Sverige allt glesare. Göran Wikner December Konsekvenser av befolkningsutvecklingen under de närmaste fem respektive tio åren

Transkript

1 Sverige allt glesare Göran Wikner December 2007 Konsekvenser av befolkningsutvecklingen under de närmaste fem respektive tio åren

2 Sverige allt glesare Konsekvenser av befolkningsutvecklingen under de närmaste fem respektive tio åren. Författare: Göran Wikner G Wikner ekonomi & analys ab E-post: goran@g-wikner.se Telefon:

3 Sverige allt glesare... 1 Inledning... 3 En framtid med allt större ödebygder i Sverige?... 4 Kärnan i arbetskraften blir allt mindre i allt fler kommuner Allt färre barn och ungdomar förvärrar för många kommuner Få unga ersätter de äldre på arbetsmarknaden Kan kommunernas ledning göra något själva? Allt äldre arbetskraft i utflyttningskommuner Tabellbilaga

4 Göran Wikner G Wikner ekonomi & analys ab Inledning Varifrån skall jobben komma? Det har varit den stora politiska frågan under decennier. I takt med att befolkningen åldras måste man även ställa frågan: Varifrån skall arbetskraften komma? I ett stort antal av Sveriges kommuner kommer nämligen arbetskraften att bli en bristvara under de närmaste åren. För många kommuner blir det en fråga om att överleva när bristen på arbetskraft blir akut, exempelvis inom vård, omsorg och andra basala kommunala uppgifter. För många företag blir en flytt eller nedläggning nödvändig när det inte längre finns folk att bemanna maskiner och datorer. Företagen på den lokala marknaden, exempelvis butiker och frisörer, kommer att förlora en stor del av kundunderlaget och får en ännu osäkrare marknad än idag. Dessvärre går det inte att fullt ut förutse kraften i utvecklingen. De närmaste årens stora förändringar i befolkningsstrukturen kommer sannolikt att förstärka de ogynnsamma tendenserna i de kommuner som är på väg åt fel håll. När väl följderna av den snabba förändringen av befolkningsstrukturen blir uppenbara på den lokala arbetsmarknaden är nämligen risken stor att utflyttning och nedläggning av företagen accelererar. Några större nyetableringar av företag är inte att räkna med för kommuner med vikande och åldrande befolkning. Några slutsatser från analysen är att stora regioner i Sverige i praktiken riskerar att bli näst intill ödemark, i vart fall ur ekonomisk synvinkel. I takt med att utvecklingen accelererar kommer den regionala utjämningen, som idag bygger på att 13 kommuner runt Stockholm och Malmö hjälper till att finansiera resten av landets kommuner 1, allt närmare ett totalt haveri. Skatteunderlaget minskar snabbt i många kommuner medan storstädernas tillväxt riskerar att hämmas av ett allt högre skattetryck. Att lösa situationen med den ogynnsamma befolkningsutvecklingen i en kommun genom att gå samman med grannkommunen kan möjligen vara en hjälp, men att slå samman kommuner med likartade förutsättningar löser inte de underliggande problemen med en svag och ogynnsam utveckling av befolkningen. Andra sidan av myntet är att befolkningsutvecklingen i storstadsområdena fortsätter att accelerera. I ett längre perspektiv är det sannolikt gynnsamt, eftersom dynamiken i utvecklingen ökar starkt med storleken på regionen. Det skapar en starkt differentierad marknad med stora möjligheter till specialisering för både företag och arbetskraft. Redan idag är bostadsfrågan ett hinder. Jämfört med de svårigheter, som många av de europeiska länderna står inför med snabbt minskande och åldrande befolkning, är Sveriges relativt små. Det innebär samtidigt att vi inte 1 Källa: SCB databaser. 3

5 utan vidare kan förlita oss till invandring för att få tillräckligt med arbetskraft. Konkurrensen från Kontinentaleuropas länder om invandrare blir stark. De senaste årens nettoutvandring från de Östeuropeiska länderna avtar när dessa länders ekonomiska situation förbättras. Sannolikt får vi istället se en avtagande invandring, kanske även en nettoutflyttning, i konkurrensen om arbetsvilliga händer och huvuden. 2 I beräkningarna räknar vi dessutom med att nettoinvandringen till Sverige är noll. Det kan synas som ett starkt antagande, men konkurrensen om den flyttbara arbetskraften är stor, inte minst inom Europa. Det är långt ifrån självklart att Sverige är ett förstahandsval för den som frivilligt eller av tvång lämnar sitt land för att söka försörjning och ett drägligt liv i ett annat land. Tvärtom finns det tendenser till att både invandrare och infödda svenskar flyttar ut. För att vi skall få ett, nödvändigt, invandringsöverskott krävs kraftfulla åtgärder och en positiv syn på invandring. En framtid med allt större ödebygder i Sverige? Ett skäl till att den kommande bristen på arbetskraft i kommunerna inte kommer fram i diskussionerna kring Sveriges framtid är att det totalt sett inte ser ut att vara några större problem. Andelen över 65 år ökar fram till 2016 men samtidigt minskar andelen unga. Andelen unga och gamla, som åldersmässigt skall försörjas av den förvärvsarbetande generationen, förändras därigenom inte mycket. Andelen i åldern år av befolkningen minskar med knappt en procentenhet, från 58,8 till 58,0 procent. Kostnaden för kommuner och stat behöver inte öka på grund av den ändrade fördelningen med färre unga och fler över 65 år. Kostnaden för ungdomar är ofta högre, eftersom så gott som alla ungdomar går i skolan medan kostnaden för äldre uppkommer först när de behöver någon form av omsorg. 2 Det innebär att de befolkningsprognoser, som SCB gör, sannolikt ger en alltför positiv bild, eftersom deras framskrivningar förutsätter en stabil nettoinvandring. I de modeller som används här antar vi att det inte blir någon nettoinvandring under de närmaste 10 åren. På tio års sikt blir dock skillnaderna relativt små mellan vår modell och SCB:s. 4

6 Sammansättningen av Sveriges befolkning 2006, 2016 och Ålder år 23,8 22,2 20, år 58,8 58,9 58, ,3 18,9 21,3 Källa: SCB och egna beräkningar Problemet är istället den ojämna utvecklingen över landet. Dagens åldersfördelning i kommunerna har sina rötter i omflyttningarna från 1960-talet och framåt. Senare, framför allt från 1980-talet och framåt, kom allt fler ungdomar att flytta för att studera. Det syns nu i form av en ökande och ung befolkning kring universitets- och högskoleorterna. Det viktigaste skälet till att flytta från en kommun är att det finns för få jobb. Därmed är det helt enkelt decennier av ogynnsam utveckling av företagandet i landet, som slutligen tar ut sin rätt. Få företag ger få jobb, få jobb ger få i arbetsför ålder. Nu står vi i ett läge där det knappast finns någon väg tillbaka. I alltför många kommuner har befolkningsunderlaget försvagats så mycket att inga nya företag etablerar sig där. Den lokala efterfrågan är för svag och bristande tillgång till arbetskraft stoppar större etableringar utifrån redan på idéstadiet. Förändring från 2006 till 2011 respektive 2016 av antalet personer i åldern år. Procent Källa: SCB och egna beräkningar 5

