Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6. Jens A Andersson



Relevanta dokument
Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll IP. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

ETSF05 Repetition av KomSys

Lokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl)

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

Internetprotokollen. Maria Kihl

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa

Hjälpprotokoll till IP

Internetprotokollen. Maria Kihl

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a?

Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

Tentaexempel. Maria Kihl

TENTAMEN. Kurskod/Kurs: 5DV013, Datakommunikation och datornät 5DV065, Datakommunikation och Internet

Kapitel 4: Tillförlitlig dataöverföring Kapitel 5:Lokala nät. Repetition. Länkprotokoll. Jens A Andersson (Maria Kihl) länk

Grundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5

Access till nätet. Maria Kihl

IPv6 Jonas Westerlund Institutionen för Informationsbehandling Åbo Akademi, Åbo, Finland

DIG IN TO Nätverksteknologier

KomSys Repetition. Tenta tisdag 22/10. Projektarbetet (avslutningen) Jens A Andersson. Tid Plats: MA:10 Tillåtna hjälpmedel. Regler.

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Kihl & Andersson: , Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

Kapitel 8 o 9: LUNET o SUNET

Stora datanät. Maria Kihl

IPv6 paketnivå och nätanalys

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)

Datakommunikation vad är det?

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2

KomSys Repetition. Jens A Andersson

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET ARP (1) ARP (2) Jens A Andersson

ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing

Vad är Internet? - Flera olika slags nät - Vill kunna kommunicera över dessa nät - Vad gör man?

DIG IN TO Nätverksteknologier

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Brygga HUB. Brygga. Switch

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

Föreläsning 8. Historia. Grundprinciper. Introduktion ARPANET

IP grunder och arkitektur

Från användare till användare. (Maria Kihl)

Examensarbete i Datavetenskap

OSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet

ETSF05 Repetition av KomSys

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (BILDBIDRAG WILLIAM TÄRNEBERG)

TCP/IP och Internetadressering

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 14-19

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet

Access till nätet. Maria Kihl

Lösningar ETS052 Datorkommunikation,

SKA v6. Godkänd: Rev: April. SKA v6 1(19)

ETSF05. Repetition av KomSys. Detta är vårt huvudproblem! Information och binärdata. Jens A Andersson

Grundläggande datavetenskap, 4p

Datakommunikation I 5p

EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG)

EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG)

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 08-13

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

KomSys Repetition Jens A Andersson

Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing

Ethernet-anslutning. För mer information om skrivarens Ethernet-funktion klickar du på avsnittet nedan: Ethernet-lampor. nätverkskonfigurationssida

IPv6 och säkerhet.

Kihl & Andersson: , 3.3 Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Länkhantering (feldetektering, felhantering, flödeskontroll) Maria Kihl

Framtidens adresseringsstandard Internet Protokoll version 6

Nätskiktet. Nätskiktet och Internet Protocol. End-to-end -argumentet. IP-pakethuvudet. IP och länkskiktet <#>

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Övningar - Datorkommunikation

Ad-Hoc Nätverk. Christer Corneliusson Ett arbete i kursen Datakommunikation och Distribuerade System VT- 2005

Performance QoS Köteori. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Personsökare Intelpage IP 5 och LarmNet Installationsanvisning

Grundläggande rou-ngteknik. F2: Kapitel 2 och 3

Internet. Maria Kihl

Internet. Internet hur kom det till? Internets framväxt. Ett hierarkiskt uppbyggt telenät Kretskopplat/circuit switching

Transkript:

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Jens A Andersson

Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare applikation Repeterare Mottagare applikation länk länk nätadapter överföring nätadapter nätadapter nätadapter Länk 1 Länk 2

Bryggan A B C Länk 1 Länk 2 Brygga D E F Bryggan ser till att paketen skickas ut på rätt länk när sändare och mottagare finns på olika länkar. 3

