VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2011

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2011 Innehållsförteckning sida nr 1. Allmänt 2 2.Centralkansliet 3 3.Information och utbildning 3 4. Nedrustning och vapenkontroll 5 5.Fredsbyggande, fredsförmedling och krishantering 8 6. IPB och övrigt internationellt samarbete 9 7.Fredsskolan aktivitetshelheter kring fred och utvecklin 10 8. Kurdbarnsverksamheten 12 9. Fredsstationen 13 10.Evenemang och kulturverksamhet 14 11.Administrationen och medlemskap i andra organisationer 17 12 Ekonomi 20

2 Suomen Rauhanliitto Finlands Fredsförbund ry. Utkast till vårmöten 21.4.2012 Verksamhetsberättelse för år 2011 1. Allmänt Året 2011 var FN:s år för kulturmöten. I Finland var det riksdagsvalsår och Fredsförbundet strävade efter att lyfta fram fredsrörelsens teman och målsättningar i valdebatterna och senare vid beredningen av regeringsprogrammet. Politiska teman inom vilka Fredsförbundet strävade efter att vara aktiv var Finlands aktiva roll vid fredsförmedling och krishantering, att sporra Finland och EU i nedrustningsfrågor men också besparingarna inom försvarsmakten, utvecklandet av värnplikten och civiltjänstgöringen var framme i debatten och i rubrikerna. Här kom också förbundet med sina ställningstaganden och strävade efter att vara med och påverka. En stor seger för fredsrörelsen var det då Finland efter över tio års arbete i slutet av året beslutade att gå med i konventionen som förbjuder personminor. Fredsförbundet och kampanjen fick en mängd lyckönskningar, beröm och uppmärksamhet från olika håll i världen för sitt arbete för en värld fri från minor. Den arabiska våren ingav på internationell plan hopp om demokrati på ett område där mer eller mindre auktoritära regimer styrt, men samtidigt förekom också våld i anknytning till den arabiska våren. Fredsrörelsen lyfte fram framför allt frågor om vapenexport. En följd av det folkliga upproret i Libyen var en eskalerad konflikt där också yttre världen blandade in sig med kraftåtgärder. Inom fredsrörelsen diskuterades skyldigheten att skydda den civila befolkningen i relation till berättigandet i utomstående aktörers agerande med kraft. I fråga om Afghanistan har en allt större del av de länder som deltar i ISAF beslutat om tidtabellen att dra tillbaka sina soldater från Afghanistan och också i Finland har den politiska beredningen i saken börjat. Japan drabbades i mars av en fruktansvärd katastrof då jordbävningen i Sendai åtföljdes av en tsunami. En flodvåg strök över Japans kust och följden var att nästan 16 000 personer omkom och över 500 000 personer måste evakueras från sina hem. Hela världen fick frukta då det blev klart att flodvågen gjorde att flera kärnreaktorer i Fukushima som är belägen vid kusten slutade fungera. Radioaktiv strålning och radioaktivt läckage från kärnkraftverken var följder av detta. Fredsförbundet som i debatten lyft fram sambandet mellan kärnvapen, kärnvapensmateriel och kärnkraft, deltog i evenemang som arrangerades av Luonto-Liitto och Greenpeace. Vid dessa diskuterades farorna i anknytning till kärnkraften. Tankarna var också hos fredsaktiva i Japan och hos deras familjer. Fredsförbundet strävar efter att tillsammans med flera andra internationella organisationer och think tank inverka på diskussionen i samband med Natos strategireform. Diskussionen gäller huruvida Nato äntligen kunde avstå från kärnvapen i Europa. Fredsförbundets ordförande deltog i flera internationella konferenser där temat togs fram och förbundet arrangerade med stöd från utrikesministeriet ett expertseminarium på hög nivå omkring temat. Tyvärr har Nato inte ännu varit berett att helt och hållet avstå från kärnvapen, även om flera medlemsländer aktivt agerar för detta. I sin egen verksamhet beslutade Fredsförbundet år 2011 att satsa speciellt på utvecklingen av informationsverksamheten så att den sköts professionellt. Som en del i detta fattades ett ekonomiskt beslut om att i slutet av året anställa en visstidsanställd informatör som började lägga upp en informationsstrategi till förbundet. Fredsskolan har etablerat sin ställning och i praktiken finns det mera efterfrågan på aktivitetshelheter som är kostnadsfria för skolorna än vad Fredsförbundet kunnat erbjuda inom ramen för den finansiering som funnits. Fredsskolan är det centrala sättet för Fredsförbundet att i praktiken främja fredskulturen och uppkomsten av

3 nya generationer som omfattar icke-våld och globalt ansvar. Renoveringsprojektet på Fredsstationen har krävt resurser under året men framskridit enligt planerna tack vare en bra renoveringsgrupp och lyckade val av firmor för renoveringsarbetet. Fredsförbundets nya stadgar godkändes och förbundet tog i bruk det nya namnet Suomen Rauhanliitto Finlands Fredsförbund. 2. Centralkansliet Förbundet tillhandahåller på Fredsstationen både för eget och för husets andra organisationers behov kontorsapparater för vilkas bruk de andra organisationerna och aktivitetsgrupperna betalar självkostnadspris. I sambruk finns med ett leasingavtal en kopiator, ett digitalt telefonsystem, en frankeringsmaskin och en dator som ägs av Fredsförbundet och är kopplad till hela husets datanät. Den övriga datorutrustningen skaffar och underhåller var och en av organisationerna själv. På förbundets kansli arbetade som heltidsanställda verksamhetsledaren Laura Lodenius och administrativa chefen Seija Uitto. Till verksamhetsledarens arbeten hörde den allmänna planeringen och organiseringen av verksamheten samt speciellt den fredspolitiska verksamheten och informationen. I administrativa chefens arbetsbeskrivning ingick förbundets administration och ekonomi, att tjänstgöra som Fredsstationens disponent och hyra ut dess lokaler samt att fungera som sekreterare för styrelsen och arbetsutskottet. Annukka Toivonen som anställts med stöd av det projektbidrag Fredsskolan fått, arbetade som koordinator med en arbetstid på 30 veckotimmar. Fredsskolans arbetspraktikant var under 3 månader Tuuli Huovila från HUMAK. Arbetet var en del av hennes studier och hon arbetade i huvudsak på distans. Som deltidsanställd inom förbundets andra projekt om utvecklingsinformation och uppfostran, PaTo arbetade Jarmo Pykälä under 3 månader och han arbetade i huvudsak på distans i Jyväskylä. Dessutom var Pamela Baarman anställd som projektsekreterare under en månad. Hon beredde det gemensamma kärnvapenseminariet som Fredsförbundet och organisationen BASIC arrangerade med stöd av ett bidrag från UM Fredsförbundets civiltjänstgörare var Arto Kekkonen som skötte uppgifter som webbinformatör till den 5 augusti. I stället för att anställa en ny civiltjänstgörare beslutade förbundet att anställa en deltids- och visstidsanställd informatör från mitten av september till årets slut. Informatören lade som projektarbete bl.a. upp ett utkast till förbundets informationsstrategi och hjälpte till i EU-informationsprojektet och med andra uppgifter. Uppdraget sköttes av Sanna Paakkanen. Janne Ahonen gjorde sin arbetslivsträning vid förbundet under 12.4. 4.5. Sasuke Masuna från Pitäjänmäen peruskoulu gjorde sin arbetslivsorientering under 31.10. 7.11. Datastödtjänster köptes från kooperativet Mediasiili. De svenska översättningarna gjordes av Ilse Cantell. En stor del av Fredsförbundets praktiska arbeten och projekt genomfördes av frivilliga. 3. Information och utbildning Förbundet inledde ett arbete vars mål är att öka fredsarbetets synlighet. Mot slutet av året fattades ett

