storstäderna och glesbygdskommuner. Om vi tar Ragunda kommun som exempel pekar dessa förenklade kalkyler på en minskning av skatteinkomsterna med cirka åtta procentenheter (realt). Om man inte samtidigt sänker kostnaderna eller får andra inkomster, innebär det oöverstigliga sparbeting för kommunen. Sannolikt kommer kostnaderna att öka lika mycket som överallt annars i ekonomin, d v s med cirka två procent per år enligt antagandena. Det innebär att de i så fall ökar med 22 procent. Med inkomster som faller med 8 procentenheter innebär det ett stort underskott om inget görs. 6

Om man istället tar Malmö kommun kokmmer deras inkomster att öka med över 38 procent medan kostnaderna vid oförändrad verksamhet ökar lika mycket som i Ragunda, alltså 22 procent. Malmö kommun får således möjligheter att antingen öka utgifterna eller att sänka skatterna. Index över kommunernas skatteinkomster från åldersgruppen 20-64 år med 2009 som basår och om reallöneökningen uppgår till två procent per år. Högst Lägst Malmö 138,5 Ragunda 92,0 Sundbyberg 136,2 Valdemarsvik 91,8 Huddinge 135,9 Gullspång 91,3 Solna 135,2 Åsele 89,3 Nacka 132,2 Dorotea 89,2 Stockholm 131,4 Överkalix 89,2 Värmdö 131,4 Jokkmokk 88,6 Helsingborg 129,5 Övertorneå 88,2 Vallentuna 129,4 Laxå 87,4 Sigtuna 128,9 Pajala 82,2 Inom Säffle arbetsmarknadsområde kommer samtliga kommuner att få se minskade skatteinkomster. Bäst till i kalkylerna ligger Årjäng med ett index på 113,8 medan Bengtsfors beräknas få ett index på 95,4. Förändring från 2009 till 2019 av skatteintäkter från personer i åldern 20-64 år inom AMO Säffle Procent Rang Säffle 101,9 207 Årjäng 113,8 94 Åmål 104,1 186 Bengtsfors 95,4 272 Dals-Ed 101,1 219 Uppläggning av rapporten I rapporten analyseras förändringar av: Åldersgruppen 20 64 år, huvuddelen av den egentliga arbetskraften. Åldersgruppen 25 54 år, som kan betraktas som arbetskraftens egentliga kärna. Stigande faktisk pensionsålder gör att den övre gränsen i åldersintervallet efter hand skjuts uppåt. Än så länge bedömer vi dock att gränsen 54 år är en någorlunda rättvisande bild av det faktiska läget i många branscher. Den nedre gränsen har satts med tanke på att det för alltfler ungdomar dröjer till efter studier på universitet och högskola innan man inträder på arbetsmarknaden på allvar. De första åren på arbetsmarknaden för alla, oavsett om man fortsätter studierna eller inte, präglas i allmänhet av sökande och inlärning. Var gränsen skall sättas kan säkert variera över branscher och med krav på kvalifikationer. 7

Åldersgruppen 7 16 år är tiden de flesta barn tillbringar i grundskolan. Anledningen till att denna grupp analyseras särskilt är att gruppen ger en uppfattning om en kommuns allmänna tillstånd. Vidare att en kommun med ett starkt sviktande underlag för den grundläggande skolutbildningen kommer att få stora problem att rekrytera personal utifrån. Slutligen ger utvecklingen av åldersgruppens storlek tydliga indikationer på när en kommun närmar sig någon grad av demografiskt sammanbrott. Åldersgruppen 17 19 år är gymnasieperioden. Utan gymnasieskolan med ett rimligt utbud av linjer och inriktningar kommer utflyttningen ytterligare att accelerera. Om familjen väljer att bo kvar riskerar ungdomarna i många fall att få mycket lång pendling till grannkommuner eller till och med att flytta. Sådana överväganden kommer också att påskynda utflyttningen från en kommun. Andelen yngre (20 29 år) i arbetskraften i procent av de äldre (55 64 år) ger ett mått på om kommunen arbetsmarknad är hållbar på sikt. När de äldre går ur arbetslivet måste de ersättas av äldre. Med alltför stora skillnader kommer tillgången på arbetskraft att minska. Det är en process som tar några år, men som får stor betydelse om skillnaderna är alltför stora. Samtliga punkter analyseras med kartor och tabeller. Genomgående använder vi på kartorna gränserna +/- 2 procent som normalpunkten för förändringar av antalet personer (de fyra första punkterna ovan). När befolkningen i åldersgruppen i kommunen minskar med mer än två procent, markeras det på kartan av att kommunen blir gul (ljus) på kartan. Om gruppen istället ökar med mer än två procent markeras det i kartan med röd (mörk) färg. Förändringarna mellan -2 och +2 procent blir orange (grått). För den femte punkten, utbytesgraden på arbetsmarkanden, färglägger vi på motsvarande sätt kommuner under 90 respektive över 110 procent med gult respektive rött I tabellform redovisas dels rangordningen av samtliga kommuner med de tio kommuner som ligger högst (har störst ökning av åldersgruppen) och de tio kommuner som ligger lägst (har störst minskning) i rangordningen. Motsvarande rangordning görs även för utbytesgraden mellan yngre och äldre på arbetsmarknaden. Samtliga analyser görs dels bakåt för förändringen från 2004 fram till 2009, dels framåt för förändringen från 2009 fem respektive tio år framåt, alltså till 2014 och 2019. I tabellbilagan redovisas alla uppgifter för samtliga kommuner inklusive rangordningen bland Sveriges 290 kommuner. Det bör betonas att beräkningarna för enskilda kommuner i storstadsområdena kan vara något missvisande, eftersom kommunerna ligger tätt och den historiska utvecklingen i en kommun beror på vilka beslut man tagit om bostadsbyggande och andra investeringar. Den framtida expansionen kan mycket väl ske i en grannkommun. Däremot blir uppgifterna om övriga kommuner säkrare, eftersom möjligheterna till expansion ofta är små även för grannkommunerna. 8