7 Fram till 2011 minskar antalet personer i åldern år i större delen av landet. Minskningen fortsätter i stora drag fram till Endast runt storstäderna samt universitetsoch högskoleorterna, exempelvis Umeå, Luleå, Linköping, Växjö, Kalmar och Karlstad, kommer denna del av befolkningen att öka. Även Åre kommun kan nämnas, en kommun som medvetet och långsiktigt utvecklat tjänstenäringarna kring turismen. I 136 av landets 290 kommuner minskar antalet personer i åldern år med 10 procent och mer fram till I endast 11 kommuner ökar denna befolkningsgrupp med mer än fem procent, uteslutande kommuner runt storstäderna. I många kommuner kommer den arbetsföra befolkningen att minska med stora tal, som framgår av tabellen nedan. Förändring från 2006 till 2011 respektive 2016 av antalet personer i åldern år. Tio kommuner med störst minskning respektive period. Procentenheter Flen -11,3 Sorsele -23,7 Storfors -11,6 Smedjebacken -24,0 Ljusnarsberg -11,9 Valdemarsvik -24,0 Åsele -11,9 Åsele -24,3 Smedjebacken -12,1 Storfors -24,4 Dorotea -12,7 Hultsfred -25,5 Hultsfred -12,7 Dorotea -26,2 Pajala -12,8 Pajala -26,4 Gullspång -17,7 Gullspång -33,6 Laxå -18,8 Laxå -35,4 Källa: SCB och egna beräkningar. Tabellen ovan visar också hur utvecklingen accelererar snabbt när perspektivet flyttas framåt från 2011 till 2016, trots att vi inte har tagit hänsyn till processen påskyndas av minskad lokal efterfrågan och minskande tillgång till arbetskraft. I många av kommunerna i tabellen är arbetslösheten hög redan idag, trots en stark konjunktur. En del av anpassningen till en lägre befolkning i arbetsför ålder kommer därför att fördröjas något av dessa reserver. Samtidigt är det inte sannolikt att minskningen av befolkningen helt och hållet kan mötas av att de arbetslösa går in. Efterfrågan på arbetskraft kommer i allt högre grad att inriktas mot kommunernas primära uppgifter som vård och omsorg. Industriell verksamhet kommer sannolikt att försvinna först. Den som inte vill/kan ta ett arbete inom den kommunala sektorn måste flytta eller förbli arbetslös. Därför är risken stor att arbetslösheten kommer att fortsätta att vara relativt hög samtidigt som befolkningen minskar utan någon större dämpning av de dynamiska förloppen. Den negativa spiralen snurrar allt fortare. Andelen av befolkningen i åldern år var 58,8 procent 2006 i riket och beräknas falla till 58,0 under Som framgår av tabellen nedan finns det kommuner med en andel långt under genomsnittet och med minskningar långt större än för riket. Självfallet kommer kommuner med stora minskningar av den yrkesverksamma befolkningen att få problem med både skatteintäkter och arbetskraft. I 70 kommuner minskar andelen med mer än 2,5 procentenheter. 3 Uppgifter om samtliga kommuner återfinns i en särskild tabellbilaga. 6

8 Antal personer år i procent av den totala befolkningen 2016 och förändring i procentenheter av andelen från Tio kommuner med lägst andel respektive störst minskning Andel 2016 Förändring av andel från 2006 Överkalix 50,5 Oxelösund -3,8 Simrishamn 50,2 Borgholm -3,9 Sorsele 49,9 Mörbylånga -4,2 Rättvik 49,9 Vellinge -4,3 Flen 49,6 Askersund -4,4 Borgholm 49,1 Mullsjö -4,5 Bjurholm 48,5 Flen -5,1 Åsele 48,3 Trosa -5,2 Dorotea 48,3 Valdemarsvik -5,3 Pajala 46,1 Knivsta -5,4 Källa: SCB och egna beräkningar Kärnan i arbetskraften blir allt mindre i allt fler kommuner. Än mer hotande för många kommuners situation är utvecklingen inom åldersgruppen år, som utgör kärnan i arbetskraften. Det är de åldrar då man i genomsnitt arbetar flest timmar per vecka och har den högsta förvärvsfrekvensen. Förändringarna på riksnivå blir relativt små. Andelen av totalbefolkningen var 39,6 procent under 2006 och beräknas falla till 39,2 procent fram till 2011 och En hanterbar minskning på riksnivå döljer dock en betydligt värre utveckling i många delar av landet. I 60 kommuner var andelen 35 procent och lägre under Fram till 2016 räknar vi med att den blir 35 procent och lägre i 140 av Sveriges 290 kommuner, alltså nära hälften. Runt storstadskommunerna är andelen högre än genomsnittet för riket och tillgången på arbetskraft ser ut att vara säkrad även fram till Av tabellen nedan framgår att kommuner med lägst andel av befolkningen i åldern år fram mot 2016 i huvudsak återfinns i Norrland, men det finns kommuner även från Syd- och Mellansverige på listan. Flera av kommunerna återfinns i tabellen både för att andelen blir låg 2016 och att andelen minskar mest. Antal år i procent av den totala befolkningen 2016 och förändring i procentenheter av andelen från Tio kommuner med lägst andel respektive störst minskning Andel 2016 Förändring av andel från 2006 Bjurholm 29,7 Åsele -3,7 Flen 29,6 Malå -3,9 Simrishamn 29,6 Dorotea -4,1 Gullspång 28,6 Haparanda -4,1 Överkalix 28,5 Borgholm -4,2 Borgholm 28,1 Laxå -4,7 Övertorneå 27,8 Flen -5,0 Dorotea 27,7 Pajala -5,2 Åsele 27,3 Övertorneå -5,3 Pajala 24,8 Gullspång -5,8 Källa: SCB och egna beräkningar 7