4 ekonomiskt beslut att anställa en deltidsanställd informatör för förbundet till årets slut och hon inledde bl.a. arbetet att utveckla informationsstrategin. Dessutom skaffades Meltwater-nyhetstjänsten på prov för ett år. Genom tjänsten kunde man skapa sig en uppfattning om hur teman i anknytning till fred och säkerhet behandlas i media och hurdant genomslag våra egna pressmeddelanden får i de riksomfattande medierna. Under året arrangerades också som en ny verksamhetsform till medierna riktade så kallade mediafrukostar omkring aktuella teman. Ämnena var aktuella, t.ex. privatiseringen av säkerheten och EU:s nya administration av de yttre relationerna, men deltagarantalet blev inte stort och verksamheten måste utvecklas ytterligare. Utöver information som avsetts för en större allmänhet (grundfrågor som gäller fredsarbetet och främjandet av fredskultur) innehar förbundet en expertroll i relation till myndigheterna, beslutsfattarna och medierna i fråga om nedrustning, internationellt fredsarbete, fredsbyggande och krishantering. År 2011 har förbundet avgett utlåtanden till ett par riksdagsutskott gällande den internationella konventionen som förbjuder personminor, vidare om fredsförmedlandets verksamhetsprogram och om hur de mänskliga rättigheterna förverkligas i Finland till utrikesministeriet, om export av försvarsmateriel till försvarsministeriet, om pengar till fred till riksdagen och om vapensäkerhet till inrikesministeriet. Eftersom Fredsförbundet är en paraplyorganisation, erbjuder förbundet sina medlemmar och understödjare också en kanal för deras information och ömsesidiga informationsutbyte. Året 2011 var ett riksdagsvalsår. Förbundet arrangerade tillsammans med sin medlemsorganisation de Hundras Kommitté och Reservofficersförbundet en valdebatt om försvarets blivande inbesparingar och val samt en till valdebatt som närmast var riktad till unga kandidater. Förbundet producerade också information till kandidaterna och partierna om ärenden som står fredsrörelsen nära. Frågan om Finlands internationella roll, framför allt i Afghanistan, eller Finlands roll i förhållande till den eskalerade krisen i Libyen väckte diskussion i medborgarsamhället. Förbundet deltog i denna diskussion och producerade material och inlägg både via sina egna tidningar och via webbplatser och genom att delta i debatten via medierna. Under FN:s Nedrustningsvecka lyftes bl.a. vapenrustningsanslagen fram (ett evenemang för allmänheten på Narinken, ett pressmeddelande och en skrivelse till riksdagsledamöterna). Utöver pressmeddelanden, tidskrifterna Pax och Ydin samt Fredsposten var webbplatsen och de nya sociala medierna allt centralare redskap vid informationsverksamheten. Förbundet strävar efter att så gott som dagligen producera nytt material till webbplatsen och Facebook. PAX och Ydin har också utbildat nya medverkande. Det med bl.a. Fredsförbundets stöd grundade nätverket Safer Globe Finland, think tank har lyckats hjälpa fredsrörelsen inom informationsåtervinning och informationsförmedling speciellt i forskningen i anslutning till vapenhandel och har lyckats väcka mediernas intresse för teman som fredsorganisationerna inte alltid lyckats ge riksomfattande publicitet t.ex. via televisionen. Ställningstaganden och pressmeddelanden 11.03. Ordföranden Cronberg: Tiden har kört förbi värnplikten i dess nuvarande form 28.02. Minkonventionen i kraft 12 år. Också Finland har inlett förberedelserna 22.02. Frankrike avbröt vapenexporten till Libyen och Bahrain 04.02. Fredsorganisationerna: Vapenhandeln till Egypten ska upphöra 04.04. FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon påminner om att arbetet mot minor är angeläget 01.04. Nästan femtusen städer mot kärnvapen

5 25.03. Fredsförbundet: En felbedömning av Nato att ta sig ledande roll i operationen 21.03. Minkampanjen States Parties should warn against use of cluster munitions in Libya 21.03. IPB opposes military strikes and urges political negotiations to protect civilian population 01.04. En information i anknytning till mexikanen Hector Cerezo Carteras besöksprogram 29.04. Europeiska legosoldater finns kanske i Muammar Gaddafis trupper 26.04. Fredsförbundet påminner om riskerna i samband med kärnkraft och spridningen av kärnvapen. 13.04.. FN:s stöd till den internationella aktivitetsdagen mot militära utgifter 11.04. Stockholm Internetional Peace ResearchInstitute SIPRI utgav uppgifter om upprustningsutgifter 06.08. Älä unohda Glöm inte Hiroshima 21.9. internationella fredsdagen 28.09. Tuvalu den 157. staten i ordningen att underteckna konventionen mot minor 07.10. Nobel-priset till kvinnornas fredsarbete! 20.10. FN-veckan: Upprustningen tär på välfärden 02.11. Fredsförbundets internationella paraplyorganisation uppmanar FN att skydda civila i Syrien 26.11. Ställningstagande vid årsmötet: Inte bara ett kärnvapenfritt Mellanöstern utan också Europa 25.11. Suomi vihdoin mukaan miinakieltoon Finland förbjuder minorna/ vote on landmines today in parliament 15.11. Miinakieltoon liittyminen loppusuoralla eduskunnassa / Accession to mine ban treaty, vote Friday (Anslutningen till minförbudet på slutrakan i riksdagen) 22.12. Fredsförbundet om missillasten i Kotka Tidningar, webbpublikationer och webbplatser Tillsammans med de Hundras Kommitté utgavs fyra årliga nummer av webbtidningen PAX som innehöll nyheter till medlemmarna och de aktiva om fredsarbetet och som via webben når en mycket större publik. Dessutom gjordes en PAX i pappersform, den delades ut på festivaler och andra massevenemang, den skickades dessutom hem till de understödjande medlemmarna. Huvudredaktör för PAX var Jussi Förbom. För PAX mottogs också kulturtidskriftsstöd via de Hundras Kommitté. Till de understödjande medlemmarna skickades den svenskspråkiga Fredsposten som kommer ut fyra gånger i året och vars huvudredaktör är Christian Lång. Till de understödjande medlemmarna skickades tidskriften Ydin som kommer ut fyra gånger i året och vars huvudredaktör är Arja Alho Förbundet publicerade material på webbplatsen (www.rauhanliitto.fi, www.fredsforbundet.fi). Fredsstationens webbplats (www.rauhanasema.fi ) fungerar som en virtuell portal till organisationerna på Fredsstationen. Fredsförbundet administrerar bl.a. Fredsförbundets och Fredsstationens Facebook-sidor och via dem informeras om evenemang och om verksamheten. Informationstjänster Mediernas representanter betjänades då det gällde aktuella ämnen i anknytning till den finländska och

6 internationella fredsrörelsen och medborgarverksamheten. I huset finns också ett handbibliotek med böcker som behandlar fred och säkerhet. Publikationer Förbundet gav ut rapporten Afganistanin äänet kansalaisten ja kansalaisyhteiskunnan avaimia rauhanrakentamiseen (Afghanistans röster nycklar till fredsbyggandet för medborgare och medborgarsamhället). Rapporten kom fram med krishanteringens och fredsbyggandets vardag bakom nyheterna och de finländska medborgarorganisationernas biståndsarbete under pågående krig som redan varit i gång i 40 år. Förbundet tog till försäljning ett parti av den finska översättningen av den amerikanske David Cortights omfattande och mycket högklassiga verk Peace (på finska Rauha) som är en slags internationell historik över fredsrörelsen och fredsidén. Fredsförbundets aktiva medlemmar var med om att få till stånd den finska översättningen. De särskilda informationsprojekten PaTo och EU -informationsprojektet Inom det fortsatta PaTo-projektet (lokala aktörer) kallades de finländska organisationerna som har verksamhet i Afghanistan till ett möte med ett par afghanska aktörer där avsikten var att kartlägga huruvida det önskas och förekommer behov av att förmedla information och samarbeta. De i Finland boende afghanernas vilja att i större utsträckning än tidigare samarbeta och delta i arbetet för fred i Afghanistan kartlades. Inom ramen för projektet deltog förbundet i talrika seminarier och tillställningar som andra arrangerat omkring ämnet och förbundet strävade efter att bilda nätverk med aktörer inom området. För informationsförmedling grundades en e-postlista. Omkring projekttemat utgavs en tryckt rapport och ett annat material i tryckt form samt material på webben. Projektet fick informationsstöd från utrikesministeriets medel för utvecklingsinformation. Jarmo Pykälä var i 3 månader anställd vid projektet. EU-informationsprojektet: med stöd av utrikesministeriets informationsstöd arrangerades en tillställning där bl. A. Catherine Woollard från EPLO talade och informationsmaterial producerades om i vilken riktning EU:s nya administration för yttre relationer utvecklas och vilken riktningen borde vara ur fredsrörelsens synvinkel. En tryckt broschyr om ämnet delades ut till alla riksdagsledamöter och spriddes också på andra sätt vid sidan om webbmaterial. 4. Nedrustning och vapenkontroll Fredsförbundet strävade efter att få tillbaka nedrustningsfrågorna på den politiska agendan i Finland och EU. Övers tio års arbete för att Finland skulle ansluta sig till konventionen som förbjuder minor slutfördes i slutet av året i och med omröstningen i riksdagen. År 2011 var förbundet speciellt aktivt då det gällde kärnvapenfrågor. I fråga om kärnvapennedrustningen är förbundets mål i enlighet med en stor internationell medborgarrörelse den så kallade nolloptionen vars mål är en definitiv kärnvapennedrustning. Förbundet informerade speciellt om den europeiska medborgaraktiviteten mot kärnvapen och om målet att avstå från taktiska kärnvapen. En stor del av världen är i själva verket i praktiken redan kärnvapenfri och nu är tiden inne att ta fram också möjligheten att i Europa avstå från kärnvapen. Det har varit en viktig del av kampanjarbetet att hålla såväl medborgarsamhället som riksdagsledamöterna och andra påverkare à jour omkring de internationella processerna i anslutning till kärnvapennedrustningen. Arbetet för att Finland ska ansluta sig till förbudet mot klustervapen, det s.k. Oslofördraget pågår fortfarande.

