Tidningen:el EN TIDNING FRÅN DITT LOKALA ELFÖRETAG NUMMER 1-2007 ÅRGÅNG 61 El räddar liv Sjukvården alltmer elintensiv ELPRISKÄNSLIG INDUSTRI STOPPA KLIMATHOTET EN LEK OM ENERGI
FOTO: THOMAS HARRYSSON Allt ljus på Skövde Under ett par dagar i november fick Skövdeborna se sin stad i ett annat ljus. Då förskönades stadens centrum genom evenemanget Ljus i Skövde. Belysning av det offentliga rummet är inte bara till för att försköna våra stadsmiljöer. Det handlar också om att skapa trygga miljöer inte minst för kvinnor. Att ljus kan vara vackert och skapa trygghet uppmärksammas av allt fler svenska kommuner. Alingsås är den som brukar framhållas som föredöme och inspirationskälla. Där har man sedan flera år tillbaka en uttalad ljusstrategi för att skapa en vacker och trygg miljö för sina medborgare och kommunens årliga evenemang Lights in Alingsås har rönt stor uppmärksamhet även utanför landets gränser. Genom Ljus i Skövde sällar sig Skövde till de kommuner som nu vill visa upp sin ljusa (!) sida genom speciella ljusdagar. Under evenemangets två dagar demonstrerades i den centralt belägna Kyrkparken och bostadskvarteret Jupiter exempel på olika ljussättningar för att skapa en trygg och vacker utemiljö. Den annars så dystra Kyrkparken strålade nu av ljus. Bland ljusinstallationerna fanns buskbelysningar med 36 W blå lysrör och två nedåtriktade 150 W spotlights; stora träd belystes med fyra 50 W halogenstrålkastare; en av husgavlarna i bostadskvarteret Jupiter belystes med två 54 W blå lysrör. Arrangörerna bland annat Skövde kommun, Elektroskandia och Fastighetsägarna uppskattade att cirka 8 000 personer deltog i rundvandringarna mellan de utsatta ljuspunkterna. I samband med Ljus i Skövde ordnades också seminarier om belysning 2006 ETT DRAMATISKT ELÅR Torr sommar och lägre kärnkraftsproduktion. 2006 blev ett ovanligt väderår. Låg vårflod och onormalt lite nederbörd under sommaren gjorde att vattenmagasinen inte kunde fyllas till normala nivåer. Det ledde till att Sverige 2006 tvingades importera kraft och elpriset nådde en toppnotering i augusti. I oktober vände det och vi fick en onormalt hög tillrinning. I kombination med varmt väder och därmed lägre elanvändning förbättrades magasinens vattenlager. Vattenkraftsproduktionen under 2006 slutade på cirka 61,2 TWh (mot 72,3 TWh 2005). Kärnkraftsproduktionen uppgick till knappt 64,7 TWh (69,5). Minskningen berodde främst på produktionsstörningar i Forsmark 1 men också hos andra verk under sommaren och hösten. Övrig värmekraft, främst kraftvärme i industrin, svarade för 12,9 TWh (11,9). Vindkraftsproduktionen hamnade på 0,93 TWh. Drygt 6 procent av den svenska elproduktionen baserades på biobränslen. Totalt slutade elproduktionen i Sverige 2006 på 139,8 TWh mot 154,6 TWh 2005. Den låga egna produktionen under 2006 tvingade Sverige till en nettoimport av kraft från Ryssland, Polen och Tyskland. Detta ledde till att priserna höjdes kraftigt, med drygt 70 öre/kwh som toppnotering i augusti. I december tack vare det milda vädret under höst och vinter, ökad kärnkraftsproduktion och fallande priser på utsläppsrätter sjönk priserna till mer än hälften jämfört med augusti. Utvecklingen 2006 visar tydligt hur viktigt det är med god krafttillgång i Norden, säger Svensk Energis vd Bo Källstrand. Konkurrenskraftig el får vi om vi tillåts utnyttja våra goda förutsättningar att bygga konkurrenskraftiga kraftverk. TA KONTROLL ÖVER DIN ELRÄKNING! Ungefär hälften av alla elkunder i Sverige har inte tecknat något avtal om sin el. Det innebär att de har ett så kallat tillsvidareavtal med sitt elhandelsföretag. I de allra flesta fall är tillsvidareavtalen dyrare än andra avtal. Har man hus med elvärme kan man spara flera tusen kronor per år genom att i stället för ett tillsvidareavtal göra ett aktivt val och binda priset. Den som bor i lägenhet kan också spara pengar upp till 400 kronor om året, enligt Konsumenternas elrådgivningsbyrå. 22 Tidningen:el NUMMER 1-2007
NUMMER 1:2007 OMSLAGSFOTO: LASSE MODIN DEN LIVSVIKTIGA ELEN Elförbrukningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala ligger på 45 GWh per år. Det motsvarar ungefär vad det går åt till 1 800 eluppvärmda villor under ett år. Den svenska sjukvården har de senaste decennierna genomgått något av en teknisk explosion. Det är inte bara intensivvårdsavdelningarna som utrustats med avancerad teknik utan även de vanliga vårdavdelningarna. Den för allmänheten mest kända tekniken är nog defibrillatorn. Den första kom 1949 och har under åren utvecklats till ett säkert och effektivt instrument för att rädda liv. Defibrillatorn skickar ström genom kroppen för att motverka en onormal hjärtrytm och kan bokstavligen rädda livet på en patient. På sidorna 4 7 kan du i detta nummer av Tidningen El läsa om elektrikerna på Akademiska sjukhuset. Att elen är viktig även för den svenska basindustrin visar reportaget om pappersbruket Ortviken i Sundsvall, se sidorna sidorna 10 12. Klimatrapporterna har duggat tätt denna vinter och prognoserna visar på fler stormar, mer skyfall och värmeböljor. Med stora negativa rubriker är det lätt att känna att läget är hopplöst. Men så är inte fallet, visar artikeln på sidorna 14 15. Trevlig läsning! CHEFREDAKTÖR Lars Abelin Tidningen:el Distribueras till dig via ditt lokala elföretag. Se baksidan! Produceras av Svensk Energi, bransch- och intresseorganisation för landets elförsörjningsföretag. CHEFREDAKTÖR Lars Abelin, tidningenel@svenskenergi.se ANSVARIG UTGIVARE Eva Elfgren, eva.elfgren@svenskenergi.se ART DIRECTOR Anna-KarinJakobsson, anna-karin@thefactoryofdesign.se ADMINISTRATOR Kristina Sällström, kristina.sallstrom@svenskenergi.se TRYCK Sörmlands Grafiska Quebecor AB 2007 Sid. 4 7 EL RÄDDAR LIV När det blir fel i hjärtats eget elektriska system står livet på spel. Vi har besökt Akademiska sjukhuset i Uppsala och träffat elektriker och rörmokare. Med el och modern teknik räddas i dag de flesta som drabbas av hjärtproblem. Sid. 8 9 EN LEK OM ENERGI Det ska börjas i tid... Det har Civilförsvarsförbundet och Energimyndigheten uppmärksammat. De samarbetar i ett projekt där barn får lära sig om el och energi. Målet är att bygga upp en trygghet som passar i vardagen hemma. Sid. 10 12 ELPRISKÄNSLIG INDUSTRI Den svenska basindustrin är oerhört elintensiv och förra årets rekordstora höjning av elpriserna fick många att tala om kris. Vi har besökt pappersfabriken Ortviken, ett av landets mest elintensiva företag. Sid. 12 13 LJUSDESIGN I detta nummer visar vi på flera designade ljussättningar, från Åre i norr till Halmstad i söder. Dessutom presenterar vi en bild på vinnaren av Nordiska Ljuspriset 2006 Blue Lagoon Medical Center på Island. Sid. 14 15 MÖJLIGT AVVÄRJA KLIMATHOTET Trots alla negativa rubriker om klimathotet är läget inte hopplöst. Sverige har kommit långt i klimatarbetet och du kan som enskild individ göra mycket för att minska de utsläpp som är så negativa för klimatet. Sid. 16 BRÖDBAK GER FJÄRRVÄRME Vika Bröd i Stora Skedvi i Dalarna har blivit helt oberoende av olja. Överskottsvärmen vid bakningen av det brungräddade brödet lagras i en tank och används till uppvärmning av lokalerna. Överskottet säljs och används till fjärrvärme. 3