9 En låg andel av denna åldersgrupp under 2006 visar sig ge starkt utslag i den beräknade utvecklingen fram till Sambandet är tydligt och starkt i en statistisk mening. En kommun med låg andel personer i åldern år kommer att se denna andel fortsätta att minska. I endast 26 kommuner är förändringen av andelarna från 2006 större än noll Sambandet mellan andelen i åldern år, procent, under 2006 och förändringen fram till 2016, procentenheter. Förändring Bjurholm Pajala Åsele Övertorneå Jönköping Gullspång Göteborg Malmö Huddinge Sundbyberg Solna Stockholm Andel 2006 Källa: SCB och egna beräkningar Med tanke på att en så stor del av landets kommuner har en låg andel av den viktiga åldersgruppen år, visar det negativa sambandet mellan låg andel 2006 och än lägre andel 2016 att det finns anledning att vara bekymrad över arbetskraftsutbudet i många kommuner och därmed på kommunens fortsatta överlevnad. 8

10 Förändring från 2006 till 2011 respektive 2016 av antalet personer i åldern år. Procent Källa: SCB och egna beräkningar Tabellen nedan visar att förändringen av antalet personer i gruppen år uppgår till stora tal redan 2011 för att sedan öka kraftigt fram till Så stora förändringar kommer vare sig smärtfritt eller smygande. De kommuner som finns i tabellen nedan samt ytterligare många kommer att få en mycket besvärlig situation på arbetsmarknaden redan under de närmaste åren. Sammanlagt har vi räknat med att minskningen av åldersgruppen år från 2006 är större än 10 procent i 63 kommuner fram till 2011 och i hela 141 kommuner fram till Förändring från 2006 till 2011 respektive 2016 av antalet personer i åldern år. Tio 10 kommuner med störst minskning. Procent Malå -16,9 Överkalix -28,0 Hultsfred -17,1 Flen -28,1 Ljusnarsberg -17,5 Sorsele -28,5 Sorsele -17,6 Åsele -30,8 Åsele -18,1 Hultsfred -31,2 Dorotea -18,8 Övertorneå -32,8 Övertorneå -19,4 Dorotea -33,3 Pajala -20,5 Pajala -35,1 Laxå -22,5 Laxå -40,7 Gullspång -23,6 Gullspång -41,4 Källa: SCB och egna beräkningar 9

11 Allt färre barn och ungdomar förvärrar för många kommuner. Barn och ungdomar är en förutsättning för en kommuns ekonomiska och demografiska aktivitet på många sätt. En kommun där underlaget för grundskola och gymnasium börjar svikta kommer snabbt in i en kris. En sämre situation för barnens skolgång kan vara den utlösande faktorn för en familj att flytta från kommunen. Den som funderar att etablera ett företag på orten tänker sig för både en och två gånger. Inte bara skolgången för de egna barnen, utan också möjligheterna att rekrytera nyckelpersoner till företaget utifrån spelar in. Under de närmaste åren blir det allt färre barn i grundskolåldern. Endast i en handfull kommuner runt storstäderna ökar antalet ungdomar i åldern 7-16 år. I landets övriga kommuner minskar antalet med mer än två procent från 2006 till både 2011 och Förändring från 2006 till 2011 respektive 2016 av antalet personer i åldern 7-16 år Källa: SCB och egna beräkningar Läget för grundskolorna ser således mörkt ut i nästan hela landet. I många kommuner minskar antalet med höga tal. Förändringarna fram till 2011 är relativt säkra eftersom den som blir 7 år eller äldre då redan är född. Som framgår av tabellen nedan minskar antalet elever med mer än en tredjedel fram till 2011 i många kommuner. I 107 kommuner minskar antalet mer än 20 procent. I en handfull kommuner kommer antalet att öka något. 10

12 Än värre ser situationen ut för 2016 då 176 kommuner får se 20 procent färre barn i grundskoleåldern än idag. Även om tre årskullar av barnen i grundskoleåldern under 2016 ännu inte är födda, är utvecklingen relativt säker, i vart fall på riksnivå. Förändring från 2006 av antalet personer i åldern 7-16 år. Tio kommuner med störst minskning. Procent Överkalix -31,6 Övertorneå -42,9 Bengtsfors -31,9 Olofström -43,8 Olofström -31,9 Sorsele -43,8 Högsby -31,9 Hällefors -45,7 Hällefors -33,2 Jokkmokk -47,3 Jokkmokk -35,3 Högsby -49,6 Hultsfred -37,9 Dorotea -52,5 Dorotea -39,0 Hultsfred -53,5 Gullspång -42,7 Gullspång -60,6 Laxå -43,9 Laxå -66,3 Källa: SCB och egna beräkningar För hela riket räknar vi med en minskning av åldersgruppen 7-16 år på 12.6 procent fram till 2011 och med 14 procent fram till Det beror på att det föddes ovanligt många barn under 1990-talets första år. Det är den generationen som just nu är i grundskoleåldern och som är basen för förändringstalen. Om vi följer ungdomarna i gymnasieåldern, år, blir bilden ljusare fram till 2011, då den stora generationen från 1990-talets första halva har lämnat grundskolan och passerar gymnasiet. I 80 kommuner är ändå minskningen större än fem procent. Å andra sidan ökar antalet gymnasieungdomar med mer än fem procent i hela 101 kommuner. Förändringen fram till 2016 är dystrare. Endast några få kommuner runt storstäderna kan räkna med fler ungdomar i gymnasieåldern. I övriga landet minskar antalet personer i gymnasieåldern snabbt. Det innebär att många kommuner klarar av att hålla gymnasieskolan vid liv fram till Därefter ser situationen mörk ut. I 275 av landets 290 kommuner minskar antalet gymnasieelever med mer än fem procent fram till 2016 och med mer än 15 procent i 244 kommuner jämfört med Uppgifter om samtliga kommuner finns i en särskild tabellbilaga. 11

13 Förändring från 2006 till 2011 respektive 2016 av antalet personer i åldern år Källa: SCB och egna beräkningar Fram till 2011 kommer antalet personer i gymnasieåldern att öka med 4,6 procent från 2006 i hela riket. Fram till 2016 kommer antalet istället att minska med 20,2 procent från I tabellen nedan visas de kommuner där minskningen är störst i respektive period. Förändring från 2006 till 2011 respektive 2016 av antalet personer i åldern år. Tio kommuner med störst minskning. Procent Övertorneå -18,5 Robertsfors -46,1 Sollefteå -20,2 Högsby -46,9 Arvidsjaur -20,7 Malå -48,0 Robertsfors -21,3 Överkalix -48,2 Högsby -21,6 Skinnskatteberg -48,9 Storfors -24,1 Laxå -50,1 Pajala -29,1 Hultsfred -53,6 Dorotea -30,0 Sorsele -56,6 Gullspång -31,9 Dorotea -60,2 Sorsele -33,5 Gullspång -63,4 Källa: SCB och egna beräkningar 12

