Riskutredning av farligt gods på väg för Ekeröd 6:1 Höörs kommun

Riskutredning Höörs kommun Riskutredning av farligt gods på väg för Ekeröd 6:1 Höörs kommun Version 1

Riskutredning av farligt gods på väg för Ekeröd 6:1 i Höörs kommun Datum 2020-09-04 Uppdragsnummer 1320050570 Utgåva Version 1 Johan Hortberg Elsa Axelsdóttir Johan Hortberg Uppdragsledare Handläggare Granskning Ramboll Sweden AB Krukmakargatan 21 104 62 Stockholm Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20 00 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506

Innehållsförteckning 1. Inledning 1 1.1 Mål och syfte 1 1.2 Avgränsningar 1 1.3 Kvalitetskontroll 1 1.4 Definitioner 1 1.5 Metod och disposition av rapport 2 2. Riskhantering 3 2.1 Riskhantering i samhällsbyggnadsprocessen 3 2.1.1 Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods 3 2.1.2 Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen (RIKTSAM) 4 2.2 Riskbegreppet 6 2.2.1 Individrisk 6 2.2.2 Samhällsrisk 7 2.2.3 Riskvärdering 9 3. Farligt gods 10 4. Områdesbeskrivning 12 4.1 Trafik 13 4.2 Transport av farligt gods på väg 13 4.3 Väderförhållande 14 4.4 Befolkningstäthet 15 5. Riskanalys och riskvärdering 15 5.1 Skyddsavstånd 15 5.2 Vägledning 1, 2 och 3 i RIKTSAM 17 5.3 Sannolikhet - olycka med farligt gods på väg 17 5.4 Konsekvensscenarier vid utsläpp av farligt gods 17 5.5 Resultat riskbedömning transport av farligt gods på väg 18 5.5.1 Individrisk 18 5.5.2 Samhällsrisk 19 6. Känslighetsanalys och osäkerheter 20 6.1 Persontäthet och planeringsområdet 20 6.2 Farligt gods fördelning (ARD/RID klasser) 20 6.3 Olycksfrekvens 23 7. Slutsatser och rekommendationer 25 7.1 Rekommendationer 25 8. Referenser 26

1. Inledning Ramboll Sweden AB, Brand & Risk har fått uppdraget att genomföra en riskutredning av påverkan från farligt gods på riksväg 23 för planområdet Ekeröd 6:1 i Höör. Denna riskbedömning har upprättats för att uppskatta riskbilden för planområdet. 1.1 Mål och syfte Syftet med riskutredningen är att utreda om riskerna som föreligger från transport av farligt gods längs planområdet är acceptabla. Analysen är ett beslutsunderlag i detaljplanprocessen för att bedöma om eventuell markanvändning och dess verksamhet är möjlig ur ett riskperspektiv. Riskutredningen utförs enligt riktlinjer från RIKTSAM, vägledning 3. I samband med detaljplanen har Höörs kommun har fått ett yttrande från Trafikverket (TRV 2020/41604) där Trafikverket har begärt en riskanalys avseende detaljplan för Ekeröd 6:1 och farlig godstransport på riksväg 23. Utdrag av berört avsnitt i yttrandet redovisas nedan: Väg 23 är utpekad som primär transportled för farligt gods och ett minsta byggnadsfritt avstånd om 30 meter från vägen gäller ur risksynpunkt. I planförslaget föreslås ett område med bestämmelsen C1/Restaurang, på ett avstånd av som närmst ca 25 meter från riksväg 23. Det generella skyddsavståndet för centrumverksamhet enligt RIKTSAM är 70 meter, vilket därmed frångås. 1.2 Avgränsningar Följande avgränsningar är gällande i riskanalysen. Risker i samband med transporter av farligt gods i närheten av planområdet på riksväg 23 analyseras. Risker med konsekvensavstånd upp till 150 meter beaktas /2/. Risker som omedelbart vid en olycka påverkar liv och hälsa analyseras. Miljörisker, risker från långvarig exponering eller ex. ekonomiska och egendomsrisker analyseras inte. 1.3 Kvalitetskontroll Denna handling omfattas av internkontroll i enlighet med Rambolls kvalitetssystem, certifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001. Detta innebär t.ex. att granskning alltid sker av förutsättningar och redovisade lösningar. 1.4 Definitioner 10-5 och 10-7 Matematiskt uttryck för 0,00001 och 0,0000001 eller en på 100 000 och en på 10 000 000. ADR Transportregler för farligt gods transporter för väg. 1 av 27

ALARP. Beskrivning av ett område där risken skall vara As Low As Reasonably Practicable. Inom detta område anses riskerna vara av sådan storlek att de noga måste beaktas och rimliga åtgärder för riskreduktion ska vidtagas Händelseträd Ett sätt att synliggöra vad som kan ske efter en händelse. Från en initierande händelse byggs ett träd upp där varje förgrening visar olika typer av konsekvenser som uppstår pga. händelsen. Konsekvenserna är både av positiv och negativ typ. Individrisk Är ett mått på den risk en enskild individ som kontinuerligt befinner sig inom ett definierat område, s.k. effektzon, utsätts för, dvs individrisk avser sannolikheten för en individ att inom en viss effektzon att omkomma per år Samhällsrisk Samhällsrisk (kollektivrisk) är ett mått på den risk som en grupp av människor inom effektzonen utsätts för. Samhällsrisken anger sannolikheten för ett visst antal förolyckade inom ett område till följd av en oönskad händelse och presenteras ofta i form av en F/N-kurva (se även F/Nkurva text nedan Kvalitativ Identifierar riskkällor och gör det möjligt att kvalitativt (med ord) rangordna riskerna Kvantitativ Genom beräkningar och indata ges ett kvantitativt (med siffror) mått på risknivån Risk Produkten av sannolikhet och konsekvens kopplat till en oönskad händelse Riskscenario Händelser och konsekvenser som kan inträffa givet att en farligtgodsolycka inträffat ÅDT Årsmedeldygnstrafik, ett genomsnittligt värde på den mängd fordon som kan förväntas på en vägsträcka under ett dygn F/N-kurva Ett sätt att grafiskt uttrycka samhällsrisk. Ett visst antal (N), människor utsätts för (döds)olyckor med en viss frekvens (F) 1.5 Metod och disposition av rapport I kapitel 1 5 presenteras riskutredningens kontext. Syfte, mål och avgränsningar definieras. Viktiga begrepp och kriterier mm som används presenteras. Planområdet beskrivs. I kapitel 6 presenteras identifierade risker. Resultaten från analysen presenteras i form av individrisk och samhällsrisk. Resultaten bedöms utifrån givna kriterier, diskuteras och åtgärder föreslås. Kapitlet avslutas med en osäkerhets- och känslighetsanalys. I kapitel 7 redovisas slutsatserna från riskutredningen och Ramboll Sweden AB:s rekommendation anslås. 2 av 27

