En fördjupad rapport från verksamhetsåret 2012. Brukarstödcentrum. HSO Göteborg

En fördjupad rapport från verksamhetsåret 2012 Brukarstödcentrum HSO Göteborg Besöksadress: Dalheimers hus, Slottsskogsgatan 12, Göteborg Postadress: Brukarstödcentrum, HSO Göteborg, Box 120 53, 402 41 Göteborg Telefon: 031-24 03 18 E-post: brukarstod@gbg.hso.se

Förord Brukarstödcentrum i Göteborg arbetar med råd, stöd och vägledning i frågor som rör funktionshinder. I vårt arbete får vi kontakt med människor som drabbas hårt av att inte få tillräckligt stöd för att uppnå goda levnadsförhållanden. Vi träffar också anställda på olika myndigheter som ansvarar för beslut om stöd och insatser för att minska skillnaderna i levnadsvillkoren mellan människor som har och inte har funktionsnedsättning. Vårt mål är att vara ett naturligt komplement till samhällets resurser i Göteborg i frågor som gäller funktionshinder. För att dela med oss av de erfarenheter vi får genom vårt arbete har vi skrivit följande fördjupade rapport från 2012. Under året har vi haft 244 nya kontakter. Det som efterfrågats mest är information om olika stödinsatser, hjälp med att ansöka om insatser, hjälp med att överklaga myndighetsbeslut samt personligt stöd vid myndighetskontakter. De frågor som Brukarstödcentrum har fått har framförallt gällt försörjning som t ex sjukpenning, sjukersättning eller försörjningsstöd. Det har i stor utsträckning också gällt frågor om stöd i vardagen, exempelvis hemtjänst, ledsagning, boendestöd och personlig assistans. I rapporten berättar vi om Brukarstödcentrums arbete. Vi har medvetet valt bort statistiken och baserar rapporten på våra erfarenheter. Tanken är att årsrapporten ska belysa de brister och systemfel som vi ser. Vi vill även lyfta fram några goda exempel på professionalitet, gott samarbete och bemötande. Vi har valt att fokusera på några områden som vi upplever har utmärkt sig under året. Vår ledstjärna är vår vision om ett samhälle som är utformat så att alla har möjlighet att leva ett självständigt liv. I arbetet utgår vi från Synvändan 1 som är Göteborgs Stads handikappsplan. Enligt den ska alla göteborgare ha samma möjligheter att delta i samhällslivet. Det är vår uppfattning att ambitionen att hålla nere kostnader leder till en åtstramning av stöd till behövande. Många av våra medmänniskors livskvalitet blir kraftigt lidande av detta. Det finns också en stor risk att sådana besparingar långsiktigt skapar kostnader i andra led och därmed blir samhällsekonomiskt olönsamt. Vår intention är att synliggöra Brukarstödcentrums arbete och föra kunskapen vidare till dig som är politiker, bidragsgivare, beslutsfattare eller myndighetsutövare. Rapporten är också till för dig som är intresserad av Brukarstödcentrums verksamhet. Vi hoppas att erfarenheterna som vi tar upp i rapporten bidrar till förbättringar i stödet till dem som verkligen behöver det. 1 Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning, tillgänglig på www.goteborg.se. 1

Sammanfattning I årsrapporten har vi valt att ta upp delar av de erfarenheter som vi fått under året. Vi tar upp det vi upplever som systemfel och brister men också en del goda exempel. Vi ger också en beskrivning av bakgrunden till vår verksamhet samt en presentation av oss och vårt arbete. De områden som vi valt att lyfta fram är: LSS Personkretsbedömning Personlig assistans Ledsagning Makars gemensamma ansvar Hemtjänsten Stöd till föräldrar med funktionsnedsättning Samverkansproblem Skolans stöd till elever med funktionsnedsättning I vårt arbete utgår vi från Synvändan som är Göteborgs Stads handikappsplan. Vi tittar också på Göteborgs stads riktlinjer för Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och drar slutsatsen att den individuella bedömningen får stå tillbaka när ekonomin styr. Stadsdelarna har blivit hårdare i sin bedömning av personkretstillhörigheten inom LSS och hänvisar oftare till praxis vilket får svåra konsekvenser för många personer med funktionsnedsättning. De som har behov av exempelvis ledsagarservice är mycket hårt drabbade av beslut om färre timmar. Stadsdelarnas olika tolkningar av LSS ser vi som ett växande problem. I detta sammanhang vill vi sätta fokus på personer med grav synskada. Stadsdelarna lägger också ett större ansvar på make/maka/sambo. Det är helt enkelt inte rimligt, och speciellt inte om båda har funktionsnedsättning. Personlig assistans och hemtjänst är två insatser som är hårt debatterade i dag. Vi konstaterar att många får assistansen indragen och istället får hemtjänst med färre timmar. I nuläget ser vi att hemtjänsten inte är anpassad till stödbehovet, mycket på grund av brister i kontinuitet och flexibilitet. Föräldrar med funktionsnedsättning får inte det stöd som kan anses rimligt. Stödet borde vara utformat så att det tar hänsyn till både förälderns och barnets behov. I samtliga områden vi beskrivit saknas barnperspektivet. Det är särskilt anmärkningsvärt då staden i sina riktlinjer för SoL och LSS betonar vikten av att barnperspektivet ska beaktas i alla ärenden som kan påverka barnets situation. 2