14 Naturligtvis är det många som betydligt tidigare ser i vilken riktning en kommuns skolor är på väg. Grunden till den dystra utvecklingen är att det i kommuner med kommande kris i gymnasieskolan helt enkelt finns får få föräldrar i den åldern att de har barn i gymnasieåldern. De har redan flyttat därifrån. Utvecklingen inom skolan är ytterligare en faktor, som gör att utvecklingen i många kommuner kommer att bli betydligt värre än vad vi kunnat räkna fram med metoder som i stor utsträckning bygger på de senaste årens genomsnittliga utveckling. Som nämndes ovan kan de sviktande möjligheterna för ungdomar att gå på gymnasiet i den egna eller grannkommunen vara det som gör att man lämnar en sviktande arbetsmarknad. Därför har gymnasieskolan stor betydelse för den lokala arbetskraftsförsörjningen. Slutsatserna av analysen ovan blir att prövningarna snabbt kommer bli stora för många företagare, kommunledningar och människor som vill kunna försörja sig genom eget arbete. Få unga ersätter de äldre på arbetsmarknaden. Med så stora beräknade förändringar av befolkningen i olika åldersgrupper kommer det att uppstå obalanser av olika slag. Vi har berört skolornas problem, här skall vi se lite mer på vad som händer på arbetsmarknaden. Ett sätt att studera vad som är på väg att hända på de lokala arbetsmarknaderna är att jämföra hur många som kommer in i arbetskraften med antalet som lämnar. Överlämningen är vare sig direkt eller entydigt person för person, men kan ge en snabb bild av lokala obalanser. I åldersgruppen år blir det med stigande ålder allt fler som lämnar arbetskraften. De kan få någon form av pension eller eventuellt försörjning via försäkringskassa eller A-kassa. I åldersgruppen år kommer man istället in på arbetsmarknaden från utbildning, arbetslöshet, värnplikt eller att man bildar familj på en ny ort. Proportionerna mellan dem som är på väg in och dem som är på väg att lämna arbetsmarknaden ger ett grovt mått på hur arbetskraftsförsörjningen fungerar för gamla eller potentiellt nya företag i kommunerna samt för den offentliga sektorn. Lika många bör komma in som de som utträder för att det skall råda någorlunda balans. I många av Sveriges kommuner finns det ett växande underskott på unga jämfört med dem som är på väg ut. Redan under 2006 var andelen nya på arbetsmarknaden (åldersgruppen år) mindre än 70 procent av antalet på väg ut från arbetsmarknaden (åldersgruppen år) i hela 207 kommuner. Till en del beror det på att den stora 40-talistgenerationen är på väg att lämna arbetsmarknaden. På riksnivå var 2006 proportionerna mellan nya och gamla på arbetsmarknaden 89,2 nya mot 100 på väg ut. Fram till 2011 stiger proportionerna till 97,7 procent när större delen av 40-talistgenerationen är borta från arbetsmarknaden. När den stora 90-talistgenerationen slutligen ersatt 40-taliserna runt 2016 stiger andelen till 106,6 procent i riket. Det finns således ingen större obalans på nationell nivå. Ökningen behövs dock för att vi skall kunna fortsätta att öka standard och välstånd. 13

15 Men på lokal nivå är obalanserna stora på många håll. Under 2011 kommer andelen nya på arbetsmarknaden att vara under 70 procent av de äldre i 156 av Sveriges 290 kommuner och lägre än 50 procent i 28 kommuner. Obalanserna i de flesta av kommunerna beror således inte enbart på skillnader i generationernas storlek. Huvudorsaken är de tidigare stora omflyttningarna, som skapat en ogynnsam sammansättning av befolkningen i så många kommuner och som under decennier förstärkts av den svaga utvecklingen av företagandet. Motsvarande uppgifter för 2016 är att i 124 kommuner beräknas andelen vara lägre än 70 procent och lägre än 50 procent i 24 kommuner, under förutsättning att de unga verkligen stannar kvar så länge. På kartorna nedan visas hur kommunerna fördelar sig över landet om man utgår från i stort sett oförändrade proportioner, alltså att de unga motsvarar procent av antalet i den äldre gruppen. Kartorna visar dels att det i ett antal kommuner blir bättre, men också att obalanserna finns i alla delar av landet. Åldersgruppen år i procent av åldersgruppen år 2006 och Källa: SCB och egna beräkningar Tillflödet på arbetsmarknaden är således betydligt mindre än frånflödet i stora delar av landet. Endast runt storstäder samt universitets- och högskoleorter är det någorlunda balans eller till 14

16 och med en nettoökning. Större delen av Norrland, stora delar av västra Svealand och östra Götaland kommer att få en negativ obalans mellan in- och utflöde. I tabellen nedan redovisas de tio kommuner där andelen nya på arbetsmarknaden är lägst i förhållande till dem som är på väg att lämna. Andelen nya på arbetsmarknaden (20-29 år) antalet på väg ut (55-64 år) 2006 respektive Tio kommuner med lägst andel. Procent Smedjebacken 43,9 Borgholm 43,6 Ockelbo 43,6 Valdemarsvik 43,2 Mörbylånga 43,3 Laxå 43,1 Ljusnarsberg 43,1 Dorotea 41,5 Gullspång 42,5 Överkalix 40,9 Storfors 41,5 Smedjebacken 38,8 Bräcke 41,3 Storfors 38,2 Pajala 40,2 Pajala 34,1 Valdemarsvik 40,1 Övertorneå 31,8 Vellinge 38,7 Gullspång 30,8 Källa: SCB och egna beräkningar För Vellinges del finns det kanske inte någon större anledning till oro med tanke på att invånarna är välbärgade och har nära till Malmö med stora reserver av arbetskraft. Däremot blir det uppenbart problem för de övriga kommunerna i tabellen att överleva. Flera av kommunerna finns med både i kolumnen för 2006 och 2016 och i de flesta fall med betydligt lägre tal för utbytet på arbetsmarknaden. När endast 30 till 40 unga ersätter 100 äldre på väg ut ur arbetsmarknaden är det uppenbart ett stort problem på den lokala arbetsmarknaden. I kommunerna med störst obalanser är faran stor för att arbetsmarknaden kan att falla ihop. Den företagare, som funderar på att etablera sig i kommunerna i tabellen ovan (och många fler i den långa listan av kommuner med ogynnsam balans mellan in- och utflödet på arbetsmarknaden), måste tänka sig för både en och två gånger. Det blir problem att överhuvudtaget få tag på arbetskraft. Dessutom finns det ett starkt samband med att grundoch, framför allt, gymnasieskolan överlever. Även den kommunala servicen kan antas gå på sparlåga. Dessa problem hindrar inte bara företagare att etablera sig utan även inflyttning av människor i arbetsför ålder från andra kommuner. Det finns således mycket som missgynnar de kommuner som har en negativ balans mellan inoch utflöde på arbetsmarknaden. Sannolikt ger beräkningarna av befolkningsstrukturen en ogrundat gynnsam bild av utvecklingen. För de orter där förändringarna är störst och negativa, kommer katastrofen allt närmare, sannolikt i en betydligt högre takt än vad som går att beräkna i vår relativt enkla modell. Det omvända gäller naturligtvis där bytesförhållandena är positiva. I tabellen nedan redovisas de tio kommuner där utbytestalet minskar respektive ökar mest. 15