2. Riskhantering I detta kapitel beskrivs riskhantering i samhällsbyggnadsprocessen och acceptanskriterier som används i riskvärderingen. 2.1 Riskhantering i samhällsbyggnadsprocessen Flera länsstyrelser har i egenskap av tillsynsmyndighet framtagna riktlinjer för rekommenderade säkerhetsavstånd. Grunden till efterföljande riskpolicy och riktlinjer är Göteborgs kommuns arbete avseende transportleder med farligt gods /4/. 2.1.1 Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods För att förtydliga riskhanteringsprocessen inom detaljplanprocessen har länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götalands län tagit fram dokumentet Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods /2/ Riskpolicyn innebär i stort att riskhanteringsprocessen skall beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meters avstånd från en farligt godsled. Avståndet är valt utifrån regionala förutsättningar som framför allt råder i de tre storstäderna avseende transporter av farligt gods. Riskpolicyn förslår zonindelning avseende markanvändningen i förhållandet transportled med farligt gods (väg och järnväg) inom riskpolicyns riskhanteringsavstånd (150 meter). Zonerna har inga fasta gränser, utan riskbilden för det aktuella planområdet är avgörande för markanvändningens placering. En och samma markanvändning kan därigenom tillhöra olika zoner. 3 av 27

Figur 1. Förslag på markanvändning i förhållande till transportled för farlig gods. Zonerna representerar möjlig markanvändning i förhållande till transportled för farligt gods väg och järnväg /2/. 2.1.2 Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen (RIKTSAM) RIKTSAM-riktlinjerna baseras på beräkningar av individ- och samhällsrisk längs transportleder och studier av andra rekommendationer /2/. Riktlinjerna utformas som tre olika vägledningar: - Vägledning 1: baseras enbart på skyddsavstånd. - Vägledning 2: baseras på deterministiska kriterier (enklare form av riskanalys). - Vägledning 3: baseras på både deterministiska och probabilistiska kriterier avseende individ- och samhällsrisk (fördjupad riskanalys) De tre vägledningarna utgör tillsammans ett system av riktlinjer som ska säkerställa att tillfredsställande och jämförbar säkerhet nås i samtliga fall. Systemet av vägledningar skall tillämpas vid framtagandet av detaljplaner inom ett område av ca 150 meter från rekommenderade leder för farligt gods. Vägledningarna tillämpas olika beroende på vilken markanvändning som planeras och på vilket avstånd från transportleden man planerar att etablera markanvändningen. Viktiga avstånd för dessa överväganden är 30, 70 och 150 meter från transportleden. Baserat på vägledning 1 ovan ges nedan en schematisk bild över de skyddsavstånd respektive verksamheter som rekommenderas: 4 av 27

Figur 2. Exempel på skyddsavstånd för olika verksamheter enligt Vägledning 1 (enligt /2/ ) Avståndet räknas från yttre vägkant (läs kantsten) till den plangräns där markanvändning tillåts. Observera att avstånden enbart är baserade på skydd mot olyckor med farligt gods. Andra lagar och myndigheter kan ställa andra krav på separering. Ovan angiva skyddsavstånd innebär kortfattat följande: Minsta fria avstånd som eftersträvas mellan bebyggelse och transportled är 30 meter. I området närmast efter det bebyggelsefria området bör markanvändningen begränsas. I detta område bör markanvändningen utformas så att få personer uppehåller sig i området och där personerna alltid är i vaket tillstånd. Det område där markanvändningen begränsas är området mellan 30-70 meter från transportleden. Området där de flesta typer av markanvändning kan förläggas utan särskilda åtgärder eller analyser är 70-150 meter. Undantaget är sådan markanvändning som innefattar många eller utsatta personer. I området mer än 150 meter från farligt godsled kan övriga typer av markanvändning förläggas utan särskilda åtgärder eller analyser. Där avsteg från rekommendationerna dvs. skyddsavstånden görs krävs någon form av riskanalys/riskutredning som visar om den planerade bebyggelsen blir 5 av 27

lämplig med hänsyn till behovet av skydd mot olycksrisker. Om avsteg är lämpligt beror bl.a. på typ och utformning av bebyggelse, riskkällor, landskapsutformning samt vilka fysiska och tekniska åtgärder som tillämpas. 2.2 Riskbegreppet För att på ett meningsfullt sätt hantera risker och riskreducerande åtgärder i samhällsplanering vägs i riskbegreppet både sannolikhet och konsekvens samman för identifierade händelser och olyckor. Det finns inget nationellt framtaget kriterium för riskvärdering och riskpolicy i Sverige, men vissa publicerade dokument och kriterier används generellt i samband med riskanalyser. I detta avsnitt refereras till några av dessa. 2.2.1 Individrisk Individrisk är risken för att en enskild individ som befinner sig i närheten av en riskkälla utsätts för omkommer under ett år. Individrisk beräknas under antagandet att en individ är kontinuerligt närvarande på en given plats. Detta medför att individrisken är oberoende av faktiskt antal personer på ett område. DNV individriskkriterier I Värdering av risk /5/ har Det Norske Veritas (DNV), gett förslag till individriskkriterier (se Figur 3). Följande kriterier används: Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: 1 10-5 per år Övre gräns för område där risker kan anses som små: 1 10-7 per år. Röd Ej acceptabel risk Gul (ALARP) Tolerabel risk Grön acceptabel risk Figur 3. Visualisering av individriskkriterier. 6 av 27

Avseende individrisk bör följande etiska princip också eftersträvas: Den risk som vi utsätts för av naturliga händelser bör inte ökas nämnvärt genom aktiviteter som vi inte råder över. Individriskkriterier RIKTSAM Om planerad markanvändning placeras på kortare skyddsavstånd än vad anges för vägledning 1 i RIKTSAM ska individrisken understiga efterföljande risknivå: 10-5 per år om följande markanvändning planeras vid ett kortare skyddsavstånd än 30 meter: Handel (sällanköpshandel), industri, bilservice, lager (utan betydande handel), tekniska anläggningar (övriga anläggningar), parkering (övrig parkering). 10-6 per år om följande markanvändning planeras vid ett kortare skyddsavstånd än 70 meter: Bostäder (småhusbebyggelse), handel (övrig handel), kontor (i ett plan, dock ej hotell), lager (även med betydande handel), idrotts- och sportanläggningar (utan betydande åskådarplats), centrum, friluftsområde, kultur. 10-7 per år om följande markanvändning planeras vid ett kortare skyddsavstånd än 150 meter: Bostäder (flerbostadshus i flera plan, kontor (hotell), vård, skola, idrotts- och sportanläggningar (med betydande åskådarplats) 2.2.2 Samhällsrisk Samhällsrisk är ett mått för hur stor risk en riskkälla, t.ex. transportled för farligt gods, utsätter människor för. Samhällsrisk är risken att ett antal människor omkommer vid olycka i samhället under ett år och är direkt beroende av hur många individer som befinner sig i ett område. Samhällsriskbegreppet är tillämpligt på alla i området såsom boende, arbetande, trafikanter etc. Generellt är det färre händelser (olyckor) som leder till att många omkommer vilket gör att olycksfrekvensen normalt minskar med ökat antal omkomna. Samhället har lättare att acceptera flera olyckor med begränsande konsekvenser än ett fåtal med mycket allvarliga eller katastrofala konsekvenser. Detta innebär att riskacceptansen eller toleransen blir lägre ju fler personer som förväntas kunna drabbas vid en olycka. Samhällsrisken presenteras och värderas i F/N-diagram (Frequency/Number of fatalities) där F anger den summerade olycksfrekvensen för alla händelser som leder till ett visst antal omkomna (N). F/N-diagrammet illustrerar acceptanskriterier/tolerabel risknivå för tredje man, dvs. boende och andra personer som vistas i området. I Sverige finns det idag inga nationellt beslutade kriterier för hur hög samhällsrisk som kan accepteras. Generellt används för samhällsrisk ALARP kriterierna som 7 av 27