Kort om beräkningsmetoden för framskrivning. Framskrivningarna bygger på faktiska uppgifter om befolkningen under 2009. Genomsnittet för födelsetal, dödstal, inrikes omflyttning samt nettoimmigration under de tio senaste åren beräknas för 101 åldersgrupper samt för kvinnor och män i samtliga kommuner. I de fall dessa tal har en trend korrigeras de på olika sätt. De korrigerade talen ligger sedan till grund för framskrivningen från 2009 till 2009 etc. Dessutom görs en del korrigeringar av teknisk natur. 9

2 Arbetskraften, åldersgruppen 20-64 år Denna åldersgrupp utgör huvuddelen av arbetsmarknaden. I officiella sammanhang kan man se indelningar som innefattar både yngre och äldre. Här har vi valt att börja från 20 år, då gymnasiestudierna i normalfallet är över, och sluta när man fyller 65, som fortfarande är normal pensionsålder. Många pensioneras i praktiken, om än inte formellt, tidigare samtidigt som allt fler fortsätter att arbeta även efter 65. Vad har hänt de senaste fem åren? Från 2004 till 2009 visar kartan att det finns stora områden med minskande tillgång till arbetskraft. I kommuner med ljusast fält ligger minskningen under minus två procent. Minskningarna i Norrlands inland samt i skogslänen är ingen nyhet. Men kartan visar också att befolkningen i arbetande åldrar minskade i kommuner längs Norrlandskusten, i Västra Svealand och Östra Götaland. Ökningarna har skett runt storstäderna och i kommuner med högskolor. Förändring från 2004 till 2009 av antalet personer i åldern 20-64 år i Sveriges kommuner. Källa: SCB De förändringar vi kommer att se under de kommande åren är en fortsättning och acceleration av tendenser, som funnits länge, men som nu accelererar när befolkningen åldras allt fortare i stora delar av landet. I huvudsak beror den skeva åldersfördelningen över landet på att de yngre successivt har flyttat mot storstäder och till kommuner med universitet och högskolor. Orsakerna till att människor flyttar till storstadsområdena är flera. Främsta skälet är att där finns jobben, framför allt de mest kvalificerade. I tabellen nedan redovisas i vilka kommuner åldersgruppen 20 64 år har ökat respektive minskat mest från 2004 till 2009. Utöver kommuner runt Stockholm och Malmö ser vi en 10

kraftig ökning av åldersgruppen i Habo utanför Jönköping samt i Åre. Det senare är intressant med tanke på hur det ser ut i övrigt i de inre delarna av Norrland. Skälet till Åres expansion är att kommunen och företagarna i området utnyttjat de naturliga förutsättningarna för vinterturism. Förändring från 2004 till 2009 av antalet personer i åldern 20-64 år 3 10 kommuner med störst ökning respektive minskning. Procent. Ökar mest Minskar mest Solna 14,2 Storuman -7,1 Malmö 11,0 Dals-Ed -7,2 Sundbyberg 9,5 Malå -7,2 Åre 8,7 Ljusnarsberg -7,3 Nacka 8,5 Munkfors -7,4 Värmdö 8,2 Överkalix -7,7 Knivsta 8,0 Dorotea -7,7 Stockholm 7,8 Åsele -8,4 Habo 7,4 Laxå -8,9 Huddinge 7,3 Pajala -9,7 Källa: SCB De kommuner som har minskat mest finner vi i huvudsak i Norrlands inland, men även några från Bergslagen och de västra delarna av Svealand. Inom arbetsmarknadsområde Säffle, d v s kommunerna Säffle, Årjäng, Åmål, Bengtsfors och Dals Ed minskade denna del av befolkningen i alla kommuner utom i Årjäng, där antalet ökade med 1,6 procent. I övriga kommuner är minskningen relativt stor. De stora negativa talen påverkar inte bara tillgången till arbetskraft utan även kommunernas skatteintäkter, eftersom denna åldersgrupp är den huvudsakliga betalaren av kommunalskatt. Förändring från 2004 till 2009 av antalet personer i åldern 20-64 år inom AMO Säffle Procent Rang Säffle -4,6 239 Årjäng 1,0 83 Åmål -3,4 233 Bengtsfors -5,0 261 Dals-Ed -7,2 284 Källa: SCB Förändring av åldersgruppen 20 64 år från 2009 till 2014 De tendenser som vi redan sett av befolkningsutvecklingen 2004 2009 ser ut att fortsätta under de närmaste åren, ja till och med accelerera. De regionala skillnaderna blir än tydligare. Vi kan se på kartan nedan att allt större delar av Norrland blivit ljusa, alltså en minskning på mer än två procent, i Västra Svealand har ännu fler kommuner hamnat under gränsen och i Östra Götaland sprider sig de ljusa fläckarna på kartan längs kusten och vidare till inlandet. 3 Uppgifter om samtliga kommuner finns i en tabellbilaga. Detta gäller för samtliga tabeller i texten utom förändringarna från 2004 till 2009 (av utrymmesskäl). Även underlaget till kartorna finns i tabellbilagan. 11

