SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 180 högskolepoäng

SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 180 högskolepoäng Linköping Utbildningsplan Fastställd av fakultetsstyrelsen för Hälsouniversitetet 2006-11-01 Dnr LiU 1242/41 Reviderad 2007-06-27 Dnr LiU 1242/41 Reviderad 2009-11-17 Dnr LiU 1242/41 1

Utbildningsplan för Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Inriktning Programmets inriktning är mot sluten vård/sjukhusbaserad vård, närsjukvård och avancerad hemsjukvård. Arbetsledning, vetenskaplig metod, medicinsk teknik och hälso- och sjukvårdsinformatik är viktiga inslag i programmet. Omfattning och nivå Omfattning: Sjuksköterskeprogrammet omfattar 180 högskolepoäng och fullgjorda kursfordringar leder till sjuksköterskeexamen och kandidatexamen (Bachelor of Science in Nursing). Socialstyrelsen utfärdar legitimation. Nivå: Grundnivå. Allmänna mål I Högskolelagen 1 kap, 8 (SFS 1992:1434 med däri gjorda ändringar) har följande mål för den grundläggande högskoleutbildningen fastlagts: Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Lag (2006:173). Nationella mål för sjuksköterskeexamen Enligt förordning om ändring i Högskoleförordningen (SFS 2006:1053): Omfattning Sjuksköterskeexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Mål För sjuksköterskeexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som sjuksköterska. Kunskap och förståelse För sjuksköterskeexamen skall studenten 2

visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, visa kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet, visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar barns, kvinnors och mäns hälsa, och visa kunskap om relevanta författningar. Färdighet och förmåga För sjuksköterskeexamen skall studenten visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten och närstående identifiera vårdbehov, upprätta omvårdnadsplan samt ge vård och behandling, visa förmåga att hantera läkemedel på ett adekvat sätt samt kunna informera patienten om läkemedlens effekter och biverkningar, visa förmåga att identifiera behov av och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete, visa förmåga att initiera metodförbättring och kvalitetssäkring, visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika målgrupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. Värderingsförmåga och förhållningssätt För sjuksköterskeexamen skall studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete För sjuksköterskeexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. 3

Lokala mål Härutöver gäller följande lokala mål för utbildningsprogram vid Hälsouniversitetet i Linköping: Studenten skall efter genomgången utbildning - ha uppnått en interprofessionell kompetens för att bland annat främja anställningsbarheten, - med problembaserat lärande som pedagogiskt verktyg kunna definiera problem, söka och värdera kunskap för att kunna lösa frågeställningar som uppkommer i det framtida yrkesutövandet, - ha uppnått genusmedvetenhet som kommer till uttryck i det framtida yrkesutövandet, - visa kunskap om evidensbaserad vård och förbättringsarbete för att kunna initiera och arbeta med utveckling av hälso- och sjukvård, och - tillägnat sig kunskap och förståelse för andra länder och internationella förhållanden ur ett hälsoperspektiv för att främja kvalitet och internationell rörlighet. Specifika mål för sjuksköterskeprogrammet - uppnått beredskap för att verka i nya former av hälso- och sjukvård innefattande avancerad medicinsk teknik, informationsteknik, egenvård och ledarskap (SOSFS 2001:12, SOSFS 1996:18, SOSFS 1993:17). Hälsouniversitetets pedagogiska grundsyn Sjuksköterskeprogrammet i Linköping bedrivs med Problembaserat Lärande (PBL) som pedagogisk filosofi och metod. PBL innebär att studentens delaktighet i lärandet är i fokus. Studenten tar eget ansvar för att bedöma vad han/hon behöver lära sig, genom att både i teoretisk och praktisk utbildning analysera och hantera situationer som har anknytning till sjuksköterskeyrket. Studenten söker kunskap, sovrar, tillämpar och värderar denna, samt utvärderar sitt eget lärande. Undervisningen är upplagd för att stimulera och stödja studentens utveckling av professionell kompetens och självständighet i lärande. Yrkesanknutna situationer används som underlag för problembearbetning och för att skapa motivation och meningsfullhet i studierna. Studenter arbetar tillsammans i mindre grupper, dels för att träna samarbete, dels för att bidra till varandras lärande. Lärare verkar i PBL dels som handledare genom att utmana, följa och återkoppla studenternas lärande, dels genom att bidra med kunskap på ett sätt som stimulerar och kompletterar. Sjuksköterskeyrket Sjuksköterskans arbete skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och arbetet skall utföras i enlighet med gällande författningar. Sjuksköterskans huvudsakliga kompetensområden är omvårdnadens teori och praktik, ledarskap, utveckling, utbildning och forskning (Socialstyrelsen 2005). Sjuksköterskans huvudsakliga arbetsområden grundas i omvårdnadsvetenskap, medicinsk vetenskap och beteendevetenskap och sjuksköterskan skall tillämpa kunskaperna i konkreta omvårdnadssituationer. Sjuksköterskan har i sin yrkesutövning primärt ansvar för omvårdnaden och skall självständigt kunna tillämpa omvårdnadsprocessen vilket innebär att bedöma omvårdnadsanamnes och status, fastställa omvårdnadsdiagnoser och omvårdnadsordinationer samt planera, genomföra och utvärdera omvårdnad. Omvårdnadsarbetet bedrivs i samarbete med 4