17 Förändring från 2006 till 2016 av andelen på väg in på arbetsmarknaden (20-29 år) av dem som är på väg ut (55-64 år). Tio kommuner där utvecklas mest negativt respektive positivt. Procentenheter. Mest negativ Mest positiv Lycksele -6,6 Salem 57,8 Laxå -7,1 Håbo 48,5 Alvesta -8,4 Tyresö 47,0 Storuman -8,7 Haninge 47,0 Aneby -9,8 Västerås 38,7 Robertsfors -10,1 Värmdö 36,3 Dorotea -11,6 Upplands-Bro 36,0 Gullspång -11,7 Gävle 35,3 Högsby -14,1 Staffanstorp 34,7 Övertorneå -14,9 Sigtuna 33,8 Källa: SCB och egna beräkningar Kan kommunernas ledning göra något själva? Tabellerna och kartorna har visat på att det är en allvarlig situation för kommunerna i stora delar av landet. Befolkningen i arbetsför ålder sviktar och många får problem med sina skolor. Dagens situation är ett resultat av decenniers misskötsel av förutsättningarna för småföretagande i landet och resultatet av den politiken kan inte vändas omedelbart. På samma sätt som småföretagandet har missgynnats av den generella politiken måste naturligtvis huvudansvaret för en vettig politik ligga på statlig nivå. Det gäller beskattningen av företagaren, förmögenhetsbeskattning och inkomstbeskattning. Vad staten bör göra är således väl känt. Men kan kommunpolitikerna göra något själva? Ja, det finns en del faktorer, där besluten ligger på kommunal nivå. Vi skall titta närmare på två faktorer, där ansvaret ligger på kommunal nivå. Den första faktorn gäller hur stor del av kommunens verksamhet som läggs ut på entreprenad. Tanken är att ju mer kommunen låter entreprenörer sköta, desto livligare blir företagandet i kommunen. En företagare smittar gärna en annan. 5 Den andra faktorn är hur företagsklimatet upplevs i kommunen. Det kan gälla allt från snabbheten i handläggning av företagarnas ärenden, tillgången på industrimark, kommunikationer till kommunledningens bemötande av företagarna. Tanken är att en företagare blir kvar och expanderar ju bättre företagsklimatet är. Det positiva klimatet kan till och med spridas utanför kommunens gränser så att andra företagare flyttar in. Ju fler och aktivare företagare det finns i en kommun, desto fler jobb skapas och de viktiga åldersgrupperna får större möjligheter att stanna kvar. Därmed räddas även skolorna och kommunen kommer in i en positiv befolkningsspiral. 5 Det finns starka samband mellan antalet företag och hur stor del av kommunen verksamhet som är på entreprenad. Det har bland annat visat sig i flera studier av kvinnligt företagande publicerade av Svenskt Näringsliv. 16

18 Som framgått ovan finns det stora skillnader mellan kommunerna när det gäller effektiviteten på arbetsmarknaden. I vissa kommuner är antalet nyinträdande (20-29 år) betydligt högre än de som är på väg att lämna arbetsmarknaden (55-64 år). Utbytesgraden, alltså andelen nya i procent av dem som är på väg att lämna varierar. De underliggande faktorerna rör naturligtvis jobben: i kommuner med gott om arbetstillfällen stannar de unga kvar och finns tillgängliga när de äldre är på väg att lämna arbetsmarknaden. Viljan, eller snarare förmågan, att stanna kvar blir större ju aktivare den lokala ekonomin är. Både den privata och den offentliga sektorns aktivitet spelar in. Allt äldre arbetskraft i utflyttningskommuner. Eftersom det under många decennier fötts relativt få barn, stiger medelåldern något i riket. Bryter man ner analysen till kommunal nivå finner vi stora skillnader. Den stigande medelåldern beror inte enbart på att det blir fler riktigt gamla eller föds för få barn. Även inom arbetskraften kommer medelåldern att stiga i ett antal kommuner. Det kan ses som ytterligare ett symptom på obalanser i kommuner på väg mot en felaktig befolkningsstruktur. Till och med inom en så pass avgränsad åldersgrupp stiger medelåldern snabbt. Förändring från 2006 till 2011 respektive 2016 av medelåldern i åldersgruppen år. Tio kommuner med störst ökning Färgelanda 0,67 Hultsfred 1,13 Smedjebacken 0,68 Flen 1,24 Dorotea 0,68 Storfors 1,25 Sorsele 0,73 Högsby 1,26 Pajala 0,75 Sorsele 1,39 Storfors 0,78 Pajala 1,41 Flen 0,85 Dorotea 1,63 Gullspång 1,26 Laxå 2,07 Laxå 1,34 Övertorneå 2,10 Övertorneå 1,45 Gullspång 2,55 Källa: SCB och egna beräkningar Det finns ett tydligt samband mellan medelåldern inom gruppen år och förändringen av dess andel av befolkningen. En minskande andel ger högre medelålder, d v s situationen förändras snabbt. Det innebär att det är de mest arbetsaktiva som först försvinner från kommuner med sviktande befolkning och ekonomisk aktivitet för att sedan återfinnas runt storstäderna. 17

19 Förändring av andelen år i procent av befolkningen samt medelåldern 2006 i samma grupp i Sveriges kommuner Solna Göteborg Stockholm Förändr av andelen Umeå 0 Lund Malmö Överkalix Pajala -30 Gullspång Laxå Medelålder Källa: SCB och egna beräkningar Redan nu är bristen på arbetskraft det viktigaste hindret för de lokala företagens expansion. Hur viktig arbetskraftsförsörjningen är för näringslivets utveckling kan belysas med att närmare 40 procent av de företagare i Sveriges kommuner säger att brist på lämplig arbetskraft är det som hindrar dem från att expandera. 6 Om vi fokuserar analysen till den grupp där sysselsättning och arbetade timmar är än högre, åldersgruppen år, finner vi förändringar som är än starkare. Fram till 2011 från 2006 ökar denna grupp med mer än två procent i endast femton kommuner. I 106 av kommunerna minskar åldersgruppen med mer än åtta procent. I riket minskar åldersgruppen med 1,8 procent. Fram till 2016 blir åldersgruppen något mindre jämfört med 2006, -1,6 procent i riket. En minskning på mer än åtta procent finner vi i 158 kommuner medan antalet ökar i 57 kommuner till följd av den stora 90-talistgenerationens inträde på arbetsmarknaden. Med en så snabb minskning av antalet personer i de mest aktiva åldrarna i så många av Sveriges kommuner, kommer svårigheterna att få tag på arbetskraft att öka. Tendenserna syns redan nu och accelererar under det närmaste decenniet. Risken är uppenbar att utflyttningen går än fortare än vad vi räknat med i våra modeller. Där finns inga företagare som kan, eller vill, satsa på att utveckla ortens företag eftersom både arbetskraften och den lokala efterfrågan försvinner. Stora delar av Sverige blir i praktiken ekonomiskt ödeland medan storstäderna expanderar. 6 K-fakta, Svenskt Näringsliv. 18