DNV föreslår. Dock inom riskhanteringsprocessen för samhällsplanering har Länsstyrelsen i Skåne Län i sina riktlinjer anslagit kriterier för samhällsrisk. DVS samhällsriskkriterier DNV /5/ har utarbetat ett förslag som oftast används som gränsvärden för acceptabel risknivå för samhällsrisk (figur 4): Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan accepteras: F=10-4 per år för N=1 med lutning -1 Övre gräns för område där risker kan anses som små: F=10-6 för N=1 med lutning -1 Figur 4. F/N-diagram med DNV:s kriterier inritade. För risknivåer mellan uppsatta kriterier ska säkerhetshöjande åtgärder införas som bedöms vara rimliga ur kostnyttoperspektiv. Detta område kallas ALARP ( As Low As Reasonably Practicable ) och betyder att om risken med rimliga medel kan minskas så ska åtgärder vidtas. Samhällsriskkriterier RIKTSAM Riktlinjen är att samhällsrisken ska understiga 10-5 per år för N=1 och 10-7 vid N=100 omkomna. RIKTSAM-kriteriet i relation till DNV:s kriterier visas i Figur 5. 8 av 27

Figur 5. Samhällsriskkriterier. DNV:s övre och undre ALARP-kriterier samt acceptkriterium från RIKTSAM. 2.2.3 Riskvärdering Det finns ett antal viktiga utgångspunkter för riskvärdering, enligt SRV (1997). De är följande: Rimlighetsprincipen - Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk ska detta göras Proportionalitetsprincipen - En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den nyttan i form av exempelvis produkter och tjänster, verksamheten medför Fördelningsprincipen - Riskerna bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade inom samhället Principen om undvikande av katastrofer - Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer 9 av 27

3. Farligt gods Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, som har sådana egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods vid olycka. Farligt gods delas in i olika ADR-klasser 1 på väg och RID-klasser 2 på järnväg. ADR och RID är internationella överenskommelser avseende regler för transporter av farligt gods i Europa. Farligt gods delas in i nio olika klasser beroende av vilka egenskaper ämnet har. Tabell 1 anger riskavstånd som är aktuella. Tabell 1. Farligt gods-klasser, typ av ämne samt konsekvenser. Notera att indelningen av klass 2 Gaser inte är någon generell indelning. I denna utredning skiljs brännbara och giftiga gaser åt då konsekvenserna vid vådautsläpp skiljer sig (Källor: /4/,/6/,/7/,/8/, /12/ och /14/ ). RID/ ADR klass Ämne 1 Explosiva ämnen Ex sprängämnen, tändmedel, ammunition, fyrverkerier 2 Gaser Klass 2.1 Kondenserad brännbar gas (Ex. Gasol, vätgas, kväve) Klass 2.3 Kondenserad giftig gas (Ex. Klor, ammoniak, svaveldioxid) 3 Brandfarliga vätskor (Ex Bensin, diesel- och eldningsolja) 4 Brandfarliga fasta ämnen (Ex Metallpulver, karbid, vit fosfor) Konsekvensbeskrivning Dominerande fara: Explosion, brand Riskgrupp 1.1: Risk för massexplosion. Konsekvensområden (> 2 ton) ca 40 150 meter. Begränsade områden vid mängder under 1 ton. Riskgrupp 1.2-1.6: Ingen risk för massexplosion. Risk för splitter och kaststycken. Konsekvenserna normalt begränsade till närområdet Dominerande fara: Explosion, förgiftning Klass 2.1: Brännbar gas: jetflamma, gasmolnsexplosion, BLEVE. Konsekvensområde ca 20 200 meter. Klass 2.2: Inert och oxiderande gas: Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Klass 2.3: Icke brännbar, giftig gas: Giftigt gasmoln. Konsekvensområden över 100- tals meter 1000 meter Dominerande fara: Brand Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte över 10 50 m (beror på utsläppets storlek) Dominerande fara: Brand/övrig risk Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan (<20 meter). 1 ADR = European Agreement Concerning the International Carrage of Dangerous Gods by Road 2 RID = Regulations Concerning the International Carrage of Dangerous goods by rail 10 av 27

5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider (Ex Natriumklorat, väteperoxid, kaliumklorat) 6 Giftiga ämnen, vämjeliga ämnen och ämnen med benägenhet att orsaka infektioner (Ex Arsenik-, bly och kvicksilversalter, cyanider) 7 Radioaktiva ämnen (Ex Medicinska preparat. Transporteras i mkt små mängder) 8 Frätande ämnen (Ex Saltsyra, svavelsyra, natriumhydroxid) 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen (Ex Asbest, gödningsämnen, magnetiska material) Dominerande fara: Explosion/brand Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidslösningar med konc. > 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material. Skadeområde ca 30 80 m radie. Dominerande fara: Förgiftning Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet. Dominerande fara: Övrig risk Utsläpp av radioaktivt ämne, kroniska effekter mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet. Dominerande fara: Förgiftning/övrig risk Utsläpp av frätande ämne. Konsekvenser begränsade till närområdet. Dominerande fara: Övrig risk Utsläpp. Konsekvenser begränsade till närområdet. 11 av 27

4. Områdesbeskrivning Planområdet ligger nordöster om centrala Höör. Idag består planområdet främst av naturmark. Området på ca. 4,3 ha avgränsas i väst/nordväst av riksväg 23. På andra sidan av riksväg 23 ligger område som inkl. bland annat handelsområde, exempelvis ligger Navet köpcentrum på andra sidan av vägen. Fastigheten Holma 1:21 som Citygross ligger på står i anslutning till planområdet i söder. Figur 6. Bakgrunds karta: Länsstyrelserna Sveriges länskarta (Hämtat 2020-08-19) /19/ Figur 7. Bakgrunds karta: Höörs kommun kartportal (hämtat 2020-08-19) /18/ Planförslaget innebär att helt ny bebyggelse etableras inom planområdet. Huvudsakligen kommer marken att användas för handelsverksamheter (HZ). Förslaget inkluderar även restaurang (C 1) och kontor/lager (KZ 1) (/1/ och /9/ ). Planområdet ligger ca. 200m längs Tjörnarpsvägen (riksväg 23), vilken är primär trafikled för farligt gods. För riskberäkningarna sätts sträckning för transportled intill planområdet till 500 meter. En längre sträcka än själva planområdet används pga. olyckor vid sidan av planområdet kan få konsekvenser som kan påverka planområdet. 12 av 27

