WOW! DU HAR GJORT DET IGEN.



Relevanta dokument
ÅTERVINNING AV ELEKTRONIKSKROT FORTSÄTTER ATT ENGAGERA

VÄLKOMMEN IN I VÅR KRETS

El-Kretsen jubileum. Martin Seeger, VD på El-Kretsen

tack! för att så bra.

El-Kretsen Martin Seeger, VD på El-Kretsen

El-Kretsen jubileum. Martin Seeger, VD på El-Kretsen

ELRETUR Ett samarbete som gör sverige världsledande

Sammanställning av rapporteringen av elektriska och elektroniska produkter till Naturvårdsverket åren 2008 & 2009 Senast uppdaterad

Miljöpolicy, miljömål, myndighetsbeslut samt tillstånd hålls tillgängliga för allmänheten på vår webbplats

Miljöpolicy, miljömål, myndighetsbeslut samt tillstånd hålls tillgängliga för allmänheten på vår webbplats

Miljöpolicy, miljömål, myndighetsbeslut samt tillstånd hålls tillgängliga för allmänheten på vår webbplats

Farligt avfall. Exempel på farligt avfall:


Under verksamhetsåret har Återvinningen certifierats och ingår nu i vårt miljöcertifikat.

KÄLLSORTERINGSUTBILDNING

Vägledning insamlingssystem

Retur har sedan 1995 förbehandlat ton elektiska och elektroniska produkter.

Fråga 1. Vad av nedanstående alternativ räknas inte som farligt avfall: 1. Kniv X. Limtub 2. Lågenergilampa

En av världens största materialåtervinnare

Ditt avfall är inget skräp

Bilaga till redovisning av uppdrag att stärka tillsynen över förpacknings- och tidningsinsamlingen

ELAVFALL. Tillsynsprojekt våren Projektet utfört och sammanställt av: Hanna Salander Miljöinspektör Dnr:

Naturvårdsverkets författningssamling

Elektronikavfall. Nätverksträff Veronica Lidvall Tel: E-post:

FARLIGT AVFALL. Läs mer på:

Vart tar avfallet vägen?

Här kan du lämna ditt avfall

DET SOM ÄR SKRÄP FÖR DIG KAN VARA EN SKATT FÖR ANDRA

Min sopbok. Batterier

Har du farligt avfall hemma?

Environmental Protection Agency Updated

SYFTE MED VERKSAMHETEN. Att hjälpa producenter att uppfylla producentansvaret för elektronik och batterier

Källsorteringsinformation för verksamheter

HANDBOK FÖR KÄLLSORTERING

STENA SATSAR I HALMSTAD.

Elektronik i var mans hand

Åter- vinnings- guide

Vart tar avfallet vägen?

FRÅN AVFALL TILL RESURS

Information om insamling av. farligt avfall och el-avfall. i miljöbox

Hyra av lastbärare - för verksamheter

Naturvårdsverket Batterier och elavfall

BATTERIER OCH ELAVFALL

1. Inledning. 1.1 Om detta dokument. 1.2 Om Fjäråskupan

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

MILJÖLEDNINGSSYSTEM Version: 10

Hur tycker du att framtidens avfallshantering ska se ut i Nacka?

PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 2012

Den som gräver en grop...

Hyra av lastbärare -för verksamheter

Matavfall och brännbart läggs i det delade kärlet. Förpackningar och tidningar lämnas på återvinningsstation/återvinningscentral

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun

Kartläggning av avfallets väg från insamling till slutbehandling

Använd bilderna för prata om hur man sorterar olika slags avfall.

Avfall i verksamheter

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på

SOPSORTERINGSGUIDE. ELEKTRONIK Elektriska apparater lämnas på återvinningscentralerna. GIPS Gipsskivor lämnar du på återvinningscentralerna.

Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Sorteringsguide för avfall och återvinningsmaterial åt företagskunder

Bilaga 4 Lagstiftning

Förbehandling av elavfall

Remissyttrande beträffande Naturvårdsverket redovisning av regeringsuppdrag om uppföljning av producentansvaret rapport 5237 Samla in återvinn!

Återvinning av förpackningar för ett hållbart samhälle

KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD VFALLSHANTERING. hos verksamheter

Utökad källsortering vid. Campus Valla Miljö. Miljö

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning REMISS

farligt avfall guide för hantering av farligt avfall från företag

Resultat från enkätundersökning hos hushållen i Säffle och Åmåls kommuner

ÅTERVINNINGSCENTRAL RETUREN

Svenskarnas syn på återvinning

Nu börjar vi källsortera! Det nya soprummet. Torsdag den 30/ klockan 18:15 är alla välkomna till soprummet.

