Utlandsägda företag 2002



Relevanta dokument
Utlandsägda företag 2003

NUTEK Statistik. Utlandsägda företag Foreign owned enterprises 1999

UTLANDSÄGDA FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2015

S2003:012. Utlandsägda företag

Nystartade företag första kvartalet 2010

Statistik 2009:01 Utländska företag 2008

S2004:006. Utlandsägda företag

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016

Beskrivning av statistiken

Utländska företag 2006

Stockholms besöksnäring. December 2015

Utlandsägda företag 2004

S2002:007. Utlandsägda företag 2001

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014

Stockholms besöksnäring. Mars 2016

INTERNATIONELLA VÄSTMANLAND EXPORT & IMPORT 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014

Utländska företag 2007

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Arbetsmarknadsläget januari 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län juli 2016

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015

De ekonomiska effekterna av kvinnors företag i Sverige

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015

S2001:012. Utlandsägda företag ekonomiska uppgifter 1999

Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län september månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av januari 2014

Konjunkturen i Östra Mellansverige i regionalt perspektiv

Utlandsägda företag 2005

Konjunkturen i Småland med öarna i regionalt perspektiv

En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader för följande län och drömmar:

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012

Fyra år med kapitalflytt

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Söktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2009

Västmanlands län Månad

FASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av mars månad 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län februari (7,9%)

Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 1 januari - 30 juni Rapport 2016:7

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västmanlands län i slutet av september månad 2013

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län oktober (7,4%)

Finländska dotterbolag utomlands 2016

Mångfald och utveckling av uthålliga innovationsmiljöer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2014

APRIL Fakta om VD-löner. avseende september 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av mars 2012

Statistikinfo 2015:06

Enkätundersökning SOU 2003:16

Uppsala län Oktober Stockholm-Mälarregionen Oktober

Förutsättningar och utmaningar för tillväxt. Arbetsmarknaden Skåne efter krisen Företagande Ekonomisk tillväxt

Statistik 2013:06 Utländska företag 2012

Mer, mindre eller oförändrat att göra nu jämfört med tre månader tidigare. Apr maj 11. Maj 12. Nov 11. Okt 10. Feb mar 11. Jun 10. Sep 11.

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Färre företagare än någonsin tidigare i Sverige rekordmånga vilande företag. Stefan Fölster, Anders Rydeman Maj, 2004

Beskrivning av statistiken

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, april 2016

Företagsamheten 2014 Örebro län

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Mer än varannan sambo riskerar ekonomisk smäll. Undersökning från Länsförsäkringar hösten 2009

Företagsamheten 2014 Västerbottens län

Utländska företag Statistik 2015:04

Vaccinationsstatistik från barnavårdscentralerna. Rapporter insända januari 2002 och januari gällande barn födda 1999 och år 2000

Influensarapport för vecka 9, 2014

IBIS Resultat från de 15 största enskilda utlandsmarknaderna samt Kina

Kvartalsstatistik från Strama. kvartal 3, 2008

Internationella löner. En jämförelse av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län mars 2016

Inkvarteringsstatistik för hotell

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

Uppsala kommun Månad

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal.

11 september. Andreas Mångs, Analysavdelningen. 612 fler än för 24. samma period ökat med 18,4. Arbetsförmedlingen

MSB 18-årsundersökning

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2015

Inresande studenter 1997/ / / /07

Stockholms besöksnäring

Mer, mindre eller oförändrat att göra nu jämfört med tre månader tidigare. Feb mar 11. Aug 12. Feb mar 12. Mar apr 14. Sep 11. Apr 10. Nov 11.

Därför måste storstadsregionerna fortsätta att växa!

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015

Stockholms besöksnäring. November 2015

Q Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Transkript:

S2003:008 Utlandsägda företag 2002

Utlandsägda företag 2002 Innehållsförteckning Definition av utlandsägda företag... 3 Exempel på koncernstruktur... 3 Sammanfattning... 3 Resultat från undersökningen... 5 Tabellförteckning... 13 Fakta om statistiken... 37 Definitioner... 44 Statistikansvarig myndighet Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS Studentplan 3, 831 40 ÖSTERSUND Telefon 063 16 66 00 Telefax 063 16 66 01 www.itps.se Förfrågningar: Namn: Anne-Christine Strandell, Sara Berntsson, Markus Lindvert Telefon: 063 16 66 00 E-post: anne-christine.strandell@itps.se, sara.berntsson@itps.se, markus.lindvert@itps.se Elanders Gotab, Stockholm juni 2003 Producent SCB, Programmet för industri 701 89 ÖREBRO Telefon 019 17 60 00 Telefax 019 17 70 80 www.scb.se Förfrågningar: Namn: Lina Gustafsson Telefon: 019 17 60 47 E-post: lina.gustafsson@scb.se ISSN1650-349X

2

Definition av utlandsägda företag Huvudprincipen är att ett företag definieras som utlandsägt om mer än hälften av aktiernas röstvärde innehas av en utländsk ägare. Om företaget tillhör en koncern i Sverige vars koncernmoder är utlandsägd räknas det också som utlandsägt. Är företaget ägt i flera led är det den yttersta ägaren, det vill säga det moderbolag som i sin tur inte ägs till mer än hälften av något annat bolag, som bestämmer nationaliteten på alla ingående bolag. När två eller flera utländska ägare med olika nationalitet tillsammans innehar aktier med ett röstvärde som överstiger 50 procent redovisas de i en separat kategori, delat ägande i tabeller över ägarländer. Företag som ägs till hälften från Sverige räknas som svenskägda och ingår inte i denna rapport. Exempel på koncernstruktur En koncern består av minst två företag, ett moderbolag och ett dotterbolag. Varje bolag är en egen juridisk person och har ett huvudkontor (säte). En stor koncern har förutom moderbolag även ett koncernmoderbolag, som vanligen är den yttersta ägaren i koncernen. Olika verksamhetsområden kan ha olika moderbolag som ansvarar för ett antal dotterbolag. I stora globala koncerner kan en koncernmoder ha egna moderbolag som i sin tur har dotterbolag i olika länder. Alternativt är dotterbolagen organiserade direkt under en koncernmoder. Figur 1 Exempel på koncernstruktur i Sverige med ägare i Tyskland Koncernmoder (Tyskland) Moderbolag Verksamhet A (Sverige) Moderbolag Verksamhet B (Sverige) Dotterbolag A1 Dotterbolag A2 Dotterbolag A3 Dotterbolag B1 Dotterbolag B2 Dotterbolag B3 I figuren ovan visas ett förenklat exempel på en koncernstruktur. I en koncern kan det således finnas flera huvudkontor. Dessutom kan styrningen av dotterbolagen antingen vara centraliserad eller decentraliserad, det vill säga dotterbolagen kan ha olika grad av självständighet. 3

Enligt SCB:s Företagsregister betraktas ett företag som verksamt om det är registrerat för moms och/eller är arbetsgivare eller är F-skatteregistrerat i momsbefriad bransch. Det finns moderbolag för utlandsägda koncerner i Sverige som varken är momsregistrerade eller har några anställda, så kallade vilande företag. Där bedrivs den huvudsakliga verksamheten i dotterbolagen. Alla verksamma företag har minst ett arbetsställe. Med arbetsställe avses varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Arbetsställen per län redovisas i rapporten för att få en bättre regional fördelning av de utlandsägda företagens verksamhet i Sverige. En filial är ett utländskt företags avdelningskontor med självständig förvaltning i Sverige. Ett och samma företag får bara ha en filial i Sverige. Ett utländskt företag som vill driva näringsverksamhet i Sverige utan att registrera ett dotterbolag, ska normalt registrera en filial. Filialen är inte en separat juridisk person utan en del av det utländska företaget. 4

