FÖRETAGETS FINANSIERING

FÖRETAGETS FINANSIERING 2/2015 kosek.fi

2 (24) INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 3 2. PLANERING AV FINANSIERINGEN 3 2.1 Lokaler 3 2.2 Maskiner och apparatur 3 2.3 Tillverkningsrättigheter 4 2.4 Driftskapital 4 2.5 Företagsekonomins nyckeltal 4 3. BEHOVET AV OCH UTRÄKNING AV DRIFTSKAPITALET 6 3.1 Metoden för minimering av driftskapitale 7 4. BANKEN OCH FINANSIERINGSBOLAGET SOM FINANSIÄRER AV DRIFTSKAPITALET 7 5. FINANSIERING AV FÖRETAGETS UTVIDGNINGSINVESTERINGAR 8 6. FINANSIERINGEN BEROR PÅ BORGEN 9 7. PENNINGBEHOV VID GRUNDANDET OCH FINANSIÄRERNA 10 7.1 Startpenning 10 8. FÖRETAGARNAS EGEN FINANSIERING 11 8.1 Företagarnas egen finansiering 11 8.2 Övrig villkorad finansiering av det egna kapitalet 11 8.3 Finnveras företagarlån 11 9. ELY-CENTRALENS BIDRAG OCH STÖD FÖR FÖRETAG BEROENDE PÅ PRÖVNING 12 9.1 Företagsstöd 12 9.2 Stöd för etablering av företag och för investeringa 13 9.3 Stöd som kanaliseras via landsbygdens funktionsgrupper 13 9.4 Mindre betydande, dvs. de minimis-stöd 14 9.5 Beredningsfinansiering 14 10. BIDRAG FÖR ANSTÄLLNING AV ARBETSKRAFT 14 10.1 Bidrag för löneutgifterna i ett litet företag och till start och utvidgandet av verksamheten 14 10.2 Stöd för läroavtal 14 10.3 TE-byråns lönesubvention 15 10.4 Läroavtal 15 12. FINANSIERINGSBOLAGERNAS FINANSIERING FÖR INVESTERINGAR 17 13. FINNVERAS LÅNER OCH BORGEN, KONTAKTUPPGIFTER 17 13.1 Finnveralånet 17 13.2 Förstärkande av företagets eget kapital, finansiering av ett företagsförvärv eller företagets internationalisering 18 13.3 Finnveras brofinansiering 19 13.4 Finnceras borgen 19 14. TEKES UTVECKLINGSFINANSIERING 20 15. FÖRSÄKRINGSBOLAGETS GARANTIAS BORGEN 21 15.1 Finansieringsgarantier 21 15.2 Garantier för köpesumman 22 16. ÖVIRIGA SPECIALFINANSIÄRER 23 16.1 Folkpensionsanstaltens (FPA) näringslivsstöd för företagsverksamhet för funktionshindrad 23 17. MINIMERING AV FINANSIERINGSUTGIFTERNA 23 På grund av uppdateringstidtabellerna ansvarar vi inte för skador, som uppkommer på grund av felaktiga uppgifter.

3 (24) 1. ALLMÄNT Som huvudregel kan man konstatera att startandet av ett företag i dagens Finland inte är beroende av finansiering, fastän medlen hos den som uppfinner företagsidén skulle vara små. Som bevis på det kan anföras de många grundade högteknologiska företag där behovet av kapital kan ha uppgått till tiotals miljoner euro. I Finland finns en mångsidig offentlig finansiering som kompletteras av många privata kapitalplacerare. Vanligare är ändå en situation där affärsverksamheten hos ett företag som står i beråd att grundas baserar sig på arbetsinsatsen hos några få personer. För att få finansieringen i skick är de tvungna att placera sina sparade pengar i företagsverksamheten, att inteckna sin egendom och dessutom ta personligt lån som de sedan kan placera som startkapital i företaget. Det som mest inverkar på hur man lyckas med arrangemangen rörande finansieringen är en välgjord och sanningsenlig plan över affärsverksamheten, som förverkligas av en yrkeskunnig person eller personer. Planen över affärsverksamheten kan uppgöras med hjälp av Företagstolken FT2 eller FT3 Affärsplan. 2. PLANERING AV FINANSIERINGEN Utgångsläget är att man får företagens investeringar i Finland väl finansierade. Däremot är det svårigheter med tillräcklig finansiering av driftskapital, då de säkerheter som företagen och företagarna har givit, ofta har blivit använda till deras fulla belopp då man har anskaffat investeringsfinansiering. Då de bättre säkerheterna har använts, lämnar den s.k. företagsinteckningen som säkerhet för finansieringen av driftskapitalet, vars värde då företaget är nytt av förklarliga skäl är dåligt. Affärsvärde finns inte, faktureringsfordringar finns inte, halvfärdiga arbeten finns inte. Företagaren skulle göra klokast i att spara inteckningarna för finansieringen av driftskapitalet och använda t.ex. leasing- eller delbetalningsfinansieringen till investeringarna, för vilka en maskin eller apparat som man själv har skaffat fungerar som säkerhet för lånet. Ägandet får inte vara den huvudsakliga avsikten utan stödjandet av businessen. Det är bra att komma ihåg att inteckningsarrangemangen görs redan i början av företagsverksamheten. Om ekonomin kärvar senare då företaget är i gång är inteckningsarrangemangen alltid svåra. I syfte att minimera behovet av pengar är ett sätt att bredda ägarunderlaget för företaget genom tilläggsaktionärer. De övriga aktionärerna kan hämta mera riskmedel samt annan sakkunskap från branschen och affärslivet till företaget. Även trovärdigheten gentemot finansiärerna förbättras om tilläggsaktionärerna utgörs av personer som redan tidigare har varit framgångsrika i affärslivet. Man bör ändå inte låta tilläggsaktionärerna få bestämmanderätt i företaget, inte ens till ett läge av jämn makt. 2.1 LOKALER Då man skaffar sina första lokaler är det klokast att välja hyreslokaler, såvida egna lokaler inte finns att tillgå. Det är inte förnuftigt för ett nystartande företag att binda pengar och borgen till egen affärslokal. Det är också lätt att flytta till ett annat ställe från en hyreslokal. Vanligen känner man till uppgifter om lediga lokaler inom området vid utvecklingsbolagen och på ortens näringsbyrå. 2.2 MASKINER OCH APPARATER För att minimera startkapitalet kontrolleras tillgången till använda men användbara apparater och möbler innan man går in för nyanskaffningar. Om man ändå är tvungen att anskaffa nya lönar det sig att i första hand använda sig av leasing- eller delbetalningsfinansiering för finansieringen. På detta sätt sparar man säkerheter till driftskapitalet, men ELY-centralens investeringsbidrag är fortfarande tillgängliga. Kom ihåg att bidragen betalas först när projekten har genomförts och den första utbetalningen kan ske först då hälften av investeringsprojektets kostnader har förverkligats. Leasinganskaffningarna anses som hyresutgifter till vilka bidrag kan betalas för en hyrestid om högst tre år och endast i enlighet med genomförande och utbetalda betalningsrater. Delbetalningsfinansieringen möjliggör däremot ett normalt investeringsbidrag, oberoende av återbetalningstidens längd. Även för detaljhandelns möbelanskaffningar finns använda möbler som säljs av butiker som är specialiserade på området att tillgå i inledningsskedet. Även affärskedjorna säljer användbara möbler som för dem är föråldrade till ett rimligt pris. Vid inköp av möbler är det skäl att beakta den företagsprofil som du vill förmedla till dina kunder. Olika anskaffningsalternativ kan jämföras med Företagstolk FT22.4 Kalkyleringsprogram för investering. Det finns också en guide FT22 Beräkning av en investering.