BYGGER PÅ NÄRA SAMARBETE

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Papper ska bli papper och metall ska förbli metall.

Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall

PRODUCENTANSVAR elektriska och elektroniska apparater

Informationsmöte Renhållningsordning

Det går åt 95 % mindre energi när man gör nya produkter av återvunnen aluminium än när man gör produkter av ny aluminium.

Allt du källsorterar, återvinns och får nytt liv

GUIDE TILL FARLIGT AVFALL

SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL Renhållaren = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Miljöpåverkande aktiviteter 2012

SOPSORTERINGS SKOLAN

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR?

Remissbehandling Motionen remitterades till Tekniska nämnden och Telge Återvinning for yttrande.

Låt hushållssopor bli en resurs.

I DAG ÄR ÅTERVINNING AV GLASFÖRPACKNINGAR ETT PARADEXEMPEL PÅ CIRKULÄR EKONOMI. VILL VI VARA DET I MORGON OCKSÅ?

MILJÖ- och Energiledningssystem Version: 1

AVFALL TILL SORTERING

Hantering av avfall i verksamheter

Organiskt avfall hämtas enligt abonnemang. Organiskt avfall kan också komposteras i godkänd varmkompost efter anmälan till Miljökontoret.

Till dig som har en fordonsverkstad eller fordonstvätt

AVFALLSRÅDET. Sven Lundgren,

Vad som är farligt avfall är noga bestämt i förordningen för farligt avfall, SFS 2001:1063.

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Utredning om gemensamma datakällor för avfallsslagen Batterier, Uttjänta fordon samt genomgång av EEregistret

Sorteringsguide. Hantering av elektriska och elektroniska apparater för värme och kyla

Naturvårdsverket Batterier och elavfall

Transkript:

VERKSAMHETEN 2012

WOW! DU HAR GJORT DET IGEN. 3 Sedan många år har Sverige legat i täten vad gäller miljöengagemang i allmänhet och återvinning i synnerhet. Nu börjar man dessutom ana ett förfinat återvinningsbeteende. De mindre produkterna hittar i större utsträckning tillbaka och blir en del av kretsloppet där de omvandlas till nytt råmaterial och används i nyproduktion. Produkter som inte längre fungerar eller används ska tillbaka till återvinningen, där de gör större nytta än hemma i byrålådan. Återvinningshelgen genomfördes även 2012 och resultatet bekräftar vårt nya återvinningsbeteende vi lämnar fler små och medelstora hushållsapparater till återvinning än tidigare år. Svenskens engagemang av elektronikåtervinning är stort och vi återvann nästan fyra gånger mer uttjänt elektronik än det mål som finns i EU:s direktiv på 4kg/invånare. Vi samlade in 147 684 ton, vilket motsvarar 15,47 kg/invånare. Det fina resultatet är förstås tack vare allt arbete som gjorts på Sveriges kommuner, engagemanget hos våra kunder och leverantörer samt att vi alla tar ett individuellt ansvar för att göra rätt. Så sträck på er. Sverige ligger i topp tack vare er!