Figur 8. Planförslag för området /1/. Riksväg 23 (Tjörnarpsvägen) har markerats i blått. 4.1 Trafik I analysen används ÅDT prognos för 2040 för att uppskatta olycksfrekvens för transport av farligt gods. ÅDT prognos för år 2040 är 12913 fordon, varav 15,8% utgör tungtrafik /10/. 4.2 Transport av farligt gods på väg I analysen används fördelning för transport av farligt gods angiven i RIKTSAM (fördelning redovisas i Tabell 2). Statistik om transport av farligt gods på aktuell väg stäcka saknades. RIKTSAM-fördelningen mellan de olika ADR huvudklasserna är baserade på nationellt genomsnitt /2/. Tabell 2. Fördelning av transporter med farligt gods till respektive ADR-klass enligt RIKTSAM /2/ ADR-Klass Ämne/egenskap RIKTSAM 1 Explosiva ämnen 0,9% 2 Gaser 12,0% 3 Brandfarlig vätska 76,9% 4 Brandfarliga fasta 0,9% ämnen 5 Oxiderande ämnen 1,2% 6 Giftiga ämnen 0,6% 7 Radioaktiva ämnen 0,1% 8 Frätande ämnen 7,2% 9 Övriga farliga ämnen 0,3% 13 av 27

4.3 Väderförhållande Statistik är hämtat från öppna data från SMHI. Observationer gäller mätningsstationen Hörby A från 1 augusti 1995 1 maj 2020 /15/. Mätningsstationen Hörby A bedöms vara närmsta aktiva mättningsstationen till planområdet utifrån tillgängliga öppna data hos SMHI. Den förhärskade vindriktningen är vind som kommer från väst/sydväst samt från öst (se Figur 9). Vindhastigheten är ca. 83% av tiden 5 m/s (se Tabell 3). Figur 9. Vindrosen redovisar från vilken vindriktning vinden blåser ifrån. Vindriktningen är oberoende av vindhastighet. Tabell 3. Fördelning av vindhastighet. Vindhastighet (m/s) Andel av tiden Vindhastighet (m/s) Andel av tiden Vindstilla 7,89% 5-6 m/s 5,73% < 1 m/s 8,90% 6-7 m/s 2,36% 1-2 m/s 20,54% 7-8 m/s 0,91% 2-3 m/s 23,00% 8-9 m/s 0,30% 3-4 m/s 18,60% 9-10 m/s 0,10% 4-5 m/s 11,62% >10 m/s 0,06% 14 av 27

Uppskattning av stabilitetsklasserna har genomförts utifrån data från SMHI för vindhastighet och totala molnmängden (h) under perioden 2000 2019 (källor /15/ och /16/ ). Väderförhållandet uppskattas vara instabilt (klass A-C) 36% av tiden, neutral (klass D) 38% av tiden och stabilt (klass E F) 26% av tiden. 4.4 Befolkningstäthet Enligt statistik från Sveriges officiella statistik (SCB) är befolkningstätheten för Höörs tätort 783 invånare/km 2 (siffror för 2019) /17/. I riskanalysen har befolkningstätheten för Höör tätort avrundas uppåt till 1000 personer/km 2 och antagits representera persontätheten för planområdet. För planområdet har antagits följande persontäthet utifrån avstånd från vägkant: På 0 30 meters avstånd från vägkant har antagits att inga personer befinner sig i området (bebyggelse fritt), dvs. persontäthet antas vara 0 personer/km 2. På avstånd >30 meter från trafikled har antagits persontätheten 1000 personer/km 2. Det antas att befolkningen är jämnt fördelat inom planområdet. Jämfört med RIKTSAM: RIKTSAM antar 1000 personer/km 2 befolkningstäthet inom området 20 60 meters avstånd från väg, samt 0 personer/km 2 inom avståndet 0 20 meter. 5. Riskanalys och riskvärdering För att analysera och beräkna risknivåerna för planområdet har fördjupade analyser genomförts. I 5.1-5.4 presenteras identifierade riskkällor, sannolikheter och konsekvenser Kapitel 5.5 redovisar beräkningar av individ- och samhällsrisk Diskussioner om skyddsåtgärder presenteras i 0 Osäkerheter i utredningen och känslighetsanalys diskuteras i 6 Information rörande beräkningsförfarandet och bakgrundsfakta återfinns i bilagor. 5.1 Skyddsavstånd Länsstyrelsen i Skåne Län fastställer i dokumentet Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplanering rekommenderat skyddsavstånd för olika typer av markanvändning (se också 2.1.2). Område inom 0-30 meter från farligt godsled: Tillåts t.ex. parkering, trafik, odling, friluftsområde (t.ex. motionsspår) och tekniska anläggningar (som ej orsakar skada på avåkande fordon). 15 av 27

Område inom 30-70 meter från farligt godsled: Tillåts t.ex. industri, bilservice, lager (utan betydande handel), tekniska anläggningar (övriga anläggningar) och parkering (övrig parkering). Område inom 70 150 meter från farligt godsled: Tillåts t.ex. bostäder (småhusbebyggelse), handel (övrig handel), kontor (i ett plan, dock ej hotell), lager (även med betydande handel), idrotts- och sportanläggningar (utan betydande åskådarplats), centrum och kultur. Område mer än 150 meter från farligt godsled: Kan t.ex. vara bostäder (flerbostadshus i flera plan), kontor (i flera plan inkl. hotell), vård, skola och idrotts- och sportanläggningar (med betydande åskådarplats). Skyddsavstånden redovisas i Figur 10. Figur 10. Rekommenderad markanvändning på givna avstånd från vägled med farligt gods. Område 0-30 m i rött, område 30 70 meter i orange och 70 150 meter i gult. 0 m linjen refererar till kommunens uppskattade vägområdeskant, vilket uppskattas vara 5 m från vägkant /20/. Ritningsunderlag: planförslag 2020-02-12 /1/. 16 av 27

5.2 Vägledning 1, 2 och 3 i RIKTSAM RIKTSAM har 3 vägledningar. Om planerad markanvändning uppfyller skyddsavstånden i RIKTSAM räcker det att dokumentera att så är fallet. Inledande riskanalys redovisar att utifrån angiven skyddsavstånd i RIKTSAM Planerad markanvändning för avstånd 0 30 meter riksväg 23 bedöms vara i linje med markanvändning inom skyddsavstånd enligt RIKTSAM. Planerade byggnader för handelsverksamheter (nämns Handel 1 4 på planförslag) är över 70 meter från riksväg 23. Skyddsavstånd bedöms vara i linje med RIKTSAM. Planerat kontors/lager byggnad är utanför 150 meters avståndet från farligt godsled som RIKTSAM anger som riskhanteringsområde i samband med transportled med farligt gods. Planerad restaurang hamnar inom 30 70 meter avstånd från riksväg 23. Restaurangen bedöms vara en centrum verksamhet. RIKTSAM anger att centrum verksamhet ej ska placeras närmare än 70 meter från farligt godsled. Eftersom restaurangen placeras på kortare avstånd från vägen än vad RIKTSAM anger som skyddsavstånd så är det nödvändigt att genomföra en riskutredning enligt vägledning 3. 5.3 Sannolikhet - olycka med farligt gods på väg Transport av farligt gods sker generellt med lastbilar (oftast tunga lastbilar med eller utan släp) eller motsvarande specialfordon. För att trafikolyckor med farligt gods ska inträffa så behöver fordonet antingen att köra av vägen eller kollidera med ett annat fordon. Sannolikheten att farligt gods olycka kan uppstå vid kollision mellan fordon lastat med farligt gods och t.ex. fotgängare, cyklist eller vilt är liten att den inte analyseras /6/. Sannolikhet för avåkning genom att föraren väjer för t.ex. fotgängare/cyklist är inkluderat i statistiken för avåkning. VTI-modellen /6/ har använts för att uppskatta förväntad olycksfrekvens för trafikolyckor med farligt gods. Tabell 4. Olycksfrekvens farligt gods på väg Väg FG olycksfrekvens [år -1 ] Tjörnarpsvägen (riksväg 23) 4,32 10 3 5.4 Konsekvensscenarier vid utsläpp av farligt gods Det är bedömt att olyckor från följande klasser ger konsekvenser för planområdet: Klass 1 explosiva ämnen Klass 2 gaser Klass 3 brandfarliga vätskor Klass 5 oxiderande ämnen och organiska peroxider 17 av 27

