Rapport om Handslaget och skolorna år 4



Relevanta dokument
Handslaget och skolorna Beskrivning av verksamheten våren 2005 i Stockholmsdistriktet

Rapport om Handslaget och skolorna år 3

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

NORRA LÄNET NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORD

Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan

Domar och beslut som inte verkställts LSS 2006

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09

Befolkningsprognos /50

Befolkningsprognos /50

BOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008

BOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL

BOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL

BOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Uppföljning och analys utifrån WebCare - Kortversion December 2018

Kommunprognoser, sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsområden

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

10 Förlängning av avtal basal hemsjukvård kvällar, nätter och helger HSN

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

Befolkningsprognos /50

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

Företagsamheten 2017 Stockholms län

Tillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland

BOSTADSFÖRMEDLINGEN HJÄLPER DIG ATT HITTA NYTT HEM

Förslag att upphandla basgeriatrisk vård

Grön BoStad Stockholm

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland

Svenske erfaringer med fritt pasientvalg og fri etablering i primærlegemarkedet

Stockholmsenkäten 2016

38 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om behovsindex i förhållande till vårdkonsumtion HSN

Tillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland

Tillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Uppföljning och analys utifrån WebCare Data från mars 2018

Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE

Influensasäsongen

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015

Stockholmsenkäten 2018

KALLELSE TILL LANDSTINGSPOLITISK KONFERENS MED OMBUDS- FÖRDELNING OCH DAGORDNING

Företagsklimatet i Nacka kommun 2018

Företagsklimatet i Haninge kommun 2018

STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING:

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Kvalitetsmätning i skolan

Kvalitetsmätning i skolan

Familjevård i utveckling? Uppdaterad

Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015

Stockholmsenkätens länsresultat 2010

Stockholmsenkäten 2018

Företagsklimatet i Nykvarns kommun 2017

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling

MED OMBUDS- FÖRDELNING OCH DAGORDNING

Aborter och förlossningar i Stockholms län 2010

Stockholmsenkäten 2018

Regionalt utvecklad kulturskola och regionalt utvecklad tillgång till idrottsanläggningar

Stockholmsenkäten 2010

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016

Fördjupning barn och unga uppdrag psykisk hälsa Bilaga underlag till tabeller och figurer

Företagsklimatet i Stockholms stad 2017

Företagsklimatet i Nynäshamns kommun 2017

STORSTADSTILLÄGG GÖTEBORG OCH STOCKHOLM DHL PAKET, DHL PALL, DHL STYCKE, DHL PARTI, DHL HOMEDELIVERY Gäller från och med

Remiss, Valkretsindelning för landstingsval perioden (LS ) KS/2017:276

DigIT. Kompetensutveckling för alla medarbetare

Gemensam gymnasieregion 2.0

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Stockholmsenkäten 2016

Aborter i Stockholms län 2011

FÖRSLAG 2017:84 LS Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Valkretsindelning för perioden

Företagsklimatet i Danderyds kommun 2017

Inrikes in- och utflyttning till och från Stockholms län Vidareflyttning av utrikes födda

Arne Öberg och Sara Kukka-Salam Oppositionsråd för Socialdemokraterna i Solna

Företagsklimatet i Nacka kommun 2017

Företagsamheten Stockholms län

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår

MED OMBUDS- FÖRDELNING, DAGORDNING OCH INFO FRÅN VAL- BEREDNINGARNA

Hälsa, livsvillkor och levnadsvanor inom 43 områden i Stockholms län

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Befolkning och befolkningsförändringar

Valkretsindelning för landstingsval för perioden

Bostadsbyggnadsplaner /50 - sammanfattning

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Flyttnettot fortsatt högt och födelsenettot ökar BEFOLKNING. Befolkningsöversikt 2007

Befolkningen i Stockholms län 2014

Befolkningen i Stockholms län 2016

Mortalitet och sociala faktorer i Stockholms län 2016:

Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2019

Underlag till Uppdrag psykisk hälsa - En lägesbeskrivning av vård för psykisk ohälsa i SLL