2012 I SAMMANDRAG 4 Insamlingen Insamlingsstatistiken visar att svenskarna fått ett nytt återvinningsbeteende under 2012. Allt fler små och medelstora hushållsapparater, lampor och batterier återvinns. Elektronikåtervinningen engagerar och under 2012 samlade El-Kretsens system in drygt 147 684 ton, vilket motsvarar 15,47kg/invånare. Statistiken från 2012 visar att allt mer elektronik följer med på återvinningsturerna. Under 2012 återvanns 13 procent fler små och medelstora hushållsapparater så som vattenkokare och symaskiner, 13 procent fler batteridrivna lampor, exempelvis ficklampor, ljusslingor och pannlampor, 18 procent fler fjärrkontroller och 14 procent fler portabla verktyg. Kring ljuskällorna syns skiftet från glödlampor till lågenergilampor tydligt. Glödlamporna blir färre och ersättarna dyker upp allt oftare, dock i lägre takt då dessa har längre livslängd. Återvinningshelgen Årets stora kampanj Återvinningshelgen genomfördes för tredje året i rad. En kampanj med syfte att belysa vikten av återvinning av framför allt de mindre produkterna. Under helgen 28-30 september samlade hela Sverige ihop sin uttjänta elektronik och tog farväl av gamla förbrukade och oanvända mobiltelefoner, radiobilar och hushållsapparater på sin insamlingsplats. Läs mer om Återvinningshelgen längre fram i rapporten, under rubriken Marknadsaktiviteter. Kundseminarier Under året genomfördes två kundseminarier, ett i Stockholm och ett i Göteborg. Ämnet för dagen var lagstiftning och deklarationsportalen. Intresset var stort, deltagarantalet högt och publiken hade ett flertal bra frågor som bidrog till ett intressant seminarium. Mobilappen Appen ÅTERVINN byggdes om inför Återvinningshelgen och fick fler funktioner. Bland annat visas nu samtliga insamlingsplatser för elektronik och batterier, inte som tidigare, bara återvinningscentraler. Sökfunktionen utvecklades och förfinades samtidigt som vi gjorde det möjligt att på enklare sätt dela och sprida appen till nya återvinnare. Läs mer om mobilappen längre fram i rapporten, under rubriken Marknadsaktiviteter. Undersökning av Sveriges Elavfallsinsamling Under 2012 genomförde vi en omfattande undersökning av hur Sveriges elavfallsinsamling ser ut. Alla landets kommuner deltog i undersökningen genom att besvara en enkät. Resultatet visar att utöver de 600 återvinningscentralerna i landet finns närmare 2 000 insamlingsplatser för småelektronik, batterier och ljuskällor och 10 000 batteriholkar/batterirör. Dessutom har 1,5 miljoner hushåll tillgång till fastighetsnära insamling (FNI). Detta blir ett utmärkt underlag i vår fortsatta strävan att utveckla Sveriges elavfallsinsamling tillsammans med kommunerna. Lagstiftning och utredning WEEE-direktivet genomgick under slutet av 2012 en revidering. Direktivet kommer i framtiden att ingå i svensk lagstiftning i form av en förordning och arbetet med anpassningen till vårt svenska regelverk kommer att pågå under 2013. Slutresultatet blir klart i början av 2014. Under 2012 genomfördes en avfallsutredning om producentansvar på förpackningar och tidningar. Det slutliga förslaget ska presenteras under 2013 och vi vet i nuläget inte om utredningen kommer att påverka producentansvaret för elektronik och batterier. Belysningskampanj Tillsammans med Avfall Sverige genomförde El-Kretsen en belysningskampanj under namnet Tack och hej. Vi säger tack till glödlampan för den tid som varit, och hej till alla nya lamptekniker som kommit i dess ställe. Kampanjen fokuserade inte bara ljuskällor, utan inkluderade även batterier och andra småelsprodukter. Tack och hejkampanjen pågick under september-december och syntes bland annat i dagspress och på olika webbsidor. Läs mer om Tack och hej-kampanjen längre fram i rapporten, under rubriken Marknadsaktiviteter. Kommunerna El-Kretsens och Sveriges kommuner enades under 2012 att fortsätta sitt nära samarbete. Glädjande av många anledningar, inte minst för att kommunerna känner de lokala förutsättningarna bäst och därför har många bra idéer som kan leda till ökad tillgänglighet och återvinning. Samarbetet är också en viktig förutsättning vid utveckling och kommunikation av våra gemensamma budskap i samband med Återvinningshelgen och Belysningskampanjen som genomfördes under året. Batteriinformationsföreningen BIF Ett samlingsorgan med producentansvar för batterier bildades under 2012 av El-Kretsen, Elektronikåtervinningsföreningen och BlyBatteriRetur. Föreningen har i nuläget elva medlemmar och kommer att ta nationella informationsinitiativ och hjälpa producenterna i deras arbete med informationsansvaret. Medlemmar i BIF: Batteriföreningen Bil Sweden BlyBatteriRetur BBF Elektriska Hushållsapparat Leverantörer EHL ElektronikBranschen El-Kretsen Elektronikåtervinningsföreningen EÅF IT & Telekomföretagen, Leksaksbranschen Leverantörföreningen för elektriska handverktyg LEH MobilTeleBranschen MTB Svensk Dagligvaruhandel, Svensk Handel