7 Förbundet har aktiva kontakter med den internationella koalitionen mot klustervapen, höll saken framme i Finland speciellt under de internationella kampanjdagarna och strävade framför allt att i bakgrunden inverka på att beslutsfattarna ska inse att Finland inte längre i praktiken har möjlighet att skaffa nya klustervapen på grund av ett starkt internationellt förbud som i stor utsträckning redan de facto är i kraft. Mycket få europeiska företag kan i fortsättningen ens genom investeringar vara med i något företag eller samarbete för att producera eller göra affärer med klustervapen. Arbetet för det internationella vapenhandelsfördraget (ATT, Arms Trade Treaty) var inne i en mycket intensiv period under 2011. Finland har varit aktivt i processen. Fredsförbundet har länge på olika sätt gett sitt stöd åt att fördraget ska åstadkommas. I fråga om vapenexporten är Fredsförbundets mål på kort sikt att hindra finländsk och europeisk vapenexport till krisområden och områden där brott mot mänskliga rättigheter förekommer. Strävandena främjades bl.a. genom att sprida kännedom om vapenexportbeslut i Finland och andra EU-länder samt genom att väcka debatt bland medborgarna om vapenexportens följder och om beslutsfattarnas ansvar för de beslut de fattat. År 2011 hade detta arbete speciell nytta av den rapport om Finlands vapenexport som Safer Globe utarbetat. I samband med den arabiska våren lyftes speciellt den problematiska exporten till Mellanöstern och Nord-Afrika fram. Fredsförbundet strävar efter att aktivt utöva sitt inflytande för att t.ex. Saudi-Arabien inte ska beviljas vapenexporttillstånd. Även om tillståndet till slut beviljades just inför jul lyckades man föra fram saken till omröstning och i den offentliga debatten. Det möte som ENAAT-nätverket arrangerade i Finland i somras var nyttigt på det sättet att de europeiska organisationerna kunde koordinera sitt arbete och utväxla information på ett naturligare sätt just i fråga om uppföljningen av denna vapenhandel med Mellanöstern. De europeiska organisationerna strävar efter att i samarbete inverka på att de inom EU överenskomna förhållningsreglerna Code of Conduct on Arms Trade ska skärpas och att dessas kontrollsystem ska göras mera täckande. Det är viktigt att skärpa kontrollen av slutanvändarna. Förbundet sprider kännedom om kampanjen Disarmament for Development som förbundets paraplyorganisation IPB för om relationen mellan upprustning och utveckling. Material i anknytning till detta sprids till andra finländska medborgar-, människorätts- och utvecklingsorganisationer samt till finländska organisationer för humanitär hjälp. Kärnvapen Förbundet strävade efter att främja kärnvapennedrustningen i Europa så att man ska avstå från taktiska kärnvapen på europeisk mark som en del av detta arrangerades i början av året med stöd från UM ett internationellt expertmöte omkring ämnet. Ordföranden höll aktivt framme ämnet genom media och i samband med socialforumet arrangerades också en mindre information om ämnet som riktades till aktiva inom organisationerna. Förbundet följde upp processen som stöder grundandet av ett kärnvapenfritt område i Mellanöstern och förknippade också detta med en möjlighet att aktivera arbetet för ett kärnvapenfritt Europa. Förbundet återupptog kontakten omkring temat med det på nytt aktiverade finska Pugwash och stödde den expertpanel de arrangerade. Förbundet var med i nätverken Abolition 2000 och Abolition 2000 Europa som för kampanjer för kärnvapennedrustning. Jaakko Ellisaari var förbundets kontaktperson i Abolition-nätverken och följde upp kärnvapenfrågan tillsammans med ordföranden Tarja Cronberg. Minor och klustervapen Förbundet har koordinerat i Finland samarbetet med de internationella kampanjerna mot minor och kampanjen mot klustervapen (ICBL-CMC) som förenat sina krafter. Laura Lodenius deltog tillsammans med den finländska delegationen i det möte som parterna i

8 konventionen som förbjuder minor höll i Phnom Penh. Förbundet har skickat uppdateringen av Finlands rapportandel till den internationellt vitt uppskattade rapporten Landmine ja Clustremunition Monitor 2011. Då Finland äntligen anslöt sig till konventionen som förbjuder minor arrangerade Fredsförbundet en mindre tillställning med skumvin för att fira händelsen. Bl.a. utrikesministern tittade in. Frågan om klustervapen hölls framme vid stora gemensamma tillställningar som arrangerades av andra medborgarorganisationer. Småvapen i Finland, internationell vapenexport och exportövervakning Fredsförbundet fortsatte med sitt arbete för att få bort onödiga vapen från finländska hem och för att främja attitydbildningen mot vapen. Förbundets verksamhetsledare deltog i en frågestund omkring ämnet arrangerad av inrikesministeriet. Tillsammans med medlemsorganisationerna delar förbundet ut dekalen med förbud mot bössor och broschyren Vapen hör inte hemma i hemmen, i skolorna eller på gatorna. Vid påverkningsarbetet omkring praxisen med vapentillstånd samarbetade förbundet med inrikesministeriet och polisen och deltog i småvapenkoordinationen sammankallad av UM. På internationell nivå deltog Fredsförbundet i småvapenarbetet koordinerat av Amnesty, Oxfam och IANSAn (International Action Network against Small Arms). För att åstadkomma ATT-fördraget samarbetar förbundet med utrikesministeriets enhet för vapenkontroll. Fredsförbundet deltog tillsammans med flera organisationer och Safer Globe Finland i ett projekt för uppföljande av Finlands vapenhandel. Avsikten är att inom ramen för projektet ge ut en rapport om Finlands vapenhandel på årlig basis. Förbundet fungerade år 2011 tillsammans med KATU och de Hundras Kommitté som värdar vid nätverket ENAAT:s möte i Finland i juni. I vapenexportärenden samarbetade förbundet speciellt med den brittiska Saferworld. Nedrustning och utveckling upprustningsutgifterna till utveckling Förbundet spred kunskap om målsättningarna för IPB:s program Disarmament for development och dess kampanjmaterial bland utvecklingssamarbetsorganisationerna och bl.a. via Kehys samarbetar förbundet med andra organisationer omkring temat. Förbundet deltog i början av juni inom ramen för kampanjen Nedrustning för utveckling också i en internationell aktivitetsdag mot växande militärkostnader. 5. Fredsbyggande, fredsförmedling och krishantering Det har börjat visa sig uppenbart att fred inte kan nås i Afghanistan med vapenmakt. På internationell nivå började man tala om fortsättningen på Natos ISAF-operation i Afghanistan. Också i Finland talades det om spelregler vid krishanteringen och om goda och dåliga sätt att föra in demokrati, fred, stabilitet och mänskliga rättigheter till andra länder. Bl.a. i valdebatterna kom detta tema fram. Finland hade igen jouren i EU:s militära snabbinsatsstyrka. Den kom dock inte i användning. Detta kunde naturligtvis på ett sätt betraktas som positivt men det väckte än en gång diskussion om dess ändamålsenlighet, då jouren ändå är dyr. Fredsförbundet betonar det civila samhällets synvinklar och det att