Rep: Protokollstruktur i en brygga Sändare applikation Brygga Mottagare applikation LLC MAC nätadapter överföring MAC MAC nätadapter nätadapter LLC MAC nätadapter Länk 1 Länk 2

Rep: Ethernet Ethernet utvecklades av Xerox, Intel och DEC redan 1976. IEEE 802.3 bygger på Ethernet. Annat ramformat (men kan samexistera med 802.3) Preamble SFD DA SA Type Data CRC 7 1 6 6 2 46-1500 4 SFD=Start frame delimiterda=destination addresssa=source address

IEEE 802.x standarder för länkar/lan 1985 startades ett projekt för att standardisera lokala nät. Länkhanteraren delas in i två skikt: Logical Link Control (LLC) Medium Access Control (MAC) Alla 802.x-nät använder samma LLC-protokoll (802.2). MAC-protokollet beror på det fysiska nätet. 6

IEEE 802.3 forts. Datapaketen som skickas på ett IEEE 802.3 kallas för ramar. Detta eftersom paketen är inramade med hjälp av flaggor. Preamble SFD DA SA Length Data CRC 7 1 6 6 2 46-1500 4 SFD=Start frame delimiter DA=Destination address SA=Source address 7

Ethernet-varianter Fast Ethernet 100 Mbps Gigabit Ethernet 1 Gbps 10Gbit Ethernet 10 Gbps 8

IEEE 802.11 1997 kom den första IEEE-standarden för ett trådlöst lokalt nät. Kan vara uppbyggt kring en basstation eller fungera som ett ad-hoc nät. Använder MAC-protokollet CSMA/CA som är en snällare version av CSMA/CD. 9

Behovet av stora datanät LAN har en begränsad storlek. Behov: En person i Lund skall lika enkelt kunna hämta information från en dator i Eslöv som en dator i Australien. 11

Nätprotokoll sändare mottagare applikation applikation nät nätprotokoll vägväljare nät nätprotokoll nät länk länk länk länk fysisk länk fysisk länk fysisk länk fysisk länk

Exempel: Internetadresser (IPv4) IPv4 använder en nätadress som består av 32 bitar. Adressen skrivs som fyra tal med punkter emellan. Exempel: 10000010 11101011 00010010 10011110 2 = 130.235.18.158 10

Exempel: Internetadresser (IPv6) IPv6 använder en nätadress som består av 128 bitar. Adressen skrivs som åtta hexadecimala tal med : (kolon) emellan. Exempel: 010A : 1234 : E4F5 : 1003 : 4567 : BC98 : 0000 : 2341 16

Transportprotokoll applikation transport nät länk fysisk länk applikationsprotokoll transportprotokoll applikation transport nät länk fysisk länk

Paketförmedlad dataöverföring Två typer av dataöverföring: Förbindelseorienterad Förbindelsefri

Lite olika begrepp LAN = Local Area Network MAN = Metropolitan Area Network WAN = Wide Area Network Accessnät Distributionsnät Stamnät

Från IP-adress till MACadress(1) Sändande dator måste veta vilken MAC-adress som mottagaren har. I IPv6 används Neighbor Discovery Protocol (NDP) I IPv4 används Adress Resolution Protocol (ARP) NDP och ARP har samma uppgift och fungerar efter samma princip.

Från IPv4-adress till MAC-adress I IPv4 används Address Resolution Protocol (ARP) vid översättningen mellan IPv4-adress och fysisk adress i ett lokalt nät (ex. Ethernet eller 802.x-nät). ARP samlar alla IP/MAC-adresspar i en tabell, en cache. När IPv4 skall skicka ett paket, skickar den en ARP-förfrågan för att ta reda på MAC-adressen till nästa nod. 22

Från IPv4-adress till MAC-adress (2) Om ARP saknar den efterfrågade MAC-adressen i sin tabell, skickar den ett ARP request message till samtliga datorer anslutna till det lokala nätet. ARP request IP v.x.y.z A B C D 23

