Utbytesrapport Janne Hafrén Studier i maskinteknik vid Karlsruher Institut für Technologie (KIT), Tyskland vinter- och sommartermin 2010-11 via ERASMUS-programmet Karlsruhe är en stad på ca 250 000 invånare i delstaten Baden-Württemberg i sydvästra Tyskland. Större städer i närheten är Stuttgart 70km i väst, Frankfurt 140 km norrut och Strasbourg (på franska sidan) 70km i sydväst. Rhen-floden, som avgränsar ti Frankrike, flyter förbi staden. Karlsruhe ligger alltså alldeles vid gränsen och sydost om Karlsruhe börjar Schwartzwald. Staden är jätte kompakt och cykel är det bästa transportmedlet eftersom staden är helt platt och överallt i staden kommer man på max 15 minuter. Cykelvägarna är också bra utvecklade och cyklisterna tas överallt i beaktande. Universitetet ligger helt mitt i staden vilket gör skolvägen oftast snabb. Själva staden är en riktig studiestad med ca 30 000 studerande. De flesta (ca 20 000) studerar vid KIT, men staden har också 7 andra högskolor. Att staden har ett stort tekniskt universitet märks i nattlivet genom att det finns mycket mer män. Bland utbytesstuderandena är könsfördelningen ändå jämnare. Karlsruhe är Tysklands näst varmaste stad efter Freiburg och har ett klimat lite motsvarande medelhavets. Vinter kan man inte ens prata om, utan det är mera som vår höst, regn och slask. Till julen var det lite snö, men redan efter nyåret var all snö borta och gräset förbryllande nog grönt. Det snöade en gång till efter det. Vintern är alltså kort och våren kommer tidigt och i april var det redan över 25 grader varmt (vilket nog är extremt även för Karlsruhe). Normalt är sommaren sedan extremt het men i år var det ganska regnigt i juni och juli. Jag valde Karlsruhe för att det var en mindre stad med ett bra och stort universitet. Närheten av Rhen var också betydande eftersom vatten är mycket viktigt för mig. Jag blev även avskräckt av det dåliga bostadsläget i många större städer. Dessutom var jag övertygad av det goda läget i mitten av europa och Baden-Baden flygfält 20 min från Karlsruhe dir Ryanair flyger. Mina valgrunder bommade lite eftersom floden flyter 5 km ytterom centrum och jag såg floden mindre än 5 gånger under hela min vistelse i staden. Dessutom använde jag mig inte alls av Ryanairs flygfält i närheten och till bostadsärendet återkommer jag senare. Staden är dock jättetrevlig och en utmärkt studiestad, kan rekommendera. Ansökningsprocessen i Finland gick på alla sätt enkelt och smidigt. Jag glömde att fylla i och returnera blanketten om mottagandet av stipendiet (eller något motsvarande), fick mail om saken och saken fixades. Det kändes som om man togs hand om här på hemmaplan. För papperskriget fanns för övrigt också bra anvisningar vilket underlättade ansökan. Svaret från egna universitet kom också relativt snabbt, medan på svar från Tyskland fick jag vänta länge (det kom först i slutet av juli). I och med ERASMUS-programmet behövdes inga extra lov, visum etc. Preliminära kursvalet i Finland var svårt och det fanns egentligen ingen enhetlig bas där alla kurser med beskrivning skulle finnas. Det fanns endast namn på kurserna som gick, innehållet måste man sedan kolla upp från institutens egna sidor. Antalet studiepoäng som kurserna gav var också svårt att hitta, då