9 konfliktlösningen allid ska stödja på människors sociala, kulturella och materiella behov och inte bara på politiska lösningar uppifrån. Under året talades det mycket om Finlands verksamhet som fredsförmedlare. Ur Fredsförbundets synvinkel sett är det fint om Finland t.ex. på samma sätt som Norge verkligen börjar satsa på fredsförmedling och fredsbyggande på internationell nivå. Fredsförbundet deltog aktivt i diskussionen om krishanteringens spelregler, om fredsbyggandet och om medborgarorganisationernas roll i detta samt om Finlands eventuella aktivare roll som fredsförmedlare. Förbundet arrangerade ett eget blindseminarium omkring ämnet och har också till utrikesministeriet producerat ett utlåtande om Finlands program för fredsbyggande. 6. IPB och övrigt internationellt samarbete Fredsrörelsens internationella paraplyorganisation International Peace Bureau (IPB) är äldst bland de internationella fredsorganisationerna (grundad år 1892). Tillsammans med sina medlemsorganisationer utgör den trots sina mycket knappa verksamhetsresurser att mycket omfattande globalt nätverk för fredsrörelsen. Fredsförbundet har strävat efter att för egen del aktivt stödja IPB och ge sin insats till dess verksamhet. År 2011 fungerade Fredsförbundet som värd förutom för kärnvapenmötet i början av året också för de möten som nätverket ENAAT (European Network Against Arms Trade) arrangerade omkring vapenexportfrågan samt de möten som civilfredsbyggarnas nätverk EN-CPS och organisationen NP Nonviolent Peaceforce arrangerade. EN-CPS höll sitt möte på Åland och ENAAT i Helsingfors. Fredsförbundet samarbetar på närområdet bl.a. med den svenska fredsrörelsen, Svenska Freds och Skiljedomsföreningen, Kristna Fredsrörelsen (SWEFOR) och Svenska FN-förbundet. Dessutom avtalades det på hösten 2010 på IPB:s möte om att de nordiska kontakterna ska intensifieras bl.a. vid uppföljningen av det nordiska försvarssamarbetet och av den gemensamma nordiska stridsavdelningen. Det är också viktigt för säkerhets- och fredspolitiken att vi känner det ryska medborgarsamhället och stöder det på olika sätt. År 2011 återupptog Fredsförbundet efter en tids avbrott sina kontakter med den fria ryska fredsrörelsen. Fredsförbundet är också associerad medlem i det gamla och prestigefyllda International Fellowship of Reconciliation IFOR. Inom EU borde det skapas officiella strukturer som möjliggör att organisationer inom fredsarbetet och konfliktförebyggandet hörs då beslut fattas och att deras arbete kan få ekonomiskt stöd från EU:s budget. För detta arbetar förbundet inom ramen för EPLO (European Peace Building Liason Office). Inom EU arbetar EPLO med frågor som gäller förbyggande av konflikter och bl.a. KATU är medlem i EPLO. Förutom genom internationella organisationer och lokala nätverk pågår fredsarbetet i dag genom nätverk som uppstått omkring olika teman. Fredsförbundet deltar aktivt i deras arbete och fungerar som en kontakt och koordinator speciellt på sådana dimensioner där man avser att inverka på Finlands och EU:s politik och som har betydelse för finländskt fredsarbete (ENAAT, IANSA, ICBL, CMC, Abolition 2000). Förbundet har strävat efter att fungera som en möjliggörare då en aktiv grupp velat främja freden och de mänskliga rättigheterna och delta i frivilligarbete för en viss sak inom förbundets ramar. Ett aktuellt exempel på sådant arbete är Mexico-gruppen som helt fungerar på frivillig basis. Mexico-gruppen iakttar utvecklingen i Mexico och sprider information i Finland om situationen med de mänskliga rättigheterna och strävar efter att främja den internationella observationen av de mänskliga rättigheterna i Mexico och att stödja ursprungsfolkens arbete för sina rättigheter och levnadsmöjligheter speciellt på Oaxaca-området.

10 Internationell verksamhet: År 2011 fungerade förbundet i början av sommaren som värd för ett möte för kärnvapenexperter EN- CPS (och Non violent Peace Force, NP) samt för ENAAT-möten. Sammanlagt deltog i dessa möten 40 internationella fredaktivister och omkring tio finländska aktivister. I IPB:s styrelse representeras förbundet av ordföranden Tarja Cronberg och verksamhetsledaren Laura Lodenius. Förbundets hedersmedlem Ilkka Taipale är av Council utsedd konsult i IPB. Laura Lodenius deltog i IPB:s styrelsemöte i Barcelona 19. 20.3. och 27. 28.8. i Paris. Förbundets kontaktperson i IFOR är Timo Virtala Fredsförbundet har en Mexico-grupp vars verksamhet är på frivillig basis och som koordineras av Meri Mononen-Matias. Mexico-gruppen inbjöd i år människorättsaktivisten Héctor Cerezo Contreras till Finland under 1. 17.4. och tillsammans med honom arrangerades ett flertal evenemang. Fredsförbundet lade först ut för hans utgifter men fick dem återbetalda av socialforumet. Förbundet strävade efter att återuppta kontakter till ryska fredsorganisationer. Kalle Sysikaski fungerar som koordinator. På sommaren bjöd förbundet in Ella Poljikova från organisationen ryska soldatmödrar. Hon besökte Helsingfors i samband med ENAAT-mötet. Finansierade av Fredsförbundet deltog Mirva Salminen och Simo Hellsten i konferensen War Profittering and Peace Movement i Barcelona 29.9. 2.10. Finansierad av Fredsförbundet deltog Pertti Joenniemi i oktober i ett seminarium som arrangerades i Oslo Seminariet handlade om hur företagsvärlden kan integreras till fredsarbetet. 7. Fredsskolan aktivitetshelheter kring fred och utveckling 7.1. Allmänt Fredsskolan är en gemensam verksamhetsform för Fredsförbundet och Institutet för fredsfostran och den har sedan år 1998 arrangerat för skolorna aktivitetsdagar kring freds- och utvecklingsfostran. I början av 2010 beviljade utrikesministeriet ett tvåårigt stöd till Fredsskolan för utvecklingsfostransprojektet Aktivitetshelheter kring fred och utveckling. Under året 2011 pågick och utvecklades Fredsskolans verksamhet i huvudstadsregionen, i Åbo, Tammerfors och i Vasanejden. På orterna arrangerades aktivitetsdagar för skolelevgrupper och kurser för ledare och professionella inom fostran. År 2011 arbetade Annukka Toivonen som koordinator för projektet Fredsskolan. Hennes arbetstid var 30 timmar i veckan. Teman i Fredsskolan är förståelsen av globala utmaningar och orsakerna till konflikter, icke-våld som värde, människorättsfrågor, tolerans, ett aktivt medborgarskap och att växa till ett globalt ansvar. Som undervisningsmetoder användes drama och deltagarmetoder. Fredsskolans långsiktiga mål är att nå en stabil och bestående ställning som en av de aktörer på samhällets tredje sektor som erbjuder fredsfostran. Detta förutsätter att innehållet i verksamheten hela tiden ska utvecklas i samarbete med andra aktörer som bedriver fredsfostran och tangerande verksamhetsformer. 7.2. Aktivitetshelheter för fred och utveckling På basis av erfarenheter från tidigare verksamhet och den respons man fått har Fredsskolan under åren 2009 2010 utvecklat för elev- och studerandegrupper en mera omfattande helhet av temadagar för freds- och utvecklingsfostran. I aktivitetshelheterna för fred och utveckling deltar var och en av grupperna i två av Fredsskolans aktivitetsdagar och fördjupar däremellan sina kunskaper i ämnet med hjälp av övningar och material för global fostran. Fredsskolans nya verksamhetsmodell utvecklades vidare och fredsskoleledarna fick tilläggsutbildning för den nya verksamhetsmodellen under året 2011. Under året 2011 arrangerades sammanlagt 76 aktivitetsdagar, av dem 32 på Fredsstationen i Helsingfors, 17 i skolår i Åbo och 7 i skolor i