Samverkan saknas inom och mellan olika myndigheter. Vår slutsats är att många blir helt utan stöd då de faller mellan stolarna. Nätverksmöten är ett bra verktyg för att motverka detta. Många föräldrar med funktionsnedsatta barn upplever att skolan brister i frågor som gäller funktionsnedsättning. Föräldrar som vi varit i kontakt med känner sig varken delaktiga eller lyssnade på. Adekvat stöd och kunskap efterfrågas. Vi hoppas att erfarenheterna vi skildrar bidrar till förbättringar i stödet till dem som verkligen behöver det och att vi på så vis närmar oss intentionerna i Synvändan. Foto: www.fotoakuten.se 3

Foto: "JACOBOOM" / Ungbild.se, CC-License (BY-ND) http://creativecommons.org/licenses/by-nd/3.0/deed.sv Områden vi vill synliggöra De personer som kontaktar oss på Brukarstödcentrum har ofta en egen funktionsnedsättning och inte sällan komplexa livssituationer. De kan ha många olika kontakter inom myndigheter och sjukvård. Vi har nedan valt att, utifrån våra erfarenheter under året, belysa ett antal områden där vi tycker att det finns brister och systemfel. Personkretsbedömning Enligt LSS ska alltid personkretsbedömning göras före beslut om insats. Lagen omfattar tre olika personkretsar. Personkrets 1 och 2 är diagnosstyrda. Personkrets 3 utgår från den enskildes behov av stöd i den dagliga livsföringen, orsakat av funktionsnedsättning, oavsett diagnos. Vi har sett att allt fler hamnar utanför LSS. Vi upplever att stadsdelarna blivit betydligt hårdare i sin personkretsbedömning, främst vad gäller personkrets 3. Vi har märkt att stadsdelarna i bedömningen av personkretstillhörighet låter praxis gå före den individuella bedömningen. Vid beslut om insatser sker i allt större utsträckning hänvisning till rådande domar istället för till den enskildes situation. Vi anser att detta strider mot LSS som säger att en individuell bedömning alltid skall göras. I Göteborgs stads riktlinjer 2 tar man i ett särskilt kapitel upp vikten av att hålla isär två begrepp, nämligen: Omfattande behov av stöd eller 2 Riktlinjer gällande insatser enligt Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder, www.goteborg.se. 4