ÅTERVINNINGEN TOTALT 2012 MATERIAL TON DIVERSE ELEKTRONIK 84 453 VITVAROR 31 978 KYLSKÅP OCH FRYSAR 25 183 LYSRÖR 1 548 GLÖDLAMPOR 413 LED-LAMPOR 7 LÅGENERGILAMPOR 646 BATTERIER 3 456 TOTALT 147 684 ÅTERVUNNET I JÄMFÖRELSE 5 ÅTERVUNNET (VIKT I TON) 2010 2011 2012 STORA HUSHÅLLSAPPARATER 68 318 67 243 64 362 SMÅ HUSHÅLLSAPPARATER 8 207 5 588 3 988 IT-, TELEKOMMUNIKATIONS OCH KONTORSUTRUSTNING 28 690 28 355 25 180 HEMUTRUSTNING (TV-, AUDIO- OCH VIDEOUTRUSTNING) 30 626 31 082 37 399 BELYSNINGSUTRUSTNING 7 258 9 249 7 425 ELEKTRISKA OCH ELEKTRONISKA VERKTYG 1 559 1 926 2 212 LEKSAKER SAMT FRITIDS- OCH SPORTUTRUSTNING 699 701 710 MEDICINTEKNISK UTRUSTNING 419 306 304 ÖVERVAKNINGS- OCH KONTROLLUTRUSTNING 82 196 218 BATTERIER 2 766 3 202 3 455 ÖVRIGT (EJ PRODUCENTANSVARSMATERIAL) 1 322 1 372 2 425 TOTALT 150 402 154 186 147 684

ÅTERVUNNET 2012 I KATEGORIER Diagrammen visar en genomsnittlig återvinningsmängd av respektive material, i procent. Detta baseras på 1000 kg inlämnat gods för respektive kategori. 6 DIVERSE ELEKTRONIK TOTALT MATERIAL KG/TON % BILDSKÄRMSGLAS 250 25,0% JÄRN 228 22,8% PLAST 160 16,0% KOPPAR 54 5,4% ALUMINIUM 36 3,6% ÖVRIGA METALLER 5 0,5% SILVER 0,058 0,006% GULD 0,0049 0,0005% PALADIUM 0,0023 0,0002% ICKE ÅTERVINNINGSBARA MATERIAL* 205 20,5% ENERGIÅTERVINNING 63 6,3% TOTAL 1000 100% DIVERSE ELEKTRONIK ** MATERIAL KG/TON % JÄRN 390 39,0% PLAST 170 17,0% KOPPAR 63 6,3% ALUMINIUM 62 6,2% ÖVRIGA METALLER 10 1,0% SILVER 0,116 0,012% GULD 0,0099 0,001% PALADIUM 0,0046 0,0005% ICKE ÅTERVINNINGSBARA MATERIAL* 235 23,5% ENERGIÅTERVINNING 70 7,0% TOTAL 1000 100% TV OCH MONITORER MATERIAL KG/TON % BILDSKÄRMSGLAS 500 50,0% PLAST 150 15,0% JÄRN 65 6,5% KOPPAR 45 4,5% ALUMINIUM 10 1,0% ICKE ÅTERVINNINGSBARA MATERIAL* 175 17,5% ENERGIÅTERVINNING 55 5,5% TOTAL 1000 100% * Med icke återvinningsbara material menas främst restprodukter från återvinningsprocessen, exempelvis slagg efter förbränning. ** TV och monitorer ingår ej i denna tabell. *** Lågenergilampor, lysrör och kvicksilverlampor. **** Kategorin batterier är en sammanslagning av samtliga batterityper med olika kemiska sammansättningar.

VITVAROR KYLSKÅP OCH FRYSAR BATTERIER **** MATERIAL KG/TON % JÄRN 680 68,0% ALUMINIUM 21 2,1% KOPPAR 15 1,5% NICKEL 5 0,5% PLAST 4 0,4% ICKE ÅTERVINNINGSBARA MATERIAL* 183 18,3% ENERGIÅTERVINNING 92 9,2% TOTAL 1000 100% MATERIAL KG/TON % JÄRN 700 70,0% PLAST 120 12,0% ALUMINIUM 27 2,7% KOPPAR 20 2,0% FREON 9 0,9% GLAS 7 0,7% ICKE ÅTERVINNINGSBARA MATERIAL* 26 2,6% ENERGIÅTERVINNING 91 9,1% TOTAL 1000 100% MATERIAL KG/TON % JÄRN 232 23,2% ZINK 212 21,2% BLY 37 3,7% NICKEL 31 3,1% KADMIUM 19 1,9% LITHIUM 6 0,6% ÖVRIGA METALLER 3 0,3% KOBOLT 3 0,3% ALUMINIUM 2 0,2% ICKE ÅTERVINNINGSBARA MATERIAL* 343 34,3% ENERGIÅTERVINNING 112 11,2% TOTAL 1000 100% 7 GASURLADDNINGSLAMPOR *** ICKE GASURLADDNINGSLAMPOR MATERIAL KG/TON % GLAS 605 60,5% ALUMINIUM 231 23,1% ENERGIÅTERVINNING 140 14,0% LYSPULVER 24 2,4% TOTAL 1000 100% MATERIAL KG/TON % GLAS 570 57,0% ALUMINIUM 380 38,0% ENERGIÅTERVINNING 50 5,0% TOTAL 1000 100%