20 Tabellbilaga I denna bilaga finns uppgifter för varje kommun om befolkningsutvecklingen från 2006 till 2011 respektive Basåret, 2006, är faktiska siffror enligt SCB medan framskrivningarna till 2011 och 2016 är framskrivningar i en egen befolkningsprognos. Förutom förändringstal finns även rangordningen bland Sveriges 290 kommuner. Den kommun som har störst positiv förändring får rang 1 och den som har mest negativ/minst positiv utveckling får rang 290. Där finns även ett mått på hur utbytet på arbetsmarknaden ser ut idag och Andelen inträdande på arbetsmarknaden i åldern år räknas i procent av de åldersgrupper som är på väg ut i varierande grad, år. Även här har kommunerna rangordnats så att den kommun som har högst andel nya i procent av dem som är på väg att lämna får rang 1 och den kommun där andelen är lägst får rang

21 Förändring från 2006 av antalet personer. Procent och rang Andel unga (20-29) av år år 7-16 år år äldre (55-64 år) Län/Kommun Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Upplands Väsby -3, , ,5 89-3, , , , , , ,9 32 Vallentuna 4,0 4 8,4 2 4,3 4 8,3 5-2,7 11 1, ,3 15-2,9 7 76, ,6 45 Österåker 0,1 59 0,0 51 1,9 16 3,8 27-1,5 9 4,5 8 12, , , ,6 84 Värmdö 6,6 1 12,7 1 5,3 2 11,2 1 2,6 6 9,8 5 28,5 1 10,1 2 52, ,0 78 Järfälla -2, ,1 79-1,0 63-1,1 69-8,0 35-7, , , , ,1 36 Ekerö -0,7 69-1,1 61 0,7 35-1,5 74-4,9 19-2, ,1 7-9, , ,1 164 Huddinge 2,2 22 4,4 14 1,0 29 2,9 31-3,0 13-2, ,7 41-3, , ,4 28 Botkyrka -1,5 87-2,9 75-1,5 71-2,2 79-9,0 40-8,9 44 6, , , ,9 30 Salem -0,3 63 0,0 54 2,5 12 5,4 17-7,2 30-6, ,9 4-4, , ,5 27 Haninge 0,5 50 1,2 40 0,8 30 4, ,6 54-9, , , , ,6 15 Tyresö 0,1 58 1,6 35 0,7 34 1,5 40-5,8 25-8, ,2 18-5, , ,6 31 Upplands-Bro -1,1 77-3,2 80-0,4 49 0, , ,2 82 2, , , ,7 35 Nykvarn -3, , ,7 33-0,8 66-5,3 22-4, ,6 20-9, , ,4 178 Täby -5, , , , ,2 15-6, ,7 13-3,4 9 62, ,5 63 Danderyd -2, ,0 77-1,5 70-4,2 97 4,1 3 3, ,8 8 17,2 1 68, ,1 68 Sollentuna -1,0 74-0,8 58-0,7 53-1,6 75-2,0 10-0, ,5 12-3, , ,2 47 Stockholm 2,1 26 4,3 17 0,2 38 3,0 30-4,6 17 1,2 14 6, , , ,4 14 Södertälje 0,5 49 1,2 39-0,8 57 0, , ,0 64 8, , , ,4 19 Nacka 2,7 14 6,0 8 2,9 10 6,6 10-0,1 7 6,5 7 18,9 10 2,2 6 77, ,3 46 Sundbyberg 3,2 9 6,8 5 1,2 25 4,7 22-7,2 29-4,5 25 9, , , ,6 6 Solna 4,3 2 7,8 3 5,9 1 10,6 2-2,8 12 8,5 6 5, , , ,4 8 Lidingö -0,8 70-0,8 59-0,7 54 0,0 58 3,7 4 10,6 4 15,1 24 3,1 4 67, ,4 65 Vaxholm 2,1 25 3,5 22 2,4 13 5,7 16 7,4 1 17,3 2 17,3 16 8,5 3 47, ,4 116 Norrtälje 0,4 53-0,2 55-0,9 60 0, , , , , , ,9 111 Sigtuna 1,9 30 4,5 13 0,7 31 3, , , , , , ,8 24 Nynäshamn -0,2 60-1,6 65-2,0 76-0, , , , , , ,7 88 Stockholms 1,1 2 2,4 1 0,4 1 2,4 1-5,4 1-2,5 1 11,1 1-9, , ,2 2 20

22 Förändring från 2006 av antalet personer. Procent och rang Andel unga (20-29) av år år 7-16 år år äldre (55-64 år) Län/Kommun Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Håbo -2, ,2 86-0,3 48 1,1 46-4,8 18-2,6 19 8, , , ,8 39 Älvkarleby -1,8 93-4,4 90-4, , , , ,5 9-20, , ,7 160 Knivsta 2,7 13 1,0 42 3,2 8 4,7 21 7,0 2 33,2 1 3, , , ,9 183 Heby -1,6 90-5, , , , , , , , ,9 190 Tierp -1,3 82-3,4 82-2,3 86-3, , , , , , ,7 113 Uppsala 1,7 31 2,2 30 1,1 26 4, , ,2 53 2, , , ,7 5 Enköping 1,1 40 0,4 46-0,2 47 1, , ,1 74 2, , , ,0 76 Östhammar -7, , , , , , , , , ,9 212 Uppsala 0,5 4-0,4 5-0,3 3 1,1 3-12,0 4-12,0 4 3,1 9-21, , ,9 1 Vingåker -10, , , , , , , , , ,4 270 Gnesta -2, , , , , , , , , ,1 206 Nyköping -1,1 75-3,3 81-1,8 74-1, , ,9 63-0, , , ,7 94 Oxelösund -7, , , , , , , , , ,1 216 Flen -11, , , , , , , , , ,4 280 Katrineholm -3, , , , , , , , , ,8 83 Eskilstuna 0,6 46 0,1 50 0,1 43 2, , ,8 60 3, , , ,3 34 Strängnäs 0,5 51-0,6 56-0,9 58 0, ,2 61-8,1 41 6, , , ,7 130 Trosa -3, , , , , , ,2 2-14, , ,3 199 Södermanlands -1,8 11-4,8 10-3,0 9-3, ,2 7-16,2 6 3,7 8-23, , ,