service samt betydande svårigheter i den dagliga livsföringen vilka är de begrepp som används vid utredning av personkrets 3. Dessa två begrepp blandas ibland samman med behov av hjälp med grundläggande behov vilket dock är en helt annan sak. Utredning av grundläggande behov skall endast göras när rätten till personlig assistans ska utredas och ska inte sammanblandas med de begrepp som används i prövningen av personkrets 3. Man kan nämligen ingå i personkrets 3 utan att ha behov av hjälp med de grundläggande behoven! Vi anser att personkretsutredningen rimligen måste utgå från sökt insats. Exempelvis behöver inte bedömning om grundläggande behov göras då ledsagning inom LSS prövas. Personlig assistans Personlig assistans är en av tio insatser enligt LSS och kan beviljas den som behöver hjälp med sin personliga hygien, med måltider, med att klä av och på sig, med att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionsnedsatte. Dessa hjälpbehov beskrivs i lagen som grundläggande behov. I de fall där Försäkringskassan bedömer att de grundläggande behoven inte är 20 timmar i veckan eller mer blir det ofta kommunen som blir huvudman för assistansen, vilket medför kraftigt ökade kostnader för kommunen. Under året har vi träffat en hel del personer som har förlorat sin personliga assistans eller fått färre timmar beviljade. Vi tror att detta beror på att Försäkringskassan har gjort många omprövningar av assistansen samtidigt som förändringar i bedömningen vad gäller de grundläggande behoven har förändrats och blivit hårdare. En annan förklaring är att tolkningen av personkrets 3 enligt LSS har blivit snävare. Vi har kontakt med en kvinna som har haft assistansersättning i många år med omfattningen 18 timmar per dygn. Försäkringskassan gjorde under 2012 en omprövning av beslutet angående assistansersättning och kom då fram till att kvinnan inte längre tillhör LSS personkrets 3. Hon har på grund av detta förlorat rätten till personlig assistans och är nu hänvisad till kommunen. Det troliga är att kvinnan, som är i stort behov av omfattande stöd och hjälp i sin vardag, nu kommer att beviljas hemtjänst i form av punktinsatser. Vi anser att det skulle försämra hennes levnadsvillkor och hälsa betydligt. Vid hembesök hos kvinnan har biståndsbedömare från kommunen sagt: Stöd enligt SoL utgår från skälig levnadsnivå vilket i praktiken kan komma att innebära att du istället för att gå på toaletten får använda blöja eller sätta in kateter. Enligt lagstiftningens intention borde hon ha rätt till personlig assistans. 5

Vi har också kontakt med en man som har haft personlig assistans enligt LSS sedan många år tillbaka. Han har omfattande fysiska och psykiska funktionsnedsättningar och är över 65 år. Stadsdelen har nu beslutat att han inte längre tillhör personkrets 3 enligt LSS och hänvisar honom till hemtjänst. Vi tycker det är anmärkningsvärt att kommunen har dragit in insatsen. Vi har stöttat mannen i att gå vidare med beslutet till Kammarrätten. Stadsdelen avvaktar med att dra in assistansen tills Kammarrätten meddelar sitt beslut. Att i detta läge avvakta tycker vi känns riktigt ur rättssäkerhetssynpunkt. Så borde Göteborgs stadsdelar alltid agera. Foto: www.fotoakuten.se 6

Ledsagning Insatsen ledsagning syftar till att en person med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra och delta i samhällets gemenskap. Av förarbeten 3 till LSS framgår bland annat följande: Ledsagarservice är en betydelsefull verksamhet som kan underlätta för personer med omfattande funktionshinder att delta i samhällslivet. Servicen bör erbjudas personer som tillhör lagens personkrets men inte har personlig assistans för att t ex besöka vänner, delta i fritidsaktiviteter eller kulturliv eller för att bara promenera. Ledsagarservice syftar till att bryta den isolering som ofta blir följden av ett omfattande funktionshinder. Vi har under året sett en åtstramning av insatsen ledsagarservice. Många har efter omprövning fått beslut om färre antal timmar. Vi har också märkt att det på vissa håll är mycket svårt att få en ersättare när ledsagaren är sjuk eller på semester. Begränsningar i LSS och stadsdelarnas olika tolkningar av vem som har rätt till ledsagning är ett växande problem. Utifrån vårt perspektiv är ledsagarservice en billig insats i jämförelse med de långsiktiga konsekvenserna som isolering kan innebära i form av psykisk och fysisk ohälsa. Risken med denna onödiga ohälsa är att den självklart orsakar personligt lidande men dessutom medför att kostnaderna för samhället på lång sikt ökar. En grupp som är särskilt beroende av en fungerande ledsagning är personer med grav synskada. Vi har kontakt med en man som är helt blind. Han kan inte klara sig ett steg utanför dörren utan att någon hjälper honom. Han har beviljats åtta timmars ledsagning i veckan. Dessa timmar ska räcka till ledsagning till och från aktiviteter, till att besöka släktingar och vänner, till promenader, handling o s v. Allt fler moment i en människas liv kräver god synförmåga. Det gäller allt från displayer på hushållsmaskiner till annan hemelektronik, till anslag i huset och service i omgivningen. Ofta är tiden för ledsagning alltför snävt tilltagen och täcker därmed inte brukarens behov. Under 2012 har vi haft en ökad efterfrågan av stöd från funktionsnedsatta personer med utländsk bakgrund. Många av dessa brukare har omfattande synnedsättning och stort behov av stöd från oss i frågor som gäller ledsagning, kontakter med myndigheter eller sjukvård. Vi har noterat att många med utländsk bakgrund har varit i Sverige i flera år utan att vare sig ha erbjudits remiss till specialistvård, hjälpmedel eller stöd i hemmet. Detta leder till att människor blir betydligt mer funktionsnedsatta än vad de behöver vara. Segregation, utanförskap, isolering och depression blir ofta följden. Det ska tilläggas att många av dessa brukare är yngre, i arbetsför ålder och inte sällan föräldrar till små barn. På Brukarstödcentrum kan vi med relativt små medel och med rätt kunskap hänvisa personer rätt. 3 Prop. 1992/93:159 s. 74 7