VÄGEN TILLBAKA 8 Hur går det egentligen till när en brödrost förvandlas till en elektrisk leksak, eller när en återvunnen tv dyker upp igen, förklädd till kaffebryggare? När man lämnar in sina gamla elektronikprodukter på kommunens återvinningscentral tar våra transportörer det vidare till en återvinningsanläggning där det plockas isär i sina olika beståndsdelar, för att slutligen komma tillbaka till produktionen igen, som nya råvaror. Då sluts cirkeln och vi återvinnare har på ett konkret sätt bidragit till att spara på jordens ändliga resurser. Så här går det till El-produkter, batterier och ljuskällor som lämnas in på en återvinningscentral, till en lokal småelsinsamling, i ett batterirör eller på en fastighetsnära insamlingsplats transporteras vidare till någon av de 20-talet återvinningsanläggningar som är upphandlade av El-Kretsen. Här lossas och registreras produkterna inför förbehandlingen som innebär att produkterna sorteras och demonteras. I demonteringen tar man bort miljöfarliga ämnen och komponenter som kräver särskilt omhändertagande. Varje material separeras för att återvinnas i processer som är anpassade till respektive material. Plast för sig, metall för sig. Därefter kan de olika fraktionerna förädlas till nya råvaror eller energi. Förbehandlingen regleras i lagstiftningen och i avtalen mellan El-Kretsen och återvinningsföretagen. Här definieras vilka ämnen och komponenter som måste demonteras och hur stor andel av en produkt som ska återvinnas. Insamlingsplatser Sverige ligger högt när det gäller att erbjuda konsumenter kostnadsfria inlämningsplatser för uttjänt elektronik. Här finns 600 återvinningscentraler som tar emot sju olika fraktioner: Diverse elektronik TV & monitorer Kyl & frys Stora vitvaror Ljuskällor Lysrör Bärbara batterier Vidare finns 2 000 insamlingsplatser för småelektronik, batterier, ljuskällor och cirka 10 000 batteriholkar och batterirör. Dessutom har 1,5 miljoner hushåll tillgång till någon form av fastighetsnära insamling (FNI) i närheten av sin bostad. Förutom detta nät av kostnadsfria inlämningsplatser finns även privata hämtplatser, företag och organisationer, där El-Kretsen hämtar elektronik och batterier för att sedan köra det direkt till återvinning. I appen ÅTERVINN hittar du numer alla insamlingsalternativen - både återvinningscentraler, batteriholkar, batterirör och småelsinsamlingar. Sveriges kommuner adderar regelbundet nya insamlingsplatser för återvinning av uttjänt elektronik. Ökad tillgänglighet ger ökad återvinning!