11 Tammerfors och 20 svenskspråkiga i Österbotten. 7.3. Ledare, ledarutbildning och träffar för ledarna Till Fredsskolans ledarnätverk hör 30 aktiva ledare och dessutom deltog omkring 20 personer annars i Fredsskolans verksamhet. Till ledarna betalades ett arvode för de gånger de ställt upp som ledare. I Fredsskolan praktiserades en ledarkurs som bestod av två delar. Kurserna sköttes av Johanna Laaja, Elina Lauttamäki, Pia Leinonen, Anna Saksman och Annukka Toivonen. Under året arrangerades åtta ledarkurser av vilka fem var första delen av kursen och tre fortsättningskurser. Ledarkurserna arrangerades i Åbo, Vasa och Helsingfors. Kurserna i huvudstadsregionen arrangerades den 19. 20.3.2011 och den 8. 9.10.2011 på Fredsstationen. I Åbo hölls kurserna den 5. 6.2.2011 och 24. 25.9.2011 i Daisy Ladies ry:s lokaliteter och kursen i Vasa den 19.10.2011 i Yrkeshögskolan Novias lokaliteter. För ledarna arrangerades omkring en gång i månaden träffar där man bekantade sig med aktuella frågor inom fredsfostran, byggde upp gruppanda, utbytte erfarenheter från ledaruppdragen och kom med idéer och utvecklade Fredsskolans verksamhet vidare. Ledarna lärde sig nya dramahistorier och satte sig in i Fredsskolans nya aktivitetshelheter den 27.1., 29.3.,18.4., 12.5., 21.10., 1.11. och 7.12. på Fredsstationen ovh den 14.4., 17.5. och 11.11. i Åbo (fortsättningskurs). Som avslutning på Fredsskolans tvååriga projekt omkring fredsfostran blev studeranden Tuuli Huovila från humanistiska yrkeshögskolan färdig med sitt lärdomsprov Draama toimi loistavasti ajatuksia herättäen - Rauhankoulun toimintakokonaisuuksien laadun ja vaikuttavuuden arviointi (Drama fungerar strålande och tankeväckande. En utvärdering av kvaliteten hos och effektiviteten av Fredsskolans aktivitetshelheter). Ett resultat av Tuuli Huovilas projektpraktik var också en metodguide om Fredsskolans metoder som blev färdig i april 2011. 7. 4. Lärarutbildningar Fredsskolan höll också kurser för lärare och professionella inom fostran om dramats metoder i freds- och utvecklingsfostran. En kurs på engelska för lärare inom projektet Global.me den 18.1. Kurser för lärarstuderande vid institutionen för lärarutbildning vid Åbo universitet, utbildningsenheten i Raumo, i samarbete med Världsskolan den 9. 10.2. En kurs för barnträdgårdslärarstuderande vid Åbo universitet, utbildningsenheten i Raumo, i samarbete med Världsskolan den 13.4. En kurs på engelska för lärarstuderande vid institutionen för tillämpad pedagogik vid Helsingfors universitet. Kurser för studerande i pedagogik vid institutionen för tillämpad pedagogik vid Helsingfors universitet 19.4.,20.4., 27.4.och 28.4. En kurs för Humanistiska yrkeshögskolans samfundspedagogstuderande i Nurmijärvi den 1.6. En internationell grupp pedagoger från Development Education Summer School bekantade sig med Fredsskolans verksamhet i Fredsskolans verkstad den 16.6. En kursdag för en grupp estniska fostrare den 9.9. En kursdag för en grupp litauiska fostrare den 13.9. Dramats metoder i utvecklingsfostran en kurs för lärare i Åbo i samarbete med Världsskolan den 23.9. Kurser för lärarstuderande vid institutionen för lärarutbildning vid Åbo universitet, utbildningsenheten i Raumo, i samarbete med Världsskolan den 10.11. Kurser för lärarstuderande vid institutionen för lärarutbildning vid Åbo universitet, utbildningsenheten i Raumo, i samarbete med Världsskolan den 14.11.

12 7.5. Andra evenemang Verksamheten presenterades på Educa-mässan den 28. 29.1. Verksamheten presenterades under evenemanget Anna aikaa (ge tid) den 3.2. Instant-teater den 3. 24.2.och presentation av verksamheten vid evenemanget Reaktori Presentation av Fredsskolans verksamhet vid Helsingfors socialforum 2. 3.4. Fredsskolan deltog den 28. 29.5. i festivalen Världen i byn med en egen monter. Verksamheten presenterades på Möjligheternas torg i Vasa den 28.5. Instant-teater och presentation av verksamheten på Möjligheternas torg i Åbo den 3.9. Verkstäder vid evenemanget Fredsbiblioteket under FN-veckan den 25. 26.10. på Fredriksbergs bibliotek. Fredsskolans inlägg och koordinatorn som sakkunnig vid ett seminarium som Yhteiset Lapsemme ry (Våra gemensamma barn) arrangerade den 2.11. omkring rasism, hatprat och fördomar i barns och ungdomars vardag. Världen i skolan-evenemanget, i samband med Fredsskolans verkstad för lärarstuderande och presentation av Fredsskolan på organisationstorget den 8.12. 8. Kurdbarnsverksamhete 8.1. Allmänt Finlands Fredsförbunds kurdbarnsverksamhet stödde också under sitt sista verksamhetsår arbetet bland barn och familjer i irakiska Kurdistan. Samarbetspartner var den kurdistanska Rädda Barnen-organisationen (Kurdistan Save the Children, KSC). Under året som gått stödde kurdbarnsverksamheten KSC:s fadderbarnsverksamhet. 8.2. Fadderverksamheten Idén med fadderverksamheten har varit att stödja barn som förlorat den ena eller båda föräldrarna som följd av krig eller politiskt förtryck. Under programmet har det varit viktigt att barnens skolgång stöds. I början av år 2011 var antalet fadderbarn som fick stöd via Fredsförbundet cirka 20, i slutet av året 13. Den huvudsakliga orsaken till att fadderrelationerna upphörde var att barnen blev vuxna. De flesta av barnen hade en namngiven fadder som betalade en månatlig fadderavgift. En del av barnen fick sitt stöd i form av allmänna bidrag. KSC förmedlade brev som fadderbarnen skrivit och foton till de finländska faddrarna. En del av faddrarna skickade hälsningar till sina fadderbarn. 8.3. Administration och insamling av medel Ansvarig för kudbarnsverksamheten var Terhikki Mäkelä från Åbo och andra frivilliga. De anställda vid Fredsförbundet hjälpte till då det behövdes. Viktiga uppbackare för verksamheten var faddrarna och andra enskilda donatorer. Biståndet till Kurdistan skickades fram via organisationen Kurdistan Children's Fund i Stor-Britannien eftersom det inte finns några bankförbindelser till irakiska Kurdistan. Eftersom fadderverksamheten under årens lopp tynade av då barnen blivit vuxna och då situationen i Irak småningom blivit lugnare, beslutade Fredsförbundets styrelse att lägga ner den egentliga fadderverksamheten och hänvisa faddrarna om de så vill att på andra sätt stödja KSC:s verksamhet. En delorsak var det också att det blev svårare att få insamlingstillstånd då beviljandet av insamlingstillstånd övergick till polisförvaltningen. Förbundet beslutade att avsluta det konto som fungerat som insamlingskonto i slutet av 2011 men banken