Förändring från 2009 till 2014 av antalet personer i åldern 20-64 år i Sveriges kommuner. Fram till 2014 minskar befolkningen i åldrarna 20 till 64 år med mer än 10 procent enligt våra beräkningar i nästan 30 kommuner. Endast runt de tre storstadsregionerna samt i Linköping, Jönköping, Borås och i Åre finner vi en ökning av denna viktiga del av befolkningen med mer än två procent. I Malmö beräknas åldersgruppen öka med 7,7 procent. Förändring från 2009 till 2014 av antalet personer i åldern 20-64 år Procent. Ökar mest Minskar mest Malmö 7,7 Ydre -12,2 Sundbyberg 6,3 Gullspång -12,3 Solna 6,1 Smedjebacken -12,5 Huddinge 5,8 Valdemarsvik -12,7 Stockholm 4,2 Övertorneå -12,8 Nacka 4,1 Dorotea -13,3 Helsingborg 3,9 Jokkmokk -13,4 Sigtuna 3,9 Åsele -13,5 Vallentuna 3,6 Laxå -15,0 Värmdö 3,3 Pajala -16,1 De kommuner där åldersgruppen 20 64 år beräknas minska mest hittar vi i huvudsak i de inre delarna av Norrland samt i Bergslagsområdet. Där återfinns även Laxå i Västsverige och Valdemarsvik i Södra Sverige. Med tanke på den korta tid som är kvar fram till 2014, är förändringarna anmärkningsvärda. Där befolkningen i åldrarna 20 64 år minskar mest måste företag, kommunen och andra arbetsgivare planera långsiktigt för att inte drabbas av akut brist på arbetskraft. Eftersom 12

arbetslösheten är relativt hög i samtliga kommuner där åldersgruppen minskar mest, kan det synas som ett mindre problem. Men matchningsproblemen kan i en del fall bli svåra att möta, liksom att det i första hand är den kvalificerade arbetskraften som flyttar. Motkrafterna är framför allt bristen på bostäder i de attraktiva orterna. De kommuner som ökar mest kan få andra problem, kortsiktigt stora, men långsiktigt av mer angenäm art. De måste nämligen göra stora investeringar för att alla nya människor skall ha möjligheter att bo någonstans. 4 Inom arbetsmarknadsområde Säffle beräknas antalet personer i åldern 20-64 år minska betydligt under de närmast fem åren. Det innebär att tillgången på arbetskraft kommer att minska. Det kan få effekt på företagens vilja att etablera sig i kommunerna och skapa arbetskraftsbrist för de redan etablerade arbetsgivarna, inte minst kommunerna. Förändring från 2009 till 2014 av antalet personer i åldern 20-64 år inom AO Säffle Procent Rang Säffle -7,6 203 Årjäng -2,5 88 Åmål -6,6 178 Bengtsfors -10,2 265 Dals-Ed -5,6 159 4 Med tanke på den relativt väl fungerande kommunikationen mellan storstädernas kommuner bör uppgifterna för varje enskild kommun inom området tas med en viss nypa salt. Expansionen kommer i de kommuner, som satsar på bostadsbyggande, varför fördelningen av befolkningsökningen mellan storstadskommunerna kan bli annorlunda än vad den framgår av beräkningarna. Den huvudsakliga slutsatsen att storstäderna som region växer starkt står sig dock. Motsvarande problem med beräkningarna finns inte i samma utsträckning finns inte för övriga kommuner. Där är grannkommunen ofta lika svag som den egna. 13

Förändringar av åldersgruppen 20 64 år från 2009 till 2019 Ser vi ytterligare fem år framåt, till 2019 ser vi att utvecklingen fortsätter att accelerera. I Malmö kommer dagens ungdomar in i arbetsför ålder i stora skaror, liksom i ett antal kommuner runt Stockholm, samtidigt som inflyttningen fortsätter. Även runt Göteborg ser det ut som att åldersgruppen 20 64 år kommer att öka i flera kommuner. Förändring från 2009 till 2019 av antalet personer i åldern 20-64 år Med undantag av Åre ser det ut som att arbetskraften i Norrland minskar med mer än två procent i samtliga kommuner. Även i Dalarna, Värmland och i stora delar av Bergslagsområdet minskar åldersgruppen med stora tal. I kommunerna runt Stockholm, Göteborg och Malmö ser antalet personer i åldern 20 64 år ut att öka mest. Förändring från 2009 till 2019 av antalet personer i åldern 20-64 år 10 kommuner med störst ökning respektive minskning. Procent. Ökar mest Minskar mest Malmö 13,6 Ragunda -24,5 Sundbyberg 11,7 Valdemarsvik -24,7 Huddinge 11,5 Gullspång -25,1 Solna 10,9 Åsele -26,7 Nacka 8,5 Dorotea -26,8 Stockholm 7,8 Överkalix -26,9 Värmdö 7,8 Jokkmokk -27,3 Helsingborg 6,2 Övertorneå -27,6 Vallentuna 6,2 Laxå -28,3 Sigtuna 5,7 Pajala -32,6 14

