Strategiskt miljöarbete för ett hållbart Växjö Sohie Kim-Hagdahl, miljösamordnare



Relevanta dokument
Klimatpolitikens utmaningar

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

Södermanlands län år 2018

Lönar det sig att gå före?

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. November 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

Globala Arbetskraftskostnader

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

Stockholms besöksnäring. September 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2012

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruk

Stockholms besöksnäring

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

14 Internationella uppgifter om jordbruk

Växjö Europas grönaste stad

Finländska dotterbolag utomlands 2013

240 Tabell 14.1 Åkerarealens användning i olika länder , tals hektar Use of arable land in different countries Land Vete Råg Korn Havre Ma

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Välkommen till Växjö Europas grönaste stad

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruk Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Finländska dotterbolag utomlands 2016

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh

Miljöarbete i Lunds kommun Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar

Tabeller. Förklaring till symbolerna i tabellerna. Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas.

Ett strategiskt arbete med sikte på fossilbränslefrihet SKL Presidiedagar

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

Migration och integration. Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/

Miljööverenskommelse

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

Stockholms besöksnäring. Mars 2016

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Matematiken i PISA

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Stockholms besöksnäring. December 2015

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

2017: Växjö stad 675 år

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

Temagruppernas ansvarsområde

Turism 2015: Christina Lindström, biträdande statistiker Tel Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005

Information om ansökan per land

Migration och ekonomisk tillväxt. Lars Calmfors SVD Näringsliv Financial Forum 30/

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA

Gröna exempel från Växjö kommun

Internationella löner. En jämförelse av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin

Inresande studenter 1997/ / / /07

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

Inkvarteringsstatistik för hotell 2004

Den svenska välfärden

Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden. Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019

20 Internationella uppgifter om livsmedel

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Transkript:

Strategiskt miljöarbete för ett hållbart Växjö Sohie Kim-Hagdahl, miljösamordnare

Ett hållbarare samhälle Att lära av varandra - praktikfall från Växjö. Växjö har inte alla svaren! samarbete är en nyckel till framgång.

Hållbar utveckling Ekonomi läran om hushållande med resurser i ett tillstånd där tillgängliga resurser är begränsade i förhållande till totala önskemål och behov.

Kan finanssektorn bidra till lösningen på klimatutmaningen? #framtidstankar på AP7s Framtidsforum 13/5 långsiktiga spelregler och incitament, ökande investeringar, näringslivssamverkan nycklar för hållbar utveckling (Kristina Persson) Hållbarhet som förutsättning och affärsmöjlighet (Olof Faxander) Bolag - identifiera just ert största bidrag till en hållbar ekonomi och just er största risk (Nina Ekelund) Finns inga finansiella skäl att inte investera hållbart, dvs inget motsatsförhållande till avkastning (AP7) Investerare ni har makt att driva utvecklingen framåt. Börja titta på morgonsdagens lösningar, inte gårdagens (Johan Kuylenstierna)

Vi har bara ett jordklot Vi i Sverige behöver 3,7 jordkloten Hela jorden, behöver 1,5 jordklot Overshoot Day = 19 aug 2014

Källa: Stockholm Resilience Center, WWF Living Planet Report 2014 Planetens hållbara gränser Förlust av biologisk mångfald Klimatförändringar Nya kemiska substanser Förändrad markanvändning (t ex avskogning) Färskvatten-användning Ozonskiktets uttunning i stratosfären Aerosoler i atmosfären (mikroskopiska partiklar i atmosfären som påverkar klimatet och levande organismer) Flöden av fosfor och kväve Havsförsurning

Ekosystemtjänster - Funktioner hos ekosystem som gynnar människor Prislapp: 35 000 kr/par för fröspridning Prislapp: 1-5 miljarder kr för pollinering

Sverige Länders ekologiska fotavtryck (globala ha per capita)

WWF Living planet report 2014 Omställning för hållbar utveckling Politiska beslut Cirkulär ekonomi Planetens resiliens: förmåga att hantera förändring och att utvecklas Teknikutveckling Beteendeförändringar Ditt och mitt val

Från 1970: Rening av stadsnära sjöar Lokal väckarklocka

1980-talet: Fjärrvärme från bioenergi

Beslut 1996: Fossilbränslefritt Växjö

Löpande arbete Budgetarbete Klimatkonto Miljötårta (2 gånger/år) Utåtriktat arbete Miljödiplomering (grön el)

Miljödiplomering Verktyg: skapa ordning och reda Rutiner, mål och revision

Europas grönaste stad - Växjö som mångkampare Allt och allas miljöarbete. Växjö miljökändisar från 90-talet. BBC i Växjö 2007.

Strategiskt miljöarbete 1. Miljöprogram för Växjö kommun 2014. 30 mål. 2. Åtgärder i budget 3. Uppföljning i bokslut och på webben

Mål (vad)

Mål (vad) Översiktsplan, Miljöprogram, Budget Strategier (hur) Energiplan, grönstrukturprogram, transportsplan, avfallsplan, internbudget mm

Miljöprogrammets tre områden Konsumtion, avfall, kemikalier Vatten, natur, biologisk mångfald Energi, transporter, klimat

Konsumtion, avfall, kemikalier

45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 11% 13% 21% 38,5 % eko i kommunens kök 38% 2014 30% 33% 11% 35% 14% 16% Mål: 80 % eko/när i de kommunala köken 2020 10% 5% 0% 5% 5% 3% 4% 1% 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Ekologiskt Närproducerat