4 (24) 2.3 TILLVERKNINGSRÄTTIGHETER För anskaffning av tillverkningsrättigheter finns inte startfinansiering att tillgå men nog lånefinansiering, bl.a. via Finnvera. 2.4 DRIFTSKAPITAL Driftskapital är pengar som förbinds till företagets utgifter innan kunden har betalat sin faktura och då pengarna finns på företagets konto. Från företagets kassa har man före klientavgifterna varit tvungna att betala löner, socialskyddsavgifter och skatter, el, råvaror och många andra utgifter som hänför sig till uppgörandet av produkten. Endast i detaljhandeln och i företag som säljer personliga tjänster är det möjligt att pengarna finns i kassan (kontantbetalning) före man betalar inköpsfakturor. I början av företagsverksamheten behövs det mera driftskapital än i en stabiliserad affärsverksamhet, eftersom det ofta krävs rikligt med marknadsföring i början för att komma in på marknaden, för att ge längre betalningstider, för att förmedla mindre provpartier eller för att annars bara sälja till ett prisläge som är lägre än normalt. Man förhåller sig ofta inte tillräckligt allvarligt till behovet av driftskapital. Om man har ett knappt tilltaget driftskapital är man tvungen att fördröja betalningen av fakturor. Detta förorsakar utgifter för dröjsmålsräntor och vad som är ännu värre är att Suomen Asiakastieto Oy, som övervakar företagens kreditvärdighet, får kännedom om dröjsmålet. Ett rykte som en dålig betalare försvårar verksamheten på många sätt. 2.5 FÖRETAGSEKONOMISKA NYCKELTAL Nyföretagare har ofta en alltför optimistisk uppfattning om sitt företags ekonomiska förutsättningar. De har dålig information om branschens ekonomiska nyckeltal. Också företagare som varit aktiva en lång tid har ofta bristande kunskaper om företagets framgång jämfört med övriga företag inom samma bransch. Tabell: Ekonomiska parametrar (median) i företagen i förhållande till omsättningen inom vissa sektorer i år 2013. Källor: Finnvera Abp och ANM/Toimiala online. Nr Bransch: Industri, tillverkning Personer/ företag Omsättn./ person Drifts- kapital Driftsbidrag Materialanv. Personalutgifter 1 Slakt, förädling av kött 7 175 7,9 7,5 52,7 19,5 2 Bagerier 9 76 5,5 4,1 27,6 42,1 3 Övrig tillverkning av textilprodukter 4 109 3,3 16,5 42,9 28,1 4 Tillverkning av kläder 2 55 0,0 23,8 41,3 26,1 5 Sågning, hyvling och impregnering av trä 14 318 4,4 13,2 60,0 11,3 6 Tillverkning av byggnadssnickarprodukter 12 130 5,1 9,1 45,7 27,9 7 Tryckning och därtill hörande tjänster 10 112 8,0 7,8 8 Tillverkning av plastprodukter 12 137 6,7 16,2 44,4 23,9 9 Tillverkning av betongvaror för byggändamål 27 149 7,7 12,6 42,9 21,4 10 Tillverkning av metallkonstruktioner 8 117 5,6 12,9 39,5 27,9 11 Beläggning och överdragning av metall; metallegoarbeten 9 106 9,4 13,7 27,2 35,4 12 Tillverkning av maskiner och anordningar 10 140 5,6 15,8 40,7 23,6 13 Lyft- och godshantering, VS-anordningar för industri 13 150 5,6 14,6 41,5 20,5 14 Tillverkning av jord- och skogsbruksmaskiner 13 162 5,9 29,2 48,6 23,5

5 (24) Nr Bransch: Industri, tillverkning Personer/ företag Omsättn./ person Drifts- kapital Driftsbidrag Materialanv. Personalutgifter 15 Tillverkn. av karosserier för motorfordon 21 133 3,5 18,8 56,9 21,9 16 Byggande av fritidsbåtar 4 84 0,5 14,0 36,6 33,4 17 Tillverkning av möbler 7 103 2,3 14,3 44,4 30,2 18 Tillverkning av köksinredningar och -möbler 7 110 1,6 13,6 49,9 25,7 Nr Bransch: Byggande Personer/ företag Omsättn./ person Drifts- kapital Driftsbidrag Materialanv. Personalutgifter 19 Grundbyggande på byggnadsområde 4 83 5,5 3,1 29,3 27,7 20 Allmänna husbyggnadsarbeten 4 125 14,6 4,1 25,4 26,0 21 Elinstallationsaffärer 4 107 5,9 8,0 37,9 37,6 22 VVS-installationer 4 124 5,1 5,8 41,1 30,3 23 Byggnadssnickarinstallationer 3 83 4,8 5,6 26,8 33,9 24 Målning 6 76 6,5 4,6 20,5 46,9 25 Glasning 4 119 4,4 9,3 39,1 35,9 Nr Bransch: Detaljhandel Personer/ företag Omsättn./ person Drifts- kapital Driftsbidrag Materialanv. Personalutgifter 26 Service och reparation av motorfordon 3 101 5,9 5,6 39,7 31,0 27 Detaljhandel för biltillbehör 4 140 3,0 18,1 64,5 12,4 28 Motorcykelförsäljning och service 3 208 3,2 19,2 61,8 13,0 29 Servicestationsverksamhet 3 143 1,1 1,2 72,3 11,9 30 Dagligvaruhandel 6 214 1,8 1,1 31 Detaljhandel för textilier 1 80-1,2 41,4 47,8 32,2 32 Detaljhandel för varor i järnhandel 3 191 3,7 12,3 58,6 13,1 33 Detaljhandel för blommor 2 87 2,8 2,6 51,8 32,5 34 Reparation av personliga och hushållsföremål 1 61 6,4 12,1 26,1 47,5 Nr Bransch: Övriga tjänster Personer/ Omsättn./ Drifts- Driftsbidraanvutgifter Material- Personal- företag person kapital 35 Chartertrafik med buss 6 96 12,9 0,4 25,6 27,6 36 Vägtransport, godstrafik 3 117 12,0 3,8 25,9 26,7 37 Hotellverksamhet 8 89 6,4-0,6 17,0 18,3 38 Restauranger 4 81 4,7 0,4 36,2 26,0 39 Café-restauranger 3 70 4,4 0,0 40,3 24,7 40 Caféer och kaffebarer 2 60-4,8 1,8 40,2 24,9 41 Övrig catering- och centralköksverksamhet 4 93 4,6 3,7 40,2 32,3 42 Cateringverksamhet vid enskilda evenemang 3 60 1,3 0,0 35,0 32,9 43 IT-tjänster 4 57 2,6 6,9 0,4 30,4 44 Bokförings- och bokslutstjänster 3 58 8,3 7,8 0,0 50,8 45 Teknisk konsultverksamhet o.d. 4 86 7,0 9,8 1,0 17,8 46 Reklambyråer 2 62 2,6 3,9 3,2 17,6 47 Fastighetsrelaterade stödtjänster 2 61 13,8 2,1 6,3 32,5 48 Rengöring och lokalvård 2 52 11,5 2,2 2,2 42,1