Tabellen ovan visar att minskningen av åldersgruppen 20 64 år under de närmaste tio åren riskerar att bli avsevärd i kommunerna längst ner på tillväxtlistan. Kommuner i Norrland samt i Bergslagsområdet dominerar helt den del av tabellen där kommunerna med mesta minskningen finns. Fram till 2019 minskar antalet personer i åldern 20 till 64 år med över 20 procent i 31 kommuner. En minskning med mer än 15 procent riskerar att ske i hela 99 av Sveriges 290 kommuner. Då handlar det naturligtvis inte enbart om Norrlands inland eller traditionella skogskommuner. Kommuner med så stor minskning finns i hela Sverige. Om arbetskraften minskar med 15-30 procent, innebär det att arbetsmarknaden riskerar att imploderar och att många kommuner försvinna som självständig ekonomisk och social enhet. De företag som finns kvar riskerar att endera behöva flytta för att klara arbetskraftsförsörjningen eller dö sotdöden när kunder och arbetskraft försvinner. Sannolikheten för nyetableringar blir allt mindre av samma skäl. Pensionsutbetalningar och andra transfereringar från försäkringssystemen kan ge visst andrum men möjligheterna att bedriva privata företag blir små. Bland kommunerna med befolkningsminskning på mer än 15 procent fram till 2019 längs Norrlandskusten kan nämnas Kramfors, Sollefteå, Härnösand, Söderhamn, Kalix och Haparanda. Även större kommuner som Sundsvall och Skellefteå riskerar att få en kännbar minskning av arbetskraften. I Svealand kan nämnas Degerfors, Filipstad, Hagfors, Flen och Vingåker. I Götaland riskerar exempelvis Borgholm, Åtvidaberg, Olofström och Västervik en minskning av arbetskraften med mer än 15 procent. När befolkningsminskningen blir tillräckligt stor för att i praktiken utplåna en kommun från den ekonomiska kartan är det ingen som vet idag. Man behöver kanske gå tillbaka till digerdödens tid för att hitta motsvarigheter. Men om gränsen ligger vid en minskning på 25, 20 eller rent av tio procent går inte att säga. 5 Oavsett vilken minskningstakt som leder till snabb kollaps, ser det illa ut för många kommuner. Det kan handla om att kanske 100, kanske än fler, av Sveriges 290 kommuner är på väg mot en stilla men obönhörligt avtynande tillvaro. Om det är om 10, 15 eller 20 år vet ingen. Däremot är det självklart svårt för dessa kommuner att locka till sig nya företag eller filialer. Som vi skall se i ett senare avsnitt finns det stor risk för att skolorna får mycket stora problem att fylla lokalerna med elever. När butiker, skolor och mycket annat försvinner, är det risk för att alla som kan flytta på sig försvinner i en ännu snabbare takt. Inom arbetsmarknadsområde Säffle är minskningen tydlig. Ingen av kommunerna beräknas kunna öka inom åldersgruppen 20-64 år jämfört med 2009. Effekterna på kommunernas skattintäkter kan bli stora, samtidigt som man får räkna med ett allt större antal äldre och allt mer vårdkrävande pensionärer. 5 Det hjälper inte heller om man utvidgar arbetskraftsbegreppet mot yngre åldrar, eftersom minskningen kommer nedifrån. En viss lättnad kan kommunerna få med tanke på de reserver, som finns i en högre arbetslöshet än genomsnittet, men det är en förhoppning som i bästa fall fördröjer förloppet något. 15

Förändring från 2009 till 2019 av antalet personer i åldern 20-64 år inom AO Säffle Procent Rang Säffle -16,4 207 Årjäng -6,6 94 Åmål -14,6 186 Bengtsfors -21,7 272 Dals-Ed -12,2 156 16

3 Arbetskraftens kärna, åldersgruppen 25-54 år För många företag är åldersgrupperna 25 54 år kärnan i arbetskraften. Det är en åldersgrupp med erfarenhet, ofta välutbildade och som är friska, kreativa och motiverade. Det är också i dessa åldrar som man arbetar flest timmar per vecka och har den högsta förvärvsfrekvensen enligt arbetsmarknadsstatistiken. Även denna kärna i arbetskraften kommer att utvecklas mycket olika över landet. Vad har hänt de senaste fem åren? I hela 180 av landets 290 kommuner minskade antalet personer i åldersgruppen 25 54 år med mer än två procent från 2004 till 2009. På kartan är de kommunerna markerade med gul färg (ljust). Mer än två procent ökade i huvudsak kommunerna kring de tre storstadsområdena, markerat med röd (mörk) färg på kartan. Även i Jönköping, Växjö, Linköping och Örebro ser vi några mörkare fläckar. I Norrland ser vi att Umeå och Åre är de enda kommuner med tillväxt av åldersgruppen över två procent. Utvecklingen från 2004 till 2009 av åldersgruppen 25 54 år. Källa: SCB Kommunerna runt Stockholm och Malmö ökade mest från 2004 till 2009 medan, i huvudsak, kommuner i Norrland, minskade mest. Även här hamnar Göteborgskommunerna utanför topplistan, men denna gång med endast en placering (Göteborg på 11:e plats). Vi ser att i tre kommuner var tillväxten över tio procent under de senaste fem åren. 17