4 Tidningen:el NUMMER 1-2007
När det blir fel i hjärtats eget elektriska system står livet på spel. Med elektricitet utifrån och modern teknik räddas i dag de flesta som drabbas. Vårdens utveckling har bidragit till att dödligheten i i akut hjärtinfarkt halverats sedan 1980-talets början. EL räddar liv TEXT: MONIKA TROZELL FOTO: LASSE MODIN Denna råkulna vintermorgon går larmet på avdelning 50 g redan strax efter att dagpersonalen gått på sitt skift kl 06.45. På expeditionens speciella bildskärm, som via trådlös telefoni visar det ekg som tas redan i ambulansen, har en st-höjning avlästs. Det är tecknet på att patienten har en hjärtinfarkt med ett totalt stopp i ett kranskärl och då är det bråttom. Tid är muskel, lyder hjärtvårdens eget omformulerade ordspråk. Får man i gång blodförsörjningen till hjärtmuskeln inom en timme hinner ingen större skada ske. Ibland kan nybildade blodkärl ta över syreförsörjningen, men om så inte sker har hela området nedanför tilltäppningen efter sex timmar oåterkalleligt hunnit förstöras. Ju mindre skadat område desto större chans att hjärtat fortsättningsvis fungerar normalt. Därför skyndar sjuksköterska och läkare i väg för att möta patienten i akutmottagningens ambulansentré och sedan transportera honom vidare till kranskärlsröntgen, pci-labbet. Där väntar teamet som ska lokalisera och eliminera stoppet. Vårt riktmärke här på Akademiska sjukhuset i Uppsala är att personen ska vara behandlad inom en och en halv timme från att sos Alarm tagit emot samtalet. Då gäller det att alla delar i vårdkedjan fungerar, säger Stefan James, överläkare och chef för kranskärlsbehandlingarna. Via artären i ljumsken för han först upp en tråd av rostfritt stål och därefter en omslutande plastkateter upp mot hjärtat. På bildskärmen bredvid kan man följa trådens väg upp genom stora kroppspulsådern till de två kranskärlen, som sedan förgrenar sig över höger och vänster kammare. Röntgenbilden bekräftar ekg:et, här finns ett totalt stopp. Ballongen på slangen fylls då med vatten upp till samma kraftiga tryck som krävs för att fylla ett bildäck. Så sprängs också blodproppen och blodet strömmar åter fritt. Under ingreppet ges även proppförebyggande läkemedel, och i 95 procent av fallen lägger man in ett eller flera så kallade stent, metallnät som ska förhindra framtida förträngningar och proppar. Friska kranskärl har en slät och glatt yta, men med åren drabbas de av åderförkalkning och förträngningar. En ojämnhet eller spricka i kärlväggen är en signal till kroppen att komma och laga felet, och göra det genom en tilltäppande propp. En adekvat räddningsoperation i ett blödande blodkärl, men i kranskärlen slår den fel och stoppar syretillförseln till hjärtcellerna. Syrebristen ger bröstsmärtor som kallas kärlkramp när blod ändå tar sig igenom förträngningen. Utan något syre alls dör muskelvävnaden och det är alltså det som kallas hjärtinfarkt. På Akademiska sjukhuset görs ballongvidgning på alla patienter med akut hjärtinfarkt. Dessa ingrepp har tack vare en allt bättre utrustning och propplösande mediciner revolutionerat hjärtvården. Det är en dramatisk skillnad i snabbhet och säkerhet i vår teknik nu jämfört med för tio år sedan, säger Stefan James. Den välutvecklade kateterbehandlingstekniken har minskat dödligheten i hjärtinfarkter på Uppsalasjukhuset till cirka fem procent, trots att patienternas medelålder är relativt hög. Ballongvidgningen har också reducerat behovet av kranskärlsoperationer, som är ett betydligt större ingrepp. Den tidiga diagnostiken genom att ekg kan skickas från ambulansen har minskat tiden till behandling med nästan en timme, visade en undersökning som Uppsalaforskare nyligen gjort. För fem år sedan digitaliserades röntgenbilderna på Akademiska, och nu går det snabbt och enkelt att från datadiskarna plocka fram och jämföra med tidigare bilder. Skärmbilderna på det pumpande organet presenterar för oss tillfälliga gäster ett dramatiskt scenario, och jag undrar hur man påverkas av att röra om i livets källa hela dagarna, att så bokstavligt jobba med liv och död. Fascinationen finns även hos dem som arbetar här, men ett professionellt förhållningssätt tar över. Annars skulle man inte kunna jobba här. Det vi gör är roligt och meningsfullt och dessutom tekniskt utmanande, säger Stefan James, men visst ger konsekvenserna av dåliga vanor tankeställare. Alla vi på avdelningen försöker leva sunt, vi motionerar och tänker på maten och vikten. Och vi är noga med att det ska» Tidningen:el NUMMER 1-2007 5
Röntgenavdelningen är sedan fem år digitaliserad, och överläkare Stefan James kan enkelt på dataskärmen plocka fram tidigare bilder på patientens hjärta att jämföra med.» gå fram till patienterna att om de inte slutar röka så är det vi gör här meningslöst. Hjärtat tål kateterbehandlingen väl och allvarliga rytmrubbningar är inte så vanliga. Eftersom vi inte har någon känsel inuti blodkärlen är ingreppet relativt smärtfritt för patienten. Våra hjärtan är en imponerande maskin, som utan vila går och går dygnet runt år efter år. Det är en muskel inte större än en knuten hand med den eviga uppgiften att pumpa ut syresatt blod och näring till kroppens alla celler och samtidigt föra bort slaggprodukter och koldioxid. Pumpen styrs av ett automatiskt elektriskt retledningssystem. Hjärtats egna elektriska impulser genereras av specialiserade celler i sinusknutan i höger förmak. De fortplantas genom förmaken som då drar sig samman, skickas via en överledningscentral vidare till kamrarna som också drar ihop sig till ett nytt slag. Syrebrist i hjärtmuskelvävnaden är en av orsakerna till fel i elsystemet. Har man otur vid en hjärtinfarkt kan även en liten störning leda till att hjärtat stannar. Arytmier är samlingsbenämningen på alla former av onormala hjärtrytmer. Då tar de elektriska signalerna fel väg, ibland startar en impuls från ett annat område än sinusknutan, och ibland bildas en extra ledningsbana där det blir rundgång på impulserna. Den allvarligaste arytmin är kammarflimmer då det blir fullständigt elektriskt kaos. Hjärtat flimrar bara i stället för att slå