6 (24) Nr Bransch: Övriga tjänster Personer/ Omsättn./ Drifts- Driftsbidraanvutgifter Material- Personal- företag person kapital 49 Skötsel och underhåll av grönytor 2 66 8,3 0,0 16,3 22,9 50 Fysioterapi 3 54 9,9 3,8 1,2 51,4 51 Boendetjänster för äldre och funktionshindrade personer 14 58 8,6 6,6 5,7 57,3 52 Frisersalonger och skönhetsvård 1 42 1,0 4,7 14,6 54,2 3. BEHOVET AV OCH UTRÄKNING AV DRIFTSKAPITALET Driftskapital är pengar som förbinds till företagets utgifter innan kunden har betalat sin faktura och då pengarna finns på företagets konto. Från företagets kassa har man före klientavgifterna varit tvungna att betala löner, socialskyddsavgifter och skatter, el, råvaror och många andra utgifter som hänför sig till uppgörandet av produkten. Endast i detaljhandeln och i företag som säljer personliga tjänster är det möjligt att pengarna finns i kassan (kontantbetalning) före man betalar inköpsfakturor. Storleken på driftskapitalet uträknas enligt följande formel genom att beakta betalnings- eller lagringstiderna för en kostnadspost. EXEMPEL Metalverkstadens omsättning är 162 600. Skattepliktig försäljning är 200 000. Försäljningsfordringarnas omloppstid 14 dagar. Råvarulagers omloppstid 30 dagar. Produkternas genomfartstid 30 dagar. Direkta produktionskostnaderna (löner, energi, svetstråd och gas) 25 000 Rörliga kostnaderna (lagring av färdiga varor och transportkostnaderna) 15 000. Förkortningar som används i formlerna: FAKTOR FÖR DRIFTS- KAPITALET BERÄKNINGSFORMEL RÄKNEEXEMPEL + FÖRSÄLJNINGS- FORDRINGAR Skattepliktig försäljning per år ( ) x MI (dagar) 360 dagar 200 000 X 14 dagar = 7777 360 dagar + RÅVARULAGER Råvaruanvändning ( /år) x LAG (dagar) 360 dagar 50 000 X 30 dagar = 4166 360 dagar + HALVFÄRDIG PRODUKTION Direkta produktionskostn. 1) ( /v) x LAH (dagar) 360 dagar 25 000 x 30 dagar = 2083 360 dagar + PRODUKT-/ VARULAGER Rörliga kostnader 2) /år x LAF (dagar) 360 dagar 15 000 x 15 dagar = 625 360 dagar - KÖPSSKULDER Skattepliktiga årsinköp ( ) x BL (dagar) 360 dagar 100 000 x 14 dagar = 3888 360 dagar

7 (24) FAKTOR FÖR DRIFTS- KAPITALET BERÄKNINGSFORMEL RÄKNEEXEMPEL = DRIFTSKAPITAL 7777 + 4166 + 2083 + 625-3888 = 10 763 3.1 METODEN FÖR MINIMERING AV DRIFTSKAPITALET Försäljningsfordringar skärpa betalningsvillkoren kontantrabatt (dyrt sätt, 14 dagar 1 % = 25 % årsränta) hålla företagets tillväxt på nivån ca 20 % /år factoring- finansiering effektiv och uppdaterad inkassering arrangera finansiering åt kund (t.ex. bilhandel) Råvarulager minska lagerutrymmet förkorta omloppstiden minska antalet benämningar Produktion förkorta omloppstiden genom att effektivera produktionen och planeringen öka antalet underleverantörer vid inköp eller i produktionen begränsa material- och produkturval Levarantörskulder förlängning av betalningstiderna fördröjning av betalningar ibruktagning av finansiering av inköpsfaktura köpslående med inköpspriserna 4. BANKEN OCH FINANSIERINGBOLAGET SOM FINANSIÄRER AV DRIFTSKAPITAL Det vanligaste finansieringssättet för driftskapitalet är av banken beviljat konto med kredit. Ett konto med kredit utjämnar företagets penningströmmar, eftersom inkomster från försäljningsfakturorna sällan erhålls före inköpsfakturorna betalas. Konto med kredit kräver realsäkerhet. Behovet av kapital i företaget kan tillfredsställas även med hjälp av finansiering av försäljningsfordringarna, dvs. factoring. Grunden för factoringfinansiering är ett avtal som är uppgjort mellan finansieringsbolaget och kundföretaget, enligt vilket kundföretaget flyttar alla försäljningsfordringar till finansieringsbolaget som säkerhet för den kredit som det har beviljat, dvs. du kan få t.ex. 80 % av försäljningsfakturorna på ditt konto inom 2-3 dagar, fastän du har gett kunden betalningstid t.ex. 30 dagar. Särskild säkerhet behövs inte. Företagets realsäkerheter sparas för andra finansieringsbehov. Factoringfinansieringen passar för finansieringen av handeln mellan företag och samfund. Speciellt bra passar factoringfinansieringen för växande företag och inom branscher där man tillämpar långa betalningsvillkor och även för finansieringsbehov som kommer sig av säsongfluktuationer. Till factoringfinansieringen kan man ansluta skötseln av försäljningsreskontran och indrivningsservicen av försäljningsfordringar. Då du använder factoringfinansiering måste din kund ha kredituppgifterna i skick. Factoring dvs. finansiering av försäljningsfordringar Vad innebär det Fördelar Finansieringsbolaget betalar i förskott 70 90 % till sin företagskund för dennes försäljningsfaktura inom 2 3 dagar efter faktureringen och resten på förfallodagen. För den kortsiktiga krediten inkasserar finansiären utgifterna och den kundrelaterade räntan. 1. Ger en möjlighet att främja försäljningen med bättre betalningsvillkor än konkurren terna 2. Om man inköper företagets kontoförvaringstjänster får man en effektiv indrivningsh jälp och en klar bokföringskännedom 3. Kassaflödet jämnas ut och man får de egna fakturorna omskötta i tid, utan fördröjnings räntor 4. Behövs inga andra kortsiktiga finansieringsarrangemang

8 (24) Factoring dvs. finansiering av försäljningsfordringar Nackdelar Säkerhet Övriga villkor Tillämpbarhet Bokföringspraxis Kan ge en opålitlig bild inför den slutliga kunden Finansieringsbolaget kräver ofta alla försäljningsfordringar åt sig själv Företaget ger ingen säkerhet om dess kunder är solventa. Finansiären förutsätter i allmänhet att man överför samtliga försäljningsfordringar på dem. 1. För växande företag främst inom branscher med långa betalningstider 2. För ett företag som under hela året tillverkar säsongbetonade produkter i långa serier, t.ex. jordbruks- och skogsmaskiner, båtar, utemöbler De finansierade försäljningsfakturorna utgör företagets kortsiktiga skuld. Finansieringsutgifterna utgör utgifter i resultatredovisningen. Efter leveransen ändrar de finansierade försäljningsfakturorna till försäljningsfordringar, som bör behandlas på eget konto. Samtidigt utgör de även givna säkerheter som i bilageuppgifterna anmäls under punkten givna panter. 5. FINANSIERING AV FÖRETAGETS UTVIDGNINGSINVESTERING Vid expansionsinvestering blev företagens eller ägarnas finansieringsbehov större än vid startande av företag. Framför allt produktiva företag har problem med tillräcklig finansiering av driftskapitalet speciellt då investeringen i relation till företagets tidigare omfattning är omfattande och uppkörningen tar tid. I dylika fall måste man binda apparaturanskaffningarnas betalningsposter till tillverkningsgraden och till apparaturens störningsfria produktionsförmåga och till leverantörens beredskap att omedelbart sköta om driftsproblemen. I följande tabell granskar vi finansieringen av investeringarna i samband med investeringarna. FINANSIERINGS- OBJEKT Anläggningstillgångar Av en investering förorsakad ökning av driftskapitalet KOSTNADSPOSTER ANVÄNDNINGEN AV PENGAR Maskiner och apparatur, möbler Byggnader, affärslokaler etc. Installation och transport Igångkörningsutgifter Kostnader för utbildning av arbetskraften Ökning av inköpen Driftskostnader (energi, vatten, hjälpmedel) Löner Utgifter i utbildningsskedet (produktionsmängd, kvalitet sförluster) Ökning av försäljningsfordringar Ökning av marknadsföringsutgifter ANDEL AV UTGIFTERNA 65 80 % 20 35 % PENNINGKÄLLOR FINANSIÄR FINANSIERINGSFORM / OBSERVATIONER ANDEL Ägare/företag Ägarnas tilläggsplaceringar och kapitallån Flera ägare / kapitalplaceringar Företagets inkomstfinansiering minst 20 %