andra professioner. Sjuksköterskan skall kunna kommunicera med patienten och övriga runt patienten. Information och undervisning är ett centralt inslag i sjuksköterskans vardag för att patienten skall kunna fatta egna beslut angående vården. Sjuksköterskan skall självständigt utföra eller medverka i undersökningar och behandlingar och kritiskt reflektera över och utföra ordinationer. Centralt är även frågor rörande prevention, säkerhet och kvalitet samt reflektion över vårdmiljön, en miljö som präglas av delaktighet och förbättringsarbete. Enligt lagar och författningar (HSL 1982:763, SOSFS 1993:17) skall all vård av god kvalitet bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet vilket förutsätter ständigt utvecklingsarbete och forskning, personlig och professionell utveckling samt ledarskap. Sjuksköterskeyrket innebär också att handla enligt yrkets etiska kod utifrån regler och verksamhetens mål samt att tillägna sig ett kritiskt tänkande och vara öppen för förändringar. Huvudsakligt ämnesområde Inom omvårdnadsvetenskap studeras individens förutsättningar för hälsa, reaktioner på sjukdom och ohälsa samt effekter av vård och behandling. Vidare studeras individens resurser för att bibehålla eller återhämta hälsan eller acceptera förändrad livs- och hälsosituation. Häri ingår primär- och sekundärprevention, symtombehandling, vårdande och rehabiliterande åtgärder. I fokus finns också samspelet vårdare, vårdtagare, närstående i olika sammanhang och miljöer genom hela vårdkedjan Programmets innehåll och uppläggning Omfattning Sjuksköterskeprogrammet omfattar sex terminers heltidsstudier, totalt 180 högskolepoäng. Omvårdnadsvetenskap utgör det huvudsakliga ämnesområdet i utbildningen och omfattar minst 90 högskolepoäng. Övriga ämnesområden är medicinsk vetenskap minst 52,5 högskolepoäng och beteendevetenskap minst 30 högskolepoäng. En valbar kurs tillför 7,5 högskolepoäng till något av ämnesområdena. Praktiska studier är en del i samtliga kurser, en del är verksamhetsförlagd och en del är färdighetsträningar i träningscenter. Kurser I programmet ingår följande kurser: Kurs 1: Omvårdnad och människa i utveckling, 30 högskolepoäng Centralt i kursen är omvårdnadsprocessen, organisation, kommunikation och livsstil. Centralt är också kroppens normala byggnad och funktion. Delkurs: Hälsa-Etik-Lärande 1, 12 högskolepoäng som läses integrerat med studenter från övriga utbildningar på HU. Kurs 2: Omvårdnad och den unga människan, 30 högskolepoäng Centralt i kursen är den unga människans fysiologiska, psykologiska och sociala utveckling och behov, hälsa, stress, egenvård och folkhälsosjukdomar. I kursen integreras medicinsk teknik I, 7,5 högskolepoäng. 5