Förändring från 2004 till 2009 av antalet personer i åldern 25 54 år. 10 kommuner med störst ökning respektive störst minskning. Ökar mest Minskar mest Solna 15,0 Valdemarsvik -12,2 Lomma 13,9 Gullspång -12,6 Malmö 11,9 Sorsele -12,7 Nykvarn 9,1 Dorotea -12,7 Kävlinge 9,0 Malå -12,9 Burlöv 9,0 Skinnskatteberg -13,2 Nacka 8,7 Överkalix -13,6 Sundbyberg 8,0 Åsele -15,2 Vallentuna 7,7 Övertorneå -15,7 Habo 7,6 Pajala -18,1 Källa: SCB. På listan över kommuner med mest minskning ser vi att i samtliga minskade åldersgruppen 25 54 år med mer än 12 procent under de senaste fem åren. Sätter vi gränsen till en minskning på 10 procent och mer finner vi sammanlagt 28 kommuner. Dessa kommuner är spridda över hela landet, men är huvudsakligen relativt små. Inom Säffle arbetsmarknadsområde har antalet personer i denna kärna av arbetskraften minskat och tillgången till ung och välutbildad arbetskraft har blivit en allt knappare resurs. Man kan se utvecklingen som en negativ spiral där sådana hänsyn kan ha spelat in i de företagsnedläggningar, som har skett inom regionen. Även fastighetsmarknaden påverkas av att det blir allt mindre unga på arbetsmarknaden som söker ny bostad. Denna grupp är dessutom den stora föräldragenerationen med stora konsumtionsutgifter, vilket lär påverka den lokala handeln negativt. Förändring från 2004 till 2009 av antalet personer i åldern 25-54 år inom AO Säffle Procent Rang Säffle -7,6 203 Årjäng -2,2 114 Åmål -7,5 218 Bengtsfors -11,2 277 Dals-Ed -10,3 276 Förändring av åldersgruppen 25 54 år från 2009 till 2014 Det är få kommuner, i huvudsak runt storstadsområdena, där antalet personer i åldern 25-54 år beräknas växa med mer än två procent från 2009 till 2014. Antalet kommuner med en sådan tillväxt är lägre än under de senaste fem åren. I Åre beräknas antalet personer öka några tiondelar, medan antalet i Umeå beräknas minska med något mer än en procent. I Gävle begränsas minskningen till något mer än en procent. Dessa kommuner är de enda kommunerna i Norrland med någorlunda stabilitet i åldersgruppen. I övriga kommuner beräknas åldersgruppen minska med mer än två procent. I de södra delarna av Sverige ser Växjö, Jönköping, Örebro samt Åre ut att vara den enda kommunen utanför storstadsområdena, där antalet personer i åldrarna 25 54 år växer med mer än två procent. 18

Förändring från 2009 till 2014 av antalet personer i åldern 25-54 år. Procent från 2009. De kommuner där tillväxten av åldersgruppen beräknas öka mest fram till 2014 finns runt Stockholm och Malmö med Jönköping som en extra krydda i topplistan. Kommunerna runt Göteborg hamnar klart utanför listan i tabellen nedan. Förändring från 2009 till 2014 av antalet personer i åldern 25 54 år. 10 kommuner med störst ökning respektive störst minskning. Ökar mest Minskar mest Malmö 8,9 Malå -13,6 Solna 7,0 Sorsele -13,6 Burlöv 6,3 Jokkmokk -15,0 Huddinge 6,0 Gullspång -15,1 Landskrona 5,9 Åsele -15,4 Åstorp 5,4 Laxå -15,8 Kävlinge 5,3 Överkalix -16,1 Knivsta 5,1 Dorotea -17,1 Jönköping 5,1 Övertorneå -17,4 Nacka 4,7 Pajala -18,6 Kommunerna som minskar mest återfinns i huvudsak i Norrlands inland. Samtliga ser ut att minska med 15 20 procent under de närmaste fem åren. Enligt beräkningarna kommer 27 kommuner att minska antalet personer i åldern 25 54 år med mer än tio procent under de närmaste fem åren. Det är färre kommuner med så stora minskningstal än för de gångna fem åren, vilket i huvudsak beror på att den stora 40-talistgenerationen då har fasats ut ur åldersgruppen. 19

Inom Säffle arbetsmarknadsområde är utvecklingen generellt svag. I Årjängs och i Dals-Eds kommuner är minskningen inte lika snabb, men jämfört med övriga kommuner i Sverige hamnar samtliga kommuner utom Årjäng i den nedre hälften av Sveriges kommuner. Förändring från 2009 till 2014 av antalet personer i åldern 25-54 år inom AO Säffle Procent Rang Säffle -8,6 241 Årjäng -4,0 140 Åmål -7,8 229 Bengtsfors -9,5 259 Dals-Ed -4,7 161 Förändring av åldersgruppen 25 54 år från 2009 till 2019 Fram till 2019 fortsätter koncentrationen av åldersgruppen 25 54 år mot storstäderna samt universitets- och högskoleorterna på övriga kommuners bekostnad. Några fler kommuner än fram till 2014 ser ut att få en tillväxt av denna åldersgrupp på mer än två procent. Utöver de traditionella storstadsområdena visar kartan att kommuner som Växjö, Halmstad, Karlskrona, Jönköping, Linköping, Norrköping samt några kommuner i Mälardalsområdet får en tillväxt av åldersgruppen på mer än två procent. Detta gäller även Strömstad och Åre. Den senare är den enda kommunen i Norrland, där åldersgruppen ökar med mer än två procent. I Umeå och i Gävle beräknas den ligga några tiondelar över respektive under noll. Förändring från 2009 till 2019 av antalet personer i åldern 25-54 år. Procent från 2009. 20