23 Förändring från 2006 av antalet personer. Procent och rang Andel unga (20-29) av år år 7-16 år år äldre (55-64 år) Län/Kommun Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Ödeshög -6, , , , , ,2 Ydre -9, , , , , ,9 Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang , , , , , , , ,5 269 Kinda -4, , , , , , , , , ,0 204 Boxholm -6, , , , , , , , , ,4 247 Åtvidaberg -6, , , , , , , , , ,8 231 Finspång -8, , , , , , , , , ,8 186 Valdemarsvik -10, , , , , , , , , ,2 282 Linköping 1,9 29 3,2 23 1,0 28 3, , ,2 52 7, , , ,2 3 Norrköping 0,7 45 0,6 45-0,8 56 1, , ,1 94 5, , , ,0 23 Söderköping -5, , , , , , , , , ,6 276 Motala -2, , , , , , , , , ,8 99 Vadstena -5, , , , , , , , , ,2 215 Mjölby -3, , ,4 98-5, , , , , , ,4 64 Östergötlands -0,9 7-2,6 7-2,3 7-2,2 8-15, ,6 11 5,4 4-21,8 8 94, ,4 3 Aneby -4, , , , , , , , , ,0 245 Gnosjö -5, , , , , , , , , ,6 136 Mullsjö -7, , , , , , , , , ,7 148 Habo -1,1 79-4,6 92-1,0 61-0,4 62-7,1 28 1,9 12-8, , , ,8 154 Gislaved -3, , , , , , , , , ,7 73 Vaggeryd -1,0 73-2,9 76-0,7 55-2,5 81-8,1 36-7,4 38 1, , , ,5 108 Jönköping 3,6 5 6,1 7 4,2 5 10,1 3-11, ,7 54 6, , , ,5 11 Nässjö -2, , , , , , , , , ,0 72 Värnamo 0,3 55 0,0 52-2,0 77-2, , ,8 62 6, , , ,6 74 Sävsjö -5, , , , , , , , , ,5 115 Vetlanda -4, , , , , , , , , ,5 109 Eksjö -5, , , , , , , , , ,7 193 Tranås -2, ,7 94-3, , , ,7 84 9, , , ,2 54 Jönköpings -0,5 6-2,0 6-1,7 6-1,4 6-14,2 8-17,0 8 4,4 6-20,6 5 86, ,2 8 22

24 Förändring från 2006 av antalet personer. Procent och rang Andel unga (20-29) av år år 7-16 år år äldre (55-64 år) Län/Kommun Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Uppvidinge -8, , , , , ,7 Lessebo -9, , , , , ,4 Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang 258-8, , , , , , , ,1 201 Tingsryd -8, , , , , , , , , ,0 225 Alvesta -6, , , , , , , , , ,5 198 Älmhult -3, , , , , , , , , ,8 112 Markaryd -7, , , , , , , , , ,7 155 Växjö 1,5 34 2,0 31 1,3 23 4,8 20-8,4 37-6,0 27 5, , , ,0 12 Ljungby -3, , , , , , , , , ,3 80 Kronobergs -2,5 13-5,8 13-4,0 12-5, , ,3 9 0, , , ,6 10 Högsby -11, , , , , , , , , ,9 273 Torsås -6, , , , , , , , , ,8 246 Mörbylånga -5, , , , , , , , , ,1 277 Hultsfred -12, , , , , , , , , ,7 239 Mönsterås -5, , , , , , , , , ,6 176 Emmaboda -7, , , , , , , , , ,8 172 Kalmar 2,3 18 2,8 27 0,7 32 4, , ,4 89 2, , , ,6 10 Nybro -3, , , , , , , , , ,2 90 Oskarshamn -5, , , , , , , , , ,5 104 Västervik -6, , , , , , , , , ,1 210 Vimmerby -2, , , , , , , , , ,7 93 Borgholm -6, , , , , , , , , ,6 281 Kalmar -3,8 16-8,5 17-5,9 16-8, , ,7 21 0, , , ,3 18 Gotland -1,1 76-4,4 91-4, , , , , , , ,1 85 Gotlands -1,1 8-4,4 9-4,9 14-6, , ,6 20-1, , , ,1 16 Olofström -9, , , , , , , , , ,4 162 Karlskrona -2, , ,6 92-3,4 89-9,3 43-7,4 39 1, , , ,3 50 Ronneby -4, , , , , , , , , ,9 82 Karlshamn -3, , , , , , , , , ,3 81 Sölvesborg -4, , , , , ,7 86-2, , , ,3 158 Blekinge -3,8 17-8,0 15-4,5 13-6, ,1 6-16,9 7 0, , , ,

25 Förändring från 2006 av antalet personer. Procent och rang Andel unga (20-29) av år år 7-16 år år äldre (55-64 år) Län/Kommun Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Svalöv -2, , ,1 96-4, , ,9 87 0, , , ,1 102 Staffanstorp -2, ,6 83 1,4 21 1,7 37-5,0 20-4, , , , ,0 60 Burlöv -1,1 78-2,8 74-0,9 59-0,1 60-7,0 27-6, , , , ,2 71 Vellinge -5, , ,1 80-5, ,0 21-7, ,6 42-5, , ,2 229 Östra Göinge -6, , , , , , , , , ,6 137 Örkelljunga -3, , , , , , , , , ,9 135 Bjuv -4, , ,5 99-7, , ,7 97 5, , , ,0 117 Kävlinge 1,9 28 2,5 28 4,7 3 10,0 4 3,3 5 16,0 3 6,7 79-7, , ,6 70 Lomma -3, ,6 93 1,5 19-0,1 61-0,6 8 4,1 9 21,5 5 2,9 5 45, ,7 196 Svedala -2,0 98-4,9 99 0,2 40 0,3 52-3,2 14 4,1 10 3, , , ,3 133 Skurup -0,2 61-1,3 64-1,0 62 0,2 54-9,6 45-7, , , , ,4 139 Sjöbo 2,4 17 3,0 24 0,6 36 2, , ,8 71 4, , , ,1 169 Hörby 2,9 11 2,9 25 0,1 42 2, , ,3 88-0, , , ,4 122 Höör 1,2 38 0,2 49-2,2 83-2, , ,8 61-0, , , ,9 195 Tomelilla 0,6 47-2,0 68-2,2 84-1, , ,3 56-8, , , ,6 121 Bromölla -4, , , , , ,7 85 3, , , ,0 124 Osby -5, , , , , , , , , ,4 152 Perstorp -3, , , , , , , , , ,5 97 Klippan -2, , , , , , , , , ,4 119 Åstorp -2,0 97-4,9 98-1,3 67-1,2 71-9,3 41-7,5 40 5, , , ,8 69 Båstad -4, , , , , , , , , ,2 223 Malmö 3,2 8 5,5 11 3,1 9 7,1 8-10,1 47-6,2 29 2, , , ,7 7 Lund -1,4 84-4,7 95-2,1 81-2,6 83-7,7 33-4,4 24-3, , , ,4 2 Landskrona 0,3 56-1,2 62-0,4 50 1,3 41-9,5 44-9,0 45-0, , , ,1 51 Helsingborg 3,0 10 5,7 9 1,9 17 6,1 13-9,7 46-8, , , , ,9 29 Höganäs -3, , ,7 73-3,5 90-6,4 26-7, ,5 51-4, , ,4 248 Eslöv 2,3 20 3,5 21 1,2 24 4,4 24-8,8 39-7,1 33 3, , , ,9 43 Ystad 1,2 37 0,7 44-0,6 52-0, , , , , , ,8 173 Ystad 1,2 37 0,7 44-0,6 52-0, , , , , , ,8 173 Trelleborg 1,1 41 1,1 41-0,1 45 1, , ,5 68 3, , , ,2 91 Kristianstad 0,8 43 0,4 47-1,2 66 0, , ,6 77 4, , , ,0 38 Simrishamn -4, , , , , , , , , ,9 260 Ängelholm 1,2 36 1,3 36-0,1 44 1, , , , , , ,4 59 Hässleholm -2, ,3 87-2,0 78-2, , , , , , ,2 55 Skåne 0,4 5-0,1 4 0,1 2 1,5 2-10,4 2-9,9 2 3,8 7-18,0 3 95, ,5 6 24