och förmår inte pumpa ut blod i kroppen, ett tillstånd som snabbt måste hävas med avancerad hjärt-lungräddning om personen ska överleva. Behandlarna på PCI-lab kallar sig rörmokare, på Arytmilabbet intill återfinns elektrikerna. De för också in slangar i hjärtat, men dessa är försedda med elektroder. Med hjälp av dem kan rytmrubbningen stimuleras fram och de elektriska felen lokaliseras. Sedan bränns de felaktiga banorna av med radiofrekvensenergi. En sådan så kallad kateterablation görs till exempel vid olika former av takykardier, det vill säga när hjärtat slår för fort. Efter bara en dryg halvtimme är ballongvidgningen på pci-lab över och patienten flyttas till vårdavdelningen. Här på 50 g passerar 1800 patienter per år, varav 500 med hjärtinfarkt. För sjuksköterskan Per Edlund pendlar jobbet mellan att bädda sängar och hantera avancerad teknik. Tio års erfarenhet I det nya övervakningssystemet ingår färgglada skärmar på avdelningsexpeditionen som visar EKG-kurvorna. Här reagerar personalen snabbt om systemet larmar om oroande rytmrubbningar. 6 Tidningen:el NUMMER 1-2007
har gett honom en grundmurad yrkeskunskap, men den måste hela tiden uppdateras i takt med teknikutvecklingen. En stor förändring är att patientjournalerna numera är datoriserade. Det är inte fel att vara intresserad av teknik om man ska jobba här, säger han. Det positiva med tekniken är att man ser så konkreta resultat, att det går att göra så mycket för patienterna med den. Men det är också viktigt att komma ihåg att det viktigaste är att titta på patienterna. Apparaterna är hjälpmedel, de gör sin egen tolkning och ibland larmar de falskt. Patienterna övervakas med kontinuerligt ekg, som alltså registrerar hjärtats elektriska aktivitet. ekg-kurvorna lyser skarpa och färgglada på de dubbla raderna av skärmar på avdelningsexpeditionen. De är bara några dagar gamla och ingår i det nya övervakningssystemet som just håller på att installeras. I det gamla systemet skedde överföringen genom radiovågor, nu används det trådlösa kommunikationssystemet blue tooth, berättar Jan Rutkowski, förste medicinskteknisk ingenjör. Nu begränsas man inte längre av Radiostyrelsens tilldelning av utrymme och har kunnat utöka antalet dosor som patienterna kan bära med sig när de är uppe och går. Runt hörnet väntar nästa trådlösa steg då patienterna slipper sladdar mellan elektroderna på bröstet och dosan. Sjukhusets tekniska apparatur har en livslängd på max tio år och Jan Rutkowski är nu sysselsatt med en upphandling som spänner över tre år och kostar 45 miljoner kronor. Under sina 25 år på Akademiska har han varit med om en teknisk explosion, där även vanliga vårdavdelningar utrustats med avancerad teknik. En stor skillnad är att de medicinsktekniska företagen förr byggde apparater baserade på egna system. I dag utgår man från vanlig datorteknik och skriver om programmen så att de passar sjukvården. Det har lett till snabbare och billigare utrustningar. Via kontraströntgen kan man följa de två kranskärlen och deras förgreningar över hjärtats kammarväggar. Sjukhusets egna tekniker servar och lagar de flesta apparater. Här ser Jan Rutkowski över kretsarna i en defibrillator. Jan Rutkowski huserar i sjukhusets gamla infektionsklinik där cirka hundra personer har hand om all teknisk utrustning på sjukhuset, och i verkstäderna fixas de flesta felen. Ingen apparat lämnar verkstaden utan att ha passerat den säkerhetsmätare som avslöjar så kallade läckströmmar. Kraven på jordning är förstås stränga så att patienterna inte får någon ström genom kroppen. Skickar ström genom kroppen gör man dock medvetet med defibrillatorn, för att regularisera en onormal hjärtrytm. Vid kammarflimmer räddar defibrilleringen livet, strömstöten slår ut den kaotiska impulsbildningen och ger hjärtat möjlighet att återgå till sin normala sinusrytm. Sedan den allra första defibrillatorn kom 1949 har utvecklingen gjort dem mycket säkrare och effektivare, säger Jan Rutkowski, som specialiserat sig på just den apparaten. I dag finns till och med en minivariant kombinerad med en pacemaker som opereras in på patienten. De flesta av dagens 90 defibrillatorer på Akademiska sjukhuset är halvautomatiska, det vill säga att de tolkar hjärtrytmen och med en röst instruerar användarna om vad de ska göra. På avdelning 50 g finns tre stycken som också kan skötas manuellt. En annan viktig apparat på avdelningen är den som gör ekokardiogram (ultraljudsundersökning). De ljudvågor som skickas genom hjärtat reflekteras och ger bilder som visar hjärtats pumpförmåga. Den undersökningen görs på alla infarktpatienter efter två dygn på 50 g. Visar den inget alarmerande så får patienten åka hem efter i genomsnitt 2,7 dygn. De får dock komma tillbaka till avdelningen på ett par återbesök och erbjuds att gå i hjärtskola för att lära sig mer om livsstilens betydelse. Jämte den förbättrade behandlingen beror den kraftigt sänkta dödligheten på att allt fler slutat röka och på sänkta blodfetter. Men fortfarande är hjärt- och kärlsjukdomar den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Ärftligheten är en stor riskfaktor som man förstås inte själv kan göra så mycket åt, men det finns mycket att vinna med ändrade livsvanor. Den samlade vetenskapen är överens om att om dödligheten ska sänkas ytterligare så måste det ske genom att vi bland annat slutar röka och äter mindre mättat fett och mer grönsaker. Det allra viktigaste är att motionera. Motion slår på alla riskfaktorer blodtrycket, blodfetterna, blodsockret och vikten utan några som helst biverkningar, säger Elisabeth Marklund, kardiologsjuksköterska och en av dem som leder hjärtskolan på Akademiska sjukhuset. Det betyder också mycket att försöka minska på stressen. n Fotnot: PCI står för Perkutan Coronar Intervention. EL PÅ AKADEMISKA Akademiska sjukhusets elförbrukning ligger på 45 gigawattimmar per år. Som jämförelse går det åt ca 1 GWh till 40 elvärmda villor per år. (1 gigawattimme = 1 000 000 kilowattimmar) Sjukhusets reservkraftsystem består av flera dieselaggregat utplacerade på olika platser, och de startar automatiskt vid strömavbrott. På kritiska ställen som till exempel operation tar reservsystemet över utan någon fördröjning alls så att avbrottet inte ens märks. Tidningen:el NUMMER 1-2007 7
En lek om energi Genom lek och experiment får barnen på Blomsterbäcksskolan i Malung lära sig om energi. Det ingår i ett projekt som drivs av Civilförsvarsförbundet i samarbete med Energimyndigheten. TEXT: LARS ABELIN FOTO: IDA MELIN 88 Tidningen:el NUMMER 1-2007