För klasserna med farligt gods används följande olycksscenarier i analysen: Tabell 5. Händelse och konsekvensavstånd Händelse Konsekvensavstånd utomhus 3 Klass 1 Explosion (liten eller stor mängd) 60 m (dödliga skador tryck) Klass 2 BLEVE 4 (stort och litet läckage) 145 m Klass 2 Jetflamma (stort utsläpp) 75 m Klass 2 Gasmolnexplosion (stort utsläpp) 525 m Klass 2 Jetflamma (litet utsläpp) 32 m Klass 2 Gasmolnexplosion (litet utsläpp) 230 m Klass 2 Utsläpp giftig gas (stort läckage) 270 575 m (beroende av vind) Klass 2 Utsläpp giftig gas (mindre läckage) 50 115 m (beroende av vind) Klass 3 Pölbrand (Stort läckage) 25 m (avstånd till 15 kw/m 2 ) Klass 3 Pölbrand (Litet läckage) 12 m (avstånd till 15 kw/m 2 ) Klass 5 Explosion 30 m (dödliga skador) 5.5 Resultat riskbedömning transport av farligt gods på väg Avsnittet avser vägsträckan av riksväg 23 som ligger parallellt med planområdet. 5.5.1 Individrisk Figur 11 redovisar individrisken avseende olyckor med farligt gods på riksväg 23 i anslutning till planområdet. Inom 0 75 meters avstånd från vägkant ligger individrisken inom ALARP området. Från 75 m bedöms risken acceptabel enligt DNV:s kriterier. Enligt RIKTSAM kan risken bedömas tolerabel om individrisken understiger 10-6 för planerad markanvändning för centrum verksamhet som ligger närmare än 70 meter från transportleden. För restaurangen som ligger närmare än 70 m från riksväg 23 och är jämförbar med centrumverksamhet bedöms individrisken som acceptabel. Eftersom planerad restaurang kommer att ligga närmast 30 meter från vägkant då enligt RIKTSAM bedöms risken acceptabel iom. individrisken understiger nivå 10-6 (se Figur 11). 3 Avstånd till 3:e grads brännskada utomhus om inte annat uppges. 4 Boiling liquid expanding vapor explosion. När tank utsätts för en brand och värme och tryck i tanken stiger och riskerar att leda till en mycket kraftig explosion. 18 av 27

Figur 11. Individrisk för planområdet 5.5.2 Samhällsrisk Figur 12 redovisar samhällsrisken för planområdet från olyckor med farligt gods längs riksväg 23. Samhällsrisken ligger inom ALARP-området enligt DNV:s kriterier och huvudsakligen under riskacceptkriterium i RIKTSAM. Figur 12. Samhällsrisken för planområdet. 19 av 27

6. Känslighetsanalys och osäkerheter Riskutredningar är aldrig utan osäkerheter eftersom det görs antaganden och används olika ingångsvärde som påverkar slutresultatet. Osäkerhets/känslighetsanalyser studerar hur robust riskutredningen är, dvs. till vilken grad resultatet är beroende av olika parametrar och vilka marginaler det finns. De osäkerheterna i föreliggande analys som har störst inverkan på resultatet är fördelning av farligt gods, antal godstransporter, befolkningstäthet, konsekvensområde samt förväntat antal omkomna vid utsläpp av giftig gas. 6.1 Persontäthet och planeringsområdet Samhällsrisken påverkas av persontätheten. Med högre persontäthet förväntas fler omkomma vid en olycka. För planområdet är persontätheten okänd. Det har antagits att persontätheten är 1000 personer/km 2. Figur 13 redovisar ett exempel hur ändring av persontäthet påverkar samhällsriskkurvan. Figur 13. Känslighetsanalys av persontäthet och påverkan på samhällsrisken. Befolkningstäthet 1000 personer/km 2 jämfört med 873 personer/km 2 resp. 2500 personer/km 2 och 4100 personer/km 2. 6.2 Farligt gods fördelning (ARD/RID klasser) ARD/RID klass-fördelningen av farligt gods kan ha stor påverkan vid riskberäkningar. I känslighetsanalysen jämförs RIKTSAM-fördelningen med två 20 av 27

fiktiva fördelningar, se Tabell 6 samt Figur 14 Figur 15. Analysen visar stor skillnad mellan de två fördelningarna vid uppskattning av individ- och samhällsrisk. Skillnaden mellan RIKTSAM och alternativ 1 ligger i att andel klass 8 högre och klass 3 lägre i fiktiva fördelningen. Skillnaden mellan RIKTSAM och alternativ 2 ligger i att andel klass 2 är högre och klass 3 lägre i fiktiva fördelningen. 21 av 27

Tabell 6. Känslighetsanalys: Fördelning av farligt gods från RIKTSAM jämfört med fiktiva fördelningar av farligt gods (alternativ 1 och 2). ADRklass Klass 1 Ämne RIKTSAM Alternativ 1 Alternativ 2 Explosiva ämnen och föremål 0,90% 0,90% 0,90% Klass 2 Gaser 12,00% 12,00% 35,00% Klass 3 Brandfarliga vätskor 76,90% 49,10% 53,90% Klass 4 Klass 5 Brandfarliga fasta ämnen Oxiderande ämnen och organiska peroxider 0,90% 0,90% 0,90% 1,20% 1,20% 1,20% Klass 6 Giftiga ämnen 0,60% 0,60% 0,60% Klass 7 Radioaktiva ämnen 0,10% 0,10% 0,10% Klass 8 Frätande ämnen 7,20% 35,00% 7,20% Klass 9 Övriga farliga ämnen och föremål 0,30% 0,30% 0,30% Figur 14. Känslighetsanalys, individrisk: Fördelning av farligt gods från RIKTSAM jämfört med fiktiva fördelningar. 22 av 27

Figur 15. Känslighetsanalys, samhällsrisk: Fördelning av farligt gods från RIKTSAM jämfört med fiktiva fördelningar. 6.3 Olycksfrekvens Olycksfrekvensberäkningarna för väg är utförda enligt VTI-modell /6/. Modellen är från mitten av 90-talet. Troligtvis är olycksfrekvensen överskattad pga. ex. ändringar i lagstiftning, utvecklingen av säkrare fordon med aktiva skyddssystem samt infrastrukturförbättringar. Känslighetsanalysen jämför individ- och samhällsrisken för ÅDT prognos 2040 med ÅDT mätningar från 2019 respektive ÅDT prognos för 2040 var andel tungtrafik är ökat från 15,8% till 20%. 23 av 27