26 Förändring från 2006 av antalet personer. Procent och rang Andel unga (20-29) av år år 7-16 år år äldre (55-64 år) Län/Kommun Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Hylte -3, , , , , , , , , ,2 106 Halmstad 2,6 16 4,3 15 2,1 14 6, ,2 62-9,8 49 6, , , ,2 22 Laholm -1,9 94-5, , , , , , , , ,6 214 Falkenberg -1,3 80-4,3 88-4, , , , , , , ,2 120 Varberg 2,1 23 1,6 34-1,1 65 0, , ,9 55 2, , , ,3 89 Kungsbacka 2,1 24 3,7 20 1,4 22 2,5 35-5,6 23-3, ,3 3-3,2 8 57, ,3 107 Hallands 1,3 1 1,2 2-0,4 4 0,6 5-11,2 3-11,8 3 9,0 2-16,5 2 76, ,7 11 Härryda 0,8 44 1,0 43 0,1 41 0,3 51-7,6 32-7, ,3 6-3, , ,5 96 Partille -0,6 67-1,2 63-2,1 79-3, , , , , , ,4 48 Öckerö -1,5 88-4,1 85-2,7 94-4, , ,0 80 4, , , ,6 151 Stenungsund 4,1 3 7,0 4 3,3 6 7,2 7-4,3 16 1, ,2 26-4, , ,9 61 Tjörn -2,1 99-7, , , , , , , , ,4 227 Orust -4, , , , , , , , , ,4 275 Sotenäs -4, , , , , , , , , ,1 265 Munkedal -6, , , , , , , , , ,0 171 Tanum -1,3 81-5, , , , , , , , ,6 191 Dals-Ed -8, , , , , , , , , ,0 134 Färgelanda -6, , , , , , , , , ,0 258 Ale -1,5 86-3,0 78 0,2 39 1, , , , , , ,6 49 Lerum -2, , ,9 75-4, , , , , , ,6 156 Vårgårda -0,5 66-2,5 69-2,3 87-1, , , , , , ,6 56 Bollebygd -1,6 91-5, , , , ,2 81 6, , , ,5 226 Grästorp -3, , , , , , , , , ,1 203 Essunga -4, , , , , , , , , ,6 187 Karlsborg -8, , , , , , , , , ,6 243 Gullspång -17, , , , , , , , , ,8 290 Tranemo -4, , , , , , , , , ,9 153 Bengtsfors -9, , , , , , , , , ,3 194 Mellerud -7, , , , , , , , , ,7 240 Lilla Edet -4, , , , , , , , , ,

27 Förändring från 2006 av antalet personer. Procent och rang Andel unga (20-29) av år år 7-16 år år äldre (55-64 år) Län/Kommun Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Procent Rang Mark -0,6 68-2,7 71-3,1 95-3, , ,9 98 5, , , ,3 105 Svenljunga -5, , , , , , , , , ,0 242 Herrljunga -3, , , , , , , , , ,9 110 Vara -2, , , , , , , , , ,1 140 Götene -6, , , , , , , , , ,1 264 Tibro -5, , , , , , , , , ,7 129 Töreboda -7, , , , , , , , , ,0 238 Göteborg 3,4 6 6,2 6 3,3 7 7,9 6-7,6 31-3,8 21 6, , , ,7 4 Mölndal 3,3 7 5,6 10 1,9 18 5,8 15-7,8 34-5,6 26 9, , , ,3 26 Kungälv 1,1 42 1,2 37-0,2 46 0, , , , , , ,6 57 Lysekil -6, , , , , , , , , ,7 253 Uddevalla 1,3 35 1,6 33-2,4 88-1, , , , , , ,7 44 Strömstad -0,8 72-2,7 73-3, , , , , , , ,9 79 Vänersborg -0,2 62-1,8 66-2,2 82-1, , ,5 96-2, , , ,7 53 Trollhättan 1,1 39 2,4 29-2,3 85 0, , , , , , ,3 21 Alingsås 1,5 33 1,2 38-0,5 51 2, , ,7 59-0, , , ,1 67 Borås 2,3 19 4,3 16 1,1 27 5, , , , , , ,5 17 Ulricehamn -2,0 95-5, , , , , , , , ,8 143 Åmål -4, , , , , , , , , ,9 125 Mariestad -4, , , , , , , , , ,5 100 Lidköping 0,1 57 0,0 53-1,5 69-0, , , , , , ,2 52 Skara -0,8 71-2,5 70-1,6 72-1, , , , , , ,7 41 Skövde 0,5 48-0,7 57-1,4 68 0, , , , , , ,2 16 Hjo -3, , , , , , , , , ,5 177 Tidaholm -3, , , , , , , , , ,1 66 Falköping -1,5 85-4,8 97-3,3 97-5, , , , , , ,1 75 V:a Götalands 0,6 3 0,3 3-0,6 5 0,8 4-13,3 5-14,8 5 5,8 3-19,5 4 96, ,7 5 26