Kurs 3: Omvårdnad vid ohälsa - den vuxna människan I, 30 högskolepoäng Centralt i kursen är den vuxna människans behov av omvårdnad och prevention vid sjukdomstillstånd och skador som får konsekvenser för cirkulation, respiration, elimination och egenvård. I kursen integreras vetenskaplig metod I, 7,5 högskolepoäng och hälso- och sjukvårdsinformatik I, 4 högskolepoäng. Kurs 4: Omvårdnad vid ohälsa - den vuxna människan II, 30 högskolepoäng Centralt i kursen är den vuxna människans behov av omvårdnad, prevention och patientundervisning för egenvård vid sjukdomstillstånd och skador som får konsekvenser för nutrition, metabolism och reproduktion. I kursen integreras Hälsa-Etik-Lärande II, 3 högskolepoäng, vetenskaplig metod II, 7,5 högskolepoäng och hälso- och sjukvårdsinformatik II, 3,5 högskolepoäng. Kurs 5: Omvårdnad vid komplexa tillstånd - den äldre människan, 15 högskolepoäng Centralt i kursen är den äldre människans behov av prevention, omvårdnad och rehabilitering vid fysiska och psykiska åldersförändringar och sjukdom. Hälsoarbete, vägledning för egenvård och omvårdnadsåtgärder för patienter och anhöriga ingår. I kursen integreras medicinsk teknik II, 4 högskolepoäng. Kurs 6: Omvårdnad vid komplexa tillstånd - den svårt sjuka människan, 15 högskolepoäng Centralt i kursen är omvårdnad av den svårt sjuka människan och dennes förmåga att hantera förändrade förutsättningar, som kan relateras till komplexa sjukdomstillstånd. Vårdplanering, evidensbaserad vård och ledarskap ingår. I kursen integreras medicinsk teknik II, 3,5 högskolepoäng. Kurs 7: Sjuksköterskan och ledarskapet, 7,5 högskolepoäng Centralt i kursen är sjuksköterskans arbetsledande funktion, ledarskapets olika roller och ledarstil. Kurs 8: Valbar kurs, 7,5 högskolepoäng Från omvårdnads- medicinsk och beteendevetenskap i förhållande till sjuksköterskans kompetensområden. Kurs 9: Examensarbete i omvårdnadsvetenskap, 15 högskolepoäng Examensarbetet är ett självständigt arbete som fördjupar teori- och metodkunskaper där empiri och teori relateras till varandra. En avgränsad studie genomförs under handledning. Kursövergripande moment Ett antal moment med särskild betydelse för sjuksköterskans kompetens återkommer och fördjupas genom hela programmet. Dessa moment är: omvårdnadens teori - begrepp - process, kommunikation och bemötande, 6

förbättringskunskap, etik, vetenskapligt förhållningssätt, ansvar för och hantering av läkemedel. Akademisk nivå Den akademiska nivån uppnås efter fullgjorda 180 högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom omvårdnadsvetenskap. Examensarbete om minst 15 högskolepoäng ingår. (SFS 2006:1053) Kursernas innehåll bygger på varandra och skall genomföras i turordning. Kursplaner För varje kurs inom programmet finns en kursplan. Kursplanen är strukturerad i mål som relateras till kompetensområden. Ingående kompetenser Målen för sjuksköterskeutbildningen beskrivs i utbildningens kursplaner som kompetenser. Studenten ska nå professionell kompetens motsvarande en nyutbildad sjuksköterska. Den övergripande och sammanhållande kompetensen benämns Sjuksköterskekompetens, se figur 1. Den visar sig i ett professionellt förhållningssätt som sjuksköterska och en utvecklad informationskompetens. Figur1. Sjuksköterskekompetens med ingående kompetenser. Sjuksköterskekompetensen inrymmer särskilda kompetenser med olika fokus, vilka skapar helheten av den kompetens som visar sig i ett professionellt förhållningssätt: Omvårdnadskompetens visar sig i hur sjuksköterskan analyserar, tolkar, genomför och förhåller sig i omvårdnadsprocessen med dess faser. Omvårdnadskompetensen är den mest utmärkande och unika kompetensen för sjuksköterskan. Medicinsk kompetens visar sig i hur sjuksköterskan analyserar, tolkar och tillämpar kunskap från etiologi, patofysiologi, medicinsk behandling relaterat till i första hand omvårdnadsprocessen. 7