delvis ännu SWS-systemet är i bruk. Det blev mera så att jag bara enligt kursens namn valde dem, hittade dock relativt bra till slut. Senare hittade jag en (gömd) sida där de flesta maskinkurser är kommenterade och där står studiepoängen också (http://www2.mach.unikarlsruhe.de/vorlesungsverzeichnis/vorlesunghaupt.php?lang=de ). Mina studier koncentrerade sig för det mesta på vinterhalvåret, medan jag på sommaren tog det lugnare. Svårighetsnivån på kurserna är ungefär motsvarande som i Finland, efter att man lärt sig de specifika termerna var det tyska språket inte heller ett problem. Största skillnaden är användning av tid: för det första går terminerna lite i annan takt (vinter oktober-mars, sommartermin april- augusti) och för det andra finns en föreläsningsperiod på 3½ månader och sedan en tentamensperiod på 1½ månad. Den egentliga inlärningen sker under tentamenperioden och under föreläsningsperioden har man tid att göra andra saker också. Dvs man läser mycket till tenterna. Biblioteket är då fullt från 8 på morgonen och för att få en plats där måste man komma tidigt. Tenterna kan endera vara muntliga eller skriftliga. I de skriftliga tenterna har man alldeles för lite tid att göra uppgifterna och det blir nästan en tävling om hur snabbt man kan skriva. Tid att fundera har man inte utan man måste direkt veta svaret och det kan vara ganska detaljerade frågor. I de muntliga tenterna är man på tumanhand med professorn och han frågar dig frågor gällande ämnet. I dessa blir det inte alls på samma sätt panik som i de skriftliga tenterna. Förutom språkkurserna deltog jag i 6 kurser varav 4 gick på tyska och 2 på engelska. Jag fick kurserna rakt tillgodoräknade som ersättande kurser i min examen, om de handlade om samma ämne fastän innehållet inte var exakt samma. Dessutom gjordes ett skilt bi-ämne till mig om mechatronik innefattande de kurser i ämnet jag gått i Tyskland samt tillägg av kurser vid Aalto på de områden jag ännu hade luckor i. Språkstudierna räknades lades till fritt valbara kurser. Jag finansierade mitt utbyte med hjälp av stipendier, studiestöd samt med pengar från sommarjobben. Pga att jag reste så mycket gick det ändå mycket mer pengar än planerat åt. Som försäkring hade jag Gouda Super årsförsäkring som täcker allt man kan tänka sig, men man måste komma till Finland med tre månaders mellanrum. Hälsovården behövde jag aldrig använda. Jag hade problem med att hitta bostad till mig i Karlsruhe, dels pga den stora bristen på studiebostäder och dels pga att det börjar så många nya studernade varje höst studera där. Själv började jag helt för sent att söka bostad (ca 6 veckor före) och då jag for till Tyskland saknade jag alltså bostad. Att anmäla sig på bostadskön hos AAA (Akademische Auslandsamt) garanterar ingen bostad från skolans sida och de rekommenderar alltså främst att hitta något från den privata marknaden (WG:n). Jag sov första veckan på hostell och sedan en vecka hos en tutor som var på semester. Sen lyckades jag få en lägenhet via AAA ändå. Om du saknar bostad gäller det direkt att gå till AAA o säja om det, fastän du fått ett mail att du är på köningslistan och tyvärr finns inga bostäder lediga. Bostäderna i Wohnheims ges till dem som först kommer till byrån, speciellt på måndagar blir flera rum lediga. Jag fick alltså efter 2 veckor ett rum i ett Wohnheim med 7 personer. Stället var snyggt, lite kliniskt. Vi hade inte speciellt mycket kontakt med varandera, då och då, då man träffades i köket. På våren ville jag också prova på WG alltså från privata marknaden. Bostadssituationen var mycket bättre och pga bättre tyskakunskaper, var det också lättare hitta ett rum. Jag bodde med 3 tyskar och här hade vi mycket mer kontakt med varann, vi åt och chillade ofta tillsammans. Även min tyska blev mycket bättre här då det allti var tyska som gällde. Hyrorna ligger i Wohnheim (via skolan) på 180-250 och på privata marknader (WG) 200-350.