Transportörer När återvinningscentralen eller den privata hämtplatsen lagerrapporterar till El-Kretsens system skickas också ett meddelande till den ansvariga transportören som har i uppdrag att sköta logistiken mellan insamlingsplatsen och återvinningsanläggningen. Varje transportör arbetar på uppdrag av El-Kretsen inom ett visst geografiskt område och för en viss fraktion. Transportören hämtar fulla burar och boxar som de kör till återvinningsanläggningen. Chauffören läser av lastbäraren, buren eller boxen med en streckkod som skannas vid hämtning och registreras i El-Kretsens system. Vi kan alltså följa varje transport från insamlingsplats till återvinningsanläggning. Framme vid återvinningsanläggningen läses lastbäraren av igen för att säkerställa att all elektronik som samlas in i El-Kretsens system också omhändertas på ett miljöriktigt sätt, och att inget insamlat försvinner på vägen. Återvinningsanläggning De certifierade återvinningsanläggningarna är upphandlade av El-Kretsen utifrån teknisk kompetens, pris och geografiskt läge. På återvinningsanläggningen demonteras och behandlas all inlämnad elektronik och sorteras slutligen för att återföras till produktionen som nytt råmaterial. Det är en oerhört viktig process som ger oss möjlighet att utnyttja samma material gång efter annan. På så sätt kan vi spara på miljön och bidra till ett fungerande kretslopp. Alla återvinningsanläggningar rapporterar till El-Kretsen hur mycket de har omhändertagit och behandlat under året samt hur mycket behandlad volym varje materialtyp genererat. Se mer i tabellerna för återvinningskategorier. Alla produkter är värda att återvinnas. Särskilt de som innehåller guld och silver. 9 Systemet blir ett självspelande piano när allt rapporteras till Hämplatsportalen. Tack vare rapportering från insamlingsplatser och transportörer skapas smidig återvinningslogistik. Att återvinna råmaterial ur uttjänta produkter kostar mindre än att bryta nytt material.

RÄTT SORTERING A OCH O 10 Vardagselektronik innehåller både material som kan återvinnas till nya råvaror eller energi och giftiga ämnen som kan vara skadliga för naturen. Det ställer höga krav på förbehandling och återvinning. Processen måste vara både miljövänlig och resurseffektiv. Inför demonteringen delas produkterna in i fem kategorier eftersom varje kategori återvinns på olika sätt. Här kan du läsa om hur. Och vad som förvandlas till nya råvaror eller ny energi. Diverse elektronik Produktgruppen diverse elektronik står för över hälften av den totala vikten som återvinns. Här ingår TV-apparater, mobiler, mikrovågsugnar, dammsugare, leksaker, verktyg och mycket mer. Många produkter inom kategorin behandlas i samma processer. Andra sorteras ut för särskild behandling. TV-apparater måste förbehandlas manuellt medan andra produkter kan förbehandlas i automatiska processer. Vissa produkter innehåller PCB som måste demonteras innan metalldelarna återvinns, såsom batterier, kvicksilverreläer och kondensatorer. När de miljöfarliga ämnena tagits bort kan metalldelarna återvinnas. På smältverk återvinns koppar, aluminium och järn som råvaror i nya produkter. De mest värdefulla råvarorna hittar vi på kretskorten i datorer, mobiltelefoner och andra IT-produkter. På dessa finns både guld och silver. Vissa plaster och glas kan materialåtervinnas och de plaster, tyg och trä som inte går att ta tillvara återvinns till fjärrvärme eller energi. Rökgaserna renas och eventuella föroreningar fångas upp. Stora vitvaror Kategorin stora vitvaror består mest av diskmaskiner, tvättmaskiner och spisar. Dessa kan innehålla kondensatorer med miljöfarliga ämnen, exempelvis PCB. Därför plockas vissa delar bort för hand innan vitvaran tuggas sönder i fragmenteringsanläggningen som separerar metallerna. De olika metallerna återvinns för att användas i nya produkter. Vitvaror innehåller mest stål, men även aluminium och koppar. Kylskåp och frysar Gamla kylskåp och frysar innehåller freoner som bidrar till växthuseffekten och förstör ozonlagret. Därför omhändertas freonerna i två steg. Först punkteras kylkretsen och köldmediet sugs ut med vakuum. Därefter demonteras kompressorn och systemet töms på olja. De två stegen genomförs i en sluten process för att tillvarata freonen i isolering. När freonerna och oljan är borta separeras metaller och plaster för återvinning till nya produkter. Freonerna destrueras vid väldigt hög temperatur eller omvandlas till saltvatten. Ljuskällor I lysrör och lågenergilampor finns lyspulver, som innehåller kvicksilver. Därför har återvinningen av lysrör och lågenergilampor som främsta syfte att omhänderta kvicksilvret på ett säkert sätt. Det görs genom att man driver ut kvicksilvret ur lyspulvret. Processen genomförs endast på Nordic Recycling i Hovmantorp, dit El-Kretsen skickar alla insamlade ljuskällor. Här krossas lamporna i ett slutet system och tvättas sedan i en vätska som oxiderar och binder kvicksilvret. Lyspulver och kvicksilver frigörs ur vätskan och fångas upp i slutna behållare. Efter separeringsprocessen sänds det renade glaset till glasåtervinning där det smälts ner och återvinns vid nytillverkning av glasflaskor. Metall- och elektronikavfall går till specialiserade återvinningsföretag som återvinner metaller och plast. I samma process behandlas även glöd- och LED-lampor. Raka lysrör över 60 cm behandlas i en speciell maskin som avlägsnar ändarna och blåser rent lamporna. I gruppen ljuskällor ingår alla typer av smålampor. Batteriåtervinning I Sverige är vi bra på att återvinna uttjänta batterier. Men vad händer egentligen med de inlämnade batterierna? Alla batterier måste återvinnas, inga batterier får deponeras. Så står det i regelverket. Det är batteriets kemiska innehåll som avgör vilken förbehandling som är aktuell. De flesta batterityper går att materialåtervinna genom nedsmältning och destillation. UPPHANDLINGAR Kylskåp och frysar Under 2012 upphandlade El-Kretsen förbehandling av uttjänta kylskåp och frysar samt transporter mellan insamlingsplatser och förbehandlingsanläggningar. Upphandlingarna genomfördes som en öppen anbudstävlan för alla anbudsgivare som uppfyllde gällande miljö- och kvalitetskrav. Till förbehandlingsupphandlingen inkom anbud från svenska, norska och danska återvinningsföretag som behandlar kylmöbler i särskilda anläggningar där man specialiserat sig på att avlägsna freonet på ett säkert sätt. Utslagsgivande för upphandlingen var, utöver kvalitet och miljö, även teknisk kompetens, geografisk belägenhet och pris. De nya avtalen är treåriga och tecknades med fem företag: H.J. Hansen i Odense, Revac i Hova, Skrotfrag i Järna, Stena Technoworld i Halmstad och Svensk Freonåtervinning i Lövsta. I transportupphandlingen tecknades avtal med 11 transportföretag: Akka Frakt, Gotlands ÅC, Hagéns Åkeri, Halmstad Bärarelag, Iljjer Frakt, Lessebo ÅC, Kristianstad Renhållning, M4 Gruppen, Nora Lindefrakt, Ragn-Sells och Sita. Utöver vägtransporter kommer årligen ca 80 000 av kylmöblerna att fraktas med tåg från Örnsköldsvik till Stena Technoworld i Halmstad.