9 (24) PENNINGKÄLLOR FINANSIÄR FINANSIERINGSFORM / OBSERVATIONER ANDEL ELY centralens investeringsbidrag Finnvera Abp:s lån Banklån Förutsätter en kännbar ökning av produktion, omsättning eller personalantal Måste mellanfinansieras eftersom det betalas först i efterhand Ingenting till ersättande investeringar Minilån max. 35 000 eller Investerings- och driftskapi tallån Med företagets och företagarnas säkerheter Även de investerings- och driftskapitallån som man erhål ler med Finnveras hel- eller delsäkerhet 0 35 % Beror på sökandens stödområde och företagsstorlek i allmänhet 30 40 % i allmänhet 30 40 % 6. FINANSIERINGEN BEROR PÅ BORGEN Till upptagandet av lån hänför sig alltid en säkerhet, som långivaren kräver. Fastän man enligt reklamen erbjuder lån utan säkerhet, utgör låntagarens personsäkerhet i verkligheten lånets säkerhet. Då låntagarens kredituppgifter är i skick, räcker det med enbart namnsäkerhet även i andra penninginrättningar upp till 15 000 20 000 euro. En snabbfinansiär uppbär som ersättning för snabbheten och enkelheten för sitt lån en ränta som är 2 3 gånger högre än den sedvanliga vid bankerna. I det följande går vi i stora drag igenom olika säkerhetsformer. Proprieborgen Innebär att borgensmannen ansvarar för den skuld som han har varit borgensman för som för sin egen skuld. Detta är en typisk form av borgen vid företagarlån då företagets egna säkerheter inte räcker till som säkerhet för lånen. I firmor och personbolag (öppet bolag, kommanditbolag) är proprieborgen mera en regel än ett undantag. I ett aktiebolag krävs proprieborgen åtminstone i början av företagsverksamheten. Numera fastställs ansvarsgränsen för personlig borgen till högst 20 000. Pantsättning, handfången pant En handfången pant är ett löst föremål som överlåts, dvs. pantas hos borgenären som säkerhet för lånet. Den handfångna panten kan lätt omvandlas till pengar och den bevarar sitt värde väl. Som handfångna panter används oftast aktiebreven i bostadsaktiebolagen (säkerhetsvärde 60 80 %), börsaktier (säkerhetsvärde 60 %) eller depositionsbevis (säkerhetsvärde 80 90 %). Efterpant Efterpanten utgör en del av den handfångna panten då huvudgäldenärens fordran är mindre än pantens värde. T.ex. en bostadsaktie värd 100 000 är som pantsäkerhet hos bank A, men bankens lånefordran uppgår till 50 000. Härigenom kan resterande del av pantens värde användas som säkerhet för ett nytt lån i bank B. Fastighetspanträtt (tidigare fastighetsinteckning) Fastighetspanträtten kan fastställas i en självständig fastighet, till ett obrutet område av en fastighet eller till en bråkdel av en fastighet. Att erhålla en fastighetspanträtt hänför sig inte på något sätt till upptagandet av ett lån. Fastighetens ägare ansöker om fastighetspanträtt för en viss summa (t.ex. 10 000 ) av tingsrätten, som fastställer panträtten. Vid upptagandet av lån överlåts pantbreven, dvs. pantas de åt fordringsägaren som säkerhet för lånet. S.k. generell pant ges inte längre. Man kan ansöka om flera olika panträtter för samma fastighet, varvid deras inbördes preferensrätt bestäms på basen av den dag de har blivit anhängiggjorda. Panträtten föråldras aldrig såvida fastighetsägaren inte dödar den. Fastighetspantens värde beror på var fastigheten är belägen och i vilket skick den är.

10 (24) Arrenderättsinteckning Med arrenderättsinteckning avses fastställande av panträtten för hyresrätt (hyresrättens bestånd) och för rätten att hyra befintliga byggnader. I övrigt fungerar arrenderättsinteckningen på samma sätt som fastighetspanträtten. Företagsinteckning En företagsinteckning är möjlig för en i handelsregistret införd näringsidkare, varvid dennas till näringsverksamheten hörande lösa egendom kan intecknas och utan att avstå från besittningen pantas som säkerhet för en fordran. Företagsinteckningen fastställs i patent- och registerstyrelsen för en viss summa och dess preferensrätt bestäms utgående från dagen för anhängiggörandet. Egendom som lyder under företagsinteckningen är förutom anläggningstillgångarna (byggnader, maskiner, möbler, jordområden) företagets immateriella rättigheter (panter, varumärken, tillverkningsrättigheter etc.), omsättningstillgångar (ämnen, halvfabrikat, färdiga produkter) samt finansieringstillgångar (pengar, tillgodohavanden, värdepapper etc.). Observeras bör att registrerade fordon inte hör till den egendom som sorterar under företagsinteckningen utan att man för dem måste ansöka om en bilinteckning. Värdet på företagsinteckningen beror på tidigare nämnda egendoms värde. Värdet sjunker på grund av att man med en fastighetsinteckning i en konkurssituation kan indriva endast 50 % av säkerhetens värde i euro. Därför kräver finansiärerna dubbel företagsinteckning i förhållande till lånet. Fordonsinteckning En säkerhetsform som används av yrkestrafikanter och maskinentreprenörsföretag. Registret upprätthålls av Bilregistercentralen, som fastställer inteckningen på ansökan av bilens ägare. Inteckningen görs för varje bil skilt för sig och den är i kraft i tio år. Lånefinansieringsarrangemang för ett nygrundat företag Av Finnvera Abp:s finansieringsformer används lån som erhålls mot personlig borgen och företagsinteckningar som används för möbelanskaffningar (minilån/företagarlån för kvinnor). Bankfinansiering används för finansiering av driftskapital med långfristigt lån eller konto med långfristig kredit, vilkas säkerheter utgörs av företagarens personliga säkerheter. En del av möbelanskaffningarna finansieras med delbetalningar eller leasingfinansiering, eftersom alla säkerheter inte kan bindas i detta skede. 7. PENNINGBEHOV VID GRUNDANDET OCH FINANSIÄRER Låt oss först granska arrangören av pengar för olika företagsformer på en allmän nivå. Av företagsformerna har andelslaget, som i stort följer aktiebolaget, lämnats bort, förutom att det i stället för aktiekapital finns ett andelskapital, som man kan överenskomma att vara mycket litet. I denna tabell ingår ingenting om på vilka villkor och med vilka säkerheter man kan få finansiering eller hur mycket pengar som behövs. 7.1 STARTPENNING Möjligheterna att erhålla startpenning utökades genom att man tog med de personer som lämnar sin egen arbetsplats och de som påbörjar företagsverksamheten. Tidigare måste den som ansökte om startpenning vara en arbetslös arbetssökande vid arbetskraftsbyrån. För att beviljas startpenning förutsätts företagande på heltid och att man inte kan erhålla några andra förmåner samtidigt. Vanligen förutsätts utbildning eller erfarenhet om företagandet eller genomförande av företagarkurs. Startpenning beviljas för en tid om 6 18 månader. Ansökningsprocessen är följande: 1. Kontakta till Mellersta Österbottens Nyföretagarcentral FIRMAXI 2. Remissinstansen intervjuar ansökaren