13 kunde avsluta kontot först efter årsskiftet 2012. Fredsförbundet flyttade över alla medel som fanns på kontot i slutet av år 2011 till Kurdistan Children's Fund. 9. Fredsstationen 9.1. Centrum för fredsrörelsens verksamhet Fredsstationen fungerar som centralbyrå för den familj av organisationer som Fredsförbundet utgör. På Fredsstationen har man tillgång till fredslitteratur, internationella fredstidningar och annat aktuellt material och arkivmaterial som anknyter till frågor omkring fred och säkerhet. Förbundet betjänar redaktörer, studerande och skolelever då dessa samlar material för föredrag och artiklar. I övre våningen på Fredsstationen finns kanslierna för Fredsförbundet, de Hundras Kommitté, tidskriften Ydin och Vapenvägrarförbundet. Fredsförbundets kansli består av två rum av vilka det ena är förutom arbetsrum också ett bibliotek med cirka 2000 band. I övre våningen finns kopierings- och postningsrummet. I nedre våningen finns förutom festsalen och köket Internationella Arbetslagets Kansainvälinen Vapaaehtoistyö ry. KVT:s kontor, bostaden som används av Fredsförbundets civiltjänstgörare samt Vänskapsföreningarnas Förbunds kontor. Bostaden är från början av september uthyrd till en privatperson. På Fredsstationen har också en del mindre organisationer hyrt in sig utan eget kontor men med rättighet att använda huset. Sådana organisationer är Samfundet Finland-Namibia rf, Suomi-Tansania-seura, Suomi- Mocambique-seura och Prometheus-leirin Tuki ry. I källarvåningen finns bastun och tvättstugan, mötesrummet Paja, boklagret som tiihör organisationerna i huset och arkivrummet samt verktygsförrådet och servicepersonalens verkstad. Fredsstationens möteslokaler användes under årets lopp förutom av förbundets och husets egna organisationer också av projekt- och aktivitetsgrupper. Bl.a. hade gruppen Ruokaa ei aseita (Mat Inte Vapen) sin verksamhet i huset, Gruppen består i huvudsak av ungdomar och Fredsförbundet erbjöd gruppen en gång i månaden en möjlighet att laga mat som sedan delades ut på stan tillsammans med material om relationen mellan upprustning och utveckling. I juli arrangerades i Fredsstationens utrymmen i samarbete med Vapenvägrarförbundet, organisationen Internationellt Frivilligarbete och Fredsförbundet ett två veckors arbetsläger Mat Inte Vapen med ca 15 deltagande ungdomar av vilka 11 var från utlandet. Fredsstationens festsal och bastuutrymmen användes under året mot en dagshyra av både organisationer, affärsverk, Helsingfors stads ämbetsverk och privatpersoner. Mötesrummet Paja reserverades endast för användning av husets egna organisationer. Mötesrummen används så gott som dagligen och kan inte användas mera än nu eftersom rummen också ska servas och detta kräver också sin tid. Uthyrningen av utrymmena marknadsfördes med stående katalog- och tidningsannonser. Fredsstationen har också en egen webbplats. 9.2. Fredsstationens fastighet Fredsstationen har varit i flitig användning sedan 1986 och behovet av en större reparation har varit uppenbart. Fredsförbundets mål har varit att de behövliga reparationerna på huset ska utföras utan att den livliga verksamheten på Fredsstationen ska behöva avbrytas.

14 Av Fredsförbundets driftsanslag blir det inte över medel för reparationer av huset. Våren 2009 gjordes en grundlig kartläggning av Fredsstationens skick av Suomen Talokeskus Oy med stöd av ett reparationsanslag från undervisnings- och kulturministeriet. Utgående från helhetsbedömningen gjordes en reparationsplan för ungefär tio år framåt. Tiden preciserades senare till en treårsperiod under vilken de största reparationerna skulle genomföras. Det mest brådskande reparationsbehovet visade sig enligt helhetsbedömningen gälla förnyandet av värme- och ventilationssystemet. Detta genomfördes under sommaren och hösten 2010 på basis av en separat VVS-plan. För året 2010 fick förbundet 10 000 i reparationsbidrag från ministeriet, men detta räckte inte till för reparationerna och förbundet blev tvunget att ta ett lån. Under sommaren 2011 genomfördes av dessa tre års reparationer den mest omfattande, dvs. reparationen av husets fasad. Då tätades och målades fönstren och de yttre dörrarna, huset målades utanpå, taket granskades osv. Som reparationsbidrag till detta fick förbundet 22 000, men blev ändå tvunget att ta ett tilläggslån på 37 000. Den totala lånesumman är således 82 000. Av reparationerna återstår ännu under år 2012 iståndsättandet av trappan utanför huset och höjningen av marken runt fastigheten. Som reparationsarbetsgrupp under förbundets styrelse är fortfarande Tauno Tuomivaara, Risto Pontela. Jaakko Ellisaari, Laura Lodenius och Seija Uitto. På ansökan har Fredsförbundet årligen fått ett understöd från Helsingfors stad uppgående till tomthyrans belopp och denna praxis fortsatte under verksamhetsåret. Som gårdskarl och städare av samlings- och kansliutrymmena på Fredsstationen på timbasis fungerade Sulaiman Olalekan Adebayo och som hans hjälp från och med början av november Kokougan Logo och som vikarie för dem vid behov Aisha Bebanghia. 10. Evenemang och kulturverksamhet Den kulturella verksamheten har redan i flera år varit den del av verksamheten där förbundet upprepade gången varit tvunget att göra avkall i brist på tillräckliga resurser trots att olika kulturevenemang kunde vara ett viktigt sätt att påverka människors attityder till icke-våld och fredsarbete. Under året som gått kunde Fredsförbundet något bredda sitt utbud med den här typen av verksamhet. 10.1. PAX-klubbarna Fredsförbundet och de Hundras Kommitté arrangerade regelbundna musikklubbar på Fredsstationen. Förutom at lyssna på musik kunde man under klubbarna ta del av presentationer av verksamheten i huset och läsa tidningar som fanns i huset mm. Strävan var att arrangera klubbar regelbundet den sista onsdagen varje månad med undantag av pauser vid jul och under sommaren. De som uppträdde gjorde det gratis med undantag av små reseersättningar som tidvis betalades till dem. Också Jonas Saikkonen som fungerat som ljudtekniker och programmets koordinator Jonathan Hilli har arbetat på talkobasis. Deltagarantalet på klubbarna varierade från under tio till upp till femtio. PAX-klubbar arrangerades under vårsäsongen den 26.1., 23.2., 30.3., 27.4. och den 25.5. då också Fredsstationens vårfest hölls. Under våren uppträdde Helsinki Poetry Connection (dikter), Auer, Kyökkifunkki, Saara Markkanen & Jonathan Hilli, Eva & Manu, Liikaa lovee och Harvainvalta. På sommaren arrangerades en PAX-klubb i samband med det internationella Mat Inte Vapen-lägret. Höstsäsongens klubbar var den 28.9, 28.10, 30.11 och den 16.12, som samtidigt var julfest för folket på Fredsstationen. Under hösten uppträdde Maisa Tikka och Veli Peltonen, Rasmoose, Panda ja Tim ja Muut uhanalaiset eläimet, Pyhä Sylvi.