Sammanfattning Utlandsägandet verkar stagnera Preliminära siffror för 2002 tyder på att ökningen av antal utlandsägda företag och anställda stagnerat. Förändringarna av anställda och antal företag kan inte hänföras exakt till det år de ägt rum. Detta beror på förbättrad täckning i statistiken, där även företag som varit utlandsägda före 2002 identifierats i den senaste undersökningen. Totalt fanns det 8 501 utlandsägda företag med 530 758 anställda 2002. Detta innebar att utlandsägda företag sysselsatte cirka 22 procent av alla anställda i näringslivet. Nästan hälften av stocken av utlandsägda företag (exklusive filialer) har blivit det genom förvärv och ungefär en fjärdedel genom nyetablering. Anställda i företag från Belgien/Luxemburg ökade mest Antalet anställda ökade mest i företag som kontrollerades från Belgien/Luxemburg. Ökningen var 3 141 personer och antalet anställda uppgick till 9 745 anställda 2002. Därefter ökade antalet anställda mest i företag som kontrollerades av ägare i Nederländerna och Storbritannien. EU-länderna stod för den största delen av ökningen, 9 312 anställda. Företag kontrollerade från USA hade 108 126 anställda, USA var därmed det land som hade det största utländska ägandet i Sverige 2002, trots att antalet anställda minskade något från föregående år. De största ägarländerna avseende antal anställda är därefter Storbritannien med 59 708, Finland med 53 676 och Nederländerna med 47 506 anställda. Storbritannien svarade för den största ökningen av antalet utlandsägda företag i Sverige, följt av Danmark och Norge. Ägare i USA kontrollerade 1 109 företag i Sverige, Norge 1 108, Nederländerna 951 och Danmark 936 företag. EU-länderna stod för den största delen av ökningen, 573 företag. Tjänstesektorn ökar mest Tjänstesektorn svarade för drygt hälften av den totala ökningen av antal anställda i utlandsägda företag 2002. Inom tjänstesektorn ökade partihandeln, detaljhandeln och andra företagstjänster mest. Totalt sett ökade antalet anställda mest i branscherna byggverksamhet och livsmedelsindustri. Totalt sett var antalet anställda störst inom tjänstesektorn med cirka 265 100 personer, vilket är ungefär hälften av samtliga anställda i utlandsägda företag. Ungefär 237 800 personer var anställda i utlandsägda industriföretag 2002 vilket i stort sett var oförändrat jämfört med tidigare år. Inom byggbranschen uppgick de anställda till cirka 22 500 personer. Även antalet företag var flest inom tjänstesektorn, cirka 6 500 av totalt cirka 8 500 utlandsägda företag. 3

Antalet IT-företag ökade med 152 samtidigt som antalet anställda minskade i dessa med cirka 3 300 personer. Fortsatt storstadsdominans För att få en bättre regional fördelning av var företagen bedriver sin verksamhet i Sverige redovisas även de utlandsägda företagens arbetsställen per län. Antalet anställda ökade mest i Västra Götalands län (3 535), följt av Stockholms län (2 962) och Skåne län (1 475). Drygt 60 procent av de anställda i utlandsägda arbetsställen fanns i de tre storstadslänen (Stockholms, Skåne och Västra Götalands län). Störst andel anställda vid utlandsägda arbetsställen av samtliga anställda i näringslivet hade Blekinge, Västmanlands och Värmlands län. Antalet anställda vid utlandsägda IT-arbetsställen minskade totalt sett under 2002 De flesta länen hade oförändrat eller minskat antal anställda vid IT-arbetsställena. Minskningen var störst i Östergötlands och Västmanlands län. Det enda län som gick emot strömmen var Västra Götalands län. 4

Resultat från undersökningen Utlandsägandet verkar stagnera Det utländska ägandet har ökat under en längre period. Däremot tyder preliminära siffror för 2002 på att ökningen inte var lika stor som tidigare. Förändringarna av anställda och antal företag kan inte hänföras exakt till det år de ägt rum. Detta beror på förbättrad täckning i statistiken, där även företag som varit utlandsägda före 2002 identifierats i den senaste undersökningen. Antalet företag där ägarmajoriteten innehas av utländska investerare uppgick till 8 501 företag 2002. Detta är en nettoökning med 680 företag jämfört med tidigare år. 1 825 företag har tillkommit och 1 145 företag utgått ur undersökningen 2002. Se Tabell 1. Tabell 1 Förändringen av antalet utlandsägda företag mellan 2001 och 2002 Förändring av antalet utlandsägda företag och filialer Utlandsägda företag 2001 7 821 Företag som tillkommit i undersökningen 2002 1 825 varav: Företag som varit vilande och aktiverats under 2002 127 Företag som åter blev utlandsägda 2002 från att ha varit svenskägda 2001 50 Helt nya utlandsägda företag 2002 44 Företag som kom med i registret 2002 men som blev utlandsägda 2001 321 Företag som kom med i registret 2002 men som blev utlandsägda 2000 131 Företag som kom med i registret 2002 men som blev utlandsägda före 2000, 693 samt företag där uppgift om årtal saknas Filial som varit vilande och aktiverats under 2002 1 Helt nya utlandsägda filialer 2002 64 Filialer som kom med i registret 2002 men som blev utlandsägda 2001 56 Filialer som kom med i registret 2002 men som blev utlandsägda 2000 37 Filialer som kom med i registret 2002 men som blev utlandsägda före 2000, 301 samt filialer där uppgift om årtal saknas Företag som utgått ur undersökningen 2002-1 145 varav: Företag och filialer som ej längre var verksamma 2002. -765 Företag och filialer som blev svenskägda 2002. -380 Summa Utlandsägda företag inkl. filialer 2002 (nettoökning 680 företag). 8 501 Anm. I tabellbilagan är filialerna inkluderade i företagen. Se även fakta om statistiken. Av de enkäter som inkommit till 2002 års undersökning har många företag uppgett att de blivit utlandsägda tidigare. Preliminära siffror visar att 286 företag blev utlandsägda och 380 blev svenskägda 2002. Av de nytillkomna 1 825 företagen var 458 filialer. Den stora ökningen av antalet filialer 2002 beror på förbättrad täckning av det utlandsägda registret. Från 2002 har registret uppdaterats med uppgifter från Riksskatteverket. Antalet anställda i utlandsägda företag ökade till 530 758 personer 2002, en nettoökning med 10 677 personer vilket motsvarar en ökning med 2 procent. Deras 5

andel av samtliga anställda i näringslivet uppgick till 22 procent, en i stort sett oförändrad andel jämfört med föregående år. En del av ökningen av antalet utlandsägda företag respektive år kan hänvisas till förbättrade mätmetoder, vilket visat sig genom att det tillkommit företag i undersökningen som egentligen redan tidigare har varit utlandsägda. Diagram 1 Antalet anställda i utlandsägda företag och deras andel av antalet anställda i näringslivet 1980 2002 Anställda 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 1980 1981 Antal anställda Andel av näringsl. (%) 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Procent Företagsförvärven dominerar Totalt har 48 procent av stocken utlandsägda företag (exkl. filialer), eller 3 772 företag, blivit utlandsägda genom förvärv. Det är därmed den vanligaste etableringsformen. Förvärv är vanligare inom tillverkningsindustrin än inom tjänstesektorn. Inom tillverkningsindustrin blev 66 procent utlandsägda genom förvärv, för tjänstesektorn var motsvarande siffra 44 procent. Det näst vanligaste skälet till att företagen blev utlandsägda var nyetableringar, 1 963 företag, vilket motsvarar 25 procent av samtliga utlandsägda företag. Se Diagram 2 och Tabell 2. Inom tjänstesektorn blev 28 procent utlandsägda genom nyetablering, motsvarande siffra för tillverkningsindustrin var 13 procent. Att summan av antal företag och anställda i Tabell 2 ej stämmer överens med det totala antalet utlandsägda företag och anställda i dessa beror på att filialerna ej tillfrågas om etableringsform. Av de nytillkomna företagen i undersökningen (exklusive filialer) år 2002 svarade 29 procent att de blivit utlandsägda genom förvärv och 19 procent genom nyetablering. Fyra procent uppger att de etablerat sig på annat sätt. Uppgift saknas för 48 procent av de nytillkomna företagen på denna fråga. 25 20 15 10 5 0 6