Makars gemensamma ansvar Vi har uppmärksammat att personer med funktionsnedsättning som är gifta eller bor ihop kan ha svårt att få det stöd som de behöver. I beslut om exempelvis hemtjänst så hänvisar man ofta till makars gemensamma ansvar i motiveringen. För en make/maka/sambo som arbetar kan det innebära att han/hon måste gå ner i arbetstid eller tacka nej till ett visst jobb. Förutom att ta hand om hela hushållsarbetet inklusive ansvar för barn behöver maken/makan/sambon också hjälpa sin funktionsnedsatta partner. Foto: www.fotoakuten.se Vi har också sett att detta kan slå väldigt fel i familjer där båda vuxna har en funktionsnedsättning. Ett exempel är ett gift par där mannen har en synskada och är nästan blind och kvinnan har en psykisk funktionsnedsättning. Vid mannens ansökan om utökat boendestöd för postläsning och betalning av räkningar, skriver beslutsfattaren i sin utredning: Det ingår i makars gemensamma ansvar att bistå sin make med vissa lättare gemensamma uppgifter, så som uppläsning av post. Kvinnan som har en psykisk funktionsnedsättning och svår dyslexi mår mycket dåligt av att känna pressen som ansvaret för postläsning innebär. Hon har i sin tur stöd från kommunen i form av ledsagning och boendestöd. I ett fall som detta anser vi att det är orimligt att hänvisa till makars gemensamma ansvar. I familjer där båda vuxna har en funktionsnedsättning borde en samlad bedömning göras av hela hushållets behov av stöd. 8

Hemtjänsten Brister i hemtjänsten har som bekant uppmärksammats i media under året. Det som har beskrivits i media rör främst äldrevården. Utan att förringa de äldre så vill vi påpeka att det finns flera grupper som är hänvisade till hemtjänsten. Vi träffar många yngre med funktionsnedsättning som förvärvsarbetar och har barn, vissa är ensamstående och hemtjänsten är den enda hjälp de får. Som hemtjänsten är utformad idag anser vi att det är ett otillräckligt stöd. Den bygger på ett gammalmodigt system och är inte tillräckligt flexibel för grupper som den vi nämner ovan. Hemtjänsten får t ex inte gå in utan att någon är hemma vilket kan innebära att brukaren absurt nog måste ta ledigt från arbetet för att kunna ta emot hemtjänsten. I familjer med barn bör hänsyn tas till att det kan kännas otryggt för barn om personalen från hemtjänsten är olika för varje dag. Vi anser att föräldrar med funktionsnedsättningar får otillräckligt stöd och att barnperspektivet saknas. Eftersom reglerna kring den personliga assistansen har stramats åt är det alltfler som hänvisas till hemtjänst. I Göteborg stads riktlinjer står att läsa 4 : Hemtjänst i assistansliknande form är en insats som kan beviljas den som inte har rätt till personlig assistans enligt LSS men som ändå har ett stort behov av kontinuitet eller personlig omvårdnad. Vi har hittills inte träffat på en enda person som blivit beviljad denna insats, däremot har vi träffat många som skulle vara hjälpta av just en sådan. En grupp som kunde vara aktuell är de som nekats personlig assistans då de grundläggande behoven inte anses tillräckliga men ändå har ett stort behov av personlig omvårdnad. Denna form av stöd skulle också vara lämplig att använda i barnfamiljer där det är extra viktigt med personalkontinuitet. Vi tror att hemtjänst i assistansliknande form är en bra insats som skulle kunna utvecklas vidare. 4 Synvändan, sid 47 9