15 Om PAX-klubbarna har det annonserats ett par gånger i tidningen Voima och alltid på Fredsstationens webbplats och på organisationernas Facebook. 10.2 Andra arrangerade evenemang Tillställningar och seminarier Fredsförbundets Mexico-arbetsgrupp arrangerade den 2. 3.4. vid Helsingfors socialforum på Arbis tillsammans med gruppen Hands Off Venezuela ett flertal tillställningar där den mexikanske människorättsaktivisten Hector Cerezo Conteras talade. Tillsammans med Latinamerika-forskningen vid Institutionen för världens kulturer arrangerades den 5.4. tillställningen Demokratia, ihmisoikeudet ja valtion väkivalta Hondurasissa ja Meksikossa! (Demokrati, mänskliga rättigheter och statligt våld i Honduras och Mexico!) där den mexikanske gästen och dessutom Alba Ochoa från Honduras talade. På Fredsstationen arrangerades en tillställning med ovan nämnda gäster den 8.4. En finsk aktivist blev skjuten och avled vid en incident i Mexico år 2010. Mexico-gruppens ledare var med då detta hände. På grund av detta arrangerades den 16. och 17.4 kursen Turvallisuuskoulutus ihmisoikeuksien puolustajille (Säkerhetskurs för dem som försvarar de mänskliga rättigheterna). Gästen Hector Cerezo berättade hur det är bra att tänka på sin egen säkerhet då man arbetar för de mänskliga rättigheterna. 6.4. en tillställning i Galleria-kabinettet på Gamla studenthuset i Helsingfors om situationen i arabvärlden. Inledningsanföranden hölls av Juuso Hannula, Jarmo Pykälä och Farouk Abu-Chacra. Fredsförbundet arrangerade den 12.4. tillsammans med de Hundras Kommitté och Reservofficersförbundet i anledning av riksdagsvalet en panel om upprustningsutgifter. Detta var den internationella kampanjdagen mot upprustningsutgifter. Tillställningen hölls i Postmuseets lokaliteter och i panelen deltog representanter från alla riksdagspartier. Tillställningen var en del av firandet av den internationella kampanjdagen mot upprustningsutgifter. Förbundet deltog i demonstrationen mot kärnvapen med levande ljus den 15.3. Laura Lodenius talade om relationen mellan kärnkraft och kärnvapen. Fredsförbundet arrangerade tillsammans med organisationen BASIC med UM:s stöd i Wanha Satama i Helsingfors seminariet Role of Nuclear Weapons after NATO strategic consept. I seminariet deltog experter inom området. En valdiskussion på Fredsstationen med unga kandidater i samband med PAX-klubben den 30.4. Förbundet arrangerade ett Blindseminarium Finland som ett stort land inom fredsförmedlingen? den 22.5. på Fredsstationen. Temat var fredsförmedling. Deltagarskaran bestod av ca 20 aktiva och experter inom fredsarbetets olika områden av vilka var och en hade skrivit ett papper omkring temat och samlades för att begrunda de möjligheter som anknyter till fredsförmedlingen. Världen i byn-festivalen i Kajsaniemi i Helsingfors den 28. 29.5. Fredsförbundet, de Hundras Kommitté och Fredsskolan hade ett bord för försäljning och presentation i det stora tältet Möjligheternas Torg där också Institutet för fredsfostran var med. Så bildade vi en slags fredsavdelning.

16 I Eckerö på Åland arrangerade förbundet den 1. 5.6. tillsammans med de Hundras Kommitté och KATU möten för ENCPS och NP Europe. Fredsförbundet arrangerade den 17.6. ENAAT-mötet på Fredsstationen och presentationer av fredskampanjerna den 18. 19.6. Mat Inte Vapen, internationellt ungdomsläger på Fredsstationen den 4. 17.7. Talare vid Hiroshima-aftonen i Helsingfors var Fredsförbundets ordförande Tarja Cronberg och direktören för påverkningsarbetet vid Kyrkans Utlandshjälp Aaro Rytkönen. Musik framfördes av trubaduren Miika Tervo. Tillställningen samlade ca 200 deltagare. Fredsförbundet deltog i Fredsforumet i Lovisa arrangerat av Finlands kristliga fredsrörelse den 5. 7.8. Under Fredsmässan talade Helsingfor biskop Irja Askola. En tillställning på FN:s Fredsdag arrangerades den 21.9. på Fredsstationen med temat Miten ihmisestä tulee ulkopuolinen, joka sortuu käyttämään terrorin keinoja? (Hur människan blir utomstående och hänfaller till att använda terrorns medel), inledningen hölls av doktor Sari Vesikansa. PAX och tidningen Ydin arrangerade en kurs för potentiella medverkande och skribenter den 1.10. på Fredsstationen. På FN-dagen den 24.10. deltog Fredsförbundet i fredsorganisationernas gemensamma evenemang på Narinken i Helsingfors, där information delades ut om de växande vapenanslagen på global nivå och om Finlands försvars- och vapenanskaffningsanslag. Verksamhetsledaren talade vid FNorganisationernas evenemang vid Järnvägsstationen där temat var den globala befolkningstillväxten. På FN-dagens kväll den 24.10. byggde förbundet ett traditionellt, stort Fredsmärke av levande ljus på trapporna till Riksdagshuset för att påminna om fredliga möjligheter att lösa konflikter. Före det deltog förbundet i en diskussion som arrangerats av Svenska Fredsvänner om situationen i Vitryssland. Inom ramen av PaTo II-projektet arrangerades på Ostrobotnia den 28.10. ett Afghanistan-seminarium som närmast var avsett för afghaner boende i Finland men också för finländare som är intresserade av fredsarbetet i Afghanistan (ca 30 deltagare). Utrikeminister Erkki Tuomioja öppnade seminariet. Inom ramen av PaTo-projektet arrangerades ett frukostinfo omkring temat War-profiteering och privatisering av säkerheten den 24.11. på Pressklubben på Helsingfors Järnvägsstation. Inledningsanföranden hölls av forskarna Mirva Salminen, Jarmo Pykälä och Johanna Pentikäinen och kommentator var Simo Hellsten. Fredförbundet deltog den 10. 11.12. i julbasaren på STOA i Östra centrum i Helsingfors. Inom ramen för EU-informationsprojektet arrangerades den 12.12. en informationslunch med rubriken EU:n uusi ulkosuhdetoiminta onko keisarilla vaatteita? (EU:s nya verksamhet för de yttre relationerna har kejsaren kläder?) en informationslunch avsedd för representanter av media och andra intresserade. Inledningsanförandet hölls av Catherine Woollard, generalsekreterare för European Peace Building Liason Office EPLO.

17 11. Administrationen och medlemskaper i andra organisationer Fredsförbundets administration är lätt och flexibel och möjliggör snabb reaktion i aktuella frågor. Två gånger i året samlas ett förbundsmöte som stakar ut huvudlinjerna i verksamheten. Förbundets styrelse sammanträder fyra till fem gånger i året för att besluta om enstaka evenemang och om verksamheten på kort sikt i enlighet med verksamhetslinjen. Ett arbetsutskott som utsetts av styrelsen sammanträder mellan styrelsemötena för att bereda evenemang inom verksamheten och ställningstaganden samt för att besluta om löpande ärenden. Både styrelsen och arbetsutskottet utser arbetsgrupper för beredning och genomförande av enskilda evenemang och projekt. Eftersom Fredsförbundet är tvåspråkigt tas förbundets officiella dokument, broschyrer och i mån av möjlighet också publikationer fram både på finska och på svenska, vilket är resurskrävande. Vid förbundets möten kan var och en använda sitt modersmål, finska eller svenska. Vårmötet för år 2011 godkände förbundets nya stadgar som stadgearbetsgruppen hade berett under en lång tid med beaktande av förnyelserna i föreningslagen. Också ändringarna som gjorts i bokföringslagen förutsätter en ny bokföringspraxis av Fredsförbundet, vilket har beaktats i stadgarna. 11.1. Förbundsmötena Vårmötet hölls i Helsingfors på Fredsstationen den 16.4. och utöver de stadgade ärendena behandlades och godkändes då förbundets nya stadgar. Enligt etablerad praxis utsågs ett valutskott för höstmötets personval. Som sammankallande utsågs Outi Ojala och som andra ledamöter Sirpa Aitosalo och Carina Aaltonen. I samband med vårmötet arrangerades ett seminarium omkring situationen i Libyen där inledningsanförandet hölls av Mika Aaltola från Utrikespolitiska institutet. Höstmötet hölls den 26.11. på Fredsstationen och då behandlades stadgeenliga ärenden. 11.2. Styrelsen Styrelsen sammanträdde fem gånger under året. Mötena hölls 29.1., 9.3., 18.5., 7.9. och 15.10. Mötena hölls på Fredsstationen i Helsingfors. I styrelsen ingick ordföranden Tarja Cronberg (Helsingfors), vice ordförandena Risto Pontela (Helsingfors) och Inger Wirén (Helsingfors), egentliga medlemmar Jaakko Ellisaari (Vanda), Ritva Granholm (Närpes), Hans Hellén (Helsingfors), Simo Hellsten (Helsingfors), Johanna Laaja (Helsingfors), Sanna Marin (Tammerfors). Bror Myllykoski (Mariehamn), Tarja Pihlajisto (Esbo), Kalle Sysikaski (Helsingfors), Vappu Taipale (Helsingfors), Fredrik Therman (Esbo), Timo Virtala (Lappträsk) samt suppleanterna Britta Hannus-Gullmets (Närpes), Yrsa von Hertzen (Helsingfors), Gunnel Ekelund (Mariehamn), Jean Claude Mutiganda (Karleby), Jean d'amour Banyanga (Helsingfors /Närpes), Hannele Tallqvist (Helsingfors), Pirjo Härö (Helsingfors). Som styrelsens sekreterare fungerade administrativa chefen Seija Uitto. Största delen av styrelsemedlemmarna representerar någon lokalförening eller riksomfattande medlemsorganisation. 11.3. Arbetsutskottet Arbetsutskottet sammanträdde två gånger (18.8. och 22.11.) och medlemmar var Tarja Cronberg, Risto Pontela, Inger Wirén, Jaakko Ellisaari, Fredrik Therman samt förbundets anställda Laura Lodenius och Seija Uitto (sekr.). Ordförande vid mötena var Risto Pontela och sekreterare Seija Uitto.