Transkript:

Rapport om Handslaget och skolorna år 4 Beskrivning av verksamheten i Stockholmsdistriktet under perioden 2006-07-01-2007-06-30 Bakgrund och ambition Med Handslaget vill Stockholms Idrottsförbund (SIF) bland annat uppnå följande: Ge barn och ungdomar en chans att välja en idrott som passar. Skapa ett bestående intresse för egen idrottsaktivitet hos fler unga människor. Skapa nätverk för långsiktigt samarbete mellan idrottsrörelsen, skolan och förvaltningen i varje kommun i Stockholmsdistriktet och varje stadsdel i Stockholms stad. Erbjuda skolorna möjligheten att skapa fler tillfällen för eleverna att få tillgång till daglig fysisk aktivitet, genom idrottsaktiviteter. Utbilda fler ledare. Det är angeläget att mindre uppmärksammade idrotter kommer in i verksamheten. Målet är att samtliga idrotter inom distriktet kommer med i Handslaget, i åtminstone något av nätverken. Stockholms Idrottsförbunds långsiktiga mål SIF vill föra diskussioner om idrottspolitiska program och satsningar på anläggningar, som är en förutsättning för att fler barn och ungdomar ska få en möjlighet att vara med i idrotten. SIF vill verka för satsningar från kommunerna, både ekonomiskt och i form av fler idrottstimmar i skolan, som är en viktig förutsättning för ett långsiktigt gott samarbete mellan skolan och idrotten. SIF vill skapa ett ännu större förtroende för idrotten hos kommun, skola och allmänhet. 1

Metod Barn väljer och väljer bort idrotter allt längre ned i åldrarna. Därför vill Stockholms Idrottsförbund tidigt komma i kontakt med barn och ungdomar. Prioriterad målgrupp för verksamheten är därför låg- och mellanstadiebarn med betoning på de äldre barnen. För att nå målet att ge varje barn en chans att hitta en idrott som passar just henne eller honom vill vi att idrottsföreningarna ska presentera alla olika möjligheter som idrotten har att bjuda av fysisk aktivitet. Därför har ambitionen varit att varje barn ska få chansen att uppleva minst tre olika idrotter, individuella och lag. Verksamheten ska präglas av lekfull idrott för barn och inte för små vuxna. Det är viktigt, att den här satsningen ska stimulera en mer barnvänlig pedagogik där idrotter presenterats i samarbete. Tävlingsinriktad träning har därför inte varit aktuellt. Förutsättningen för att lyckas är en ordentlig utbildningssatsning för de ansvariga. Alla ledare som har mött eller kommer att möta barnen har erbjudits en speciell Handslagsutbildning. Det är en grundläggande barn- och ungdomsledarutbildning som även har jämställts med idrottens gemensamma grundläggande ledarutbildning Plattformen. Utbildningen har genomförts i regi av SISU Idrottsutbildarna i Stockholm. Två huvudaktiviteter har varit mest framträdande i verksamheten: Presentation av idrotterna och genomförande av idrottsaktiviteter i anslutning till skolan eller fritids Utbildning av i huvudsak unga ledare som ska vara och varit verksamma i skolan. Verksamheten har varit knuten till skolan, flera skolor eller fritidshem. I enstaka fall har den varit knuten till en fritidsklubb. Organisation Stockholms Idrottsförbunds modell för Handslagets verksamhet innebär att starta ett nätverk i varje kommun i distriktet och i varje stadsdel i Stockholm stad. I varje nätverk samverkar minst tre idrotter och tre föreningar, ett antal skolor och företrädare från idrotts- och skolförvaltning. Under Handslagets fjärde verksamhetsår har 36 organisatoriska enheter, nätverk i distriktet, varit verksamma. Varje nätverk har bildat en styrgrupp med en idrottsföreträdare som ordförande. Följande representanter ingår i styrgrupperna: Den lokala idrottsalliansen eller en stor förening som tar huvudansvaret och ett ekonomiskt ansvar för verksamheten. Företrädare för övriga föreningar. Företrädare för kommunens eller stadsdelens idrottsförvaltning och skolförvaltning eller barnoch utbildningsenhet. Ansvarig företrädare för respektive skola. 2