Stöd till föräldrar med funktionsnedsättning Vi har uppmärksammat att stödet till föräldrar med funktionsnedsättningar är otillräckligt. En familj måste ges möjlighet att delta i samhällslivet oavsett om det finns funktionsnedsättning i familjen eller inte. Att delta i barnets fritid, följa med till lekplatsen och på kalas, hämta och lämna vid skola och fritids är aktiviteter som vi tycker är självklara. För en förälder med funktionsnedsättning kan det vara svårt att få det stöd som krävs för att delta i barnets aktiviteter. Vid en ansökan om personlig assistans så tas t ex enbart hänsyn till den funktionsnedsatta förälderns personliga behov utan att koppla dessa till föräldraskapet. Vi har ett exempel som gäller en ensamstående kvinna som vi har hjälpt i olika frågor. Hon har ett stort och omfattande hjälpbehov men har blivit nekad personlig assistans då hennes funktionsnedsättning inte är diagnostiserad som varaktig. Man vet inte om skadan är bestående. Hon har istället beviljats hemtjänst som täcker behovet av service och omsorg i bostaden. Däremot har hon inte beviljats någon hjälp över huvudtaget utanför hemmet, t ex ledsagning som hade kunnat ge henne möjlighet att följa med sin son till utvecklingssamtal, fotbollsträning eller till lekplatsen m m. Foto: www.fotoaktuen.se Vi anser att det behövs ett bättre stöd till föräldrar med funktionsnedsättning och att det är självklart med ett barnperspektiv i utformningen av stödet. Vi efterlyser en hemtjänst som med personalkontinuitet och flexibilitet utformas så att den tar hänsyn till både förälderns och barnets behov. Föräldrar med funktionsnedsättning bör beviljas ledsagning så att de kan vara delaktiga i sina barns aktiviteter. 10

Samverkansproblem I vårt arbete träffar vi ofta människor som faller mellan stolarna. Vi ser exempel på vad uttrycket i realiteten kan betyda för en människa när två myndigheter inte kan samverka och brukaren därmed faller mellan stolarna. I slutändan kan det innebära att den som är i behov av stöd inte får något stöd alls. Det är tyvärr ganska vanligt att myndigheter hänvisar till varandras ansvar utan att helt känna till vilka riktlinjer den andra myndigheten arbetar efter. En olöslig situation uppstår p g a att olika processer förutsätter att något annat ska genomföras först. Det finns otaliga exempel på detta men vi har valt att belysa några områden. Ett bra och tydligt exempel är en ensamstående pappa som vi har kontakt med. Han har fysisk och psykisk ohälsa i kombination med en mycket rörig social situation. Misstanke om en neuropsykiatrisk samt dyslektisk funktionsnedsättning finns. Vid kontakten med olika myndigheter uppstår genast svårigheter. På Arbetsförmedlingen informerades mannen om att kravet för att få a-kassa eller aktivitetsersättning är att vara aktivt arbetssökande till 100 % eller att snabbt komma ut i någon heltidsaktivitet. Arbetsförmedlingen uppger att det är annan myndighet som är ansvariga för din försörjning om du inte orkar vara i någon aktivitet och hänvisar mannen till sjukpenning eller försörjningsstöd. För att bli sjukskriven och få hjälp i att styrka sin funktionsnedsättning uppsökte mannen vårdcentralen. Läkaren han träffade uttryckte inledningsvis sin okunskap om neuropsykiatriska, psykiska och dyslektiska funktionsnedsättningar. Läkaren sa: Det går inte att sjukskriva dig så här vid första besöket, vi måste utreda mer samt: Försäkringskassan kommer aldrig att godkänna sjukskrivningen och då blir du utan ersättning i alla fall. Läkaren säger också: Ja, men Arbetsförmedlingen förstår sådana här situationer och drar inte in din ersättning. För att ansöka om försörjningsstöd på socialtjänsten krävs en mängd papper som för personer med svårigheter att läsa, förstå och hantera papper är oerhört stressande och ångestskapande. Vid besök hos socialtjänsten fick mannen information om att: Det är viktigt att du följer Arbetsförmedlingens handlingsplan och är aktivt arbetssökande för att vara berättigad till försörjningsstöd. I annat fall måste man vara sjukskriven på heltid. Foto: www.fotoakuten.se 11