Didaktisk kompetens visar sig i hur lärprocesser, relaterade till patienter, personal, lärande organisation och det egna lärandet, identifieras, analyseras, genomförs och utvärderas. Interprofessionell kompetens visar sig i medvetenhet och förhållningssätt när det gäller den egna professionen i relation till och i samarbete med andra professioner. Kontextkompetens visar sig i medvetenhet och förhållningssätt när det gäller den egna professionen och hälso-, vård och omsorgsverksamheten i relation till samhället på olika sätt (ex samhällsstruktur, kulturer, politik, globalt). Ledarskapskompetens visar sig i förmåga att fatta beslut som bygger på medvetenhet, kunskap och kritiskt förhållningssätt och med detta som grund leda, organisera, dokumentera och utvärdera hälso-, vård- och omsorgsverksamheten inom sjuksköterskans ansvarsområde. Progression i utbildningen Progressionen i utbildningen beskrivs som ökade krav i förhållande till ovan nämnda kompetenser. Kompetenserna relateras till problembearbetningsprocesser av olika karaktär beroende på fokus. Kraven uttrycks genom: - att problembearbetning relateras till förmågan att definiera, analysera, belysa, göra val, handla, värdera och utvärdera problem i aktuella situationer. Studenten ska visa ökad förståelse, självinsikt och färdigheter i att hantera de situationer hon/han möter som sjuksköterska - att de situationer studenten ska kunna hantera ändrar karaktär och komplexitetsgrad - att studenten i utvecklingen av professionellt förhållningssätt ska visa ökad medvetenhet om och hur övriga kompetenser tillsammans blir sjuksköterskekompetens. - progressionen i kursplanernas läranderesultat visas genom användande av aktiva verb. Kvalitetssäkring En kontinuerlig utvärdering av olika utbildningsmoment sker fortlöpande vilket kan innebära vissa förändringar vad gäller uppläggning och innehåll. Övrig information Kurser som kan vara öppna för andra studenter, t ex sjuksköterskor med en äldre utbildning som vill komplettera sin utbildning så att den motsvarar nuvarande är kurs 7: Sjuksköterskan och ledarskapet och kurs 9: Examensarbete i omvårdnadsvetenskap. Det finns möjlighet att genomföra hel eller del av kurs vid annat universitet inom och utom EU. Examination Bedömning sker fortlöpande under utbildningen och grundas på ingående obligatoriska moment. Obligatoriska moment framgår av kursplanerna och omfattar deltagande och aktivitet vid basgruppsträffar, seminarier och verksamhetsförlagd utbildning inklusive färdighetsträningar. Examinationen fungerar som återkoppling till studenten och utbildningen över uppnådda läranderesultat. Resultat av examinationen avgör om studenten bedöms ha inhämtat tillräckliga kunskaper och färdigheter inom det aktuella området. Examination av såväl teoretiska som 8