Avfall = Resurser Allt avfall är en förlorad vinst Stuart Pledger

Vi vill upp i avfallstrappan

Projekt Projekt Återbruksbyn (Vinnova mm) Projekt Macken Chutney

Vatten, natur, biologisk mångfald

Målbild 2030 Badbara sjöar God luftkvaliteten Undvika ohälsosamt buller Biologisk mångfald Bevara och stärka ekosystem och ekosystemtjänster Ta hand om dagvatten Bra enskilda avlopp minskar övergödningen

Den kommunala öppna marken som betas, slås eller odlas ska öka

Ekologisk stadsodling Kolonilotter Östrabo ekobacke Familjehuset på Norr Solrosfältet Skolodlingar och Barnens matland Knutsgård I bostadsområden

Energi, transporter, klimat

Klimatanpassningsplan Kf 23 april 2013 Mildra ev negativa effekter o kostnader! Tekniska försörjningssystem/infrastruktur Bebyggelse & byggnader Naturmiljö, areella näringar (skogs- och jordbruk) & turism Människors hälsa Växjö medlem i Mayors Adapt, 2014 3:e plats i Svenska Miljöinstitutets ranking

Växjö bygger i trä

Klimat I Växjö kommun ska de fossila koldioxidutsläppen minska med 65 % per invånare mellan år 1993 och 2020. Växjö kommun ska vara fossilbränslefritt senast år 2030.

Vi vill upp i transporttrappan

Transportplan Infrastruktur cykelvägar Bussprioriteringar Elcyklar Information/kommunikation Totalt 52 åtgärder

Energieffektivisering READY-projektet Renovering av lägenheter Effektivisering av fjärrvärme och -kyla Effektivisering av elnätet Budget Växjö EU-bidrag till Växjö 12 MEUR 7 MEUR Pågår 2014-2019

Mer som händer Transportprojekt (elmos, skjutsgruppen) Vi bygger grönt och mörkgrönt Nätverkande Växjödeklarationen

Utsläpp av koldioxid per capita - internationellt Ton koldioxid per capita, 2012 Luxemburg Australien USA Kanada Estland Sydkorea Ryssland Nederländerna Tjeckien OECD Japan Belgien Tyskland Finland Irland Österrike Polen Nya Zeeland Norge Storbritannien Grekland Danmark Italien Kina Slovakien Spanien Island Schweiz Frankrike Världen Ungern Portugal Sverige Turkiet Mexiko Brasilien Indien Fossila koldioxidutsläpp i världen, ton per invånare Sverige 0 5 10 15 20 Källa: International Energy Agency Not: Statistiken från International Energy Agency revideras kontinuerligt. Hämtat: 2015-04-14

5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 Transporter och arbetsmaskiner Bostäder Industri/jordbruk Offentlig förv., service mm Totalt Mål 2020 1,0 0,5 0,0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Koldioxidutsläpp per invånare (ton) -47 % mellan 1993 och 2013

Gröna obligationer Växjö kommun står för lånen mot Nordiska investeringsbanken och Kommuninvest. Sedan lånar Veab pengarna av kommunen. Det handlar om 600 MKR i gröna obligationer som lån till VEAB och ytterligare lån planeras

Fossilbränslefri fjärrvärme, fjärrkyla, el Energiminister Ibrahim Baylan invigde Växjö Energis nya biobränslebaserade kraftvärmeverk Sandvik 3. Beräknad effekt på 104 MW varav cirka 39 MW el och 65 MW fjärrvärme.

Klimatkompensation Växjö kommun har som mål att bli en fossilbränslefri kommunkoncern senast 2020. Målet handlar om alla koldioxidutsläppen från resor, transporter och energi. Åtgärder, avvecklingsplaner. Klimatkompensering av flygresor. Klimatkontot (kommunkoncernens resor och inköp av drivmedel).

Utsläppsrätter Växjö kommun köper utsläppsrätter från Miljöbörsen för internationella flygresor. Ev flygresor inom landet - interna klimatkontot. Uppföljning av klimatmålet: utsläppen från flygresorna räknas som faktiska utsläpp. År 2014 var utsläppen från flygresor 177 ton.

Klimatkonto Kommuninternt klimatkonto där kommunens bolag och förvaltningar betalar in en avgift (100 kr/ton, höjning till 150 kr/ton 2015) baserad på utsläpp av fossilt koldioxid, CO2. Bolag/förvaltningar kan ansöka om att få pengar till klimatprojekt. Beslut 2009 efter en motion. Klimatkonto 2010 = ca 400 000 kr (4000 ton) Klimatkonto 2015 = 315 500 kr (2150 ton)

Klimatsmarta val med fokus på framtiden genomföra kreativa projekt som annars inte blir gjorda. Medel kan användas till beteendepåverkande projekt och/eller mindre investeringar. Bedömningskriterier Klimatnytta (minskade CO2-utsläpp och/eller energianvändning?) Innovation (ny teknik eller arbetsmetoder?) Spridningspotential (tjäna som föredöme och spridas till andra?)

Projekt Dela: låna ut elenergimätare, pump mm Hållbara kliv, utbildning, klimatevent Cykelpool, samåkning, laddpark Elmoped, ellastcyklar, elverktyg Visualisering energianvändning Konst, film Guidebok Gröna Växjö, Cykelled, Odling

CO2/inv, kg 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 BNP/inv, kr 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 CO2/inv Växjö (kg) BRP/inv Växjö (kr) Koldioxid och ekonomisk tillväxt

Tid för eftertanke Din viktigaste reflektion Vad tar du med dig?

Tack för uppmärksamheten! www.vaxjo.se/miljo