Ulrika Lissmyr arbetar på Civilförsvarsföreningen i Malung. Hon är en av flera i landet som åker ut till skolor för att lära barnen om energi. Vid hennes besök på Blomsterbäcksskolan deltog barn i åldrarna 6 9 år. Barnen får på ett lättsamt och roligt sätt lära sig hur man ska göra om det blir elavbrott. De får också lära sig hur man får lampor att lysa, saker som äter el, energitjuvar och hur energi uppkommer. I undervisningen ingår också att göra energihalsband, höra en saga om strömavbrott och att sjunga släck- och strömavbrottssånger. Radion som går på solceller och även kan vevas i gång hör till de mest populära inslagen, säger Ulrika Lissmyr. Barnen tror att den går på batteri när de märker att det inte finns någon elsladd till den och gör stora ögon när de får reda på att den fungerar med energi från solen. Med den solenergiladdade radion som utgångspunkt tar jag upp vad energi egentligen är för något. Hur får blommorna, kossorna och människorna energi? Barnen är med och ställer frågor och är mycket intresserade. Trygghet är också en viktig del i det hela. Vad gör man när det plötsligt blir strömavbrott? Själv blev min 5-åriga dotter Gabriella rädd av det totala mörkret när vi hade strömavbrott i vinter. Numera har hon fått en ficklampa som hon alltid har bredvid sin säng. I slutet av sina möten i skolorna brukar Ulrika Lissmyr också dela ut en ficklampa till varje barn. Dessutom utses en speciell lampvakt som ska se till så att lamporna inte är på i onödan i klassrummet. Vi vill att barnen ska få ett naturligt förhållningssätt till riskerna med el, säger Jan Alsander, utbildningschef på Civilförsvarsförbundet. Genom att berätta om enkla åtgärder i hemmet som kan användas när det blir strömavbrott, så minskar vi rädslan hos barnen. Vi vill bygga upp en trygghet som passar in i vardagen hemma. Det kan vara så enkelt som att veta var ficklampan finns. n ENERGILEXIKON Energi Effekt x tid. Energi kan varken produceras eller konsumeras, utan endast övergå från en form till en annan. Exempel på energivaror är el, olja, kol, gas, biobränslen med mera. Effekt Den mängd arbete som kan utföras tillfälligt, till exempel under en sekund. Effekt brukar definieras som arbete per tidsenhet. W (Watt) Enhet för effekt. Den internationella standardenheten är uppkallad efter James Watt (1783 1819), brittisk instrumentmakare och uppfinnare. Wh (Wattimme) Den energi som förbrukas då effekten 1 watt utvecklas under 1 timme. 1 kwh (kilowattimme) Motsvarar den energi som utvecklas i en elektrisk kokplatta under en timme. 1 kwh = 1 000 Wh. 1 MWh (megawattimme) Motsvarar den energi som en familj på fyra personer använder för matlagning under ett år. 1 MWh = 1 000 kwh. 1 GWh (gigawattimme) Elåtgången för 40 normalvillor under ett år. 1 GWh = 1 000 000 kwh. 1 TWh (terawattimme) Den genomsnittliga energimängd som Sverige använder under ett dygn. 1 TWh = 1 000 000 000 kwh. Ulrika Lissmyr visar upp radion som går på solceller och kan vevas i gång. Barnen är nyfikna och testar gladeligen alla inslag i energiprojektet. Källa: Svensk Energi Tidningen:el NUMMER 1-2007 9
Elpriskänslig industri Den svenska basindustrin är oerhört elintensiv. Därför protesterar industrins företrädare högljutt när elpriset höjs. Ortviken, SCA:s pappersfabrik i Sundsvall, är ett av landets mest elintensiva företag. Ortviken förbrukar lika mycket el på ett år som hela Malmö kommun! TEXT: LARS ABELIN FOTO: PER HELANDER & ORTVIKEN (FLYGBILDER) 10 Tidningen:el NUMMER 1-2007
Utvecklingen av Sverige från fattigt jordbrukarland till dagens moderna industrination hänger intimt samman med elektrifieringen. En väl utbyggd elektricitet var en grund och förutsättning för byggandet av det svenska folkhemmet. Med efterkrigstidens satsning på vattenkraft och senare kärnkraft har Sverige och dess industrier haft riklig tillgång på el till rimliga priser. Det har gagnat inte minst basindustrin i konkurrens med andra länders industrier. Men i dag har något hänt, som bekymrar både företagsledare och fackförbund inom den svenska industrin. Förra sommarens och höstens plötsligt kraftiga höjningar av elpriserna drabbade basindustrin hårt. Från att ha haft Europas billigaste elpriser fick vi då plötsligt i stället Europas dyraste med en toppnotering i augusti på över 70 öre/kwh på spotmarknaden. Ortviken tillverkar årligen 850 000 ton papper. Produktionen pågår dygnet runt året om. Antalet anställda är 930. Bruket tar varje år hand om en miljon ton färsk massaved från de svenska skogarna. 120 virkesbilar om dagen kommer fullastade med granar från mellersta Norrland. Virket hamnar först i den 60 meter långa barktrumman i renseriet där det avbarkas. Trumman kan beskrivas som en roterande, gigantisk centrifug som skalar av barken. Nästa steg är raffinörerna. En raffinör är en maskin som tillverkar mekanisk massa genom malning av flisen. (Det kan jämföras med att man skållar mandel och tillverkar mandelmassa.) Resultatet är att virkets fibrer på ett finskaligt sätt friläggs. Dessa fibrer är grunden i det papper som tillverkas. En raffinör är ett pappersbruks verkliga energislukare och enbart vid Ortviken finns det 25 raffinörer. Nästa steg till papper är de väldiga pappersmaskinerna. Vid Ortviken finns» Den svenska basindustrin reagerade direkt på de höga elpriserna och uppvaktade politikerna, som man menar har skapat spelregler som lett till ett bristande utbud av energi och därmed höga priser. Det basindustrin efterlyser är först och främst god tillgång på elkraft till en konkurrenskraftig kostnad, genom bland annat en utbyggnad av vattenkraft och kärnkraft. Argumenten för en förändrad elpolitik är att den behövs för att den svenska basindustrin, och därmed Sverige, ska kunna behålla sin konkurrenskraft gentemot utlandet. Hot om nedläggningar och utflytt av verksamheter till andra länder, som ett resultat av dagens elmarknad, har också förekommit. En bransch som är hårt pressad av höga elpriser är skogsindustrin. Lönsamheten viker i massa- och pappersbolagen och för vissa av verksamheterna är läget akut. Osäkerhet om framtiden gör också att investeringsviljan, och därmed utveckling av arbetsplatserna, är låg. Pappersbruk är stora energislukare. Produktionen vid dessa fabriker kräver enorma mängder el. Ett stort bruk som Ortviken i Sundsvall förbrukar årligen cirka 2 TWh (tvåtusen miljarder wattimmar). Det motsvarar den el som hela Malmö kommun, med cirka 270 000 invånare, inklusive kommunens industrier förbrukar på ett år. Elförbrukningen i brukets gigantiska hallar är enorm. Tidningen:el NUMMER 1-2007 11