praktiska kunskaper sker individuellt och i grupp och sker även i form av fördjupningsarbeten, rapporter och seminarier. Olika former för examination förekommer och bedömning sker fortlöpande under utbildningen. Antal examinationstillfällen Följande gäller för kurser med begränsat antal examinationstillfällen: Resurskrävande examinationsformer är begränsade till sammanlagt fem gånger. Dvs student som inte godkänts vid ordinarie examinationstillfälle har möjlighet att genomgå provet vid ytterligare fyra tillfällen. Därefter ges inget ytterligare tillfälle (gäller till beslut fattats om former för examination i de nya kurserna). Övriga examinationsformer har studenten rätt gå igenom ett obegränsat antal gånger. Tidpunkten för omtentamen skall anges i början av varje termin. Den studerande har rätt att anmäla behov av stöd efter två underkända prov. Byte av examinator Student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller del av kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Verksamhetsförlagd utbildning Bedömning av studentens prestation under VFU relaterat till studentens uppfyllande av kursens mål, görs vid samtal mellan student, handledare och kontaktlärare. Till grund för samtalet ligger studentens inlärningsplan, loggbok med handledarkommentarer samt handledarens skriftliga bedömningsunderlag och studentens skriftliga självbedömning och reflektion. Vid underkänt på verksamhetsförlagd utbildning får studenten göra detta moment ytterligare en gång. Tidpunkt för omprövning bedöms i varje enskilt fall men kan ske endast när lärare och handledare finns att tillgå. Omfattning av omtentamen och förnyad bedömning av verksamhetsförlagd utbildning För såväl omtentamen som förnyad bedömning av verksamhetsförlagd utbildning gäller att omfattningen skall vara densamma som vid ordinarie examination respektive första bedömningstillfället. Avrådan Studenternas utveckling under studietiden följs fortlöpande för att det skall vara möjligt att hjälpa den som får problem i utbildningen. Studenten skall beredas möjlighet att med studievägledare diskutera åtgärder som kan bidra till förutsättningarna att klara utbildningen. Vid tveksamhet om en students möjligheter att med godkänt resultat fullfölja utbildningen, inklusive lämplighet att utöva yrket, skall berörda lärare och/eller handledare via programansvarig initiera en prövning av dessa frågor. En sådan prövning bör ske så tidigt som möjligt under studietiden. Den skall göras av utbildningens programutskott i samråd med utbildningens studiesociala grupp om sådan finns vid programmet, berörda lärare och den berörda studenten. Om denna bedömning leder till avrådan till fortsatta studier skall studenten beredas möjlighet att med studievägledare diskutera alternativa utbildningar. När programutskott eller studiesocialt utskott behandlar ärende som rör avrådan av student ersätts ordinarie studentföreträdare av någon från Consensus ledning. 9

Anmälan till examination/tentamen Inför varje kurs anges hur anmälan till tentamen skall gå till. I övrigt tillämpas Föreskrifter rörande examination och examinatorer enligt beslut vid Linköpings Universitet Dnr: LiU 1109/00-40. Genomgång av termin Student får genomgå termin två gånger. Betyg Betyg sätts i slutet av varje kurs och grundas på en bedömning av samtliga förväntade läranderesultat som anges i aktuell kursplan. Betygen Godkänd och Underkänd tillämpas. Examensbevis och examensbenämning Student som genomgått utbildningen med godkända betyg i samtliga kurser erhåller examensbevis med examensbenämningen sjuksköterskeexamen och kandidatexamen i omvårdnadsvetenskap, Bachelor of Science in Nursing, varefter Socialstyrelsen utfärdar legitimation. Av examensbeviset skall framgå att endast betygen Godkänd och Underkänd ges på utbildningen. Föreskrifter om behörighet Grundläggande behörighet: Föreskrifter om grundläggande behörighet enligt högskoleförordningen kap 7 5. Särskild behörighet Förutom grundläggande behörighet krävs särskild behörighet enligt följande: Kunskaper motsvarande: (Standardbehörighet F.1.1) Matematik kurs B eller 1 åk HSENTTe eller 2 åk SoEkDuMu eller komvux etapp 2. Samhällskunskap kurs A eller 2 åk från två-/treårig linje eller komvux etapp 2. Naturkunskap kurs B eller 2 åk HSSoKoEp eller komvux etapp 3 alternativ istället för Naturkunskap B. Fysik A eller Fysik 3 åk NT eller komvux etapp 3 samt Kemi A eller 3 åk N eller 2 åk T eller 1 åk TeKe eller komvux etapp 3 samt Biologi A eller 2 åk N eller 1 åk T eller komvux etapp 2. Naturkunskap B kan också ersättas med: Omvårdnadsprogrammet med kurserna Medicinsk grundkurs A och B samt Omvårdnad A och B. Lägst betyget godkänd eller betyget 3 i kurs eller ämne som utgör särskild behörighet. Tröskelregler Kursernas innehåll bygger på varandra och skall genomföras i turordning till och med kurs 5. Följande tröskelregler gäller för behörighet att gå vidare i utbildningen: Behörighetskrav för tillträde till: - kurs 2 godkänt basgruppsarbete, VFU och färdighetsträning från kurs 1, - kurs 3 - godkänt betyg från kurs 1 samt godkänt basgruppsarbete, VFU och färdighetsträning från kurs 2, 10