11 (24) 3. TE-byrån behandlar ansökan Mera info: www.te-tjanster.fi 8. FÖRETAGARNAS EGEN FINANSIERING Finansieringen i ett företag som står i beråd att påbörja sin verksamhet ordnas i regel via tre källor, dvs. via företagarens egen finansiering, bidrag och lån. En fjärde finansieringsform, inkomstfinansieringen, kan inte vara betydande i början men betydelsen vid finansieringen av investeringarna ökar vartefter företaget blir äldre. Ett kännetecken på ett lönsamt företag är att man gör ersättningsinvesteringarna med inkomstfinansiering. 8.1 FÖRETAGARENS EGEN FINANSIERING Företagarens egen placering har stor betydelse för arrangemanget med den totala finansieringen. En betydande egen penningplacering ger trovärdighet åt projektet och underlättar strävandena att få med en utomstående finansiär. Företagarens/företagarnas egen/egna placeringar bör uppgå till minst 20 % av kapitalbehovet. Utöver en penninginsats kan man placera anläggningstillgångar som s.k. apport av gängse värde i bolaget. 8.2 ÖVRIG VILLKORAD FINANSIERING AV DET EGNA KAPITALET Utöver bidragen utgörs villkorade finansieringsformer för övrigt eget kapital av kapitallån och kapitalplacering. Kapitallån Ett kapitallån kan man erhålla av företagaren själv eller av en utomstående part. Fördelen med ett kapitallån jämfört med en direkt aktiekapitalplacering är att företagaren med de vinstgivande resultaten under kommande år kan betala tillbaka lånet åt sig själv. De medel som har placerats som aktiekapital kan företagaren också returnera åt sig själv genom att sälja sina egna aktier till företaget. Det är ändå tekniskt lättare att sköta ett kapitallån. Kapitalplaceringar Kapitalplacerarna utgörs av företag eller fonder som placerar kapital för en viss tid antingen som aktiekapital, konvertibelt lån (kan vid behov bytas ut till företagets aktier) eller lån utan säkerhet. Efter att den bestämda tiden har gått ut inlöser huvudaktionärerna placerarnas andel genom att betala ett bra pris för den. Huvudplacerarnas medverkan för med sig yrkeskunskap och trovärdighet till företagets verksamhet. En huvudplacerare som verkar i hela landet och som stöder sig på kapitalplacerare som stöder sig på offentliga medel är Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra och Finlands Industriinvestering Ab. Dessutom finns en stor grupp regionala kapitalplacerare som du kan bekanta dig med på Finlands kapitalplacerares förenings hemsidor. Där finns ca 40 olika kapitalplacerare. Via följande länkar kommer du direkt till ifrågavarande placerares hemsidor: Sitra Industriinvestering Ab Finlands Kapitalplacerare rf Fiban 8.3 FINNVERA ABP:S FÖRETAGARLÅN (till ett företag i startskedet och till ett fungerande företag) Det på statsmaktens ansvar fungerande Finnvera Abp är den enda penninginrättningen som har rätt till riskfinansiering. Därför är den finansiering som den ger viktig speciellt i början av företagsverksamheten. Finnveras företagarlån är avsedda för ansvariga placerare inom aktiebolag eller personbolag (öppet eller kommanditbolag) som placerar kapital i företaget i grundläggningsskedet. Lån kan beviljas även för köp av företag. Ett företag som får företagarlån kan fungera inom andra branscher men inte i direkt jordbruk, skogsbruk eller grundläggningsentreprenader

12 (24) inom byggnadsbranschen. Lånet är personligt (högst 100 000 euro, egen placering minst 20 %) och det bör placeras i det företag som ska grundas. Lån kan även erhållas för att höja aktiebolagets aktiekapital. I företagarens personliga beskattning utgör räntan på nämnda lån en avdragspost. Närmaste Finnvera kontor hittar du på nätsidorna. Tilläggsuppgifter om företagarlån 9. NTM-CENTRALENS BIDRAG OCH STÖD ÅT FÖRETAG BEROENDE PÅ PRÖVNING Det stöd för företagsverksamhet som beviljas av statens och EU:s medel har på landskapsnivå koncentrerats till NTM-centralerna. Utgångsläget för stöden för företagsverksamheten är att objektet för bidraget måste ha förutsättningar för en fortgående och lönsam verksamhet. Detta innebär att man inte stöder verksamhet på intressenivå. Dessutom innebär erhållandet av stöd att man förbinder sig att fortsätta företagsverksamheten under 3 år i SMF-företag och 5 år i landbygdsföretag efter utbetalningen av biddrag med hot om att stödet i annat fall indrivs tillbaka helt eller delvis. Egendom som har anskaffats med bidrag får inte säljas eller överlåtas före utsatt tid. Detta är en regel men undantag kan göras av ändamålsenlighetsskäl eller på grund av förlust av arbetsförmåga. Dessutom förutsätts att bidragsmottagaren finansierar investeringen av anskaffningsutgiften till minst 25 procent med sådan finansiering, som inte innehåller finansiering av en offentlig finansiär. Kontaktuppgifter: NTM-centralen i Mellersta Finland, Cygnaeuksenkatu 1, Jyväskylä. www.ely-centralen.fi 9.1 UNDERSTÖD FÖR UTVECKLANDE AV FÖRETAG Understöd för utvecklande av företag kan beviljas för projekt som förbättrar företagets konkurrenskraft på lång sikt, när företaget inleder sin verksamhet, expanderar eller utvecklar verksamheten avsevärt. Understödet beviljas enligt prövning för välplanerade projekt som uppfyller lönsamhetsförutsättningarna och som bedöms ha betydande effekt på företagets. Företagsstöd kan beviljas för: start, utvidgning eller förnyelse, innovationsverksamhet eller kompetensförbättring, tillväxt eller internationalisering, produktivitet eller energi- eller materialeffektivitet. 9.1.1 Understöd för utvecklande av företag för investeringar Understöd för utvecklande av företag kan beviljas för materiella och immateriella investeringar. Materiella investeringar är anskaffning av markområden, byggnader, maskiner, anordningar och inventarier. Immateriella investeringar är förvärv av patenträttigheter, licenser, know-how och icke-patentskyddad teknisk kunskap som hänför sig till överföring av teknik. Kostnader för långvarig hyrning av maskiner och anordningar kan godkännas inom ramen för understödet för högst tre år. 9.1.2 Understöd för utvecklande av företag för utvecklingsåtgärder Understöd för utvecklande av företag kan förutom för investeringar beviljas även för utvecklingsåtgärder. Med utvecklingsåtgärder avses utvecklande av företagets affärskompetens, internationalisering, produkter, tjänster och produktionsmetoder, beredning av projekt samt annat med detta jämförbart betydande utvecklande av företagsverksamheten.

13 (24) Understöd kan beviljas för följande utvecklingsutgifter: utgifter för anskaffning av tjänster och sakkunniga utifrån, utgifter för deltagande i en utställning eller mässa som ordnas utomlands, utgifter för resor till utlandet, inklusive de delar av resorna som företas i Finland, utgifter för råvaror och halvfabrikat i samband med produktutveckling, lönekostnader, förutom arbetsgivaravgifter och indirekta utgifter, dvs. utgifter som ersätts i procent i vars belopp godkänns 15 procent av lönekostnaderna. 9.1.3 Understöd för utvecklande av företagets verksamhetsmiljö Understöd kan beviljas sådana icke-vinstsyftande offentliga och privata sammanslutningar samt stiftelser för projekt som syftar till att åstadkomma direkta effekter på verksamhetsmiljön för SMF-företag eller förutsättningarna för utveckling av företagsverksamheten. Understöd kan beviljas för utredningar som är nödvändiga med tanke på företagsverksamheten, för utvecklande av tjänster som företagen behöver, för främjande av samarbete mellan företag samt för andra projekt som förbättrar företagens verksamhetsmiljö och möjligheter att utvecklas. 9.2 STÖD FÖR FÖRETAG I LANDSBYGDEN I FASTLANDSFINLAND 2014 2020 För företagsverksamhet kan beviljas investeringsstöd och stöd för etablering av ny företagsverksamhet. Investeringsstöd kan fås bland annat för byggande och för anskaffning av maskiner. Stödet beviljas för att starta upp ett nyetablerat företags affärsverksamhet. Stöd för etablering av företag är en ny stödform. 9.2.1 Nyetableringstöd för landsbygdsföretagare Nyetableringsstöd kan du ansöka om, ifall du är på väg att grunda ett företag och har en färdig affärsplan. Du kan använda nyetableringsstödet till att skaffa t.ex. sakkunnig- eller rådgivningstjänster som du behöver för att inleda och utveckla din affärsverksamhet. Du kan också använda nyetableringsstödet till andra kostnader som är nödvändiga i det skede då företaget grundas. Du kan få 5 000-35 000 euro i nyetableringsstöd. Stödet betalas i 2 3 poster. 9.2.2 Investeringstöd för landsbygdsföretagen Innan investeringen genomförs kan du ansöka om stöd för att utreda förutsättningarna för investeringen och för planering. NTM-centralerna och Leadergrupperna berättar mer om stödvillkoren. Investeringsstöd kan du söka för att skaffa nya maskiner och andra anläggningstillgångar förvärva och uppföra byggnader samt göra immateriella nvesteringar, t.ex. anskaffa datorprogram eller förvärva patent och tillverkningsrättigheter Investeringsstödet kan utgöra 10 35 % av kostnaderna och investeringen bör vara 10 000-35 000 euro. Stödbeloppet påverkas av hur stort företaget är och var det ligger. Du behöver alltid också egna pengar för att genomföra åtgärderna. Stödet för att utreda förutsättningarna för investeringar (t.ex. tekniska eller ekonomiska kalkyler) kan vara 40 50 % av kostnaderna. 9.3 STÖD SOM KANALISERAS VIA LANDSBYGDENS FUNKTIONSGRUPPER En funktionsgrupp utgörs av en lokal utvecklingsgrupp som fungerar tillsammans med företag, privatpersoner och offentliga organisationer, som för fram behoven på gräsrotsnivå och önskemål om utvecklandet av landsbygden. Huvuduppgiften för funktionsgrupperna är att aktivera och uppmuntra människorna inom det egna området att komma med i en vidsträckt utvecklingsverksamhet och ett samarbete. Funktionsgrupperna sätter igång projekt och annan verksamhet i enlighet med