» Pappersrullarna är gigantiska. Här förbereds byte av en av rullarna. fyra maskiner, som tillverkar vanligt tidningspapper och lite glassigare magasinspapper för vidare transport till landets och utlandets tryckerier för att slutligen bli det tidningspapper som vi bläddrar i hemma vid frukostbordet eller i läsfåtöljen. Den här typen av pappersproduktion finns på flera bruk i Sverige: Holmens anläggningar i Hallstavik och Braviken och Stora Ensos anläggningar i Kvarnsveden och Hylte. Tillsammans med Ortviken är dessa fem anläggningar de mest elintensiva skogsindustriföretagen i landet. LJUSDESIGN Alvar Andersson är produktionsdirektör på Ortvikens pappersbruk. Att kostnaden för el är stor för bruket förstår man när han förklarar att företaget i dag betalar betydligt mer för el än för virket: Våra kostnader för el i dag är hundratals miljoner kronor högre än för virket. Och när elpriset höjs slår det direkt hårt mot oss. En till synes blygsam höjning med 0,5 öre per kilowattimme innebär en merkostnad för oss på cirka 10 miljoner kronor. På grund av prisläget på el och osäkerhet vad gäller den framtida elmarknaden har Ortviken stoppat en planerad investering på 5 miljarder kronor för en ny pappersmaskin. Den skulle ersätta den äldsta av de fyra maskinerna som rullar i dag och samtidigt betyda en utökning av produktionen med cirka 400 000 ton. Vi har lagt projektet på is, säger Alvar Andersson. Rent företagsekonomiskt kan vi inte göra en sådan här jättesatsning när spelreglerna på elmarknaden är så osäkra som de är i dag. Trots att energimarknaden avreglerades 1996, så att det blev fritt att starta produktion och distribution av el, så är själva grundutbudet reglerat av politikerna. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att bygga nya vatten- och kärnkraftverk. Utbudet av el är helt enkelt för dåligt och kan inte ökas för att möta efterfrågan. Och därför kan inte priserna pressas ned. Den svenska basindustrin står i dag för 375 000 arbetstillfällen och för mer än var fjärde exportkrona. n Blått ljus i tunneln Den blå effektbelysningen i Götatunneln i Göteborg symboliserar hamnkanalen som rinner ovanför tunneln. Den skapar också en känsla av himmelsskyar, så att tunneln känns större. Det ljus som används är så kallade Thermolysrör som fungerar bättre i kall miljö än vanliga lysrör. Det beror på att det finns ett yttre glasrör runt lysröret som fungerar som det yttre skalet på en termos. Effektbelysningen lyser upp tunneltaket i mitten av tunneln. Långlivslysrören kommer att lysa oavbrutet i mer än nio år framåt utan att behöva bytas ut. Götatunneln är 1,6 km lång och invigdes förra året som en del av den ombyggda Götaleden som sträcker sig 3,3 km genom staden. FOTO: VÄGVERKET 12 Tidningen:el NUMMER 1-2007
FOTO: ULF CELANDER Svävande bibliotek Nya Stadsbiblioteket i Halmstad har blivit en attraktion. Den vita, långa betongbyggnaden ligger invid (och över!) Nissan och har en ljussättning som suger till sig blickarna. Biblioteket är uppbyggt på 102 pelare och omgärdat av en 325 meter lång och 10 meter hög glasfasad. Husets entréplan sträcker sig 15 meter ut över Nissan, sju meter över vattenytan. Ljussättningen ger biblioteket ett svävande, poetiskt uttryck mycket tack vare den effektfulla utebelysningen. Stadsbiblioteket fick stadens arkitekturpris 2006. Prisad designstolpe Årekonstnären Anna Cronheden har fått i uppdrag att utforma Sveriges första designade kraftledningsstolpe. Hennes formgivna stolpe utsågs i en designtävling utlyst av Svenska Kraftnät. Anna Cronheden beskriver sin stolpe som en himmelsk fjällbäck eller som två skidspår på en fjällsluttning. Den första designstolpen ska placeras där ledningen korsar E 14 strax öster om Åre. Prisad ljussättning Vinnare av Nordiska Ljuspriset 2006 blev Blue Lagoon Medical Center på Island. Blue Lagoon är en av Islands mest kända turistattraktioner. En halv kilometer från huvudbyggnaden (spa-anläggningen) invigdes 2005 Blue Lagoon Medical Center, som är ett hälsocenter för patienter med psoriasis och eksem. I juryns motivering framgår att centret lyckats få fram stämningen av det nordiska ljusets ljusa sommarnätter och mörka vinterkvällar och att belysningen är utförd med mjuka övergångar mellan inom- och utomhus. Sammanlagt nio projekt från de nordiska länderna deltog i tävlingen. Sveriges bidrag var Ljus vid liten å i Örebro och Kvarteret Ceremonibyggnaden i Helsingborg. FOTO: BLUE LAGOON MEDICAL CENTER Tidningen:el NUMMER 1-2007 13
Möjligt avvärja klimathotet Trots alla negativa rubriker om klimathotet är läget inte hopplöst. Sverige har kommit långt i klimatarbetet och du kan som enskild individ göra mycket för att minska de utsläpp som är så negativa för klimatet. TEXT: ANN-SOFIE BORGLUND ILLUSTRATION: CARTESIA När man talar om klimat så är det egentligen en beskrivning av vädrets långsiktiga egenskaper mätt med statistiska mått. Det kan ju låta trist och tillkrånglat, men i praktiken innebär det att man tar reda på vad som händer med vädret under en lång period med hjälp av insamlingen av mätvärden som därefter analyseras. Det som påverkar jordens klimat är flera olika faktorer, men framför allt solens strålar. Energin som kommer från solen tas upp av jorden, molnen och atmosfären och genom detta sker en uppvärmning av jorden. I atmosfären, som ligger som ett hölje runt jorden, finns utöver kväve och syre ett antal så kallade växthusgaser. De vanligaste växthusgaserna är vattenånga, koldioxid, metan och dikväveoxid. Solens strålar passerar genom atmosfären och värmer upp jordytan, som i sin tur avger värmestrålning. Växthusgaserna fungerar lite som ett lock och hindrar värmestrålningen från att åter stråla ut. På så vis får vi en behaglig temperatur på jorden. Men om mängden växthusgaser ökar blir locket mer kompakt och temperaturen på jorden stiger, vilket är det som händer nu. Jordens medeltemperatur har sedan början av 1900-talet ökat med 0,7 0,8 grader, säger Markku Rummukainen, klimatforskare på smhi. Det låter inte så mycket, men utan människors aktivitet hade en Många hävdar att miljön får stå tillbaka om ekonomin ska växa, men Sverige har visat på motsatsen. variation med upp till ett par tiondels grader varit normalt, det vill säga måttligt varmare och svalare perioder runt ett oföränderligt medelvärde. Mängderna växthusgaser i atmosfären har ökat och detta ger en förstärkt växthuseffekt. Ökningen av växthusgaserna är orsakade av människor genom förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas. När man eldar dessa bränslen sker stora utsläpp av växthusgasen koldioxid. Dessa fossila bränslen används även vid transporter. Utsläpp av växthusgaser sker också vid industriell tillverkning och till viss del också genom jordbruket. Ökningen av växthusgaserna har varit särskilt markant under senare delen av 1900-talet. Växthusgaser som hamnar i atmosfären försvinner inte därifrån förrän efter tio till hundratals år, vilket gör det angeläget med långsiktiga satsningar. I Sverige har energibolagen arbetet aktivt med att komma bort från fossila bränslen. På 1970-talet var olja och kol de dominerande bränslena i energiproduktionen. Olja och kol är ändliga bränslen som tas från jordskorpan och när de eldas upp så leder det till att mängden koldioxid ökar. Vid förbränning av förnybara bränslen från skogen (biobränsle) blir det också utsläpp av koldioxid. Men när träd planteras och växer upp så använder skogen denna koldioxid. Detta gör att det totalt sett inte sker några ökade utsläpp eftersom det hela tiden sker nyplantering av skog. 14 Tidningen:el NUMMER 1-2007