- kurs 4 - godkänt betyg från kurs 2 samt godkänt basgruppsarbete och VFU från kurs 3, - kurs 5 - godkänt betyg från kurs 3 samt godkänt basgruppsarbete och VFU från kurs 4, - kurs 6 - godkänt betyg från kurs 4 samt godkänt basgruppsarbete och VFU från kurs 5 - kurs 7 godkänt betyg från kurs 4 samt godkänt basgruppsarbete och VFU från kurs 5 - kurs 8 godkänt betyg från kurs 3 samt godkänt basgruppsarbete och VFU från kurs 4, - kurs 9 godkänt betyg från kurs 3 samt godkänt basgruppsarbete och VFU från kurs 4. Student som inte uppfyller kraven kan ansöka om dispens hos programstudierektor/programutskott. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter Denna utbildningsplan gäller från och med höstterminen 2007. Studenter som vårterminen 2007 genomfört studier på programmets terminer 1-6 slutför studierna enligt den utbildningsplan som de antagits till (1999-09-02, senast reviderad 2002-08-20) dock längst tom höstterminen 2009. För övriga föreskrifter om anstånd, studieuppehåll, återkomst, tillgodoräknande etc hänvisas till av Hälsouniversitetets fakultetsstyrelse fastställda Studieadministrativa regler för Hälsouniversitetets utbildningar ( Linköpings universitets regelsamling RS H7:06). 11

Bilaga 1 till utbildningsplan för sjuksköterskeprogrammet 2006-11-12 Av högskoleförordningens Bilaga 2 Examensordningen framgår vilka generella examina som kan utfärdas på grundnivå och på avancerad nivå. För varje examen anges omfattning i högskolepoäng, mål, krav på självständigt arbete (examensarbete) samt att i övrigt skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i examensbeskrivningen. Enligt högskoleförordningen gäller för kandidatexamen följande. EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ GENERELL EXAMEN Kandidatexamen Omfattning Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Mål Kunskap och förståelse För kandidatexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga För kandidatexamen skall studenten - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och 12

- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Övrigt För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Fullgjorda kursfordringar och utfärdad sjuksköterskeexamen enligt denna utbildningsplan uppfyller kraven för kandidatexamen (Bachelor of Science in Nursing). Student som uppfyller fordringarna för kandidatexamen (Bachelor of Science in Nursing) har att begära examensbevis. Begäran om examensbevis skall göras på särskild blankett. 13