Diagram 2 Andel företag efter etableringsform för de utlandsägda företagen 2002 (exkl. filialer) Tabell 2 Antal företag och antal anställda efter etableringsform för de utlandsägda företagen 2002 (exkl. filialer) Uppgift saknas 21 procent Etableringsform Antal företag Antal anställda Förvärv/köp 3 772 353 568 Vet ej/övrigt 3 procent Nyetablering 1 963 71 435 Fusion/sammanslagning 201 54 504 Nyetablering 25 procent Fusion/ sammanslagning 3 procent Förvärv/köp 48 procent Vet ej/övrigt 268 15 851 Uppgift saknas 1 688 27 820 EU-länderna fortsatt stort ägande EU-länderna svarade för 57 procent av sysselsättningen i utlandsägda företag under 2002. Företag ägda från Norden svarade tillsammans för 26 procent av sysselsättningen och företag ägda från de utomnordiska EU-länderna för 38 procent av sysselsättningen. Andelen anställda från NAFTA-länderna svarade för 21 procent av de anställda i utlandsägda företag. Antalet anställda av företag ägda från EU-länderna var 303 507 personer. EU-länderna stod för den största delen av ökningen av antalet anställda, 9 312 personer. Anställda i företag från Belgien/Luxemburg ökade mest Antalet anställda ökade mest i företag som kontrollerades från Belgien/Luxemburg. Jämfört med tidigare år ökade antalet anställda i företag från dessa länder med 48 procent, 3 141 personer, och uppgick till 9 745 anställda 2002. Därefter ökade antalet anställda mest i företag som kontrollerades av ägare i Nederländerna, 3 011 fler anställda, och Storbritannien, 1 883 fler anställda (se diagram 3). Företag kontrollerade från USA hade 108 126 anställda och var därmed fortfarande det största ägarlandet i Sverige med avseende på antal anställda. Därefter följde företag kontrollerade från Storbritannien med 59 708 anställda, Finland med 53 676 anställda och Nederländerna med 47 506 anställda. Flera ägarländer minskade antalet anställda i Sverige 2002. Några exempel; USA 765 personer, Danmark 707 personer och Schweiz 645 personer. Det totala antalet anställda i utlandsägda företag ökade dock med 10 677 personer. 7

Diagram 3 Antalet anställda i utlandsägda företag 2002, 2001 och 1990 fördelat efter ägarland 120000 100000 80000 Antal anställda 2002 2001 1990 60000 40000 20000 0 USA Storbritannien Finland Danmark Nederländ. Frankrike Tyskland Norge Schweiz Belgien/Luxem. Övriga Antalet brittiska företag ökade mest Företag kontrollerade från Storbritannien svarade för den största ökningen av antalet utlandsägda företag (121 företag), följt av Danmark (120 företag) och Norge (89 företag). USA kontrollerade 1 109 företag i Sverige, Norge 1 108, Nederländerna 951 och Danmark 936 företag (se Diagram 4). Den kraftigaste sammanlagda ökningen av antalet företag ägde rum i gruppen EUländer, 573 företag. Det är en stor del med tanke på att det totala antalet utlandsägda företag ökade med 680 företag netto. Diagram 4 Antalet utlandsägda företag 2002, 2001 och 1990 fördelat efter ägarland Antal företag 1200 1000 800 2002 2001 1990 600 400 200 0 USA Norge Nederländ. Danmark Finland Tyskland Storbritannien Schweiz Frankrike Belgien/Luxem. Övriga 8

Företag inom tjänstesektorn ökade mest Antalet anställda ökade mest i byggverksamhet och tjänsteverksamhet. Av de olika typerna av tjänsteverksamhet ökade partihandeln, detaljhandeln och andra företagstjänster mest. Av kategorin andra företagstjänster var det främst städföretag och övriga företagsservicetjänster som stod för ökningen. Inom partihandeln ökade de anställda med 2 887 personer och uppgick 2002 till 61 327 personer. Inom andra företagstjänster ökade de anställda med 2 829 personer till 58 200 anställda 2002, varav den största ökningen kom från övriga företagsservicefirmor. Motsvarande siffror inom detaljhandeln var en ökning med 1 398 anställda till 19 449 personer. Transporter ökade med 389 anställda till 30 240 anställda. Den största procentuella ökningen har skett i fastighetsförvaltning, 66 procent eller 1 222 personer till 3 074 anställda. Antalet anställda minskade inom övriga tjänster, handel med motorfordon, uthyrning/databehandling och forskning/utveckling. Av tillverkningsindustrin ökade livsmedelsindustrin med 2 975 personer till 22 195 anställda. Övrig tillverkningsindustri ökade med 2 672 personer till 6 306 anställda. Tjänstesektorn sysselsatte ungefär hälften av samtliga anställda i utlandsägda företag, eller 265 125 personer, under 2002 vilket är en ökning med 6 777 personer från året innan. Av den totala ökningen av anställda i utlandsägda företag på 10 677 personer svarade därmed tjänstesektorn för 63 procent. Inom tillverkningsindustrin var 237 848 anställda 2002, vilket var en ökning med 1 396 personer. Inom byggsektorn, där sysselsättningen ökade med 2 516 personer, var 22 575 anställda i utlandsägda företag. Flest företag inom partihandeln Av antalet utlandsägda företag 2002 tillhörde 77 procent tjänstesektorn och 16 procent tillverkningsindustrin. Antalet tjänsteföretag ökade med 512 och antalet tillverkningsindustriföretag med 77 mellan år 2001 och 2002. Inom tjänstesektorn fanns flest utlandsägda företag inom partihandeln, 2 307 företag. Andra företagstjänster var den näst största tjänstebranschen sett till antal företag, 1 318 stycken, där den största gruppen var juridiska byråer, redovisning och annan konsultverksamhet. Verkstadsindustrin sysselsatte flest i industrin Inom tillverkningsindustrin ökade antalet anställda mest i livsmedelsindustrin och övrig tillverkningsindustri. Inom verkstadsindustrin minskade antalet anställda med 5 720 personer till 116 754 anställda, trots detta var det den största branschen inom tillverkningsindustrin. Inom verkstadsindustrin var transportmedelsindustrin störst med 44 596 anställda. Detta antal var dock en minskning med 1 283 personer. Kemisk industri (inkl. läkemedelsindustrin) och gummiindustrin var näst största industribransch med 41 529 anställda, följt av livsmedelsindustri med 22 195 anställda. Inom verkstadsindustrin minskade antalet anställda med 5 720 personer, varav elektroindustrin stod för den största enskilda minskningen med 3 544 personer. Den största ökningen ägde rum inom livsmedelsindustrin med 2 975 personer. Trävaruindustrin ökade med 825 personer till totalt 9 002 anställda. 9

Störst andel anställda i kemisk industri Störst andel anställda i utlandsägda företag hade kemisk industri (inklusive läkemedelsindustrin) och gummiindustri. I denna bransch arbetade 62 procent av de anställda i utlandsägda företag. Av den kemiska industrin hade petroleumraffinaderier störst andel anställda i utlandsägda företag, 94 procent av samtliga anställda i sektorn. Den bransch med näst störst andel var jord- och stenvaruindustrin med 56 procent. En annan bransch med en stor andel anställda i utlandsägda företag var transportmedelsindustrin med 47 procent (se Diagram 5). Inom tjänstesektorn fanns störst andel anställda i utlandsägda företag inom partihandeln med 34 procent. Inom denna bransch var andelen anställda i utlandsägda företag av alla anställda i branschen störst inom medicinsk utrustning, 67 procent, och bränslen, 71 procent. Näst störst efter partihandeln var uthyrning och databehandling med 27 procent, transporter med 25 procent samt andra företagstjänster med 22 procent. Minst andel hade kategorin övriga tjänster där endast 4 procent av alla anställda i branschen arbetade i utlandsägda företag. Diagram 5 Anställda i utlandsägda företag i procent av samtliga anställda i branschen i Sverige 2002 Kemisk industri och gummiindustri Jord- och stenvaruindustri Transportmedelsindustri Maskinindustri Livsmedelsindustri Partihandel Stål- och metallverk Uthyrning, databehandling Elektroindustri Transporter Trävaruindustri Massa- och grafisk industri Textilindustri Övrig tillverkningsindustri Andra företagstjänster Forskning och utveckling Resebyråer, post/tele Hotell och restaurang Utvinning av mineral Metallvaruindustri Byggverksamhet Handel med motorfordon Detaljhandel Finansiell verksamhet Övriga tjänster 0 10 20 30 40 50 60 70 Procent De ägarländer som hade störst andel tillverkningsindustriell verksamhet sett till den totala utlandsägda verksamheten var Italien och Österrike, med 76 respektive 77 procent. Andra länder med stor andel industriell verksamhet var USA, Finland, Schweiz och Storbritannien. De ägarländer med låg andel industriell verksamhet var Tyskland, Frankrike och Norge, runt 30 procent. Inom partihandeln hade 10