Sedan 1970-talet har allt fler småhus och fastigheter anslutit sig till fjärrvärme och samtidigt har fjärrvärmeföretagen gjort stora satsningar på förnybara bränslen, så i dag används cirka 10 procent olja och kol i produktionen. När det gäller elproduktion har Sverige även där mycket låga utsläpp. Detta genom att den svenska elproduktionen domineras av vattenkraft och kärnkraft, vilka inte ger utsläpp av växthusgaser. Övrig el produceras med vindkraftverk och i kraftvärmeverk som eldar med biobränsle, avfall eller naturgas. Sverige har sedan 1970 minskat sina utsläpp kraftigt, samtidigt som vi har haft en löpande ekonomisk utveckling, säger klimatforskaren Markku Rummukainen. Många hävdar att miljön får stå tillbaka om ekonomin ska växa, men Sverige har visat på raka motsatsen. Att vi har lyckats med detta i Sverige beror på flera olika orsaker, till exempel genom att vi har satsat på biobränsle till uppvärmning, utbyggnaden av fjärrvärme, effektiviseringsåtgärder och en skatteväxling som har möjliggjort utvecklingen. Klimatutsläppen är ju en global angelägenhet och Sverige arbetar aktivt i klimatfrågor både inom eu och internationellt, vilket också är oerhört viktigt. Just den globala aspekten är något som även Per-Olof Granström, vice vd på elföretagens branschorganisation Svensk Energi, tar upp: Det viktigaste i dag är strävan mot en hållbar samhällsutveckling såväl nationellt som globalt, och klimatförändringarna är det allra största hotet. Det framgår också av eu:s mycket ambitiösa målsättning på klimatområdet. För att snabbt kunna bromsa utsläppen av koldioxid och ställa om är det viktigt att utnyttja energiproduktion som inte är negativ för klimatet. Det sker genom vattenkraft, vindkraft, kärnkraft och effektiv kraftvärme men också genom satsningar på ny teknik där man kan lagra koldioxid. I Sverige har vi låga utsläpp från elproduktionen, men vi kan inte nöja oss med det. Klimatfrågan är global och Sverige har mycket goda förutsättningar att investera i ny klimatvänlig elproduktion och på det sättet bidra till Europas möjligheter att nå de högt ställda klimatmålen. Det handlar om klimatet, arbetstillfällen och solidaritet, vi kan exportera ren el. Ur ett globalt perspektiv får en ökad medeltemperatur stora konsekvenser, framförallt i fattiga länder. När temperaturen stiger till exempel i södra och västra Afrika och nederbörden minskar, slår det hårt mot det livsviktiga jordbruket. Bristen på vatten kommer också att bli en konsekvens av den ökade temperaturen. På många platser är glaciärernas naturliga smältvatten en viktig del för vattenförsörjningen och när glaciärerna smälter kommer vattentillgången på sikt att minska i flera länder, framförallt i Asien och Latinamerika. Stigande havsnivåer kommer att leda till minskad tillgång på sötvatten i länder som Bangladesh, Egypten och Thailand. Även Sverige kommer att märka av klimatförändringarna, men här blir inte konsekvenserna lika allvarliga. Undersökningar pekar på att vi i Norden kommer att få något högre uppvärmning än den genomsnittliga ökningen på jorden, på vintern en höjning med 4 5 grader och sommartid 2 3 grader, säger Markku Rummukainen. Det leder bland annat till mildare vintrar, mer regn under höst och vinter, förändrade vattenflöden i älvarna och havsvattenstånd längs kusterna samt förändringar av naturen där sannolikt nya arter tillkommer och några befintliga försvinner. Han tycker att det är viktigt att alla är med och minskar utsläpp av växthusgaser för att på så sätt minska de negativa utsläppen till klimatet. Utsläppen av växthusgaser är summan av allas utsläpp, så därför är det viktigt att ta eget ansvar och minska sin del. Det kan man göra på många sätt. Det viktigaste tycker jag är att engagera sig i klimatfrågan och ställa krav på sin elleverantör, sin kommun och sina politiker. Markku Rummukainen tycker, liksom Per-Olof Granström, också att det är av stor vikt att både privatpersoner och företag ökar kunskapen om vad som påverkar klimatet och vilka åtgärder man kan genomföra för att minska den negativa klimatpåverkan. Genom kunskap kan man fatta rätt beslut. Exempelvis kan man minska energiförbrukningen, cykla i stället för att ta bilen när det går och använda lågenergilampor. Det är bra för klimatet, men det ger också mer pengar i den egna plånboken. Ett annat sätt att få ned utsläppen är att köpa en utsläppsrätt. Den 1 januari 2005 införde eu ett system med handel med utsläppsrätter av koldioxid. Det innebär att energiintensiva industrier och energiproducenter måste ha utsläppsrätter för att få släppa ut koldioxid. Om de inte har tillräckligt med utsläppsrätter får de köpa dessa av ett annat företag. De som inte använder alla sina utsläppsrätter kan sälja dem och tjäna pengar. Detta ska sporra de anläggningar som är med i systemet att investera i lösningar som leder till minskade koldioxidutsläpp. eu sätter ett tak för hur mycket utsläpp som kan ske under en viss period och på sikt ska detta tak bli lägre och därmed tvinga anläggningarna att minska sina utsläpp ännu mer. Ett företag som snabbare än beräknat minskar sina koldioxidutsläpp kan sälja sin rätt att släppa ut till en börs där andra företag som inte lika snabbt klarat att minska utsläppen kan köpa dem. Svenska Naturskyddsföreningen har köpt utsläppsrätter på den europeiska marknaden. Dessa utsläppsrätter kan man sedan köpa som privatperson eller företag. De tillfaller dock Svenska Naturskyddsföreningen som låser dem, det vill säga det går inte att använda dem för att släppa ut koldioxid. Är man kund hos Kalmar Energi kan man också köpa utsläppsrätter som blir låsta. De kunder som tecknar ett så kallat klimatavtal med Kalmar Energi blockerar en utsläppsrätt för varje år som avtalet löper. Jorden svettas under klimathotet, säger Staffan Larsson, marknadschef på Kalmar Energi. Det är dags att dra i nödbromsen. eu har infört handel med utsläppsrätter. Nu tycker vi att det är på tiden att den enskilde medborgaren också får chansen att agera. Och vi har försökt göra det hela så enkelt som möjligt. Men vi måste givetvis göra mer. Det finns mycket annat som varje människa kan göra för att minska de totala koldioxidutsläppen. Det är bara att sätta i gång! n SOM PRIVATPERSON KAN DU HJÄLPA TILL ATT MINSKA UTSLÄPPEN: Minska användningen av fossila bränslen. Använd energisnåla apparater (energisnåla hushållsprodukter förbrukar i genomsnitt 40 procent mindre energi jämfört med 10 år gamla produkter). Sänk inomhustemperaturen. Ha inte apparater i standby-läge. Använd lågenergilampor. Köp miljömärkt el. Köp en utsläppsrätt (se artikeln). Ta tåg i stället för bil och flyg. Tanka bilen med etanol eller gas i stället för bensin. Åk mer kollektivt, cykla och gå. Återvinn förbrukade produkter och förpackningar. Köp en bensinsnål bil/hybridbil. Tidningen:el NUMMER 1-2007 15