Bilaga 2 till utbildningsplan för sjuksköterskeprogrammet 2006-11-12 Programmets innehåll och uppläggning Omfattning Sjuksköterskeprogrammet omfattar sex terminers heltidsstudier, totalt 180 högskolepoäng. Omvårdnadsvetenskap utgör det huvudsakliga ämnesområdet i utbildningen och omfattar minst 90 högskolepoäng. Övriga ämnesområden är medicinsk vetenskap minst 52,5 högskolepoäng och beteendevetenskap minst 30 högskolepoäng. En valbar kurs tillför 7,5 högskolepoäng till något av ämnesområdena. Praktiska studier är en del i samtliga kurser, en del är verksamhetsförlagd och en del är färdighetsträningar i träningscenter. Kurser I programmet ingår följande kurser: Kurs 1: Omvårdnad och människa i utveckling, 30 högskolepoäng Centralt i kursen är omvårdnadsprocessen, organisation, kommunikation och livsstil. Centralt är också kroppens normala byggnad och funktion. Delkurs: Hälsa-Etik-Lärande 1, 12 högskolepoäng som läses integrerat med studenter från övriga utbildningar på HU. Ämnesområden är omvårdnadsvetenskap 15 hp, medicinsk vetenskap 7,5 hp, beteendevetenskap 7,5 hp. Kurs 2: Omvårdnad och den unga människan, 30 högskolepoäng Centralt i kursen är den unga människans fysiologiska, psykologiska och sociala utveckling och behov, hälsa, stress, egenvård och folkhälsosjukdomar. I kursen integreras medicinsk teknik I, 7,5 högskolepoäng. Ämnesområden är omvårdnadsvetenskap 15 hp, medicinsk vetenskap 7,5 hp, beteendevetenskap 7,5 hp. Kurs 3: Omvårdnad vid ohälsa - den vuxna människan I, 30 högskolepoäng Centralt i kursen är den vuxna människans behov av omvårdnad och prevention vid sjukdomstillstånd och skador som får konsekvenser för cirkulation, respiration, elimination och egenvård. I kursen integreras vetenskaplig metod I, 7,5 högskolepoäng och hälso- och sjukvårdsinformatik I, 4 högskolepoäng. Ämnesområden är omvårdnadsvetenskap 15 hp, medicinsk vetenskap 15 hp,. Kurs 4: Omvårdnad vid ohälsa - den vuxna människan II, 30 högskolepoäng Centralt i kursen är den vuxna människans behov av omvårdnad, prevention och patientundervisning för egenvård vid sjukdomstillstånd och skador som får konsekvenser för nutrition, metabolism och reproduktion. 14

I kursen integreras Hälsa-Etik-Lärande II, 3 högskolepoäng, vetenskaplig metod II, 7,5 högskolepoäng och hälso- och sjukvårdsinformatik II, 3,5 högskolepoäng. Ämnesområden är omvårdnadsvetenskap 15 hp, medicinsk vetenskap 7,5 hp, beteendevetenskap 7,5 hp. Kurs 5: Omvårdnad vid komplexa tillstånd - den äldre människan, 15 högskolepoäng Centralt i kursen är den äldre människans behov av prevention, omvårdnad och rehabilitering vid fysiska och psykiska åldersförändringar och sjukdom. Hälsoarbete, vägledning för egenvård och omvårdnadsåtgärder för patienter och anhöriga ingår. I kursen integreras medicinsk teknik II, 4 högskolepoäng. Ämnesområden är omvårdnadsvetenskap 7,5 hp, medicinsk vetenskap 7,5 hp, Kurs 6: Omvårdnad vid komplexa tillstånd - den svårt sjuka människan, 15 högskolepoäng Centralt i kursen är omvårdnad av den svårt sjuka människan och dennes förmåga att hantera förändrade förutsättningar, som kan relateras till komplexa sjukdomstillstånd. Vårdplanering, evidensbaserad vård och ledarskap ingår. I kursen integreras medicinsk teknik II, 3,5 högskolepoäng. Ämnesområden är omvårdnadsvetenskap 7,5 hp, medicinsk vetenskap 7,5 hp. Kurs 7: Sjuksköterskan och ledarskapet, 7,5 högskolepoäng Centralt i kursen är sjuksköterskans arbetsledande funktion, ledarskapets olika roller och ledarstil. Ämnesområden är beteendevetenskap 7,5 hp. Kurs 8: Valbar kurs, 7,5 högskolepoäng Från omvårdnads- medicinsk och beteendevetenskap i förhållande till sjuksköterskans kompetensområden. Ämnesområden är omvårdnadsvetenskap/medcinsk vetenskap/beteendevetenskap 7,5 hp. Kurs 9: Examensarbete i omvårdnadsvetenskap, 15 högskolepoäng Examensarbetet är ett självständigt arbete som fördjupar teori- och metodkunskaper där empiri och teori relateras till varandra. En avgränsad studie genomförs under handledning. 15