japanska företag i Sverige högst andel av de anställda, 30 procent. I gruppen övriga näringar hade de fransk- och norskägda företagen 61 respektive 58 procent av sina anställda. Få stora företag sysselsätter flest Av de 8 501 utlandsägda företagen 2002 var 83 procent att betrakta som små i Sverige (färre än 50 anställda). Dessa företag sysselsatte 11 procent av de anställda i utlandsägda företag. De flesta var anställda i stora företag. Endast fem procent av de utlandsägda företagen var att betrakta som stora (mer än 249 anställda), men deras andel av sysselsättningen var 67 procent. Medelstora företag (50 249 anställda) utgjorde 12 procent av de utlandsägda företagen och dess andel av sysselsättningen var 22 procent. Utlandsägda företags andel av näringslivets anställda var störst i storleksklassen 250 499 anställda (40 procent) och i storleksklassen 500 anställda eller fler (34 procent), vilket var i stort sett oförändrade värden jämfört med tidigare år. De större utlandsägda företagen hade flest anställda inom tillverkningsindustrin och de mindre inom tjänstesektorn. Av utlandsägda företag med minst 250 anställda tillhörde 50 procent av de anställda företag inom tillverkningsindustrin. För de minsta företagen (färre än 50 anställda) var motsvarande siffra endast 18 procent. Dessa företag hade flest anställda inom partihandeln, vilken stod för 33 procent av de anställda i denna storleksklass. Fortsatt ökning i storstadsregionerna För att få en bättre regional fördelning av var de utlandsägda företagen bedriver sin verksamhet i Sverige redovisas även arbetsställen per län i rapporten. Alla verksamma företag har minst ett arbetsställe. Antalet anställda ökade mest i Västra Götalands län (3 535), följt av Stockholms (2 962) och Skåne län (1 475), men ökningen har avtagit jämfört med tidigare. I flera län minskade antalet anställda i utlandsägda företag. Störst var minskningen i Jönköpings län, 1 070 personer och i Blekinge län med 714 personer. Drygt 60 procent av de anställda i utlandsägda arbetsställen fanns i de tre storstadslänen (Stockholms, Skåne och Västra Götalands län). Utlandsägda arbetsställen hade sammanlagt 323 191 anställda i dessa tre län, varav nästan hälften i Stockholms län. Störst andel anställda i utlandsägda arbetsställen hade Blekinge (34 procent), Västmanlands (30 procent) och Värmlands län (25 procent). Flera län har ökat antalet utlandsägda arbetsställen, störst var ökningen i Stockholms län (287), Skåne län (167) och Västra Götalands län (111). Enbart i ett län minskade de utlandsägda arbetsställena, det var i Dalarna och minskningen var marginell. 11

Minskat antal anställda i utlandsägda IT-företag Antalet anställda i utlandsägda IT-företag har minskade med totalt 3 299 personer 2002. De flesta län har i princip ett oförändrat eller minskat antal anställda inom IT-sektorn. Störst har minskningen varit i Östergötlands län, 1 342 personer, och i Västmanlands län, 1 101 personer. Det enda län som ökade var Västra Götalands län, en ökning med 580 personer. Antalet utlandsägda IT-företag ökade med 152, till totalt 1 608 företag. Av de anställda i utlandsägda IT-företag var 81 procent verksamma inom tjänstesektorn, varav knappt hälften på datakonsultföretag. Det enskilda ägarland som stod för den största andelen av totala antalet anställda i utlandsägda IT-företag var USA med 21 850 anställda eller 32 procent. Näst störst var Storbritannien med 6 547 anställda eller 10 procent. 12

Tabellförteckning Tabell 1 Anställda i utlandsägda företag fördelat på bransch och ägarland 2002. Procentuell fördelning av antal anställda... 14 Tabell 2 Utlandsägda företag och anställda 2002, 2001 och 1990 fördelade på ägarland.... 15 Tabell 3 Utlandsägda företag och anställda 2002 samt företag i procent av samtliga företag i näringslivet. Branschfördelat.... 17 Tabell 4 A Utlandsägda företag och anställda 2002 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Branschfördelat. (Tabell 4 B och 4 C visar motsvarande statistik för åren 2001 och 1990)... 18 Tabell 5 Utlandsägda företag och anställda 2002 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Branschfördelat... 21 Tabell 6 Utlandsägda företag och anställda 2002, 2001 och 1990 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Storleksfördelat.... 23 Tabell 7 Anställda i utlandsägda företag fördelade på storlek och bransch 2002. Procentuell fördelning av antal anställda... 24 Tabell 8 Anställda i utlandsägda arbetsställen fördelade på län och kommun i Sverige 2002. Procentuell fördelning av antal anställda per ägargrupp.... 25 Tabell 9 Anställda i utlandsägda arbetsställen fördelade på län och kommun i Sverige och bransch 2002. Procentuell fördelning av antal anställda per bransch... 26 Tabell 10 Antal arbetsställen i utlandsägda företag fördelade på län och kommun i Sverige 2002. Procentuell fördelning av antal arbetsställen per län....27 Tabell 11 Utlandsägda arbetsställen och anställda 2002, 2001 och 1990 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Fördelat efter län och kommun.... 28 Tabell 12 Utlandsägda IT-företag 2002 och 2001. Fördelat på bransch.... 30 Tabell 13 Utlandsägda IT-företag fördelade på de tio största ägarländerna 2002... 32 Tabell 14 Utlandsägda IT-verksamheter i Sverige fördelade på län 2002 och 2001... 33 Tabell 15 Utlandsägda företag per etableringsform 2002. Branschfördelat.... 34 Tabell 16 Antal anställda i utlandsägda företag per etableringsform 2002. Branschfördelat... 35 13

Tabell 1 Anställda i utlandsägda företag fördelat på bransch och ägarland 2002. Procentuell fördelning av antal anställda. Ägargrupp / ägarland 1) Totalt 2002 Varav inom Antal Andel Tillverkningsind. Partihandel Övriga näringar anst. anst. Antal Andel Antal Andel Antal Andel anst. anst. anst. anst. anst. anst. Norden 2) 139 962 100 61 635 44 14 646 10 63 681 45 Finland 53 676 100 31 542 59 5 251 10 16 883 31 Danmark 47 172 100 17 780 38 5 403 11 23 989 51 Norge 38 626 100 12 161 31 3 876 10 22 589 58 EU15 (exkl. Sve, Fin, Dan) 202 659 100 80 396 40 21 947 11 100 316 49 Storbritannien 59 708 100 28 391 48 3 316 6 28 001 47 Nederländerna 47 506 100 19 096 40 5 875 12 22 535 47 Tyskland 39 796 100 11 659 29 7 646 19 20 491 51 Frankrike 39 789 100 12 383 31 3 293 8 24 113 61 Belgien / Luxemburg 9 745 100 4 534 47 840 9 4 371 45 Österrike 2 823 100 2 163 77 411 15 249 9 Italien 2 653 100 2 014 76 442 17 197 7 Övriga EU 639 100 156 24 124 19 359 56 Central- och Östeuropa 138 100 1 1 52 38 85 62 NAFTA 112 826 100 68 119 60 12 826 11 31 881 28 USA 108 126 100 64 370 60 12 137 11 31 619 29 Asien 15 275 100 7 378 48 3 496 23 4 401 29 Japan 6 295 100 2 682 43 1 866 30 1 747 28 Övriga världen 37 220 100 19 078 51 2 911 8 15 231 41 Schweiz 32 191 100 17 326 54 2 324 7 12 541 39 Delat ägande 3) 22 678 100 1 241 5 5 449 24 15 988 71 TOTALT 530 758 100 237 848 45 61 327 12 231 583 44 Därav EU15 (exkl. Sve) 2) 303 507 100 129 718 43 32 601 11 141 188 47 1. I ländergrupperna ingår följande länder: Norden: Danmark, Finland, Norge, Island. EU15: Danmark, Finland, Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Tyskland, Österrike, Storbritannien, Irland, Frankrike, Spanien, Portugal, Italien, Grekland. Central- och Östeuropa: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland, Slovenien, Tjeckiska Republiken, Ungern. NAFTA: USA, Kanada, Mexico. Asien: Cypern, Hongkong, Indien, Indonesien, Israel, Japan, Kina, Malaysia, Saudiarabien, Singapore, Sydkorea, Syrien, Taiwan, Thailand, Turkiet 2. Notera att Danmark och Finland ingår både i Norden och i EU15. 3. Delat ägande avser de företag som ägs av två eller fler länder och där summan av röstvärdet från de utländska ägarna överstiger 50 procent. 14