Bland kommunerna som beräknas öka mest finner vi i tabellen nedan, som tidigare, kommunerna runt Stockholm och Malmö i sällskap med Jönköping. Ökningstalen är uppseendeväckande höga och har framför allt sin förklaring i de idag stora barnkullarna från invandrare och flyktingar. Det som idag i vissa sammanhang ses som ett problem, kommer att bli dessa kommuners starkaste tillgång under de kommande åren. Förändring från 2009 till 2019 av antalet personer i åldern 25 54 år. 10 kommuner med störst ökning respektive störst minskning. Ökar mest Minskar mest Malmö 18,3 Sorsele -25,9 Solna 14,6 Ragunda -26,0 Huddinge 12,9 Åsele -27,1 Sundbyberg 12,1 Jokkmokk -27,1 Landskrona 11,5 Gullspång -30,1 Burlöv 11,0 Dorotea -30,1 Åstorp 10,1 Övertorneå -31,0 Jönköping 10,0 Överkalix -31,2 Helsingborg 9,7 Laxå -31,6 Nacka 9,3 Pajala -36,3 De flesta av kommunerna i den högra delen av tabellen känner vi igen från motsvarande uppgifter för åldersgruppen 20-64 år. Det är de mindre kommunerna i Norrlands inland och kommuner i Bergslagsområdet, som dominerar. Samtliga kommuner i tabellens högra del minskar med mer än 26 procent. Läget på dessa kommuners arbetsmarknad är ytterst allvarligt och börjar likna ett totalt sammanbrott. Sträcker vi ut gränsen till en minskning på 20 procent och mer finner vi 27 kommuner. Det är åtskilligt fler kommuner än för de närmaste fem åren, där ingen kommun beräknas minska mer än 20 procent. Sätter vi gränsen till 10 procent och mer sållar vi fram hela 132 kommuner. Konsekvenserna av den förändrade befolkningsstrukturen blir därmed alltmer påtagliga och visar på att ett stort nationellt problem kommer allt närmare. Även inom arbetsmarknadsområde Säffle ser det ut som att problemen hopar sig. I Årjäng ser det ut som att man kan klara rimliga mål med tillgång på denna viktiga del av arbetskraften, medan det ser betydligt sämre ut för övriga kommuner i regionen. I Bengtsfors ser det ut som att denna del av arbetskraften minskar med nära 20 procent och i Säffle med cirka 17 procent. Situationen ser ut att utvecklas mot ett håll, som inte ens på kortare sikt är önskvärd. Självfallet är det långt ifrån säkert att de grundläggande kalkylantagandena håller, d v s att utvecklingen i stort sett pågår de närmaste tio åren som den har gjort de senaste tio åren. En minskande befolkning kan snabbt få andra krafter i rörelse, exempelvis påskynda utflyttningen och nedläggning av skolor. Förändring från 2009 till 2019 av antalet personer i åldern 25-54 år inom amo Säffle Procent Rang Säffle -17,1 236 Årjäng -5,1 102 Åmål -14,8 209 Bengtsfors -19,9 262 Dals-Ed -11,3 174 21

4 Där de gamla går ur skall de nya komma in I ett stabilt samhälle sker det en någorlunda jämn övergång mellan generationerna. När de äldre går ut ur arbetslivet, väntar de unga ivrigt på att få ta över. I dagens, liksom gårdagens, samhälle är det välutbildade och kreativa ungdomar, som står i kö för att hoppa in när de lägre utbildade äldre går i pension eller slutar på andra sätt. Under de starka åren fram till mitten av 2008, var det också så på många håll, men inte överallt. Företagen i kommunerna runt storstäderna hade uppenbara svårigheter att rekrytera. Med tanke på att en stor generation, födda på 1940-talet, är på väg ut har problemen varit förväntade. I takt med den sviktande konjunkturen har det blivit lättare, men någon gång vänder det igen. Generationsväxlingen kan beskrivas på många sätt. Här har vi valt att jämföra de tio årskullarna 55 64 år med dem som är i åldrarna 20 29 år. Det innebär att generationsväxlingen ses i ett 10-årsperspektiv, vilket kanske kan vara långt i några avseenden, men fullt realistiskt i andra. Hur såg det ut 2009? Vid jämvikt mellan åldersgruppen blir bytesförhållandet mellan de yngre och de äldre 100 procent. Som mellanvärde på kartan har vi därför satt intervallet 90 110 procent. I de ljusa områdena är andelen unga lägre än 90 procent av de äldre och i de mörka är den högre än 110 procent. Kartan visar att 2009 gav detta mått på generationsväxling underskott av ungdomar i stora delar av Sverige. Den stora 40-talistgenerationen är en viktig del av problembilden och som har varit känd i många år. Åldersgruppen 20 29 år i procent av åldersgruppen 55 64 år 2009. 22

Runt storstäderna och i universitets- och högskolekommunerna har läget varit relativt ljust. Exempel på det senare är Umeå, Karlstad, Örebro, Skövde, Jönköping, Växjö och Kalmar. I övrigt har generationsväxlingen varit trög. Bytesprocent för 2009 var under 60 procent i 71 kommuner och över 120 procent i 14 kommuner, uteslutande kommuner i storstadsområdena samt universitets- och högskolekommuner. I tabellen nedan visas vilka kommuner, som hade högst respektive lägst bytestal mellan generationerna under 2009. I topp hamnar storstadskommuner samt universitets- och högskoleorter. Andelen unga (20-29 år) i procent av de äldre (55-64 år) på arbetsmarknaden 2009. 10 kommuner med högst respektive lägst andel. Högst andel Lägst andel Lund 185,1 Bräcke 49,4 Umeå 167,9 Borgholm 48,8 Malmö 159,9 Övertorneå 48,5 Solna 156,8 Sotenäs 48,3 Göteborg 156,2 Smedjebacken 48,2 Linköping 155,1 Gullspång 47,6 Uppsala 151,0 Ljusnarsberg 46,7 Sundbyberg 148,7 Rättvik 46,2 Stockholm 135,4 Pajala 44,4 Växjö 125,2 Valdemarsvik 43,3 Källa: SCB Bland kommunerna med lägst andel unga finner vi kommuner från flera delar av landet, både i norr och i söder. Ett bytestal under 50 procent innebär att varannan som slutar arbeta på grund av pension eller annat inte kan bli ersatt. För de företag, som är verksamma på orten kan det betyda stora svårigheter på sikt. Kommunerna inom arbetsmarknadsområdet Säffle ligger alltför nära gränsen till att arbetsmarknaden inte skall klara av den stora generationsväxling vi står inför. Situationen ser ut att vara något bättre i Säffle än i övriga kommuner. Andelen unga (20-29 år) i procent av de äldre (55-64 år) på arbetsmarknaden 2009 inom AMO Säffle Procent Rang Säffle 62,7 196 Årjäng 68,2 162 Åmål 64,5 182 Bengtsfors 56,2 247 Dals-Ed 74,1 122 Källa: SCB Byte mellan yngre och äldre 2014 Som framgår av kartan för 2014 fortsätter läget att vara ljust i storstadsområdena och i kommuner med universitet och högskola. Läget för 2014 ser ut att bli något ljusare, d v s fler 23

