Högt barnafödande trots ekonomisk kris SCB i Almedalen: Det går bra för Sverige Men finns det både vinnare och förlorare på en och samma gång Lotta Persson Prognosinstitutet Lotta.Persson@scb.se
Barnafödandet i Sverige Barnafödandet i Sverige och i andra länder Barnafödande och konjunktur Vad händer med barnlösheten Tredje barnet en ny trend? Barnafödandet skiljer sig för svenskar med olika bakgrund Framtidens barnafödande
Det går bra för Sverige Fruktsamhetstal i ett urval europeiska länder 2,40 2,20 2,00 1,80 Island Frankrike Sverige Norge Danmark Finland 1,60 1,40 1,20 Spanien Italien Tyskland 1,00 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010
Upp- och nedgångarna Summerat fruktsamhetstal. Barn per kvinna. 2,5 2,0 2,14 1,98 1,5 1,51 1,0 0,5 0,0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 År
Sysselsatta drar upp Summerat fruktsamhetstal. Barn per kvinna 2,2 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 Sysselsatta Arbetslösa Ekonomiskt bistånd Studerande 0,8 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Föregående års arbetsmarknadsstatus
Barnlösheten minskar Andel barnlösa vid 45 års ålder 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1935 1940 1945 1950 1955 1960 1965 Födelseår
Barnafödandet startar senare Medelålder vid första barnets födelse 30 28 26 24 22 200 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Hjälp att bli gravid? Användes något hjälpmedel för att ni skulle få barn? Ålder vid första barnets födelse. Procent 50 40 30-27 år 28-33 år 34-40 år 20 10 0 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Källa: SCB (2009) Barn eller inte?
Barnlöshet i framtiden? Andel barnlösa efter ålder 50 40 30 20 10 1975 1970 1960 1965 0 30 35 40 45 Ålder
Tredje barnet en ny trend?
Många vill ha tre barn Andel som tycker att tre barn är det ideala Cypern Frankrike Grekland Sverige Finland Estland Danmark Kroatien Turkiet Slovenien Polen Litauen Lettland Spanien Slovakien Belgien Irland Ungern Storbritannien Nederländerna Italien Luxenburg Malta Tyskland Tjeckien Portugal Bulgarien Rumänien Österrike 0 10 20 30 40 50 Källa: Eurobarometern 2006
Tredje barnet ökar Antal födda tredje barn per 1000 tvåbarnsmödrar 120 100 80 60 40 20 20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-39 år 40-44 år 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 År
Tredje barnet ökar Antal födda per 1000 tvåbarnsmödrar 120 100 80 60 40 Kvinnor födda 1940 1950 1960 1970 1975 1980 20 0 20 25 30 35 40 45 Ålder
Upp- och nedgångar Antal födda tredje barn per 1000 tvåbarnsmödrar 120 100 80 60 40 20 20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-39 år 40-44 år 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 År
Vad beror uppgången på? Benägenhet för tvåbarnsmammor att få ett tredje barn 1,20 1,00 Tredje barnet - en ny trend? 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 1998 2000 2002 2004 2006 2008 kontrollerat för ålder kontrollerat för ålder, födelselandgrupp, utbildningsnivå, arbetsmarknadsstatus, familjetyp, disponibel inkomstnivå, typ av bostad,
Trenden starkast i storstäderna Benägenhet för tvåbarnsmammor att få ett tredje barn 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 Storstäder Förorter Större städer Övriga kommuner 0,2 0,0 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Kontrollerat för ålder, födelselandgrupp, utbildningsnivå, arbetsmarknadsstatus, familjetyp, disponibel inkomstnivå och bostadstyp
Storstäderna går om i mitten av 1990-talet Antal födda tredje barn per 1000 tvåbarnsmödrar 50 40 30 20 Storstäder Förorter Större städer Övriga kommuner 10 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
Vanligare att ha många barn i vissa områden Barntäthet i Stockholms läns SAMS-områden Antal barn per barnfamilj 2,50 2,25 2,00 1,75 1,50 1,25 1,00 0,75 0,50 0,25 0,00 74 områden: Lilla Essingen, Solna centrum, Reimersholme, Kärrtorp 288 områden: Hammarbyhöjden, Haninge centrum Häggviks centrum Vendelsömalm 337 områden: Granängsringen, Norra Mälarhöjden, Dalarö, Västra Helenelund 0 100 200 300 400 500 600 700 64 områden: Norra Ronna Norra Rinkeby Norra Djursholm Solsidan, Nacka
Ett tredje barn vanligare i områden med hög barntäthet Benägenhet för tvåbarnsmammor att få ett tredje barn Storstäder Förorter Större städer Övriga kommuner Barntäthet i SAMS-områden Låg Medellåg Medelhög Hög Låg Medellåg Medelhög Hög Låg Medellåg Medelhög Hög Låg Medellåg Medelhög Hög ref 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 Kontrollerat för ålder, födelselandgrupp, utbildningsnivå, arbetsmarknadsstatus, familjetyp, disponibel inkomstnivå
Barnafödandet för olika grupper svenskar
Fler med utländsk bakgrund Sveriges befolkning 2008 14% 7% 1,3 milj 0,6 milj 4% 0,4 milj Födda i Sverige med två föräldrar födda i Sverige Utrikes födda 6,9 milj Födda i Sverige med en utrikes född förälder 75% Födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar
Skillnader i fruktsamhetstal Summerat fruktsamhetstal 1970-2008. Barn per kvinna. 2,6 2,4 2,2 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,00 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Födda i Sverige, föräldrar födda i Sverige Utrikes födda Födda i Sverige, en förälder utrikes född Födda i Sverige, två utrikes födda föräldrar
Den närmaste tiden Summerat fruktsamhetstal. Barn per kvinna. 2,5 2,0 2,14 1,98 1,5 1,51 1,0 0,5 0,0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 År
Vi har nått toppen? Summerat fruktsamhetstal per månad. Barn per kvinna 2,10 2,00 1,90 1,80 1,70 1,60 1,50 2011 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2010 2009 2008
Framtiden Summerat fruktsamhetstal 1970-2010 samt prognos 2011-2060 2,5 2,0 1,5 Prognos 1,82 barn per kvinna 1,0 0,5 0,0 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 År
SCB i Almedalen Lotta.Persson@scb.se