Figur 16. Känslighetsanalys, individrisk: Avser påverkan av ingångsparametrar vid uppskattning av olycksfrekvens för fordon på väg lastat med farligt gods. Figur 17. Känslighetsanalys, samhällsrisk: Avser påverkan av ingångsparametrar vid uppskattning av olycksfrekvens för fordon på väg lastat med farligt gods. 24 av 27

7. Slutsatser och rekommendationer Ramboll Sweden har genomfört en riskutredning för att bedöma risken som transport av farligt gods representerar för ett nytt detaljplanområde 5 för del av fastigheten Ekeröd 6:1. Riskvärderingen har bedömts utifrån RIKTSAM och DNVs acceptans kriterier (ALARP) för att bedöma om bebyggelsen kan tillåtas på vist avstånd från farligt gods led. Individer kan dock fortfarande omkomma inom skyddsavstånden vid en farligt gods olycka. Inom ALARP området anses riskerna vara av sådan storlek att de noga måste beaktas och rimliga åtgärder för riskreduktion ska vidtagas vilket kan vägras utifrån kostnad-nyttoprincipen. Slutsatserna från utredningen är som följer: Individrisken för planområdet med hänsyn till transport av farligt gods på Rv 23 bedöms som acceptabel enligt kriterierna i RIKTSAM. Detta eftersom analysen visar att risken för att omkomma på en slumpmässig plats vid 30 meters avstånd från vägen är lägre än 10-6 per år. Analysen visar också att individrisknivån inom 25 meter från Rv 23 är högre men inte oacceptabel. Samhällsrisken är delvis över riskacceptkriterium i RIKTSAM, men fortfarande under det som bedöms som oacceptabelt enligt DNV:s kriterier. Detta innebär att åtgärder för att reducera risken ska vidtas för att reducera risken till acceptabel nivå. Planerade handelsbebyggelse HZ enligt planförslag ligger över 70 meter från Rv 23 och är därmed i linje med skyddsavstånd i RIKTSAM. Inga vidare åtgärder är nödvändiga. Planerat kontor/lager KZ ligger mer än 150 meter från Rv 23 och är därmed i linje skyddsavstånd i RIKTSAM. Inga vidare åtgärder är nödvändiga. 7.1 Rekommendationer Även om riskerna ligger under kriterierna från RIKTSAM bör dessa hanteras enligt ALARP-principen (se avsnitt 2.2.3). Detta innebär att åtgärder ska implementeras om kostnaden för att reducera risken står i proportion till den ytterligare riskreduktionen. Riskreduktion enligt ALARP-principen bör eftersträvas i området mellan 0-75m från riksväg 23. Följande åtgärder rekommenderas för C 1 (restaurang): Fasader mot Rv 23 utförs i obrännbart material 5 Se /1/, /9/ och /21/ 25 av 27

Möjlighet för avstängning av ventilation vid eventuellt varsel om olycka med farligt gods på Rv 23 Uteluftsdon placeras på sida som vetter ifrån Rv 23 Utrymning i riktning från Rv 23 8. Referenser /1/ Arkitektprojektering Thomas Persson AB (2020-02-12). Del av Ekeröd 6:1, Höör. Nybyggnad handelsområde: Förslagsskiss enkel ytskiss (Förlag 2). /2/ Länsstyrelsen i Skåne Län (2007). Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen -Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods. Länsstyrelsen i Skåne Län. [RIKTSAM] /3/ Länsstyrelsen Skåne, Stockholm och Västra Götalands län (2006). Riskhantering i detaljplaneprocessen - Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. /4/ Stadsbyggnadskontoret Göteborg (1997). Översiktsplan för Göteborg, fördjupad för sektorn transporter av farligt gods, /5/ Davidsson, G., Mett, L. & Lindgren, M. (1997). Värdering av risk. Karlstad: Räddningsverket. /6/ Räddningsverket (1996). Farligt gods riskbedömning vid transport (handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller järnväg). Karlstad: Räddningsverket. [VTI-modellen]. Denna bygger bla på Vägtransporter med farligt gods farligt gods i vägtrafikolyckor, VTI rapport 387:3, Väg och transportforskningsinstitutet Linköping (VTI) (1994). /7/ Länsstyrelsen i Stockholms län (2000). Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, 2000:01. /8/ FOA (1997). Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor, metoder för bedömning av risker. /9/ Höörs kommun samhällsbyggnadssektor (2020-03-17). Planbeskrivning Detaljplan för del av Ekeröd 6:1 Höörs kommun, Skåne län (Samrådshandling) /10/ Ramboll (2020). Trafikutredning Höör. /11/ Trafikverket (2020). NVDB Nationell vägdatabas. /12/ Davidsson, G. m.fl. (2003). Handbok för Riskanalys. Karlstad: Räddningsverket. /13/ Purdy, G. (1993). Risk analysis of the transportation of dangerous goods by road and rail. Journal of Hazardous Materials 33, pp 229-259 26 av 27

/14/ Länsstyrelsen i Stockholms län (2000). Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, 2000:01. /15/ SMHI (u.a.). Ladda ner meteorologiska observationer. Vindriktning och Vindhastighet. Hörby A. Hämtat från: https://www.smhi.se/data/meteorologi/ladda-ner-meteorologiskaobservationer/#param=wind,stations=all,stationid=53530 [2020-08-10] /16/ SMHI (u.a.). Ladda ner meteorologiska observationer. Total molnmängd (h). Hörby A. Hämtat från: https://www.smhi.se/data/meteorologi/ladda-nermeteorologiskaobservationer/#param=totalcloudcover,stations=all,stationid=53530 [2020-08-21] /17/ SCB. (2020-03-24). Statistik tätorter 2018, landareal, befolkningstäthet per tätort. Hämtat från https://www.scb.se/hitta-statistik/statistikefteramne/miljo/markanvandning/tatorter/ [2020 08]. /18/ Höörs kommun (u.å.). Höörs kartor för öppendata. /19/ Länsstyrelserna (u.å). Sveriges länskarta. /20/ Höörs kommun, Samhällsbyggnadssektor, Plan. (2020-08-31). Mail kommunikation med Yvonne Hagström, Planarkitekt. /21/ Höörs kommun (2020-03-17). Plankarta Detaljplan för del av Ekeröd 6:1 Höörs kommun, Skåne län (Samrådshandling). 27 av 27

Bilagor Riskutredning av farligt gods på väg för Ekeröd 6:1 Höörs kommun

Bilagor: Riskutredning av farligt gods på väg för Ekeröd 6:1 Höörs kommun Datum 2020-09-04 Uppdragsnummer 1320050570 Utgåva Version 1 Johan Hortberg Elsa Axelsdóttir Johan Hortberg Uppdragsledare Handläggare Granskning Ramboll Sweden AB Krukmakargatan 21 104 62 Stockholm Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20 00 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506