14 (24) det program som man har uppgjort på området i samarbete med temaprogram, övriga utvecklingsprojekt och organisationer. Funktionsgrupperna har en självständig beslutanderätt. Av dem uppgjort program förverkligas via enskilda utvecklingsprojekt. Funktionsgruppen behandlar de uppgjorda projektförslagen och ger utlåtande om dem till NTM-centralen. NTM-centralen fattar de slutliga finansieringsbesluten rörande projekten. NTM-centralen kan bevilja bidrag endast för ett sådant projekt som den lokala funktionsgruppen har förordat. Kontaktuppgifter till den lokala funktionsgrupper: Aktion Österbotten r.f. Aktion Österbotten r.f. är en sammanslutning av organisationer, kommuner och privatpersoner i Svenska Österbotten. 9.4 MINDRE BETYDANDE, DVS. DE MINIMIS STÖD De minimis-stödet kan utgöras av direkt bidrag, räntestöd för lån, -garanti eller kapitalplacering. I enlighet med De minimis-förordningen är det möjligt att betala stöd till ett företag med högst 200 000 euro under 3 skatteåren. I summan bör beaktas all den finansiering i form av de minimis-stöd som olika myndigheter under ifrågavarande period har beviljat. Utgångspunkten är att stödet kan vara avsett för vilka kostnader som helst i företaget, såvida alla de de minimis-stöd som företaget erhåller via olika källor under en tre års period inte överstiger 200 000 euro. Stöd beviljas inte för primärproduktionen inom lantbruket, för fiske- och vattenbruk och stenkolssektorn och inte för anskaffning av fordon. För företag som erbjuder varutransporttjänster på landsvägarna är stödet begränsat till 100 000 euro under tre års tid och stöd får inte beviljas för kostnader för anskaffning av fordon. GRUNDREGLER: 1. Direkta bidrag: Stödets summa är det samma som bidragets summa. 2. Lån: Stödets belopp uppgår till skillnaden mellan den marknadsmässiga räntan och den ränta som företaget betalar diskonterad till den situation då stödet beviljas. 3. Säkerheter: Stödets storlek uträknas som 2 /15 (ca. 13,3 %) av det lånekapital som säkerheten gäller. En tilläggsförutsättning är att lånet inte får vara helt riskfritt för kreditgivaren. Säkerheten får täcka högst 80 % av det totala lånebeloppet. 4. Kapitalinsatser och riskkapitalinsatser: Vid tillämpning av de minimis förordningen beräknas dessa i sin helhet som stöd, vilket innebär att om man som kapitalplacering placerar 200 000 euro i företaget, kan företaget erhålla övrigt de minimis stöd tidigast under tredje året som följer efter dagen då det har beviljats. Kapitalplaceringarna anses inte vara transparenta eftersom det i den stund då placeringen görs är omöjligt att veta om placeringen medför vinst eller om man förlorar dem helt. 10. BIDRAG FÖR ANSTÄLLNING AV ARBETSKRAFT Ett företag i startskedet har större möjlighet än ett redan verksamt företag att få stöd för anställning av arbetskraft. I båda fallen beviljas stödet av NTM-centralen, TE-byrån och Läroavtalsbyrån. Ibland kan även kommunen stödja anställningen av arbetskraft, vilket man kan fråga om av den egna företagsrådgivaren. 10.1 LÖNESUBVENTION (TE-BYRÅN) Som arbetsgivare kan du få lönesubvention, när du anställer en arbetslös arbetssökande som har svårt att bli sysselsatt. Sysselsättningen kan försvåras till exempel på grund av lång arbetslöshet, bristfällig yrkeskompetens, skada eller sjukdom. Lönesubvention beviljas alltid enligt prövning och baserar sig på den arbetslösa arbetssökandens behov. Arbets- och näringsbyrån bedömer hur väl lönesubventionerat arbete förbättrar den arbetslösa arbetssökandens yrkeskompetens och sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden. Subventionens längd är 6-12 månader (i undantagsfall 24 månader). Lönesubvention kan beviljas för arbete i arbetsavtalsförhållande eller för läroavtalsutbildning. Mera information on lönesubvention. 10.2 ANSTÄLL EN PERSON SOM HAR DUUNI-KORT Om företagaren har arbetsuppgifter som behöver utföras, men är inte ännu säker på att en ny arbetstagare ska anställas? Om du anställar en person, som har fått DUUNI-kortet, får arbetsgivaren ansevärd lönestöd:

15 (24) lönesubvention 6-12 månader, men i visst fall till och med 24 månader bidrag för läroavtalstid kan betäcka hela utbildningstiden subventionen är 30, 40 eller 50 % av lönekostnaderna utom lönesubventions grunddel kan arbetsgivaren få extra bidrag beroende på arbetstagaren och TE-byråns beslut lönesubvention kan beviljas för arbete i arbetsavtalsförhållande eller för läroavtalsutbildning 10.3 ANSTÄLL EN UNG SOM HAR SANSSI-KORT När du anställar en ung som ägar SANSSI-kortet, kan arbetsgivaren få lönesubvention 30, 40 eller 50 % av lönekostnaderna. Arbetsavtalet kan vara tidsbegränsad eller tillsvidare gällande avtal läroavtalsutbildning heltids- elle deltidsarbete lönebetalningen beror på kollektivavtal lönesubventionstid högst 10 månader Vem kan få SANSSI-kortet? Sanssi-kortet kan beviljas unga arbetslösa arbetssökanden som är under 30 år gamla. Sanssi-kortet beviljas av arbets- och näringsbyrån för jobbsökning på egen hand. Arbetsavtalet med den unga personen undertecknas först efter att beslutet om lönesubvention har fattats. Arbetsgivaren kan inte beviljas subvention, om den unga personen har börjat arbeta innan beslutet har fattats. När du anställer en arbetslös person, kan arbetsgivaren få från TE-byrån 30-50 % subvention av lönekostnaderna. 10.4 LÄROAVTAL Med hjälp av läroavtalsutbildning kan arbetsgivaren få en yrkesmänniska direkt till behövliga uppgifter. Läroavtalsutbildning lämpar sig för yrkesmässig grund- och påbyggnadsutbildning och en tilläggsutbildningsperiod på minst ett år kan arrangeras, även om arbetstagaren har genomgått något slag av grundutbildning som lämpar sig för arbetet. Läroavtalet är ett tidsbundet arbetsavtal som förbinder den studerande, arbetsgivaren, läroanstalten och utbildningsanordnaren. Arbetsgivaren betalar lön till den studerande enligt kollektivavtal. Under tiden för läroavtalet erbjuder arbetsgivaren den studerande sådana arbetsuppgifter som förutsätts för yrket/ examen och förbinder sig att anordna arbetet så att den studerande kan delta i närstudiedagarna på läroanstalten. Du kan fråga mera om läroavtal på din lokala TE-byrå. Stöd som betalas till företaget för arbetstagaren: För utbildningsuppgifter betalas till företaget bidrag månatligen Om en arbetslös person beviljas läroavtalsutbildning, kan arbetsgivaren få lönesubvention som ansöks på arbets- och näringsbyrån beroende av arbetstagare.