UPPTAGNINGSOMRÅDEN 2012 Återvinningen är uppdelad i fem olika kategorier, fraktioner. Kartorna nedan visar var den insamlade elektroniken inom varje fraktion omhändertas och av vilken samarbetspartner. 11 DIVERSE ELEKTRONIK Bodens kommun Jönköpings kommun KS Recycling: Malmö Kuusakoski: Skellefteå Kuusakoski: Spånga Kuusakoski: Timrå Kuusakoski: Vetlanda Lindberg & Son: Forsbacka SRS*: Katrineholm Stena Techworld: Bräcke-Hoby Stena Techworld: Vänersborg Stena Techworld: Västerås Uppsala kommun Örnsköldsviks kommun STORA VITVAROR Ragn-Sells: Västerås Stena: Huddinge Kuusakoski: Gävle Lantz: Norrköping Stena: Malmö Skrotfrag: Oskarshamn Kuusakoski: Karlshamn Kuusakoski: Stenkullen Kuusakoski: Skellefteå Sorterarna: Kristianstad KYL OCH FRYS Stena: Halmstad (Örnsköldsvik) Revac: Hova SFÅ: Lövsta Skrotfrag: Järna Stena: Halmstad H. J. Hansen: Odense BATTERIER Akkuser OY: Nivala (Fi) Renova: Göteborg LJUSKÄLLOR Samtliga insamlade ljuskällor återvinns av Nordic Recycling: Hovmantorp. * Sims Recycling Solutions