Vid mötet med socialsekreteraren som tog emot ansökan om boendestöd framfördes att: Det krävs en tydlig diagnos för att vara berättigad till boendestöd. Att på detta sätt bollas mellan myndigheter blir givetvis paradoxalt för den som inte har kraft eller ork kvar att sköta ens det mest basala i sin vardag. I just detta fall finns också situationer då bemötandet har varit suveränt och samarbetet verkligen har fungerat. Utredande socialsekreterare av försörjningsstödet samt boendesekreteraren på socialtjänsten har t ex tagit stor hänsyn till rådande svåra situation trots att mannen saknat diagnos. Ännu ett exempel är då mannen kom i kontakt med en psykiater i sökandet efter någon som kunde göra en neuropsykiatrisk utredning. Psykiatern informerade direkt om vart mannen kunde vända sig med egenremissen och erbjöd samtalsstöd i väntan på utredning. Vi har mycket goda erfarenheter av att anordna nätverksmöten där berörda parter träffas och upprättar en gemensam plan. När alla inblandade arbetar med samma mål i sikte gagnar det både brukaren och de olika instanserna. Nätverksmöten motverkar risken att falla mellan stolarna och skapar god samverkan som i sin tur leder till trygghet för brukaren. 12

Skolans stöd till elever med funktionsnedsättning Skolans stöd till elever med funktionsnedsättning är ett område där Brukarstödcentrums kontakter är färre jämfört med övriga områden vi belyser i rapporten. Vi vill ändå dela med oss av våra erfarenheter vad gäller skolfrågorna som ett exempel på verksamhetens mångfald och bredd. Flera föräldrar som kontaktat oss uppger att de betraktar skolans stöd som otillräckligt och att de av den anledningen befarar att deras barn med funktionsnedsättning därför inte har möjlighet att nå målen för grundskolan. En förälder säger t ex: Enligt skolans omdömen inför betyget riskerar min son att bli underkänd i nästan alla ämnen. Foto: www.fotoakuten.se Bristerna kan ligga i knapphändiga åtgärdsprogram eller i att uppföljning av eller återkoppling till dessa uteblir. Det kan givetvis också handla om att kommunikationen mellan skola och föräldrar brister vilket en förälder som vi haft kontakt med beskriver så här: Viktiga saker som jag framfört skrevs inte in i åtgärdsprogrammet och de beslut som fattades på senaste utvecklingssamtalet har vi inte fått någon återkoppling på. Andra föräldrar är bekymrade över att barnen i brist på adekvat stöd under skoldagen får med alltför betungande skolarbete hem. Ett exempel är föräldern som berättar följande: Mycket av min sons fritid går åt till skolarbete. Han är redan helt utmattad när han kommer hem efter skolan och ska då fortsätta med skolarbetet. 13

Följande citat är hämtat ur Synvändan: Elever med olika former av funktionsnedsättning behöver tillgång till skolor som är tillgängliga både fysiskt och pedagogiskt. I alla skolformer behöver föräldrar och elever ha inflytande över och vara delaktiga i verksamheten. Foto: www.fotoakuten.se Vi drar slutsatsen att en del av den specialkompetens som enligt Synvändan ska finnas i skolan uteblir när många av stadens skolor år efter år får minskade resurser. Vi tror också att starkt begränsade resurser bland annat leder till att elever med funktionsnedsättning riskerar att få sämre eller otillräckligt stöd. Vi anser att kunskap om funktionsnedsättning och adekvat stöd ska finnas i skolan så att alla elever ges möjlighet att uppnå målen. Eleverna och även deras föräldrar måste känna att de blir lyssnade på när risken för att inte uppnå målen finns. 14