Tabell 2 Utlandsägda företag och anställda 2002, 2001 och 1990 fördelade på ägarland. Ägargrupp / ägarland 1) 2002 2001 Antal Antal Andel Antal Antal Andel företag anst. anst. företag anst. anst. TOTALT 8 501 530 758 100 7 821 520 081 100 Därav: EU15 (exkl. Sve) 5 064 303 507 57 4 491 294 195 57 Norden (exkl. Sve) 2 790 139 962 26 2 558 140 717 27 NAFTA 1 171 112 826 21 1 106 113 421 22 Asien 262 15 275 3 252 16 206 3 Central- och Östeuropa 27 138 0 33 177 0 USA 1 109 108 126 20 1 057 108 891 21 Storbritannien 821 59 708 11 700 57 825 11 Finland 732 53 676 10 709 53 580 10 Nederländerna 951 47 506 9 906 44 495 9 Danmark 936 47 172 9 816 47 879 9 Tyskland 768 39 796 7 700 39 098 8 Norge 1 108 38 626 7 1 019 38 974 7 Frankrike 309 39 789 7 309 39 466 8 Schweiz 340 32 191 6 340 32 836 6 Belgien / Luxemburg 353 9 745 2 291 6 604 1 Japan 123 6 295 1 119 6 545 1 Kanada 62 4 700 1 49 4 530 1 Singapore 11 4 771 1 7 4 990 1 Österrike 66 2 823 1 70 2 473 0 Italien 59 2 653 0 53 2 388 0 Cypern 49 2 581 0 50 2580 0 Bermuda 18 1 052 0 16 387 0 Saudiarabien 31 938 0 36 1530 0 Australien 16 575 0 15 638 0 Island 14 488 0 14 284 0 Irland 40 347 0 32 303 0 Jersey 13 335 0 13 116 0 Hongkong 12 313 0 9 170 0 Sydafrika 8 272 0 8 279 0 Spanien 21 259 0 11 59 0 Liechtenstein 11 257 0 9 218 0 Gibraltar 34 254 0 23 330 0 Brittiska Jungfruöarna 25 175 0 18 100 0 Israel 10 133 0 8 99 0 Nederländska Västindien 7 86 0 7 76 0 Sydkorea 4 80 0 5 61 0 Indien 6 64 0...... Estland 8 61 0 7 48 0 Kina 12 56 0 7 21 0 Taiwan 4 44 0 4 34 0 Polen 4 29 0 7 56 0 Grekland 3 23 0 3 22 0 Bahamas 6 19 0 6 20 0 Slovenien 4 19 0 4 14 0 Ryssland 5 15 0 8 20 0 Portugal 5 10 0 3 3 0 Isle of Man 7 7 0 11 100 0 Tjeckiska Republiken...... 3 22 0 Panama 3 2 0 10 92 0 Övriga länder 24 31 0 25 287 0 Land ej specificerat 203 1 972 0 152 3 077 1 Delat ägande 2) 145 22 678 4 150 18 429 4 1. Se fotnot Tabell 1 2. Delat ägande avser de företag som ägs av två eller fler länder och där summan av röstvärdet från de utländska ägarna överstiger 50 procent. 15

Tabell 2 (forts) Utlandsägda företag och anställda 1990 fördelade på ägarland. Ägargrupp / ägarland 1) 1990 Antal Antal Andel företag anst. anst. TOTALT 2 563 203 752 100 Därav: EU15 (exkl. Sve) 1 476 104 223 51 Norden (exkl. Sve) 882 68 900 34 NAFTA 359 27 750 14 Asien 52 2 519 1 Central- och Östeuropa 0 0 0 USA 350 27 379 13 Storbritannien 271 15 607 8 Finland 372 34 372 17 Nederländerna 199 19 185 9 Danmark 241 14 024 7 Tyskland 222 11 906 6 Norge 264 20 503 10 Frankrike 92 6 258 3 Schweiz 328 47 008 23 Belgien / Luxemburg 33 1 509 1 Japan 49 2 510 1 Kanada 9 371 0 Singapore 0 0 0 Österrike 15 259 0 Italien 23 866 0 Cypern 0 0 0 Bermuda 0 0 0 Saudiarabien 0 0 0 Australien 7 254 0 Island...... Irland 4 204 0 Jersey 0 0 0 Hongkong 0 0 0 Sydafrika 0 0 0 Spanien 3 25 0 Liechtenstein 0 0 0 Gibraltar 0 0 0 Brittiska Jungfruöarna 0 0 0 Israel 0 0 0 Nederländska Västindien 0 0 0 Sydkorea 0 0 0 Indien...... Estland 0 0 0 Kina 0 0 0 Taiwan 0 0 0 Polen 0 0 0 Grekland 0 0 0 Bahamas 0 0 0 Slovenien 0 0 0 Ryssland 0 0 0 Portugal...... Isle of Man 0 0 0 Tjeckiska Republiken 0 0 0 Panama 0 0 0 Övriga länder 10 79 0 Land ej specificerat 66 1 392 1 TOTALT 2 563 203 752 100 1. Se fotnot Tabell 1 16

Tabell 3 Utlandsägda företag och anställda 2002 samt företag i procent av samtliga företag i näringslivet. Branschfördelat. Bransch / branschgrupp SNI 92 2002 Antal Antal Andel anst. Antal företag Andel utl. ägda ftg. företag anst. av alla i utl.- i närings- av alla företag i ägda ftg 1) livet 2) branschen i Sverige 3) Jordbruk, skogsbruk, fiske, 01-05 elverk, gas, värme, vatten 40-41 121 4 057 1 164 492 0 Utvinning av mineral 10-14 33 1 109 0 623 5 Tillverkningsindustri 15-37 1 387 237 848 45 54 658 3 Därav Livsmedelsindustri 15-16 75 22 195 4 2 989 3 Textilindustri 17-19 27 2 761 1 3 935 1 Trävaruindustri 20 54 9 002 2 6 442 1 Massa- och grafisk industri 21-22 229 20 494 4 9 013 3 Kemisk industri och gummiind. 23-25 212 41 529 8 2 416 9 Jord- och stenvaruindustri 26 67 9 711 2 1 617 4 Stål- och metallverk 27 41 9 096 2 383 11 Verkstadsindustri 28-35 629 116 754 22 22 116 3 varav Metallvaruindustri 28 133 9 515 2 10 419 1 Maskinindustri 29 221 32 480 6 5 143 4 Elektroindustri 30-33 185 30 163 6 4 333 4 Transportmedelsindustri 34-35 90 44 596 8 2 221 4 Övrig tillverkningsindustri 36-37 53 6 306 1 5 747 1 Byggverksamhet 45 239 22 575 4 56 917 0 Tjänsteverksamhet 50-99 6 528 265 125 50 459 644 1 Därav Handel med motorfordon 50 146 7 195 1 19 052 1 Partihandel 51 2 307 61 327 12 41 798 6 Detaljhandel 52 312 19 449 4 56 517 1 Hotell och restaurang 55 136 16 502 3 22 147 1 Transporter 60-62 105 30 240 6 25 703 0 Resebyråer, post/tele 63-64 328 26 333 5 5 992 5 Finansiell verksamhet 65-67 258 6 696 1 6 476 4 Fastighet 70 659 3 074 1 44 430 1 Uthyrning, databehandling 71-72 652 26 407 5 30 040 2 Forskning och utveckling 73 80 2 227 0 2 562 3 Andra företagstjänster 74 1318 58 200 11 119 004 1 Övriga tjänster 75-99 227 7 475 1 85 923 0 Ej branschkodade företag 0 193 44 0 76 419 0 TOTALT 01-99 8 501 530 758 100 812 753 1 1. Andelen anställda avser anställda i utlandsägda företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i utlandsägda företag. 2. Näringslivet omfattar alla företag som registrerats i SCB:s Företagsdatabas, FDB. 3. Andelen utlandsägda företag avser utlandsägda företag i branschen i förhållande till totala antalet företag i branschen i Sverige. 17