16 (24) 11. BANKEN OCH FÖRSÄKRINGSBOLAGEN SOM LÅNEFINANSIÄRER Långfristiga lån beviljas av banker, Finnvera Abp och pensionsförsäkringsbolagen. Beroende på den allmänna räntenivån varierar populariteten hos finansieringskällor; under tider av låg ränta är bankerna och Finnvera populära, under tider av hög ränta ökar pensionsförsäkringsbolagen sin popularitet. Den mest väsentliga skillnaden mellan finanasiärerna utgörs av kravet på säkerhet, emedan endast Finnvera Abp som fungerar på statsmaktens ansvar har rätt till riskfinansiering. Därför är den finansiering som de beviljar viktig speciellt då företaget är nytt. I det följande granskas villkoren för lånefinansiering hos banker och pensionsförsäkringsbolag. Finansiär BANK FöPL-ÅTERLÅNING FÖRSÄKRINGSBOLA- GETS PLACERINGSLÅN Lånetid och betalningssätt Högst 8 år, man överenskommer om betalningssättet 1 10 år, betalningssätt halvårsvis, rak amortering 1 10 år, betalningssätt i allmänhet halvårsvis, rak amortering Lånets kapital Inga begränsningar Storleken på FöPL-lånet beror på storleken på de inbetalda FöPL-betal-ningarna. Ju mera FöPL-betalningar som företaget har inbetalat desto större andel FöPL- lån kan det söka från pensionsförsäkringsbolaget, dock minst 5 000. Inga begränsningar Använd säkerhet Företagets och/eller företagarens egendom och ofta företagarens begränsade personliga borgen samt Finnveras och Garantias borgen Som säkerhet godkänns säkerhet utfärdad av bank, Finnvera, Garantia eller kommun, försäkringsbolagets borgensförsäkring Alla typer av säkerhet samt av bank, kommun, Finnvera och Garantia utfärdad borgen Avkortningsfria år 1 2 år Inte vanligt inte vanligt Ränta Euribor + kundspecifik marginal Binds till FöPL-låneräntorna (fast/rörlig), som Försäkringsbolaget Garantia noterar dagligen. Om kommunens eller Finnveras borgen används som säkerhet tillkommer ingen räntemarginal. För övriga typer av borgen tillkommer garantispecifik marginal Binds till FöPL-referensräntan eller till Euribor, rörlig eller fast ränta. FöPL-referensräntan utgörs av den marknadsränta som Försäkringsbolaget Garantia noterar offentligt dagligen. Till räntan fogas kundspecifik marginal Företagsunder- sökning Från fall till fall Företagsundersökning görs alltid om Garantia och Finnvera är borgenärer Görs alltid

17 (24) 12. FINANSIERINGSBOLAGENS ALTERNATIV FÖR INVESTERINGSFINANSIERING Det lönar sig att dra nytta av finansieringsbolagens finansieringsmöjligheter i synnerhet i företags-verksamhetens initialskede då man anskaffar maskiner och apparatur, emedan finansieringen i allmänhet ordnar sig utan säkerhet då den produkt som inköps fungerar som säkerhet. Man får emellertid inte hela summan finansierad utan den egna finansieringen bör uppgå till minst 20 %. FINANSIERINGSFORM DELBETALNING LEASING Finansieringsobjekt Inventarieranskaffningar Inventarieranskaffningar Borgen Den produkt som köps, fungerar som borgen Lånets kapital Ingen gräns Ingen gräns Avkortningsfria år Förekommer inte Förekommer inte Ränta Euribor + kundspecifik marginal Euribor + kundspecifik marginal Betalningstid 24 60 månader 24 60 månader Självfinansieringsandel 20 30 % av anskaffningspriset eller en bytesmaskin Ingen egenfinansieringsandel Intervall mellan betalningsraterna 1 eller 3 månader 1 eller 3 månader Begränsningar Måste köpas från affär fastän fråga skulle vara om en använd apparat eller möblemang. Köpeobjektet bör försäkras. Måste köpas från affär fastän fråga skulle vara om en använd apparat eller möblemang. Köpeobjektet bör försäkras. ELY-centralens bidrag Erhålls Erhålls för högst 3 år men i enlighet med betalningsraterna Flexibilitet Icke flexibel Mycket flexibel 13. FINNVERAS LÅN OCH BORGEN Finnvera Abp har tack vare sin exceptionella roll som finansiär mycket avsevärd betydelse för startande företag. Finnveras erbjudande omfattar både lånefinansiering och borgen såväl i hemlandet som utomlands. Finnvera Abp har produktsatt en hel del olika lån för olika användningsändamål, börjande från företagets grundande till internationell kapitalplacering. Nedan granskas olika låneformer i enlighet med deras användningsändamål. 13.1 FINNVERALÅNET Finnveralånet (tidigare Investerings- och driftskapitallån) är avsett för nya och redan existerande SMF-företag för att finansiera olika slags investeringar i byggnader, maskiner och utrustning samt för att finansiera behov av driftskapital till följd av företagets expansion.

18 (24) KAPITAL UNDER 50 000 EURO KAPITAL ÖVER 50 000 EURO Lånets kapital Använd borgen 5 000-50 000. Finnvera kan vara enda finansierär i projektet. En personlig borgen som motsvarar kapitalet, övriga från fall till fall. Inga begränsningar. Finansieringen fördelas vanligen mellan Finnvera (50 %), banken och självfinansieringen, som bör vara minst 20 procent. Underhandlas om från fall till fall. Finnvera beviljar banken vanligen en partiell borgen. Påverkar räntans storlek. Lånetid 5 år 3 15 år Avkortningsfria år 1 år möjligt Högst 2 år Ränta Begränsningar Fast eller till referensräntan bunden + kundspecifik marginal. Räntans storlek påverkas av företagets lönsamhet och ekonomiska ställning, av risken i affärsverksamhet samt av säkerheten för lånet. SMT-företag kan i nationella stödområden få räntestöd för lånet. Högst 250 personer, omsättning < 50 milj. och balansen < 43 milj.. Icke godkända branscher är jordoch skogsbruk, grundentreprenader inom byggande. Företagsundersökning Övrigt Görs alltid. Dessutom Nyföretagarcentralen ofta ger sitt utlåtande om projektets ändamålsänlighet. En skriftlig affärsplan påskyndar handläggningen Görs alltid Mera info om Finnveralån. 13.2 FÖRSTÄRKANDE AV FÖRETAGETS EGET KAPITAL, FINANSIERING AV ETT FÖRETAGS- FÖRVÄRV ELLER FÖRETAGETS INTERNATIONALISERING Finnvera erbjuder finansieringsformer där låntagaren för internatonalisering och företagsförvärv. Namn av lånet INTERNATIONALI -SERINGSLÅN FÖRETAGARLÅN Lånets användnings- ändamål Internationaliseringslån beviljas för finansiering av finländska SM-företags affärsverksamhet i utlandet och det skall märkbart främja den verksamhet som sker i Finland. Lånet beviljas ett dotterbolag eller intresseföretag som befinner sig i utlandet och kan användas till investering, utveckling, tillväxt, anskaffning eller ökning av ägarandelar samt höjning av aktiekapitalet i dotterbolag eller intresseföretag som verkar i utlandet. Låntagaren bör efter investeringen i regel inneha minst 1/5 av rösterna i bolaget. Storleken på det egna kapitalet inom företaget utgör en faktor som på ett betydande sätt inverkar på företagets finansieringsmöjligheter. Om företaget har ett litet eget kapital i förhållande till affärsverksamheten kan finansieringsmöjligheterna förhindras på grund av det. Med företagarlån är det möjligt att finansiera placeringar i ett aktiebolags aktiekapital och/eller placeringar i investerat fritt eget kapitals fond. Med företagarlån är det dessutom möjligt att finansiera inköp av aktier och bolagsandelar i redan verksamma företag. Lånets kapital Högst 5 000-100 000 / 80 % av behovet. Använd borgen Diskuteras från fall till fall. Personborgen som motsvarar kapitalet. Lånetid Högst 10 år Högst 8 år