Tidplan Nätverkens verksamhetsbeskrivningar skulle vara Stockholms Idrottsförbund tillhanda senast den 15 maj 2006. Tilldelade medel avsåg att täcka kostnaderna för verksamheten under hela läsåret 2006-2007. Verksamheten skulle redovisas av nätverken senast den 20 juni 2007. Information Stockholms Idrottsförbund har spridit information till nätverken och dess styrgrupper genom: En kvällsträff med ansvariga (skola/idrott/förvaltning) i alla nätverk i SIF:s regi. En eftermiddagsträff med ansvariga (skola/idrott/förvaltning) i alla nätverk i SIF:s regi. En idékonferens på dagtid för att möta ansvariga (skola/idrott/förvaltning) i alla nätverk i SIF:s regi. En idékonferens på kvällstid för att möta ansvariga (skola/idrott/förvaltning) i alla nätverk i SIF:s regi. Handslagsträffar på regionala nätverks/styrgruppsmöten vid 15 tillfällen. Dagliga kontakter med nätverkens styrgrupper via besök, mail och telefon Ledning och organisation Under Handslagets verksamhet år 4 har det regionala arbetet letts av en styrgrupp med två företrädare för Stockholms Idrottsförbunds styrelse. De har även representerat ett SF och ett verksamt Handslagsnätverk. Därtill har en företrädare från SF, tillika ungdomsrådet i Stockholm, och en representant från SISU idrottsutbildarna i Stockholm ingått i styrgruppen. Det operativa arbetet har letts av en projektledare från Stockholms Idrottsförbund. Nätverksarbetet Riktlinjerna för Handslagsarbetet i Stockholm finns beskrivet i Regler och riktlinjer för Handslagets fortsatta arbete. Förutsättningarna ser mycket olika ut i distriktets kommuner och i Stockholms stadsdelar beroende på bland annat befolkningsunderlag, föreningstäthet, skolornas placering, lokaltillgång, utformning och alla parters engagemang. Tolkningen av uppdraget och riktlinjerna har influerat verksamheten som lett till en mångfald av positiva fysiska upplevelser för barnen i Stockholmsdistriktet. Vissa nätverk har valt att ha verksamhet på fritidhemstid i direkt anslutning till skoldagen, medan andra har haft verksamhet på eller i anslutning till skoltid. Några nätverk har dessutom erbjudit rastverksamhet. Vissa har utnyttjat möjligheten att koncentrera verksamheten till presentations- eller temadagar, något som även förekommit under terminernas veckolånga lov. En förutsättning för att Handslagets verksamhet ska fungera har varit att avsätta tid för administration. Det har krävts en stark kraft för att bland annat organisera och hålla samman nätverkens ekonomi och den praktiska schemaläggningen i skolorna. Även arbetet med att hålla kontakten mellan de olika aktörerna i verksamheten har varit tidskrävande. Vissa nätverk har valt att samarbeta över nätverksgränserna för att dra nytta och lärdom av varandra medan andra har utvecklat sin verksamhet på egen hand. 3

Ett par nätverk har på grund av kommunens utbredning och verksamhetens volym valt att organisera sig med regional koncentration inom nätverket. Det har resulterat i att fler ledare varit engagerade och den lokala föreningen har på så sätt fått bättre närhet till nätverket. 4