Tabell 4 A Utlandsägda företag och anställda 2002 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Branschfördelat. (Tabell 4 B och 4 C visar motsvarande statistik för åren 2001 och 1990) Bransch / branschgrupp SNI 92 2002 Antal Antal Andel anst. Antal anst. Andel anst. av företag anst. av alla i utl.- i närings- alla i branschen ägda ftg 1) livet 2) i Sverige 3) Jordbruk, skogsbruk, fiske, 01-05 elverk, gas, värme, vatten 40-41 121 4 057 1 55 578 7 Utvinning av mineral 10-14 33 1 109 0 8 707 13 Tillverkningsindustri 15-37 1 387 237 848 45 713 390 33 Därav Livsmedelsindustri 15-16 75 22 195 4 61 288 36 Textilindustri 17-19 27 2 761 1 11 297 24 Trävaruindustri 20 54 9 002 2 36 271 25 Massa- och grafisk industri 21-22 229 20 494 4 86 709 24 Kemisk industri och gummiind. 23-25 212 41 529 8 66 876 62 Jord- och stenvaruindustri 26 67 9 711 2 17 351 56 Stål- och metallverk 27 41 9 096 2 29 837 30 Verkstadsindustri 28-35 629 116 754 22 377 496 31 varav Metallvaruindustri 28 133 9 515 2 75 421 13 Maskinindustri 29 221 32 480 6 90 585 36 Elektroindustri 30-33 185 30 163 6 116 982 26 Transportmedelsindustri 34-35 90 44 596 8 94 508 47 Övrig tillverkningsindustri 36-37 53 6 306 1 26 265 24 Byggverksamhet 45 239 22 575 4 186 227 12 Tjänsteverksamhet 50-99 6 528 265 125 50 1 477 008 18 Därav Handel med motorfordon 50 146 7 195 1 63 743 11 Partihandel 51 2 307 61 327 12 180 246 34 Detaljhandel 52 312 19 449 4 201 643 10 Hotell och restaurang 55 136 16 502 3 87 441 19 Transporter 60-62 105 30 240 6 120 922 25 Resebyråer, post/tele 63-64 328 26 333 5 128 093 21 Finansiell verksamhet 65-67 258 6 696 1 82 287 8 Fastighet 70 659 3 074 1 50 648 6 Uthyrning, databehandling 71-72 652 26 407 5 96 819 27 Forskning och utveckling 73 80 2 227 0 10 533 21 Andra företagstjänster 74 1 318 58 200 11 270 504 22 Övriga tjänster 75-99 227 7 475 1 184 129 4 Ej branschkodade företag 0 193 44 0 1 425 3 TOTALT 01-99 8 501 530 758 100 2 442 335 22 1. Andelen anställda avser anställda i utlandsägda företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i utlandsägda företag. 2. Näringslivet omfattar alla företag som registrerats i SCB:s Företagsdatabas, FDB. 3. Andelen anställda avser anställda i utlandsägda företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i branschen i Sverige. 1 18

Tabell 4 B Utlandsägda företag och anställda 2001 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Branschfördelat. Bransch / branschgrupp SNI 92 2001 Antal Antal Andel anst. Antal anst. Andel anst. av företag anst. av alla i utl.- i närings- alla i branschen ägda ftg 1) livet 2) i Sverige 3) Jordbruk, skogsbruk, fiske, 01-05 elverk, gas, värme, vatten 40-41 110 4 088 1 56 165 7 Utvinning av mineral 10-14 30 1 110 0 8 183 14 Tillverkningsindustri 15-37 1 310 236 452 45 724 643 33 Därav Livsmedelsindustri 15-16 63 19 220 4 61 631 31 Textilindustri 17-19 24 2 383 0 11 493 21 Trävaruindustri 20 51 8 177 2 36 854 22 Massa- och grafisk industri 21-22 201 20 312 4 90 768 22 Kemisk industri och gummiind. 23-25 214 41 485 8 67 853 61 Jord- och stenvaruindustri 26 64 9 895 2 17 055 58 Stål- och metallverk 27 39 8 872 2 30 106 29 Verkstadsindustri 28-35 604 122 474 24 380 657 32 varav Metallvaruindustri 28 125 10 820 2 81 950 13 Maskinindustri 29 208 32 068 6 90 659 35 Elektroindustri 30-33 188 33 707 6 109 662 31 Transportmedelsindustri 34-35 83 45 879 9 98 386 47 Övrig tillverkningsindustri 36-37 50 3 634 1 28 226 13 Byggverksamhet 45 206 20 059 4 184 886 11 Tjänsteverksamhet 50-99 6 016 258 348 50 1 457 551 18 Därav Handel med motorfordon 50 135 7 551 1 63 138 12 Partihandel 51 2 120 58 440 11 179 261 33 Detaljhandel 52 312 18 051 3 197 844 9 Hotell och restaurang 55 133 16 074 3 85 852 19 Transporter 60-62 129 29 851 6 120 446 25 Resebyråer, post/tele 63-64 310 25 302 5 131 644 19 Finansiell verksamhet 65-67 244 6 570 1 80 026 8 Fastighet 70 570 1 852 0 49 414 4 Uthyrning, databehandling 71-72 588 26 654 5 95 965 28 Forskning och utveckling 73 68 2265 0 12 690 18 Andra företagstjänster 74 1188 55 371 11 271 764 20 Övriga tjänster 75-99 219 10 367 2 169 507 6 Ej branschkodade företag 0 149 24 0 1 548 2 TOTALT 01-99 7 821 520 081 100 2 432 976 21 2. Andelen anställda avser anställda i utlandsägda företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i utlandsägda företag. 3. Näringslivet omfattar alla företag som registrerats i SCB:s Företagsdatabas, FDB. 4. Andelen anställda avser anställda i utlandsägda företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i branschen i Sverige. 19

Tabell 4 C Utlandsägda företag och anställda 1990 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Branschfördelat. Bransch / branschgrupp SNI 92 1990 Antal Antal Andel anst. Antal anst. Andel anst. av företag anst. av alla i utl.- i närings- alla i branschen ägda ftg 1) livet 2) i Sverige 3) Jordbruk, skogsbruk, fiske, 01-05 elverk, gas, värme, vatten 40-41 13 136 0 43 022 0 Utvinning av mineral 10-14 5 404 0 12 614 3 Tillverkningsindustri 15-37 659 123 642 60 870 290 14 Därav Livsmedelsindustri 15-16 46 13 331 7 72 375 18 Textilindustri 17-19 21 1 561 1 26 511 6 Trävaruindustri 20 20 936 0 50 255 2 Massa- och grafisk industri 21-22 64 9 487 5 117 439 8 Kemisk industri och gummiind. 23-25 108 17 289 8 68 391 25 Jord- och stenvaruindustri 26 31 7 734 4 23 686 33 Stål- och metallverk 27 13 2 744 1 40 657 7 Verkstadsindustri 28-35 325 68 782 33 430 864 16 varav Metallvaruindustri 28 94 7 816 4 114 490 7 Maskinindustri 29 124 26 299 13 110 949 24 Elektroindustri 30-33 75 29 577 14 96 628 31 Transportmedelsindustri 34-35 32 5 090 2 108 797 5 Övrig tillverkningsindustri 36-37 31 1 778 1 27 498 6 Byggverksamhet 45 76 7 281 4 230 351 3 Tjänsteverksamhet 50-99 1 771 72 196 36 1 210 161 6 Därav Handel med motorfordon 50 58 2 538 1 64 958 4 Partihandel 51 1 024 36 319 18 185 545 20 Detaljhandel 52 71 3 747 2 206 798 2 Hotell och restaurang 55 11 1 761 1 76 930 2 Transporter 60-62 66 7 287 5 132 117 6 Resebyråer, post/tele 63-64 83 3 324 2 147 716 2 Finansiell verksamhet 65-67 76 2 005 1 81 962 2 Fastighet 70 45 191 0 42 160 0 Uthyrning, databehandling 71-72 86 3 128 2 32 506 10 Forskning och andra företagstjänster 73-74 218 10 818 5 164 659 7 Övriga tjänster 75-99 32 1 077 1 74 810 1 Ej branschkodade företag 0 40 93 0 5 571 2 TOTALT 01-99 2 563 203 752 100 2 386 284 9 1. Andelen anställda avser anställda i utlandsägda företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i utlandsägda företag. 2. Näringslivet omfattar alla företag som registrerats i SCB:s Företagsdatabas, FDB. 3. Andelen anställda avser anställda i utlandsägda företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i branschen i Sverige. 20