kommuner med mörkare nyans, än för 2009. Ett skäl är att då har 40-talistgenerationen försvunnit ur jämförelserna. Åldersgruppen 20 29 år i procent av åldersgruppen 55 64 år 2014. Ljuspunkterna under 2014 Norr om Mälardalen är få, men Luleå, Umeå, Sundsvall, Östersund, Åre, Borlänge, Falun och Gävle ser ut att klara den framtida försörjningen av arbetskraft väl. Läget förbättras då 40-talistgenerationen mönstrats ut och det istället blir en mindre generation född på 1950-talet, som skall få sin avlösning på arbetsmarknaden. Bland annat är det den stora 1980-talsgenerationen som svarar för förnyelsen. Därmed blir omställningen lättare att klara. Trots en generellt gynnsammare situation fram till 2014 ser det mörkt ut i många kommuner. I tabellen nedan visas kommunerna med högst respektive lägst andel personer i åldern 20 29 år i förhållande till dem som arbetar sina tio sista år på arbetsmarknaden. Många av kommunerna med högst andel yngre återfinner vi såväl här som i tabellen för 2009, men nu med än högre tal. Till en inte obetydlig del beror det på stora och, idag, unga stora invandrargrupper i och runt storstäderna bidrar till ökningen mellan 2009 och 2014. 24

Andelen unga (20-29 år) i procent av de äldre (55-64 år) på arbetsmarknaden 2014. 10 kommuner med högst respektive lägst andel. Högst andel Lägst andel Lund 186,7 Söderköping 51,3 Umeå 178,4 Dorotea 50,6 Linköping 170,5 Ljusnarsberg 50,4 Malmö 167,4 Sotenäs 50,1 Göteborg 166,4 Smedjebacken 48,1 Uppsala 166,1 Borgholm 47,1 Sundbyberg 165,0 Valdemarsvik 46,8 Solna 160,4 Gullspång 44,7 Jönköping 148,9 Övertorneå 42,1 Stockholm 145,1 Pajala 38,0. Även några kommuner med lägst andel yngre ökar något från 2009 till 2014, i huvudsak för att 40-talisterna försvinner i jämförelsen. Utflyttningen fortsätter ändå och de något högre talen i vissa kommuner är långt ifrån tillräckliga för att klara arbetsmarknadens förnyelse på lite sikt. För 2014 ser 44 kommuner ut att få utbytesprocent under 60 procent. De flesta av dessa kommuner är små, men de är spridda över hela landet. Utöver stora delar av Norrland, finns de i delar av Bergslagsområdet, i Västra Svealand samt i de östra delarna av Götaland. Inom Säffle med närliggande kommuner ser läget ut att vara svårbemästrat även under de närmaste fem åren. Endast cirka två tredjedelar av de äldre ser ut att kunna ersättas av en yngre kraft, men med något högre andelar i Årjäng och i Åmål. Med tanke på de dynamiska effekterna av befolkningsutvecklingen på näringsliv och jobb kommer det dock att krävas särskilda åtgärder för att långsiktigt klara arbetskraftsförsörjningen i regionen. Andelen unga (20-29 år) i procent av de äldre (55-64 år) på arbetsmarknaden 2014 inom AMO Säffle Procent Rang Säffle 69,3 201 Årjäng 73,4 169 Åmål 72,5 180 Bengtsfors 66,3 212 Dals-Ed 59,4 253. 25

Byte mellan yngre och äldre 2019 Skiftar vi tidsperspektivet ytterligare fem år framåt, till 2019, ser vi att de rödfärgade (mörka) kommunerna åter verkar bli färre. Tätast är det i södra Sverige upp till Gävle och Falun/Borlänge. I Västra Svealand och i stora delar av Götaland ser det ut att bli svårt att genomföra generationsskifte på arbetsmarknaden under åren kring 2019. Åldersgruppen 20 29 år i procent av åldersgruppen 55 64 år 2019 I tabellen ser vi att i huvudsak samma kommuner som 2009 återfinns bland dem som har högst andel. Andelen unga (20-29 år) i procent av de äldre (55-64 år) på arbetsmarknaden 2019. 10 kommuner med högst respektive lägst andel. Högst andel Lägst andel Lund 169,0 Ragunda 39,5 Umeå 161,0 Orust 39,5 Sundbyberg 155,6 Överkalix 38,2 Göteborg 154,7 Valdemarsvik 38,2 Malmö 154,0 Borgholm 37,7 Linköping 152,4 Smedjebacken 37,2 Uppsala 148,6 Övertorneå 36,9 Solna 148,4 Dorotea 36,2 Växjö 139,0 Gullspång 32,0 Stockholm 136,6 Pajala 31,9. Bland kommunerna med lägst andel återfinner vi också många bekanta från 2009, men nu med ännu lägre andel yngre i procent av de äldre på arbetsmarknaden. Under 2019 beräknas hela 115 kommuner ha mindre än 60 procent yngre av de äldre. Under 50 procent hittar vi 49 26