Statistik Föreningars och skolors aktivitet i nätverken Under år 4 har totalt närmare 24 000 aktivitetstillfällen genomförts vilket ger ett genomsnitt på cirka 660 aktivitetstillfällen per nätverk. Det är en ökning med cirka 7 500 tillfällen. Samtidigt har kostnaden för varje tillfälle minskat med 25 procent. Antalet temadagar i innerstaden är inte lika omfattande som i kranskommunerna. Däremot ökar den kontinuerliga verksamheten i Stockholms kommun mer än i kranskommunerna. Redovisningen av antalet nyanslutningar till föreningarna under år 4 visar att över 3300 barn anslutit sig som nya medlemmar i någon förening. Dessa är relativt jämnt fördelade mellan Stockholm och övriga kommuner i länet. Föreningarnas verksamhet i skolorna Diagrammet visar hur aktiva föreningarna och skolorna i de olika nätverken har varit under år 4 (läsåret 2006 2007). Resultatet är redovisat i de två följande diagrammen. Det första visar aktiviteten i distriktets 21 kranskommuner och det andra visar aktiviteten i Stockholm Stads 18 stadsdelar. Notera att skalan skiljer sig i de två diagrammen. Totalt har 324 idrotter/föreningar och 249 skolor ingått i verksamheten under år 4. Antal aktiva skolor och föreningar i distriktets kranskommuner år 4 30 25 20 Föreningar Skolor 15 10 5 0 BOTKYRKA DANDERYD EKERÖ HANINGE HUDDINGE JÄRFÄLLA LIDINGÖ NACKA NYNÄSHAMN SALEM SOLLENTUNA SOLNA SUNDBYBERG TYRESÖ TÄBY UPPLANDS BRO UPPLANDS VÄSBY VALLENTUNA VAXHOLM VÄRMDÖ ÖSTERÅKER Antal aktiva skolor och föreningar i Stockholms stads nätverk år 4 Föreningar Skolor 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Bromma Enskede-Årsta Farsta Hägersten Hässelby-Vällingby Katarina-Sofia Kista Kungsholmen Liljeholmen Maria-Gamla Stan Norrmalm Rinkeby Skarpnäck Skärholmen Spånga-Tensta Vantör Älvsjö Östermalm 5

Aktiviteternas utveckling under Handslagsår 1-4 i de olika nätverken Utvecklingen i Handslagets verksamhet redovisas nedan. Diagrammen nedan visar på en fortsatt ökning av antalet aktiva idrotter i verksamheten. Totalt har verksamheten ökat med 24 föreningar under år 4. Det första diagrammet visar utvecklingen av antalet idrottsföreningar år 1 till år 4 i nätverken i distriktets kranskommuner. I det andra visas samma uppgifter för verksamheten i Stockholm stad. Föreningarna representerar totalt 47 olika idrotter. Antalet idrotter som bara finns representerade i ett nätverk har år 4 minskat till 5 olika idrotter. Notera att skalan skiljer sig i de två diagrammen. 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 BOTKYRKA DANDERYD 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Bromma Enskede-Årsta EKERÖ HANINGE Farsta Utveckling av antal idrotter i kranskommunerna HUDDINGE JÄRFÄLLA LIDINGÖ NACKA NYNÄSHAMN SALEM SOLLENTUNA SOLNA SUNDBYBERG TYRESÖ TÄBY UPPLANDS BRO UPPLANDS VÄSBY Utveckling av antal idrotter i Stockholms stads stadsdelar Hägersten Hässelby-Vällingby Katarina-Sofia Kista Kungsholmen Liljeholmen Maria-Gamla Stan Norrmalm Rinkeby Skarpnäck Skärholmen Spånga-tensta år 1 år 2 år 3 år 4 VALLENTUNA VAXHOLM VÄRMDÖ ÖSTERÅKER Vantör år 1 år 2 år 3 år 4 Älvsjö Östermalm 6