Avslutning Trots de många goda exempel vi möter så är det tyvärr de mindre goda som överväger. Vi är naturligvis medvetna om att de personer som kontaktar Brukarstödcentrum är de som är i stort behov av stöd. De som är nöjda med sin situation kontaktar i allmänhet inte Brukarstödcentrum. Med utgångspunkt från våra erfarenheter gör vi bedömningen att det är ekonomin och inte behovet som styr besluten om insatsen. Nya åtstramningar sker ständigt och vi får en känsla av att vi kommer längre och längre ifrån Synvändan och visionerna som vi delar med Göteborgs stad. Vi kan räkna upp otaliga exempel på hur människor, utifrån vårt sätt att se det, dagligen diskrimineras på grund av funktionsnedsättning. Tänk bara på exemplet med kvinnan som fick höra att hon kanske kunde använda blöja istället för att få fler timmar hemtjänst. Eller ta detta med att bara få ledsagning till och från aktiviteter på vardagar och då endast dagtid eftersom hemtjänst inte erbjuder ledsagning på kvällar och helger. Barn till föräldrar med delad vårdnad kanske bara kan bo hos den ene föräldern då den andra inte beviljas tillräckligt stöd för att kunna ta hand om barn. Medicinskt styrkt diagnos krävs för flera insatser och bistånd när det istället är brukarens behov som borde styra insatsen. Det händer att ett mycket tungt ansvar läggs på en heltidsarbetande familjemedlem medan myndigheter utreder behovet av stöd. Barnperspektivet som i flera viktiga styrdokument lyfts fram som särskilt viktigt tycks i verkligheten många gånger komma helt i skymundan när ekonomin styr. Vi ser att domar och praxis går före den individuella bedömningen som egentligen så tydligt är lagens utgångspunkt. När den individuella bedömningen frångås, missas lätt de långsiktiga konsekvenserna som t ex onödig ohälsa för människor och ökade kostnader för kommunen. Vår framtidsvision ligger mycket nära den vision som Göteborgs stad själva har i sin handikappsplan Synvändan: Handikapp är relativt. En person med en skada eller sjukdom som sätter ner hennes förmåga att klara sig själv, blir handikappad först när funktionsnedsättningen blir ett hinder för henne. Ofta är det den fysiska miljön som avgör om en person blir utestängd eller får svårigheter att delta i samhällslivet på grund av sitt funktionshinder. Målet är att undanröja eller minska den handikappande eller utestängande effekten. 15

Göteborgs verksamhet ska präglas av mångfald och respekt för varje individs unika värde. Mångfalden innefattar olikheter som beror på funktionsnedsättning. Göteborgare med funktionsnedsättning ska ha samma möjligheter som andra människor att utöva sina demokratiska rättigheter och skyldigheter. All diskriminering på grund av funktionshinder ska motverkas. Det slutgiltiga målet måste ändå vara att skapa en stad för alla. Att dra in ett beslut eller minska insatsen med omedelbar verkan skapar en enorm stress och otrygghetskänsla hos brukaren. Vi föreslår att en omfattande utredning, där den som söker är delaktig, ska göras innan ett beslut fattas. Vår erfarenhet är tyvärr att många helt plötsligt bara får ett telefonsamtal eller ett brev hem där det framgår att insatsen eller ersättningen har ändrats. Det borde vara självklart att myndigheter väntar med att ändra beslut som brukaren överklagat till dess att dom ett fallit. Foto: www.fotoakuten.se En tid efter att en insats beviljats borde beslutsfattaren återkoppla till brukaren. Det skulle verkligen vara att visa respekt för individen. Mer dialog och samverkan gör att brukaren känner sig sedd vilket skapar trygghet. 16

Brukarstödcentrums bakgrund Bakgrunden till att det finns ett Brukarstödcentrum i Göteborg är den nationella handlingsplanen Från patient till medborgare 5 för handikappolitiken som antogs av riksdagen år 2000. I handlingsplanen är det tre områden som prioriterats: Att se till att handikapperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer. Att skapa ett tillgängligare samhälle. Att förbättra bemötandet. Regeringen beslutade den 30 januari 1997 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att kartlägga och analysera frågan om bemötande av personer med funktionshinder. Statsrådet Bengt Lindqvist fick detta uppdrag. Han kom i sin utredning 6 fram till nio olika vägar att utveckla och förbättra bemötandet av personer med funktionsnedsättningar. Denna utredning kallas för Lindqvists nia. En av de nio vägar som Bengt Lindqvist föreslog var att starta brukarstödscentran. I utredningen konstaterade Bengt Lindqvist att det fanns stora brister i bemötandet av personer med funktionsnedsättningar. Många som sökte hjälp och stöd kände sig kränkta, kontrollerade och ifrågasatta i kontakter med myndigheter och andra offentliga organ (för att få hjälp och stöd). Lindqvist ansåg att en försöksverksamhet med personligt stöd till brukare med funktionsnedsättning borde startas i handikapporganisationernas regi. Det ansågs viktigt att brukarstödscentra byggde på handikapporganisationernas aktiva medverkan, inte minst med tanke på deras oberoende ställning i förhållande till myndigheter. I december 2000 beslutade regeringen att investera 30 miljoner kronor i ett treårigt program. HSO (Handikappföreningarnas samarbetsorgan) i Göteborg fick finansiering från Allmänna arvsfonden för att driva ett brukarstödsprojekt. I landet startades ett tiotal Brukarstödcentra. Projektet i Göteborg varade mellan 2003-2006 och blev därefter en permanent verksamhet. Idag är Brukarstödcentrum i Göteborg det enda återstående i landet och drivs av HSO med organisationsstöd från Social resursförvaltning. 5 Prop. 1999/2000:79 6 SOU 1999:21 17