kommuner. Läget på arbetsmarknaden i stora delar av landet kommer således att bli bekymmersamt. Konsekvenserna för arbetskraftsutbudet inom Säffle arbetsmarknadsregion ser ut att bli allt svårare ju längre fram man skjuter perspektivet. Om knappt tio år ser det ut som att närmare hälften av utbytet på arbetsmarknaden inte kommer till stånd i Säffle, Bengtsfors och i Dals- Ed. Andelen unga (20-29 år) i procent av de äldre (55-64 år) på arbetsmarknaden 2019 inom AMO Säffle Procent Rang Säffle 57,3 195 Årjäng 72,1 98 Åmål 60,6 172 Bengtsfors 54,9 210 Dals-Ed 47,6 259. 27

5 Förändringen av antalet skolbarnbarn i åldern 7 16 år Barnen är livets salt heter det. Denna krydda finns i rikt mått runt storstäderna och i universitets- och högskoleorter. Det är en följd av att allt fler i reproduktiv ålder återfinns där. Tyvärr ser antalet barn ut att minska i andra kommuner, främst i glesbygdsområdena, men även i vad man kanske föreställer sig mer stabila delar av landet. Färre barn innebär allt mindre underlag för skolor. En sämre framtida situation för barnen kan vara en utlösande faktor för att ta beslutet att flytta. Den som funderar på att etablera sig på orten tänker sig för. Möjligheterna för företag, kommuner och andra arbetsgivare att rekrytera nyckelpersoner till företag på orter med få barn minskar. Få föräldrar vill att barnen skall behöva pendla timvis till andra kommuner eller till avlägsna delar av den egna kommunen. Situationen för skolbarnen är därmed en nyckelfaktor bakom den dynamik, som gör att glesbygderna breder ut sig över allt större delar av landet. Förändring från 2004 till 2009 Antalet barn varierar med konjunkturen. Så föddes det exempelvis många barn i slutet av 1980-talet. De har nu passerat grundskolan. Det har gjort att förändringarna av antalet från 2004 till 2009 varit allmänt negativ. För riket i sin helhet minskade antalet barn i skolåldern med elva procent under de senaste fem åren. Förändring av antalet personer i åldern 7-16 år från 2004 till 2009 Källa: SCB Från 2004 till 2009 minskade antalet barn i nästan alla kommuner. I själva verket ökade antalet barn i skolåldern i endast fem kommuner och minskade således i 285. Utvecklingen för de närmaste åren beräknas bli något mer positiv, inte minst på grund av att framöver finns många potentiella föräldrar födda i slutet av 1980-talet. Dessa är i hög utsträckning födda i, 28

inflyttade eller kommer att flytta till tillväxtregionerna runt storstäderna eller universitets- och högskolekommuner. Förändring i procent av antalet personer i åldern 7 16 år från 2004 till 2009. 10 kommuner med störst ökning respektive minskning. Ökar mest Minskar mest Vaxholm 5,8 Vindeln -26,8 Lomma 2,4 Berg -26,9 Danderyd 1,6 Laxå -27,0 Nacka 1,1 Sorsele -27,1 Lidingö 1,0 Aneby -27,2 Sollentuna -0,3 Jokkmokk -27,5 Knivsta -0,7 Skinnskatteberg -29,4 Huddinge -0,8 Överkalix -30,3 Kävlinge -1,0 Gullspång -30,6 Värmdö -1,3 Dorotea -30,9 Källa: SCB Även om antalet barn i skolåldern minskade i de flesta kommunerna från 2004 till 2009, minskade antalet oroväckande mer i vissa. Som vi ser i tabellen ovan har samtliga kommuner med mest minskning sett att antalet barn på skolgården avsevärt färre under 2009 än 2004. I 70 kommuner minskade antalet skolbarn med mer än 20 procent under de gångna fem åren. Det torde vara väl känt inom kommunerna inom arbetsmarknadsområdet Säffle att barnafödandet har varit lågt och att nyrekryteringen till skolorna har minskat. I Bengtsfors och i Dals-Ed finns det idag cirka en fjärdedel färre barn i grundskoleåldern än för fem år sedan. Det innebär cirka 17 färre skolklasser i Säffle, Åmål och i Bengtsfors men något färre nedläggningar i Årjäng och i Dals-Ed. Förändring i procent av antalet personer i åldern 7 16 år från 2004 till 2009 inom AMO Säffle. Procent Rang Säffle -16,5 191 Årjäng -8,5 55 Åmål -19,4 214 Bengtsfors -26,0 275 Dals-Ed -25,0 274 Källa: SCB Förändring av antalet skolbarn från 2009 till 2014 Utvecklingen för de närmaste fem åren beräknas bli mer positiv, inte minst för att den stora generationen från 1980-talet då kommer att bli föräldrar. En extra krydda blir de barn som föddes under den senaste högkonjunkturen. Avgörande för antalet barn är åldersfördelningen bland kvinnor och män i kommunen. Den fördelningen påverkas av den årliga in- och utflyttningen, men på kort sikt är det åldersfördelningen i den ursprungliga befolkningen som avgör hur många barn som kommer att födas. Med många vuxna i fertil ålder blir det naturligen fler barn. 29