Aktiviteternas utveckling under Handslagsår 1, 2, 3 och 4 i hela Stockholms län Tabellen visar hur utbredd verksamheten varit i dels föreningslivet och dels i skolorna under de fyra Handslagsåren. Överst i tabellen redovisas Stockholms stadsdelars samlade aktivitet och genomsnittsbilden. Därunder redovisas de övriga kommunerna tillsammans på samma sätt. Underst redovisas verksamheten i hela Stockholmsdistriktet. Noterbart är att antalet idrottsföreningar fortsätter att öka medan antalet skolor endast ökat marginellt under år 4. Antal föreningar som var aktiva i nätverket Antal skolor där barn aktiveras i Handslaget Handslagsår År 1 År 2 År 3 År 4 År 1 År 2 År 3 År 4 Stockholm stads stadsdelar, totalt 84 104 127 137 46 73 87 99 Stockholm stads stadsdelar, medel 6,15 6,5 7,05 8,0 3,64 4,29 4,83 5,8 Övriga kommuner, totalt 112 151 172 187 66 114 145 150 Övriga kommuner, medel 5,6 7,95 8,6 9,8 3,55 6,33 7,25 7,8 Länets alla nätverk, summa 194 255 299 324 112 187 232 249 Länets alla nätverk, medel 5,83 7,29 7,07 9,0 3,57 5,23 6,11 6,9 7

Nedslag i nätverkens verksamhet Berättelserna är hämtade ur fem nätverks redovisningar från år 4. Handslaget bra grund till fritidsklubbarna Det bästa har varit att vi har kunnat aktivera inaktiva barn och fått in föreningslivet i skolan. Vi har fått möjligheter att erbjuda barnen att prova på olika idrotter och i många fall sådana som de aldrig hade kommit i kontakt med annars. Lätt att knyta nya kontakter vid Handslagsmötena. Handslaget har utgjort en bärande grund för Fritidsklubbarnas verksamhet. Det hade varit svårt att få till stånd de aktiviteter och den kvalitet som vi nu kan erbjuda Fritidsklubbens barn, utan Handslagets medverkan. I några fall har föreningar knutna till Handslaget medverkat i temadagar med hälsoinriktning och då har många kunnat delta. Nyfiket intresse för ridning Jag hade missat att friidrottsföreningen inte klarade sitt åtagande i skolan under 4 veckor på våren. Efter en diskussion mellan mig och läraren så bestämmer vi att hon kontaktar ridklubben som ligger nära skolan. Jag har tidigare pratat med en representant för ridklubben men inte hittat en ingång för ridklubben att vara med i vårt handslag. Denne lärare lyckas dock komma överens med ridklubben att ge alla barn en chans att få prova att rida. Jättekul tycker jag och jättekul har jag förstått att flickorna i årskurs 4 på skolan upplevt initiativet. Än roligare känns det då jag fått höra att även pojkarna är nyfiket intresserade. Läraren jag talar om är idrottslärare på skolan. Hennes insats har också uppmärksammats och uppskattats av rektorn på skolan. I den senaste lönerevideringen var hon en av de lärare som skolan valde att satsa extra på med ett bra lönepåslag. Handslaget betyder något! En bit på vägen En familjebehandlare i ett av Stockholms läns team berättar att hon arbetat med en familj där den 10-åriga sonen hade flera svårigheter. De hade en stående tid hos teamet på tisdagseftermiddagar och pojken var mycket angelägen om att mötena skulle bli av varje vecka. Tills han vid ett av mötena deklarerade att han inte kunde komma på tisdagarna längre eftersom man börjat med Handslaget på hans skola... och det skulle bli tisdagseftermiddagar. Det var fantastiskt att han ville vara med eftersom han tidigare inte varit intresserad av några idrottsaktiviteter och han hade också haft svårigheter i kamratkontakter. Handslaget löste inte alla pojkens svårigheter men hjälpte honom en bra bit på vägen genom att han kunde få möjlighet att hitta något som passade honom. 8

Politiskt intresse oavsett färg Politikerna i kommunen har, både före valet från rödgrön majoritet till den nya alliansen med majoritet, de senaste fyra åren visat ett mycket stort intresse för Handslaget. Vi fick redan två veckor efter valet möjlighet att presentera Handslaget. Lärarreflektion från en temadag En bra dag som verkligen har påverkat barnen, just för att det kommer andra personer utifrån som tar bort de annars vanliga rutinerna. Plus att både lärare och barn har haft jätteroligt. Lagom blandning med deltagande föreningar och en bra blandning med idrotter Dock kunde informationen om vad de olika idrotterna behövde för material varit bättre, då det på några av passen gick det åt en del tid för att införskaffa det som behövs. 9