FOTO: ATLANTIC FILM FOTO: VIKA BRÖD Kaliforniens miljömedvetne guvernör Arnold Schwarzenegger från filmen Terminator 2. SCHWARZENEGGER STÖRST PÅ VINDKRAFT Spaden har satts i marken i öknen 16 mil norr om Los Angeles i södra Kalifornien för världens hittills största vindkraftspark: Alta Wind Energy Center. Parken kommer att få 750 vindkraftverk med en sammanlagd effekt av cirka 1500 MW (megawatt). Alta Wind Energy Center ligger i Techapiregionen, ett gigantiskt område där det i dag redan finns vindkraftverk med sammanlagd effekt av 730 MW. Man räknar med att årsproduktionen från den nya parken ska räcka till att försörja en miljon kaliforniska hushåll med elektricitet. Den nya vindkraftsparken blir mer än fem gånger så stor som Europas största vindkraftspark som ska byggas i Skottland och mer än sex gånger större än den planerade svenska vindkraftsparken Kriegers Flak i Östersjön. Investeringen backas upp av Kaliforniens miljömedvetne guvernör Arnold Schwarzenegger. ELBRANSCHEN SÖKER FOLK Vill du arbeta med uppbyggnad, service och underhåll av landets elnät? Då finns en speciell yrkesutbildning just för dig. Kommande pensionsavgångar gör att elbranschen nu behöver nya medarbetare. De speciella KY-utbildningarna (Kvalificerad yrkesutbildning), där näringslivet direkt är involverat, ordnas i Katrineholm, Västerås, Oskarshamn, Västerås, Jokkmokk och Åsbro/Hallsberg. Information finns på följande webbplatser: www.iuc-utbildning.se www.elajo.com www.vasteras.se/ky www.kunskapenshus.com www.suf-edu.org www.ky.se Vika Bröd gräddas för öppen låga i vedeldade ugnar samma tillverkning som vid starten 1923. Brödbak ger fjärrvärme Vika Bröd eldar för husvärme! Värmeöverskottet från bakningen går till att värma bostäder och sparar dessutom miljön. Tillverkningen av det brungräddade Vikabrödet sker i fem vedeldade ugnar med två eldstäder i varje. Ugnarna eldas med så kallade bakar (!). Det är det yttersta lagret som blir kvar när stockar sågas till bräder. Dessa bakar kapas till enmeterslängder och eldas för att grädda och torka brödet. Det spill som blir över på stockarna flisas upp och säljs till Hedemora Energi, liksom den överskottsvärme som blir över efter gräddningen i de vedeldade ugnarna och efter torkningen av brödet. Överskottsvärmen lagras i en 40 kubikmeter stor vattentank och används i första hand till att hålla värmen i bageriet när ingen bakning sker. Värmeförsäljningen har gjort Vika Bröd helt oberoende av olja och gör att även Hedemora Energi sänker sina oljekostnader, säger Sören Andersson, vd för Vika Bröd. Och i stället för att köpa energi för 100 000 kronor per år säljer vi nu för nästan lika mycket. Och så köper vi fjärrvärme när den egna värmen inte räcker för att värma bagerilokalerna. Sören Andersson har ett råd till andra företagare: Tänk med plånboken, så blir miljön bättre! Vika Bröd tillverkar bröd lika hantverksmässigt i dag som vid starten 1923. Brödet gräddas på häll för öppen låga i vedeldade ugnar. Företaget har sin tillverkning i Stora Skedvi i södra Dalarna och ingår sedan 2005 i Leksandsbröd. Få söker energiråd Endast 7 procent av svenska folket uppger att de någon gång sökt eller bett om energirådgivning av sin elleverantör. Intresset för att få rådgivning och därmed lägre energikostnader är svalt hos den svenska allmänheten trots att nästan hälften av svenskarna känner till att sådan information finns tillgänglig hos elhandelsföretagen. Det visar en undersökning som Vattenfall genomfört tillsammans med undersökningsföretaget Mistat. I undersökningen fick 800 svenskar bland annat frågan: Har du någon gång sökt eller bett om att få energirådgivning av din elleverantör? Endast 7 procent svarade att de någon gång sökt eller bett om rådgivning av sitt elhandelsföretag. Det är kvinnorna som i högst utsträckning engagerar sig i denna fråga. Det är nästan dubbelt så vanligt att en kvinna sökt eller bett om rådgivning som att en man gjort det. 16 Tidningen:el NUMMER 1-2007
ILLUSTRATION: ARKITEKTBOLAGET Skiss över det planerade Stormens hus. Stormigt hus i Ljungby Stormens hus planeras i småländska Ljungby. Det ska bli ett upplevelsecentrum kring extremt väder. Två år efter att stormen Gudrun lamslog delar av södra Sverige, den 8 9 januari 2005, presenterade kommunen, länsstyrelsen och landstingen planer på ett Stormens hus i Ljungby. Just Ljungby och Kronobergs län drabbades hårt av Gudruns härjningar liksom av årets stora storm Per. Meningen är att besökarna i det sex våningar höga huset genom olika tekniker bland annat vindtunnlar, sneda golv och snurrande bjälklag ska få uppleva vad en storm i Gudruns storlek kan ställa till med. Tankar finns också att Stormens hus ska kunna bli ett centrum för forskning kring klimat och naturkatastrofer. Om planerna fullföljs ska Stormens hus stå klart 2009. Kostnaderna är beräknade till mellan 80 och 120 miljoner kronor. Motorväg för elkraft Svenska ABB har invigt världens första anläggning för att testa tekniken för energieffektiva motorvägar för elkraft. Testanläggningen ligger i Ludvika. Över hela världen finns ett växande behov av att överföra stora mängder elkraft över allt längre sträckor, vilket beror på att de nya kraftverken ligger långt från städer och industrier. Den nya tekniken kommer att göra det möjligt att producera el i avlägsna regioner. Marknader finns i länder som Kina, Indien och Brasilien där omfattande vattenkraftsresurser finns outnyttjade. En ultrahögspänd likströmslänk (uhvdc) ger fördelar för den totala miljön genom att man förlorar mindre el under själva överföringen och att ledningsgatorna blir smalare. Tekniken är också betydligt billigare än de nuvarande alternativen. FOTO: ABB KVALITETSMÄRK ELHANDLARNA! Energimarknadsinspektionen