Tabell 5 Utlandsägda företag och anställda 2002 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Branschfördelat Bransch / branschgrupp SNI 92 2002 Antal Antal Andel anst. Antal anst. Andel anst. av företag anst. av alla anst. i i närings- alla i branschen utl. ägda ftg. 1) livet 2) i Sverige 3) Jordbruk, skogsbruk, fiske, 01-05 elverk, gas, värme, vatten 40-41 121 4 057 1 55 578 7 Utvinning av mineral 10-14 33 1 109 0 8 707 13 Tillverkningsindustri 15-37 1 387 237 848 45 713 390 33 Därav Livsmedelsindustri 15-16 75 22 195 4 61 288 36 varav Livsmedels- och tobaksindustri 15 73 22185 4 60 727 37 Livsmedelsindustri exkl. övr 15.1-15.6 32 11 726 2 31 388 37 Övrig livsmedelsindustri 15.8 33 5 957 1 22 662 26 Textilindustri 17-19 27 2 761 1 11 297 24 varav Textilsömnadsindustri 17.4 4 105 0 1 734 6 Annan textil 17.5 13 1 890 0 3 770 50 Trävaruindustri 20 54 9 002 2 36 271 25 Massaindustri 21 66 15 027 3 40 270 37 Grafisk industri 22 163 5 467 1 46 439 12 Kemisk industri och gummiind. 23-25 212 41 529 8 66 876 62 varav Petroleumraffinaderier 23.2 9 1 612 0 1 710 94 Kemisk industri 24 127 33 089 6 41 309 80 Baskemikalieindustri m.m. 24.1-24.3 75 12 236 2 16 361 75 Läkemedelsindustri m.m. 24.41-24.42 24 19 136 4 20 829 92 Gummi- och plastvaruind. 25 73 6 076 1 23 092 26 Jord- och stenvaruindustri 26 67 9 711 2 17 351 56 Stål- och metallverk 27 41 9 096 2 29 837 30 Verkstadsindustri 28-35 629 116 754 22 377 496 31 varav Metallvaruindustri 28 133 9 515 2 75 421 13 Maskinindustri 29 221 32 480 6 90 585 36 Industri för kontorsmaskiner 30 8 472 0 3 598 13 Annan elektroindustri 31 55 13 496 3 52 458 26 Teleproduktindustri 32 34 7 413 1 40 591 18 Industri för instrument 33 88 8 782 2 20 335 43 Transportmedelsindustri 34 56 40 248 8 72 702 55 Annan transportmedelsind. 35 34 4 348 1 21 806 20 Övrig tillverkningsindustri 36-37 53 6 306 1 26 265 24 varav Möbelindustri 36.1 27 4 956 1 20 310 24 1. Andelen anställda avser anställda i utlandsägda företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i utlandsägda företag. 2. Näringslivet omfattar alla företag som registrerats i SCB:s Företagsdatabas, FDB. 3. Andelen anställda avser anställda i utlandsägda företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i branschen i Sverige. 21

Tabell 5 (forts) Utlandsägda företag och anställda 2002 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Branschfördelat. Bransch / branschgrupp SNI 92 2002 Antal Antal Andel anst. Antal anst. Andel anst. av företag anst. av alla anst. i närings- alla i branschen i utl.ägda ftg 1) livet 2) i Sverige 3) Byggverksamhet 45 239 22 575 4 186 227 12 Tjänsteverksamhet 50-99 6 528 265 125 50 1 477 008 18 Därav Handel med motorfordon 50 146 7 195 1 63 743 11 Partihandel 51 2 307 61 327 12 180 246 34 varav Hushållsapparater m.m. 51.43 149 6 129 1 11 806 52 Medicinsk utrustning m.m. 51.46 185 5 899 1 8 870 67 Andra hushållsvaror 51.47 154 3 823 1 14 758 26 Bränslen 51.51 38 2 927 1 4 147 71 Virke, andra byggmaterial 51.53 143 3 519 1 14 179 25 Kontorsmaskiner m.m. 51.64 175 6 525 1 17 432 37 Andra maskiner 51.65 572 11 208 2 28 397 39 Detaljhandel 52 312 19 449 4 201 643 10 Hotell och restaurang 55 136 16 502 3 87 441 19 Transporter 60-62 105 30 240 6 120 922 25 Resebyråer, post/tele 63-64 328 26 333 5 128 093 21 varav Godsterminaler, resebyråer 63.1-63.4 254 20 509 4 51 137 40 Resebyråer m.m. 63.3 84 4 634 1 9 700 48 Finansiell verksamhet 65-67 258 6 696 1 82 287 8 Fastighet 70 659 3 074 1 50 648 6 Uthyrning, databehandling 71-72 652 26 407 5 96 819 27 Forskning och utveckling 73 80 2 227 0 10 533 21 Andra företagstjänster 74 1 318 58 200 11 270 504 22 varav Juridiska byråer, redovisning o annan konsultverksamhet 74.11-74.15 620 9 770 2 74 145 13 Arkitektkontor m.m. 74.2-74.3 223 8 827 2 58 503 15 Reklam- och marknadsf.byråer 74.4 251 3 988 1 22 122 18 Städföretag 74.7 23 13 505 3 36 650 37 Övriga företagsservicefirmor 74.8 181 17 988 3 59 901 30 Övriga tjänster 75-99 227 7 475 1 184 129 4 Ej branschkodade företag 0 193 44 0 1 425 3 TOTALT 01-99 8 501 530 758 100 2 442 335 22 1. Andelen anställda avser anställda i utlandsägda företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i utlandsägda företag. 2. Näringslivet omfattar alla företag som registrerats i SCB:s Företagsdatabas, FDB. 3. Andelen anställda avser anställda i utlandsägda företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i branschen i Sverige. 22

Tabell 6 Utlandsägda företag och anställda 2002, 2001 och 1990 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Storleksfördelat. 1) Företags- 2002 2001 storlek/ Antal Antal Andel Andel anst. Antal Antal Andel Andel anst. Antal företag anst. anst. av alla i företag anst. anst. av alla i anst. näringsl. näringsl. 0 2 363 0 0 0 2 057 0 0 0 1-9 2 606 10 414 2 2 2 335 9 481 2 2 10-49 2 073 47 700 9 9 2 025 46 954 9 9 50-249 1 056 114 915 22 25 1 007 111 001 21 25 250-499 214 73 446 14 40 206 70 702 14 40 500-189 284 283 54 34 191 281 943 54 33 TOTALT 8 501 530 758 100 22 7 821 520 081 100 21 Företags- 1990 storlek/ Antal Antal Andel Andel anst. Antal företag anst. anst. av alla i anst. näringsl. 0 352 0 0 0 1-9 752 3 325 2 1 10-49 797 18 952 9 4 50-249 479 53 158 26 13 250-499 96 32 976 16 18 500-87 95 340 47 10 TOTALT 2 563 203 752 100 9 1. Storleksklasserna 0 49 räknas som små företag, 50 249 som medelstora företag och 250 anställda som stora företag. 23