Från IPv4-adress till MAC-adress (3) Den dator som har IPv4-adress v.x.y.z svarar med ett ARP reply message som innehåller datorns MACadress. ARP reply MAC a:b:c:d:e:f A B C D 24

Från IP-adress till MAC-adress (4) Om IPv4-adressen tillhör ett annat nät skickas paketet till den vägväljare som kopplar ihop det lokala nätet med omvärlden. A B C D E F G H Nätet Vägväljare för nätlagret = router 25

ARP (1) 26

ARP (2) 27

Från IPv6-adress till MAC-adress NDP ersätter ARP NDP ingår i ICMPv6 Internet Control Message Protocol Stödprotocol till IPv6 Neighbor-Solicitation Message motsvarar ARP request Neighbor-Advertisement Message motsvarar ARP reply

NDP (1) 29

NDP (2) 30

Routing i en värddator Värddatorn måste veta Finns destinationen på eget nät/lan? Om inte, vilken är vägen ut från nätet/lanet? Jämför egen nätid med destinationens: Om samma: ARP request efter destinationens MACadress Om olika: ARP request efter default gateways MACadress 31

IPv6 adresser (2) Hela adressrymden är indelad ett antal block Varje block igenkänns med ett block prefix 001 = global unicast (vanlig dator-till-dator) 1111 110 = unique local unicast, motsvarar privata IPv4-adresser 1111 1110 11 = link local används vid autokonfigurering, kombineras med delar av MACadressen 32

IPv6-adresser (3) IPv6-adresser skrivs i 8 grupper om 4 hexadecimala siffror Varje grupp skiljs åt med : (kolon) Inledande 0or i grupp får strykas Flera grupper med 0or får föras samman Noteras med tomt mellan kolon : : Bara en sådan förkortning per adress 33

IPv6-adresser (4) FDEC : 0102 : 0000 : 0000 : 0000 : EB82 : 0013 : 14A5 kan förkortas till FDEC : 102 : : EB82 : 13 : 14A5 34

IPv6-adresser (5) Hur skilja nät-id från värd-id? Anges med en nätmask. 1a i en position anger nät-id 0a i en position anger värd-id Anges som antalet konsekutiva 1or Nät-id alltid första delen av adressen Exempel prefix: FDEC::BBFF:0:FFFF/60 De 60 första bitarna i adressen utgör nät-id 35

IP-adresser (IPv4) IPv4-adresser består av 32 bitar. Skrivs som fyra tal med punkter emellan, tex. 130.235.202.173 Två delar: en nätidentitet (nät-id) och en värdidentitet (värd-id). Exempel: 130.235.200 är institutionens nätadress. 36

IPv4-adresser forts. Det finns tre olika adressklasser: klass A, B och C. A: B: C: 7 24 0 nät-id värd-id 14 16 10 nät-id värd-id 21 8 110 nät-id värd-id 37

Klasslös adressering Det finns även klasslös adressering. Man använder en så kallad mask för att ange vilka bitar som hör till nät-id respektive värd-id. En etta i masken indikerar att adressbiten på motsvarande plats ingår i nät-id. 38

Adressexempel Adress: 11011110 00010111 01000011 01000100 Mask: 11111111 11111111 11000000 00000000 Nät-id: 11011110 00010111 01000000 00000000 Värd-id: 00000000 00000000 00000011 01000100 39

IPv6-paket huvud data 40 bytes 0-65.535 bytes 40

Innehållet i IPv6 pakethuvudet 0 4 12 16 24 31 Vers. Traffic class Flow label Payload length Next header Hop limit Sändaradress (16 bytes) Mottagaradress (16 bytes) 41

IPv4-paket huvud data 20-60 bytes 0-65.516 bytes 42

Innehållet i IPv4 pakethuvudet 0 4 8 16 31 vers. hl. typ paketlängd sekvensnummer frg. fragmentposition livstid protokoll kontrollsumma sändaradress mottagaradress ev. tillval utfyllnad 43