föreslår att en offentlig kvalitetsmärkning av elhandlare införs i Sverige för att göra ditt val lättare. I Energimarknadsinspektionens rapport Elkonsumenten som förbrukare och marknadsaktör framhålls att information är ytterst viktigt för att ge dig som konsument möjlighet att agera på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt. De konsumenter som har information och kunskap har större benägenhet att byta till ett bättre alternativ. Kunniga konsumenter sätter press på elhandlarna. Fakturan och elmätarna borde vara elkonsumenternas bästa redskap för att följa förbrukning och kostnader. Men Energimarknadsinspektionen menar att speciellt avräkningsfakturorna fortfarande uppfattas som otydliga och svårlästa och att elbranschens åtgärder för att förbättra dem ännu inte lyckats fullt ut. Införandet av månadsvis avläsning den 1 juli 2009 blir en klar förbättring för konsumenterna. Hittills har cirka 25 procent av landets fem miljoner kunder redan fått en elmätare som klarar av att lämna månadsmätvärden. För att förbättra och förenkla för dig som elkonsument föreslår Energimarknadsinspektionen bland annat att: En frivillig kvalitetsmärkning av elhandelsföretag införs, med kvalitetsindex som förutom prisuppgift även innehåller den produktmix av el som erbjuds. Alla elhandelsavtal mot dig som konsument tillämpar distansavtals- och hemförsäljningslagens bestämmelser om ångerrätt. ABB är redan ledande i världen när det gäller överföring av elkraft. Anläggningen på bilden är ett så kallat HVDC-system (högspänd likström) och finns i Kina. Elhandels- och elnätsföretag ger bättre och enhetlig information om vart du kan vända dig för att få stöd och råd. Tidningen:el NUMMER 1-2007 17
Tidningen:el KRYSSET 1:2007 NYTTIGA LÄNKAR ILLUSTRATION: LASSE WIKLUND Vill du veta mer om din el och om energi? Det finns flera myndigheter och organisationer du kan vända dig till. Här får du några användbara tips: Svensk Energi Energiportal med fakta om el och elmarknaden. www.svenskenergi.se Konsumentverket Fakta om alla slags uppvärmningssystem och hur du med enkla åtgärder spar energi. www.energi.konsumentverket.s e Konsumenternas elrådgivningsbyrå Vägledning i frågor som rör elmarknaden, kostnadsfri information och rådgivning. www.elradgivningsbyran.se Elsäkerhetsverket Lär dig undvika elolyckor och elbränder, tips och information. www.elsakerhetsverket.se Energimyndigheten Tips om hur du kan påverka din energikonsumtion och sänka energikostnaderna. Här finns också en lista som kommunvis presenterar din energirådgivare. www.stem.se Energilexikon En skattkista fylld med energirelaterade ord. Här kan du söka på ord och begrepp. www.energilexikon.nu Nord Pool Vill du få mer information om hur den nordiska elbörsen fungerar, KUPONG Lösningen sänds senast den 4/4 2007 till: Elkrysset nr 1, Tidningen EL, 101 53 Stockholm. NAMN ADRESS POSTADRESS PRISER: 1:a 3:e pris Philips Minimixer 4:e 10:e pris Eltandborstar PRISTAGARE & LÖSNING KRYSSET 3:2006 1:a 3:e pris Elektrisk knivslip Monica Thybeck, Lindesberg Henrik Lantto, Masugnsbyn Monica Ringman, Trelleborg 4:e 10:e pris Grenuttag Aina Lindstedt, Karlskoga Margit Sundling, Grängesberg Gunborg Helander, Vetlanda Åke Ståhl, Ystad Irma Lindén, Fagersta Roger Persson, Lidköping Eva Rask, Smedjebacken 18 Tidningen:el NUMMER 1-2007
Om du har frågor kring el ring Elrådgivningsbyrån, tel 08-522 789 50 mån-fre 9 12, eller skicka din fråga via hemsidan www.elradgivningsbyran.se FRÅGOR & SVAR VI HAR HAFT STRÖMAVBROTT I 10 TIMMAR, HAR VI INTE RÄTT TILL SKADESTÅND FÖR VÅRA SKADOR? Enligt ellagen (samt allmänna villkoren NÄT 2004 K) har elnätsföretagen ett strängt skadeståndsansvar mot hushållskunder, s k kontrollansvar, vid icke aviserade elavbrott. Företaget blir därför ofta ersättningsskyldigt vid sådana avbrott. Vid undantagssituationer, t ex naturkatastrof eller sabotage, kan dock elnätsföretaget slippa ifrån ersättningsansvaret om det kan visa att händelsen inte låg inom företagets kontrollsfär. Det är elnätsföretaget som har bevisbördan för att det inte är ersättningsskyldigt mot hushållskunden. Företaget måste bland annat visa att det vidtagit rimliga åtgärder såväl före som efter ett elavbrott. För att ersättningsfrågan ska bli aktuell måste kunden enligt ellagen ha drabbats av en skada eller av nödvändiga kostnader som denne kan visa har ett samband med elavbrottet. Det kan t ex vara förstörda livsmedel, kostnader för belysning och värme, resekostnader eller inkomstförlust som orsakats av avbrottet. Om man redan fått försäkringsersättning för vissa skador eller kostnader kan man kräva resterande ersättning från elnätsföretaget (inom två år). Ersättningskrav bör framställas skriftligt till elnätsföretaget, som då har att utreda om ersättning ska utbetalas. Kvitton och annat som kan styrka att kostnaderna varit nödvändiga och skäliga bör bifogas kravet. Vid avbrott som varar minst 12 timmar kan kunden ha rätt till avbrottsersättning utan att behöva bevisa någon konkret skada. Om man har rätt till både skadestånd och avbrottsersättning, så avräknas avbrottsersättningen från skadeståndet.? HUR SNABBT KAN JAG BYTA ELHANDELSFÖRETAG? Om ditt nya elhandelsföretag hinner anmäla bytet till elnätsföretaget senast den femtonde dagen i kalendermånaden kan bytet ske den första i nästkommande månad. Vid senare anmälan förskjuts tiden med en månad. Observera att det är samma person som måste stå för både elnäts- och elhandelsavtalen. JAG HAR INTE FÅTT NÅGON INFORMATION ATT MITT ELHANDELSAVTAL HAR UPPHÖRT MÅSTE INTE ELHANDELSFÖRETAGET INFORMERA MIG? En elkund som har ett tidsbestämt avtal med ett elhandelsföretag ska i god tid bli informerad om när avtalet löper ut och vilka konsekvenser det får. Informationen ska ges tidigast 90 dagar och senast 60 dagar innan avtalstidens slut. HUR SKA JAG KUNNA JÄMFÖRA ELPRISER DET KOMMER JU TILL ETT ELCERTIFIKATPRIS? Lagen om elcertifikat har ändrats på så sätt att från och med den 1 januari 2007 ska elcertifikatpriset normalt inkluderas i det erbjudna elpriset. Det blir därmed lättare att jämföra elpriser. Tidigare har konsumenterna varit tvungna att lägga till elhandelsföretagets pris för elcertifikat för att få rätt prisbild. JAG HAR FLYTTAT OCH FÅTT ETT ELHANDELSFÖRETAG SOM JAG SJÄLV INTE VALT, ÄR DET RÄTT? Om en elkund flyttar in i en bostad utan att själv välja elhandelsföretag ska elnätsföretaget på orten utse ett elhandelsföretag. Elnätföretaget ska omedelbart meddela dig om vilket elhandelsföretag det är. Elätsföretaget ska samtidigt informera dig om ellagens bestämmelser kring byte av elhandelsföretag. 19
El gör skillnad. Gruppförsändelse till hushåll