Presentation Vi som arbetar på Brukarstödcentrum har olika kompetenser och erfarenheter av arbete inom funktionshinderområdet. Britta Josephsson Har arbetat på Brukarstödcentrum sedan starten 2006. Är utbildad fritidsledare och har tidigare mest arbetat med barn och ungdomar. Har arbetat som fritidsledare på en ungdomsgård men också som resursperson i skola och på behandlingshem för elever med särskilda behov. Tog 2006 en fil.kand.-examen i samhällsvetenskapliga ämnen med sociologi som huvudämne (och har sedan examen arbetat på Brukarstödcentrum.) Ann-Louise Rultén Har arbetat på Brukarstödcentrum sedan starten 2006. Är utbildad undersköterska och har tidigare arbetat inom sjukvården och äldrevården. Har också arbetat som personlig assistent. Tog 2006 en fil.kand.-examen med huvudområdet hälsopromotion och pedagogik. Pia Johnsson Har arbetat på Brukarstödcentrum sedan 2011. Är utbildad socionom sedan 1992 och har tidigare arbetat på äldreboende, ungdomsvårdsskola, på flyktingförläggning och som fältassistent med ungdomar. Har dessutom arbetat som socialsekreterare inom olika områden som missbruk, försörjningsstöd och anskaffning av praktikplatser. Brukarstödcentrum skall erbjuda kostnadsfri och fristående råd, stöd och vägledning i frågor som rör funktionshinder för personer i Göteborg. Vi ger information om stödet som samhället erbjuder, hjälper till att ansöka om stöd samt överklaga beslut. Rådgivningen sker via telefon, e-post eller vid inbokade besök hos oss eller på annan plats. Vi erbjuder också personligt stöd vid myndighetskontakter. Brukarstödcentrum skall särskilt beakta individperspektivet, främja en helhetssyn på människan och lyfta individens egna inneboende resurser. Brukarstödcentrum delar Världshälsoorganisationen (WHO) syn på funktionshinderbegreppet som miljörelaterat. Ett funktionshinder uppstår i relation mellan människa och miljö och är därmed aldrig en inneboende egenskap hos en person. Olika personer med samma funktionsnedsättning kan ha vitt skilda svårigheter. I en fungerande miljö existerar inte funktionshindret även om funktionsnedsättningen finns kvar hos individen. Brukarstödcentrums målsättning är att vara ett naturligt komplement till samhällets resurser i Göteborg i frågor som gäller funktionshinder. Vi vill vara en verksamhet som kännetecknas av trovärdighet och drivande samhällsengagemang. Vi arbetar för att människor ska få en välfungerande vardag med goda och jämlika levnadsvillkor. 18

Nätverk Brukarstödcentrum har under året 2012 deltagit i ett antal olika nätverk. Det övergripande syftet är att knyta kontakter och utbyta erfarenheter och information med andra aktörer inom området funktionsnedsättning. Syftet är också att föra diskussioner om gemensamma frågeställningar. I vissa grupper syftar deltagandet mer till att försöka påverka, och det genom att belysa brukarnas faktiska situation. Sammanfattningsvis stärker nätverksarbetet vår kompetens. Deltagandet i nätverk är dessutom ett sätt att sprida information om vår verksamhet. Brukarstödcentrum ingår i följande nätverk och fokusgrupper: Referensgruppen för Anhörigcentrum Referensgruppen för Aktivitetshuset väster Nätverk med Personligt ombud Nätverket för personligt brukarstöd i Göteborg Strokeforums samrådsgrupp Nätverket Unga med Funktionsnedsättning Samverkansgrupp med Försäkringskassan Att växa ett projekt om transition Foto: "maallinh" / Ungbild.se, CC-License (BY-ND) http://creativecommons.org/licenses/by-nd/3.0/deed.sv Besöksadress: Dalheimers hus, Slottsskogsgatan 12, Göteborg Postadress: Brukarstödcentrum, HSO Göteborg, Box 120 53, 402 41 Göteborg Telefon: 031-24 03 18 E-post: brukarstod@gbg.hso.se 19