Innehållsförteckning Bilaga 1: Frekvens- och sannolikhetsberäkning... 3 1. Trafikstatistik... 3 1.1 Trafikmängder på väg... 3 1.2 Frekvens olyckor med farligt gods på väg... 3 2. ADR/RID-klasser som kan påverka planområdet... 5 3. Händelseträ och sannolikheter... 6 3.1 ADR/RID klass 1: Explosiva ämnen och föremål... 6 3.2 ADR/RID klass 2: Brandfarliga och giftiga gaser... 7 3.3 ADR/RID klass 3: Brandfarliga vätskor... 9 3.4 ADR/RID klass 5: Oxiderade ämne... 10 4. Väderförhållande stabilitetsklasser... 11 5. Individrisk och samhällsrisk... 12 5.1 Justering av frekvens vid beräkning av individrisk... 12 5.2 Samhällsrisk justering av konsekvensområde... 12 Bilaga 2: Konsekvensberäkningar... 13 1. ADR/RID-Klass 1... 13 2. ADR/RID-Klass 2.1... 13 3. ADR/RID-Klass 2.2... 14 4. ADR/RID-Klass 3... 14 5. ADR/RID-Klass 5... 16

Bilaga 1: Frekvens- och sannolikhetsberäkning 1. Trafikstatistik 1.1 Trafikmängder på väg Del av riksväg 23 löper parallellt med planområdet. ÅDT (årsdygntrafik) prognos för 2040 visas i Tabell 1 för respektive väg. Tabell 1. ÅDT prognos för 2040 /10/. Väg Trafik (ÅDT 2040) Tungtrafik (ÅDT 2040) [fordon] [%] [fordon] Riksväg 23 12913 15,8 2040 Det har antagits att 15% av tungtrafiken är farligt gods. 1.2 Frekvens olyckor med farligt gods på väg VTI-modellen /6/ används för beräkning av sannolikheten för olycka med farligt gods. Antal farligt gods fordon inblandade i trafikolyckor per år beräknas enligt Ek. 1. För att få fram förväntat antal farligt gods olyckor per år (Ek. 2) multipliceras Ek. 1 med index för farligt gods olycka för aktuella vägtypen. Antal fordon skyltade med farligt gods i trafikolyckor/år = O[(Y X) + (1 Y) (2X X^2 )] Ek. 1 λ FG = I O[(Y X) + (1 Y) (2X X 2 )] Ek. 2 där O Y X I λ FG är antalet polisrapporterade trafikolyckor på vägsträckan per år (exkl. olyckor med gående, cyklister och vilt). Vid utnyttjning av tillgänglig olycksstatistik bör antal olyckor vara minst 30 och helst över 50. Alternativt kan uppskattning av antal olyckor beräknas enligt Ek.3. är andelen singelolyckor på vägdelen är andelen transporter skyltade med farligt gods är index för farligt gods olyckor för den aktuella vägmiljön är förväntat antal farligt gods olyckor per år 1 av 14

där O OK TA O = OK TA O = OK (ÅDT 365 Vägdelens längd i kilometer 10 6 ) Ek. 3 är antal förväntade olyckor är olyckskvot är trafikarbetet (miljon fordonskilometer) TA = ÅDT (genomsnittligt antal fordon per dygn) 365 (dygn) Vägdelens längd i kilometer 10 6 Indata som används presenteras i Tabell 1. Tabell 1. Indata för frekvensberäkning av antal olyckor med farligt gods samt uppskattat frekvens för antal olyckor med farligt gods, enligt VIT-modellen för vägdelen av riksväg 23 som löper parallellt vid aktuellt planområde. Riksväg 23 Kommentar Bebyggelsemiljö Vägtyp Tätort Trafikled Hastighetsgräns 50 km/h /11/ Vägdelens längd 0,5 km /11/ ÅDT prognos för 2040 12913 /10/ Andel tung trafik 15,8% /10/ Andel FG på väg av tung trafik 0,15 Antagande Olyckskvot 1,5 Tabell värde /6/ Andel singelolyckor 0,10 Tabell värde /6/ Index för farligt godsolycka 0,02 Tabell värde /6/ Frekvens för antal olyckor med farligt gods 3,15 10-3 1 av 14

2. ADR/RID-klasser som kan påverka planområdet Följande klasser är analyserade: Klass 1 explosiva ämnen Klass 2 gaser Klass 3 brandfarliga vätskor Klass 5 oxiderande ämnen och organiska peroxider Fördelningar mellan klasserna visas i kapitel 5.4 i rapporten. Tabell 2. Sammanställning över de AID/RID-klasser som ingår i riskanalysen. Klass Konsekvens Inkl. i riskanalysen 1 Explosiva ämnen Övertryck som kan skada/rasera byggnader, ge upphov till splitter och skada på människor. Kan medföra stor skada på omgivningen. 2.1 Brandfarliga gaser 2.2 Icke brandfarliga, icke giftiga gaser Kan medföra stor skada på omgivningen. Jetflamma, Gasmolnbrand, tryck, gasmolnexplosion och BLEVE. Trycksatta tankar som ev. exploderar. Bedöms vara mindre konsekvenser för omgivning. 2.3 Giftiga gaser Har potential att påverka många människor vid större utredning av giftmoln. 3 Brandfarliga vätskor 4.1 Brandfarliga fasta ämnen 4.2 Självantändande ämnen Antändning av läckage från tank har möjlighet att medföra stor skada på omgivningen. I all huvudsak pölbrand med stor värmestrålning. Mer begränsad utbredning än klass 3 vid olycka. Konsekvenser bedöms som mer lokala. Mer begränsad utbredning än klass 3 vid olycka. Konsekvenser bedöms som mer lokala. X X X X 4.3 Ämnen som Ämnen som vid reaktion med vatten utvecklar brandfarliga utvecklar gaser. Bedöms primärt som räddningstjänstens uppgift att brandfarlig gas vid vara medveten om dessa riskerna. Primärt inte stora kontakt med vatten omedelbara konsekvenser för liv/hälsa vid läckage. 5 Oxiderande fasta ämnen, mm Brand. Värmestrålning. Explosion i händelse av blandning med andra brännbara ämnen. Risk för brandskador, oftast begränsade till närområdet. I händelse av explosion kan effekter jämförbara med klass 1 uppstå 6.1 Giftiga ämnen Kan vid kortvarig påverkan vid ett enstaka tillfälle genom inandning, hudabsorption eller förtäring, kan vara hälsoskadliga eller leda till döden hos människor. 6.2 Smittförande ämnen Ämnen som är kända för att eller sannolikt kan innehålla mikro-organismer (inklusive bakterier, virus, rickettsier, parasiter och svampar) eller andra smittförande x 1 av 14