19 (24) Namn av lånet INTERNATIONALI -SERINGSLÅN Avkortningsfrihet Högst 2 år Högst 3 år FÖRETAGARLÅN Ränta Diskuteras från fall till fall. 6 månaders euriborränta och marginal 3,25 % Begränsningar Högst 250 personer, omsättningen < 50 milj. och balansen < 43 milj.. Icke godkända branscher är latbruk, skogsbruk och grundentreprenader inom byggande. Företagsundersökning Görs alltid. De regionala företagstjänsterna (inkl. nyföretagscentralerna) ger nyetablerade företag personlig rådgivning i att utarbeta en affärsplan och bereda finansieringsansökan. Övrigt En skriftlig utvecklingsplan obligatorisk. Företagarlånet är företagarens personliga lån. Det kan också beviljas flera grundare eller delägare av samma företag. Med företagarlånet kan delägarna skaffa insats i företaget eller höja aktiekapitalet. Målföretaget ska uppfylla EU:s kriterier för sm-företag. Mera om internationaliseringlån och företagarlån. 13.3 FINNVERAS BROFINANSIERING Med brofinansiering avses ett driftskapitallån från Finnvera som används för att täcka ett företags behov av driftskapital under tiden mellan ett positivt stödbeslut från NTM-centralen eller Tekes och utbetalningen av stödet. Utav de av NTM-centralernas kunder som ansöker om stöd, kan brofinansiering endast ansökas av företag som ansöker om utvecklingsstöd. Ett företag som har behov av brofinansiering ska kontakta Finnveras telefontjänst eller det närmaste regionkontoret senast när företaget lämnar in biståndsansökan i Tekes eller NTM-centralen. Brofinansieringsbeslutet fattas dock först när det finns ett beslut om biståndet. Förutsättningen för att Finnvera ska betala lånet är att Tekes eller NTM-centralen har fattat ett positivt stödbeslut. Lånebeloppet kan uppgå till högst 70 procent av stödbeloppet, vid stöd från Tekes dock högst 500000 euro. Mera on brofinansiering. 13.4 FINNVERAS BORGEN Finnvera har under senare år märkbart utökat sina borgensprodukters antal. Som den enda fungerande riskfinansiär som fungerar med riksomfattande ansvar har den en möjlighet att ge proprieborgen med sämre motsäkerhet än bankerna. Finnveras säkerhet är ofta den enda användbara säkerhetsformen. FINNVERABORGEN Som en ny form av säkerhet är det nu möjligt att söka Finnveraborgen, som är avsedd som säkerhet för företagets alla finansieringsbehov. Säkerheten är till sin natur proprieborgen. Med en Finnveraborgen kan man främja internationaliseringen av företaget. Säkerheten lämpar sig väl också som säkerhet för t.ex. de ansvarsförbindelser som en bank, ett finansieringsbolag eller ett försäkringsbolag har gett. Borgen lämpar sig som säkerhet även då företaget ger säkerheter som hänför sig till inhemska leveransavtal. Före säkerheten beviljas gör Finnvera en företagsundersökning.

20 (24) SMÅFÖRETAGSBORGEN Småföretagsborgen hjälper ett litet och medelstort företag att få lån och påskyndar beslut om lån och säkerheter. Småföretagsborgen baserar sig på ett avtal om kredit- och säkerhetsarrangemang som Finnvera har gjort med bankerna som möjliggör borgen för små krediter via riskdelning i samarbete med banken. Så gott som alla banker är med om borgensavtalet. Småföretagsborgen är avsedd för företag som står i beråd att grundas eller till företag som sysselsätter högst 50 personer. Branscherna kan vara andra än egentligt jordbruk, skogsbruk eller grundentreprenader inom byggnadsföretagen. Då man med hjälp av denna borgen arrangerar finansieringen bör man först diskutera med banken som i sin tur sköter borgensfrågan med Finnvera. TILLVÄXTGARANTI Finnveras tillväxtgaranti är en säkerhet som hänför sig till finansieringen av investeringar och tillväxt och stöds av EIF (Europeiska investeringsfonden), som är avsedd som säkerhet för bank- och försäkringsbolagskriterier. Tillväxtsäkerheten kan beviljas för byggnads-, maskin- och apparaturinvesteringar och för det driftskapital som de behöver, för finansiering av långvarigt driftskapital för de immateriella investeringar som krävs. Borgen kan beviljas för lönsamma och innovativa företag med en personal som understiger 100 personer. KÖPARKREDITGARANTI, DVS. EN GARANTI FÖR ERHÅLLANDET AV BETALNING EFTER EXPORTLEVERANS Köparkreditgarantin är en säkerhet åt kreditgivaren för en utländsk köpare för de kreditrisker som hänför sig till köparens bank eller köparens land. För exportören innebär kreditarrangemanget att man får köpesumman för kontantvillkor och att kreditrisken överflyttas på kreditgivaren. Lämpar sig för användning speciellt då man ger långa betalningstider. KREDITRISKGARANTI, DVS. GARANTIN FÖR ATT VI FÅR VÅRA PENGAR VID AVBROTT I EXPORTHANDEL Med kreditriskgarantin kan exportören försäkra sin exporthandel mot kreditförluster. Med garantin täcker man antingen risker som har att göra med avbrott i handeln under tillverkningstiden eller fordringar, till vilka det hänför sig en kommersiell risk, anknuten till en utländsk köpare. Med garantin kan man täcka en politisk risk som hänför sig till köparens land och en suverän risk då statsmakten är kredittagare eller borgenär. Lämpar sig för användning speciellt då köpesumman i huvudsak erhålls först efter exportleveransen men tillverkningstiden binder kapital. INVESTERINGSGARANTI Investeringsgarantin lämpar sig för en placerare eller en kreditgivare som säkerhet för de politiska risker som hänför sig till en utländsk investering och i speciella fall även som säkerhet för kommersiella risker. Investeringsformer som täcks av garantin kan vara aktiekapitalplaceringar, aktionärslån och garantier som en aktionär har gett. Garantin kan under vissa förutsättningar erhållas även av den bank som beviljar investeringslånet. MILJÖGARANTI Miljögarantin utgör säkerhet för finansieringen av investeringar rörande vattenskydd, luftvård och avfallsutnyttjande. Som investering rörande avfallsutnyttjande räknas ett projekt med vars hjälp man av avfallet tillverkar råvara som man kan dra nytta av på nytt eller nya produkter. 14. TEKES FINANSIERING Tekes, dvs. utvecklingscentralen för teknologi och innovationer, finansierar och aktiverar företagens och utvecklingsenheternas krävande forsknings- och utvecklingsprojekt. I ansökningarna tävlar de projekt som man har tillställt Tekes sinsemellan om finansieringen. Som jämförelseobjekt vid bedömning av ansökningarna finns att tillgå den av Tekes sakkunniga vida kända inhemska och internationella forsknings- och utvecklingsverksamheten. Rättesnöret för bedömningen är att det på lång sikt beträffande finansieringen av forsknings- och utvecklingsverksamheten måste leda till att samhället får in mera skatteintäkter än det har placerat.