Tabell 7 Anställda i utlandsägda företag fördelade på storlek och bransch 2002. Procentuell fördelning av antal anställda. Företags- Totalt 2002 Varav inom storlek/ Antal Andel Tillverkningsind. (SNI 15-37) Partihandel (SNI 51) Övriga näringar Antal anställda anställda Antal Andel Antal Andel Antal Andel anst. anställda anställda anställda anställda anställda anställda 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1-9 10 414 100 852 8 4 023 39 5 539 53 10-49 47 700 100 9 693 20 15 397 32 22 610 47 50-249 114 915 100 50 013 44 20 014 17 44 888 39 250-499 73 446 100 33 011 45 9 549 13 30 886 42 500-284 283 100 144 279 51 12 344 4 127 660 45 TOTALT 530 758 100 237 848 45 61 327 12 231 583 44 24

Tabell 8 Anställda i utlandsägda arbetsställen fördelade på län och kommun i Sverige 2002. Procentuell fördelning av antal anställda per ägargrupp. Län/kommun Totalt 2002 Varav inom Antal Andel Norden (exkl. Sve) EU15 (exkl. Sve, Fin, Dan) Övriga länder anst. anst. Antal Andel Antal Andel Antal Andel anst. anst. anst. anst. anst. anst. Län 01 Stockholms län 156 343 100 32 843 21 67 088 43 56 412 36 14 Västra Götalands län 103 235 100 22 574 22 31 530 31 49 131 48 12 Skåne län 63 613 100 18 687 29 30 274 48 14 652 23 05 Östergötlands län 21 008 100 6 456 31 7 950 38 6 602 31 19 Västmanlands län 20 645 100 4 599 22 3 962 19 12 084 59 06 Jönköpings län 16 416 100 5 264 32 7 245 44 3 907 24 18 Örebro län 16 073 100 6 508 40 5 476 34 4 089 25 17 Värmlands län 15 152 100 7 292 48 6 016 40 1 844 12 20 Dalarnas län 13 713 100 6 471 47 3 068 22 4 174 30 22 Västernorrlands län 12 732 100 4 549 36 4 205 33 3 978 31 10 Blekinge län 12 720 100 1 787 14 3 853 30 7 080 56 08 Kalmar län 12 507 100 2 653 21 4 524 36 5 330 43 07 Kronobergs län 11 750 100 3 218 27 6 025 51 2 507 21 13 Hallands län 10 042 100 4 752 47 3 500 35 1 790 18 03 Uppsala län 9 739 100 2 385 24 4 366 45 2 988 31 21 Gävleborgs län 9 319 100 3 534 38 2 935 31 2 850 31 04 Södermanlands län 9 247 100 1 610 17 4 170 45 3 467 37 24 Västerbottens län 7 027 100 2 297 33 3 163 45 1 567 22 25 Norrbottens län 4 721 100 1 479 31 2 167 46 1 075 23 23 Jämtlands län 3 342 100 651 19 669 20 2 022 61 09 Gotlands län 1 414 100 353 25 473 33 588 42 TOTALT 530 758 100 139 962 26 202 659 38 188 137 35 Kommun Stockholm 80 997 100 21 491 27 35 920 44 23 586 29 Göteborg 44 311 100 8 885 20 11 545 26 23 881 54 Malmö 21 402 100 6 742 32 9 358 44 5 302 25 Övriga kommuner 384 048 100 102 844 27 145 836 38 135 368 35 TOTALT 530 758 100 139 962 26 202 659 38 188 137 35 25

Tabell 9 Anställda i utlandsägda arbetsställen fördelade på län och kommun i Sverige och bransch 2002. Procentuell fördelning av antal anställda per bransch. Län/kommun Totalt 2002 Varav inom Antal Andel Tillverkningsind. 1) Partihandel 1) Övriga näringar 1) anst. anst. Antal Andel Antal Andel Antal Andel anst. anst. anst. anst. anst. anst. Län 01 Stockholms län 156 343 100 28 550 18 29 007 19 98 786 63 14 Västra Götalands län 103 235 100 48 694 47 9 893 10 44 648 43 12 Skåne län 63 613 100 24 745 39 9 333 15 29 535 46 05 Östergötlands län 21 008 100 11 330 54 1 536 7 8 142 39 19 Västmanlands län 20 645 100 12 316 60 708 3 7 621 37 06 Jönköpings län 16 416 100 9 649 59 1 435 9 5 332 32 18 Örebro län 16 073 100 7 998 50 2 019 13 6 056 38 17 Värmlands län 15 152 100 9 628 64 894 6 4 630 31 20 Dalarnas län 13 713 100 9 046 66 554 4 4 113 30 22 Västernorrlands län 12 732 100 6 757 53 1 370 11 4 605 36 10 Blekinge län 12 720 100 9 101 72 107 1 3 512 28 08 Kalmar län 12 507 100 9 268 74 307 2 2 932 23 07 Kronobergs län 11 750 100 5 083 43 1 919 16 4 748 40 13 Hallands län 10 042 100 5 253 52 1 240 12 3 549 35 03 Uppsala län 9 739 100 4 940 51 510 5 4 289 44 21 Gävleborgs län 9 319 100 4 727 51 458 5 4 134 44 04 Södermanlands län 9 247 100 5 297 57 633 7 3 317 36 24 Västerbottens län 7 027 100 2 436 35 500 7 4 091 58 25 Norrbottens län 4 721 100 1 238 26 403 9 3 080 65 23 Jämtlands län 3 342 100 1 075 32 187 6 2 080 62 09 Gotlands län 1 414 100 948 67 25 2 441 31 TOTALT 530 758 100 218 079 41 63 038 12 249 641 47 Kommun Stockholm 80 997 100 7 995 10 13 985 17 59 017 73 Göteborg 44 311 100 12 946 29 5 178 12 26 187 59 Malmö 21 402 100 4 181 20 4 385 20 12 836 60 Övriga kommuner 384 048 100 192 957 50 39 490 10 151 601 39 TOTALT 530 758 100 218 079 41 63 038 12 249 641 47 1. Antalet anställda är här beräknat på arbetsställets bransch och ej företagets bransch som i tabell 1. 26

Tabell 10 Antal arbetsställen i utlandsägda företag fördelade på län och kommun i Sverige 2002. Procentuell fördelning av antal arbetsställen per län. Län/kommun Totalt 2002 Antal Andel Antal arbets- Andel utl. ägda. arbets- arbets- ställen i arbetsställen av ställen ställen 1) näringslivet 2) alla i näringslivet 3) Län 01 Stockholms län 5 521 32 189 228 3 14 Västra Götalands län 2 874 17 138 634 2 12 Skåne län 2 495 14 103 842 2 05 Östergötlands län 604 4 31 548 2 17 Värmlands län 555 3 27 847 2 06 Jönköpings län 488 3 32 911 1 18 Örebro län 486 3 21 532 2 13 Hallands län 422 2 28 062 2 19 Västmanlands län 417 2 19 321 2 22 Västernorrlands län 410 2 24 149 2 20 Dalarnas län 395 2 30 607 1 21 Gävleborgs län 384 2 25 177 2 03 Uppsala län 341 2 25 774 1 24 Västerbottens län 333 2 28 096 1 07 Kronobergs län 305 2 21 080 1 04 Södermanlands län 284 2 19 599 1 25 Norrbottens län 278 2 23 810 1 08 Kalmar län 273 2 22 992 1 10 Blekinge län 194 1 12 250 2 23 Jämtlands län 148 1 17 395 1 09 Gotlands län 48 0 6 583 1 TOTALT 17 255 100 850 437 2 Kommun Stockholm 3 334 19 93 639 4 Göteborg 1 454 8 41 714 3 Malmö 1 124 7 21 951 5 Övriga kommuner 11 343 66 693 133 2 TOTALT 17 255 100 850 437 2 1. Andelen arbetsställen avser utlandsägda arbetsställen i länet i förhållande till totala antalet utlandsägda arbetsställen. 2. Näringslivet omfattar alla företag som registrerats i SCB:s Företagsdatabas, FDB. 3. Andelen utlandsägda arbetsställen i förhållande till totala antalet arbetsställen i länet. 27