MARKNADSMATERIAL 2012 12 Mobilappen Den uppfräschade appen ÅTERVINN blev enklare att dela och fick betydligt fler insamlingsplatser att välja mellan. Från att tidigare endast visat de 600 återvinningscentraler kan man nu se småelsinsamling och batteriholkar. Allt för att underlätta för återvinnare. Vägbeskrivningar och öppettider finns kvar och det finns utförlig information om vilka typer av elavfall som kan återvinnas på respektive insamlingsplats. Genom att inkludera både batteriholkar, batterirör samt annan småelsinsamling har vi nu mångdubblat insamlingsalternativen för allmänheten i appen. Nu är det ännu lättare att återvinna! Belysningskampanjen Kampanjen Tack och hej som Avfall Sverige genomförde tillsammans med El-Kretsen omfattade ljuskällor, batterier och andra småelsprodukter och pågick under september-december. Förutom annonsering i dagspress och banners på olika webbsidor genomfördes även en bloggutmaning tillsammans med IKEA som ledde till en utnämning av bästa återvinningslösning i hemmet. Dessutom genomfördes en på-stan-aktivitet i Stockholm, Göteborg och Malmö, där man delade ut återvinningskärl och en ny halogenlampa till alla som passerade förbi. Du kan söka både på postnummer och område. Eller så väljer du produkt under Guidad Sökning. Återvinningshelgen För tredje året i rad genomfördes Återvinningshelgen i hela landet. Många lokala inslag från kommuner och lokala aktörer bidrog till en lyckad återvinningshelg 28-30 september. Särskilt bra gick insamlingen av de mindre elprodukterna. Information om kampanjen gick ut till kommunerna i god tid före kampanjstart för att möjliggöra egna initiativ. Alla återvinningscentraler fick gröna återvinningströjor tillsammans med en presentation av kampanjen. Vid två tillfällen involverade vi producenterna med kampanjinformation. Kampanjwebben omarbetades från grunden och kompletterades med intressant och nyttig statistik. För att nå ut till allmänheten annonserades kampanjen på utomhustavlor, genom mobilannonser och på internet. Dessutom förfinades appen ÅTERVINN som nu omfattar Sveriges alla insamlingsplatser och intressant återvinningsfakta. Vald insamlingsplats visar dig öppettider, vägbeskrivning och vilka produkter du kan återvinna. Du kan även själv ladda upp en bild på insamlingsplatsen. Närliggande insamlingsplatser visas på kartan.

ÄGARE KUNDER STYRELSE ElektronikBranschen SDH Svensk Dagligvaruhandel Kunder produkt 1497 st Anslutningsavtal för produkter, WEEE-direktivet. Ordförande: Bo Thunberg 14 Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbunds Service AB EHL Elektriska Hushållsapparat Leverantörer SRL Sveriges Radio- och Hemelektronikleverantörer IT & Telekomföretagen Brandvarnargruppen CANT Centrala Antennföreningen LEH Leverantörsföreningen för Elektriska Handverktyg LLB Branschföreningen Ljud, Ljus & Bild för professionellt bruk MTB MobilTeleBranschen SLF Sjukvårdens Leverantörsförening (Swedish Medtech) KEPA Branschföreningen för Kontorsartiklar, Emballage, Pappersprodukter & Angränsande produktområden Leksaksbranschen E.L. Elmateriel Leverantörernas förening Föreningen Hemljus Belysningsbranschen KTF Organisation AB (Intressentbransch: IIH Branschför. för Industriell och Institutionell Hygien) Kunder batteri 864 st Anslutningsavtal för batterier, batteridirektivet. Finansiell garanti 864st Avtal för finansiell garanti, kopplat till WEEE-direktivet. Rapporteringsavtal produkt 1316 st Rapporteringsavtal batteri 649 st Rapporteringsavtal för att El-Kretsen ska göra den årliga rapporteringen till Naturvårdsverket. Anslutna kunder inom respektive kategori, WEEE-direktivet: 1) Stora Hushållsapparater 117 st 2) Små Hushållasapparater 316 st 3) IT-, telekommunikations- och kontorsutrustning 462 st 4) Hemutrustning (TV, audio- och videoutrustning) 253 st 5) Belysningsutrustning 427 st 6) Elektriska och elektroniska verktyg 163 st 7) Leksaker samt fritids- och sportutrustning 151 st 8) Medicinteknisk utrustning 228 st 9) Övervaknings- och kontrollutrustning 147 st 10) Batterier 728 11) Produkt saknas 50 Styrelseledamöter: Klas Elm Elektronikbranschen Mats Holme MTB Matts Spångberg EHL Per Baummann Svensk Dagligvaruhandel Magnus Frantzell Belysningsbranschen Thomas Hedin Samsung Styrelsesuppleanter: Anders Appelqvist CANT Ulf Gustafsson Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund Branschorganisationen Svensk Elektronik Leverantörsföreningen för Primärbatterier Stiftelsen Branschorganisationernas Kansli

Klara Norra Kyrkogata 31, 111 83 Stockholm Tel: 08-545 212 90 E-post: info@el-kretsen.se www.el-kretsen.se