7 Radioaktiva ämnen substanser. Bedöms i normalfallet få konsekvenser för människor i direkt kontakt med ämnet. Transporteras inte i sådana mängder att de kan medföra skador vid kortvarig exponering. Konsekvenser kommer av långvarig exponering. 8 Frätande ämnen Frätande ämnen påverkar område med spill och ev. långvariga effekter på miljö och sekundäreffekter för hälsa 9 Övriga farliga ämnen och föremål Bedöms som lokala konsekvenser vid ev. olycka. Anses alla enligt ADR som mindre farliga än alla de andra klasserna. Lokala konsekvenser vid olycka. 3. Händelseträ och sannolikheter 3.1 ADR/RID klass 1: Explosiva ämnen och föremål Det är främst klass 1.1 (massexplosiva ämnen) som kan orsaka skada för personer vid en olycka med farligt gods. Dimensionerade scenario avser lastbil med 16 ton massexplosiva varor som havererar och lasten exploderar. Uppskattning av sannolikheter för klass 1 bygger på uppgifter i /4/. I riskanalysen har inte tagits hänsyn till underklasserna för ADR-klass 1. Därmed har antagits att hela lasten vara klass 1.1 som ger största konsekvenserna inom klass 1. Figur 1. Händelseträ för farligt godsolycka med klass 1 1 av 14

3.2 ADR/RID klass 2: Brandfarliga och giftiga gaser Olycka med farligt god med last i klass 2 kan leda till olika konsekvenser. Vid riskutredningar hanteras generellt underklass 2.1 som avser brandfarliga gaser och 2.3 som avser giftiga gaser (se Figur 2 och Figur 3) I riskanalysen antas 50/50 fördelningen mellan klasserna med brandfarliga och giftiga gaser. Klass 2.1 Brandfarliga gaser Slutscenarion som kan uppstå vid olycka med brandfarliga gaser är följande: BLEVE Jetflamma Gasmolnexplosion Brännbart gasmoln Jetflamma kan upp stå när gasen antänds direkt vid utsläpp. Hålet påverkar även hur stor konsekvenserna från en jetflamma blir. Jetflamman kan orsaka BLEVE om den er riktad mot annan tank med tryckkondenserad brännbar gas eller mot det fria. Vid fördröjd antändning innebär det att den brännbara gasen läcker ut och sprids med vinden. Så länge gas och luftlandningen är inom ämnets brännbarhetsområde kan gasmolnet antändas vid ett senare skede. Alternativt driver det brännbara gasmolnet iväg med vinden men antänds inte. I individrisk och samhällsriskberäkningarna har tagits hänsyn till sannolikheterna för de vindriktningar som blåser mot planområdet för scenario med fördröjd antändning. Klass 2.1 Giftiga gaser Konsekvenserna av giftiga gaser beror på väderförhållande, stabilitetsklass (beror på vindhastighet molntäckning och solstrålning). Samma storlek på utsläpp har använts som för klass 2.1 För varje hålstorlek görs beräkningar för instabil/neutral/stabil (klass A-F) atmosfärsskiktning. I individrisk och samhällsriskberäkningarna har tagits hänsyn till sannolikheterna för de vindriktningar som blåser mot planområdet. Vindhastigheten sätts till 3m/s. I analysen har använts 36%/38%/26% fördelning mellan stabilitetsklasserna. Händelseträ och sannolikheter visas i Figur 2-3. Tabell 3 redovisas källan till uppskattade sannolikheterna för de angivna momenten. 1 av 14

Figur 2. Händelseträ för farligt godsolycka med klass 2. Här redovisas delen som avser brandfarliga gas. Sannolikheten för uppdelningen mellan brandfarliga gas och giftiga gas antas 50%/50%. Fortsättning av händelseträd för klass 2 visas i Figur 3. Figur 3. (Forts. Figur 2) Händelseträd för farligt gods olycka med klass 2. Här visas delen som avser giftigt gas. Sannolikheten för uppdelningen mellan brandfarliga gas och giftiga gas antas 50/50. 1 av 14

Tabell 3. Farligt gods klass 2 sannolikheter Moment Referenser Läckage /19/ och /4/ Stort läckage (d= 80mm) / Medelstort läckage (d=35 mm) Antändning /4/ /19/ och /4/ Fördelning mellan del scenarios /19/ och /4/ 3.3 ADR/RID klass 3: Brandfarliga vätskor Slutscenarion som är av betydelse för riskanalysen innebär att tankbil med bensin havererar och brandfarlig vätska (bensin) läcker och bilder en vätskepöl som antänds. Händelseträ och sannolikheter visas i Figur 4 och i Tabell 4 redovisas källan till uppskattade sannolikheterna för de angivna momenten. Tabell 4. Farligt gods klass 3 sannolikheter Moment Referenser Läckage /4/ och /6/ Stor/litet läckage Antagande Antändning /6/ och /19/ Figur 4. Händelseträ för farligt gods olycka med klass 3. 1 av 14

3.4 ADR/RID klass 5: Oxiderade ämne Oxiderande ämnen är vanligtvis inte skadliga för människor innan de kommer i kontakt med organiska ämnen. Då kan blandningen leda till självantändning och explosion. Självantändning gäller dock inte för alla oxiderande ämnen. Slutscenariot antas att än last med oxiderande ämne rinner ut vid en farlig godsolycka vid olyckan skadas även fordonets bränsletank som leder till att bränslen rinner också ut. Om dessa två ämnen blandas ihop och antänds kan det ge en explosion. Händelseträ och sannolikheter visas i Figur 5 och i Tabell 5 redovisas källan till uppskattade sannolikheterna för de angivna momenten. Tabell 5. Farligt gods klass 5 sannolikheter Moment Läckage Bränsle från fordonets bränsletank också och blandas ihop med oxiderande ämnet Antändning Referenser /4/ Figur 5. Händelseträ för farligt gods olycka med klass 5. 1 av 14

4. Väderförhållande stabilitetsklasser Pasquill stabilitetklasserna uppdelas i sex klasser och benämns A-F. Klasserna uppdelas enligt efterföljande: (A) Extreamt instabil (B) Måttligt instabil (C) Svagt instabil (D) Neutral (E) Svagt stabil (F) Måttligt Extreamt stabil Tabell 6. Urklipp från FOA handboken /8/ över schema för att bestämma atmosfärens stabilitet. Maximala solhöjden för Höör är: 90⁰ - 55.9348 (latitud) + 23,45⁰= 57,5⁰. Maximala solhöjden för anger solinstrålning måttlig för dagtid. För att uppskatta stabilitetsklass fördelningen har följande antagande genomförts: Dagtid antas vara från kl. 6 17 och natt tid från kl. 18 5. Under kolumnen måttlig har antagits att senare klassen gäller, exempelvis om det står A- B för vindhastighet <2 m/s då kommer alla mätningar som genomförs under dagtid att antas vara klass B. Väderförhållandet antas kunna uppdelas i tre grupper: Stabil (klass A-C), neutral (klass D) och instabil (klass E-F). SMHI hade ej statistik som var möjligt på enkelt sätt ta fram stabilitetsklassfördelningen. För att uppskatta fördelning av har använts statistik per timma för total molnmängd samt statistik om vindhastighet och vindriktning som är öppen statistik från SMHI (källor /15/ och /16/). Utifrån total molnmängd uppskattades andelen av data för molnighet under natt tid. Andelen använts då för att uppskatta stabilitets klass gruppfördelningen från vinddata för natt tid. För dagtid behövdes använd vindhastighetsfördelning för att uppskatta stabilitets gruppfördelningen under dagtid. Uppskattningen blev: Instabil= 36%, Stabil=26% och Neutral=38%. 1 av 14