18 11.4. Styrelsens arbetsgrupper Medlemmar i Stadgearbetsgruppen var Kalevi Suomela (sammankallande), Risto Pontela, Inger Wirén och Seija Uitto. 11.5. Fredsförbundets delegation Förbundet har en delegation på ca 60 medlemmar och den består av personer som representerar olika områden och som är kända som vänner till fredsrörelsen och fredspolitiken. Medelammarna i delegationen ställer upp som rådgivare och kommentatorer för styrelsen i fredspolitiska frågor. 11.6. Fredsförbundets medlemsorganisationer Fredsförbundet samarbetar med sina medlemssammanslutningar speciellt då det gäller säkerhetspolitiska frågor. Fredsförbundets lokalföreningar sprider på sina verksamhetsområden information om Fredsförbundets projekt och främjar inom ramen för sina verksamhetsplaner fredstänkandet och -verksamheten. I den lokala verksamheten har firandet av Hiroshima-dagen den 6.8. och FN-dagen den 24.10. blivit en tradition. På de här årsdagarna arrangerar lokalföreningarna tillställningar för allmänheten. Under året som gått har också verksamheten mot rasism och flyktingverksamheten varit delar av lokalföreningarnas verksamhet. Fredsförbundets aktiva medlems sammanslutningar under året 2011 var: Vapenvägrarförbundet rf. (www.akl-web.fi) Emmaus Åland rf. (www.emmaus.ax) Garantiföreningen för Finlands Fredsförbund rf. (www.fredsposten.fi) Östersjöcentrumstiftelsen Internationella Arbetslaget Kansainvälinen Vapaaehtoistyö ry. KVT (www.kvtfinland.org) Fostrare för Fred rf. Närpesnejdens Fredsförening rf. (www.narpes.fi/fred) Samfundet för främjandet av fredslitteratur rf. Finlands kristliga fredsrörelse rf (www.kristillinenrauhanliike.fi) Suomen Sadankomitea ry. De Hundras Kommitté (www.sadankomitea.fi) Svenska Fredsvänner i Helsingfors rf. WILPF, Suomen osasto ry. (Finlandsavdelningen) Sammanslutningar med understödjande medlemskap i Fredsförbundet var Finlands Svenska Skolungdomsförbund rf.(www.fss.fi) Sosialidemokraattiset Nuoret ry. (Socialdemokratiska ungdomar) (www.demarinuoret.fi) 11.7. Medlemskap i andra organisationer Fredsförbundet samarbetar med andra medborgarorganisationer i samband med olika kampanjer och evenemang. Förbundet är medlem i följande organisationer och sammanslutningar: EN-CPS European Network on Civilian Peace Services International Peace Bureau International Fellowship of Reconciliation IFOR Abolition 2000 - globalnätverk Abolition 2000 Europe- aktivitetsnätverket

19 Medborgarorganisationernas nätverk för konfliktförebyggande (KATU) EU-plattformen för finländska biståndsorganisationer Kehys ry Servicecentrum för biståndssamarbete KEPA Institutet för fredsfostran rf Rasmus (Nätverket mot rasism och xenofobi) Forumet Fred till kurderna Dagsverket Suomen One World -portaaliyhdistys ry (OneWorld-portalen i Finland) Finlands FN-förbund Ydin-julkaisut ry (tidskriften Ydins utgivarförening) Vid finländska organisationers möten representerades förbundet av: Vid Ydin-julkaisut ry:s årsmöte den 26.4. representerades förbundet av Jaakko Ellisaari, Fredrik Therman och Seija Uitto. Till föreningens styrelse valdes från Fredsförbundet Kalevi Suomela och Laura Lodenius. Vid Föreningens för FN vårmöte den 13.5. representerades förbundet av Kalevi Suomela och vid höstmötet den 12.12. av Jaakko Ellisaarii. Laura Lodenius valdes till medlem i Föreningens för FN styrelse för en ny tvåårsperiod. Vid KEPA:s vårmöte den 28.4. representerades förbundet av Seija Uitto och vid höstmötet den 26.11. av Elina Lauttamäki. Inger Wirén valdes till egentlig medlem i KEPA:s styrelse för en ny tvåårsperiod. Vid Institutets för fredsfostran vårmöte den 31.3. representerades Fredsförbundet av Kalle Sysikaski och vid höstmötet den 26.11. av Tuomas Urho. Till styrelsen som egentlig medlem valdes Emma Luode som representant för Fredsförbundet. Vid Dagsverkets vårmöte den 27.4. representerades förbundet av Annukka Toivonen och vid höstmötet den 29.9. av Seija Uitto. Till ordinarie styrelsemedlem i Dagsverket för året 2012 valdes som Fredsförbundets representant Kukka-Maaria Vuorikoski. Vid Kehys ry:s vårmöte den 16.5. representerades förbundet av Inger Wirén. Vid årsmötet som Suomen One World -portaaliyhdistys ry / Maailma.net höll den 27.4. representerades förbundet av Mikko Sauli. I organisationen AEPF:s nätverk i Finland var Kalle Sysikaski Fredsförbundets representant. Fredsförbundet deltog också aktivt i det gemensamma nätverket KATU (Kansalaisjärjestöjen konfliktinehkäisyverkosto medborgarorganisationernas nätverk för konfliktförebyggande) som arbetar för konfliktförebyggandet och ett mera omfattande trygghetsbegrepp och i vars styrgrupp och arbetsgrupp omkring lätta- och handeldvapen förbundet representerades av Laura Lodenius. Dessutom deltog förbundets representanter aktivt i seminarier och tillställningar som olika medborgarorganisationer arrangerade.

20 12. Ekonomin Det lyckades igen med hjälp av riksdagen att behålla det verksamhetsbidrag som Fredsförbundet får från undervisnings- och kulturministeriet på samma nivå som året före, dvs. 177 000. Fredsskolan fortsatte på sitt andra år med utrikesministeriets anslag på 100 000 för information och utvecklingsfostran. Aktivitetshelheter kring fred och utveckling fortsatte med stöd av ett projektanslag. Förbundet fick också ett projektbidrag på 12 000 från utrikeministeriets medel för information och utvecklingsfostran för fortsättningen på PaToprojektet, projektet Mot fred genom förstärkande av medborgarsamhället / Afghanistan. Från undervisningsoch kulturministeriets anslag för reparation av föreningshus och folkets hus fick förbundet 22 000 för reparationer av Fredsstationen. Detta räckte dock inte till utan förbundet måste lyfta ett reparationslån på Aktia Bank så att den totala lånesumman nu uppgår till 82 000. Utöver av hyresinkomster för möteslokalerna på Fredsstationen bestod förbundets inkomster av medlems- och stödavgifter samt av inkomster från försäljning av publikationer och annat informationsmaterial. Förbundets balansomslutning för 2011 uppgick till 536 338,05. Det egna kapitalet uppgick till 432 898,80. Underskottet från 2011 uppgick till -5 571,85. Vid årets slut var kontot för vinst- respektive förlustmedel fortfarande negativt (- 93 672,25 ), fastän förbundets balans är sund. Fredsförbundets bokföring sköttes av Tiliverkko Oy. Revisorer var Anna-Liisa Tikka och Rauno Kirjavainen, vice revisorer Birgit Holmstén och Ville Wallin. Utrikesministeriets projekt har granskats av Tom Turja från Tilintarkastusrengas Oy.