Prisnivån i övrigt är lite lägre än i Finland. Maten i butikerna är ca en fjärdedel billigare, men största prisskillnaden märker man på restauranger, där den stora andelen studerande i Karlsruhe håller prisnivån relativt låg. Det finns förmånliga Kneipen där man fö 3-5 får måltider och ölstopet kostar ca 3. Det lönar sig bl.a. att prova på följande ställen Cafe Emaille, Die Kippe, Stövchen, Oxford Cafe. Kebab får man ochså billigt, en kebabrulle kostar ca 3-4. Kollektivtrafiken fungerar smidigt och den sköts nästan helt av spårvagnar som löper ofta och punktligt. Första terminen får man som gåva av staden ett gratis kollektivtrafikkort och för andra halvåret måste man själv köpa biljetten för ca 100. Själv gjorde jag det inte, allt går så smidigt med cykel. Dessutom får man som studerande alltid åka gratis i kollektivtrafiken efter kl 7 på kvällen samt på veckoslut bara med att visa studieintyget. Biljetterna gäller i hela regionen kring Karlsruhe och man slipper också till Schwartzwald med det. Universitetet bjuder på Hochschulsport där det finns stort utbud av olika sportkurser. Kurserna är populära och det lönar sig att vara snabb och genast (inom 5 minuter) anmäla sig till kurserna när anmälningstiden börjar. Själv höll jag på med vattenpolo, squasch och klättring, av vilka jag inte hållit på med något tidigare. Priset för kurserna berodde på kursen, 2 månader squasch var 40 och vattenpolon 8 /halvår. Klättringen var inte från Hochschulsport, utan det finns i Karlsruhe 2 klättringshallar där man som studerande kan klättra relativt billigt. Dessutom var jag på skolans gym också (35 /halvår). På veckosluten reste vi med de andra utbytesstuderandena mycket och för Erasmusstuderanden ordnas det också veckoslutsresor till städer i Tyskland, i år var det Leipzig och Hamburg. Dessutom ordnades det skidutflykt till Alperna. Varje tisdag ordnas det också Stammtisch på en Kneipe där man kann träffa de andra utbytesstuderandena. Mina tyskakunskaper har förbättras mycket under det gågna året, men perfekt tyska kan jag inte. Jag gick en intensivkurs före egentliga terminen började (bra få ma lär sig känna alla andra utbytestuderandena också) och dessutom kurser under båda terminerna. Jag strävade också till att få möjligast många tyska vänner. Bästa och enklaste sättet är säkert att bo med tyskar och faktist prata tyska med dem. Om bara möjligt lönar det sig också att skaffa en språktandem, dvs en annan studerande som lär dig tyska och du kan lära dem ditt språk. Via olika sportgrenar och såklart på fester också träffade jag också lokala studeranden. Däremot kan jag inte säja att jag i skolan skulle ha knytit en enda tysk kontakt, synd men faktum. I Karlsruhe (speciellt runtom) pratas det badisk dialekt som avviker lite från högtyskan, man blir ändå van snabbt med den. De flesta lokala pratar ändå högtyska och i skolan pratas det aldrig dialekt. Det lönar sig definitivt att fara på utbyte, oberoende av land och stad. Det är ändå alltid männskorna som är huvudsaken. Förutom att lära sig tyska språket och kulturen träffar man andra utbytesstuderande från hela världen och samtidigt lär man sig en del av deras kultur. Såklart var det inte alltid så lätt, men de goda minnerna är absolut flera. Jag har fått vänner från hela världen som jag definitivt kommer att ha kontakt med i framtiden. Även mitt förhållande med min flickvän överlevde utbytesåret (utan skype skulle det dock vara mycket svårare). Karlsruhe som utbytesstad kan jag varmt rekommendera. Lärorikaste året i mitt liv.
Skidresa till Alperna med de andra utbyteseleverna.
Centrum i Tübingen
Hemmamatch för Karlsruher SC
Cykeltur i Berlin
Vy över Rhendalen
Paus i Europapark, en jättelik nöjespark söderväst om Karlsruhe.