sverige berättelsen om Raoul Wallenberg Söndag 25 Augusti 2013 Tidningen för vetgiriga Aftonbladet Grundad 1830 av Lars Johan Hierta

för att en svart sida ska generera fyra 1 Grundad 1830 av Lars Johan Hierta Söndag 25 Augusti 2013 Tidningen för vetgiriga sverige berättelsen om Raoul Wallenberg

för att en svart sida ska generera fyra 22 för att en svart sida ska generera fyra 33 Sverige berättelsen om Raoul Wallenberg De tvingades att gå tills de föll ihop och dog, män och kvinnor, barn och gamla. Bilden visar en dödsmarsch genom en tysk by på vårvintern 1945. K öerna av människor sträcker sig så långt ögat kan nå och längre ändå. Flera kilometer. Vägarna och dikena kantas av lik och de som ännu står på benen eller hålls uppe av en stöttande arm ser mer döda än levande ut. De ser ut som vandrande skelett. I åtta dygn har de marscherat. Män, barn, kvinnor och gamla. På såriga fötter, barfota eller i trasiga skor, utan ytterkläder, utan mat, utan skydd mot smutsen, regnet och den isande kylan som går rätt genom märg och ben. De har bara det de går och står i. Det de hade på sig när de togs ute på gatan eller under razziorna i staden. Alla sina ägodelar, kläder, filtar, smycken och annat har de blivit plundrade på. I den djupa snön stapplar unga flickor fram i högklackat, utan kappor, barnen barfota, i tunna kläder, ja till och med i pyjamas, åldringarna på svullna ben. I bästa fall har de fått en skål tunn vattnig soppa per dag att äta men många har varken ätit eller druckit. De marscherar mot döden, sjuka, trasiga, smutsiga, utsvultna, men de drivs hela tiden framåt av bondpojkarna med piskor och gevär. De som inte orkar längre blir liggande vid vägkanten. Där får de ligga kvar och dö om de inte skjuts ihjäl av vakterna. Nu, efter 24 mils marsch, närmar de sig målet: gränsstationen Hegyeshalom mellan Ungern och Österrike. I gryningen ska de överlämnas till nazisterna. Då står han plötsligt där vid vägkanten. Han är klädd i lång rock och pälsmössa och säger att han är från svenska beskickningen. Med sig i bagaget har han som vanligt sin reseskrivmaskin och en bunt med redan signerade och stämplade skyddspass bara namnen i dem fattas ännu. Han är här den här morgonen för att rädda så många judar han kan undan nazisterna. De som han räddar, både här och på andra platser, kommer aldrig att glömma hans namn ett namn som många år senare ska spridas över världen. Hans namn är Raoul Wallenberg. Judarna deporteras från Budapest sommaren 1944. Mitt i detta vanvett fanns han, den modige svensken som räddade liv genom en unik kombination av byråkrati och fantasi: Raoul Wallenberg. Foto: AKG/SCANPIX nnn Scenen ovan utspelade sig i november 1944, ett halvår före krigsslutet, under en av de så kallade dödsmarscherna från Budapest. Då hade nazisterna, vars slut redan närmade sig, insett att de behövde judarna för att bygga upp det sönderbombade Tyskland igen. 25 000 arbetsföra judar i Ungern läs Budapest skulle lånas ut till arbetstjänst i Tyskland under ett halvår. Den här morgonen, den 24 november 1944, lyckades Raoul Wallenberg och hans kollega Per Anger från svenska Fortsättning på nästa uppslag Trycks i Göteborg, Södertälje, Västerås, Örnsköldsvik. Innehållet lagras/publiceras elektroniskt. Förbehåll mot detta accepteras i princip ej. Medarbetare i det här numret: Jakob Andersson, Linn Dahlgren, Gunnar Hellsing, Jonas Lundh, Kerstin Nilsson, Paul Wallander. Bild-/arkiv-redaktör: Rolf Ginman, Urban Angelström. Redaktör: Nils Franchell. Redigerare: Katarina Norrgrann. Ansvarig utgivare: Jan Helin. E-post: fornamn.efternamn @aftonbladet.se Adress: V Järnvägsg 21 105 18 Stockholm Tel: 08-725 20 00 Fax: 08-600 01 77 Kerstin Nilsson

för att en svart sida ska generera fyra 44 spelen hålls i juli solskensolympiaden beskickningen identifiera omkring 400 som den kom att kallas tack vare det vackra svenska skyddslingar i det mänskliga tåget vädret. Greta Johansson tar guld i simhopp både sådana som redan stod på den svenska och blir Sveriges första kvinnliga olympiska listan och helt nya, okända, som utan att ens mästare. I maj har August Strindberg begravts samma månad kommer första numha minsta anknytning till Sverige, försågs med dokument där och då, och på så sätt rädret av den ryska dagstidningen Pravda. dades undan nazisterna. Det var så han jobbade, svensken som långt nnn efter andra världskrigets slut skulle bli känd Egentligen känns det som om han föröver hela världen och näst intill helgonbereddes för sitt livs största och viktigaste förklarad. uppdrag redan från allra första början. Raoul Wallenberg slogs inte med svärd Även om hans liv var utstakat i en helt aneller gevär hans vapen var byråkrati och nan riktning. fantasi. Iskall byråkrati och en ohejdad, aldatt vara en Wallenbergare förpliktigar, det rig sinande fantasi. En oslagbar kombination fick han tidigt höra. skulle det visa sig. Men Raoul Wallenberg fick aldrig träffa sin Hans uppdrag var att förhandla med pappa, sjöofficeren med samma namn. Han dog, bara 23 år gammal, tre månader döden och dess företrädare. Han fick lura dem, han fick muta dem ja, han fick egentinnan hans första och enda barn föddes. I bara åtta månader hann Raoul Wallenligen göra vad han ville bara han gjorde det berg den äldre och hans unga hustru, Maj Wisnyggt och lyckades. Det gjorde han, över försing, vara gifta innan han an slogs inte med gick bort i magväntan. cancer. Även om han själv miste svärd eller gevär Söndag 14 juli Lille-Rulle, som föddes livet. ans vapen var Raoul Wallenberg är den 4 augusti 1912 på Limannen som skickades till byråkrati och fantasi skall dingö, blev hennes stora Budapest under andra byråkrati och en ohejdad tröst. det var också det hon världskrigets sista skälvan- aldrig sinande fantasi kallade honom, tröstaren. de år som svensk diplomen det gick ingen nöd på dem. mat, men på amerikanskt uppdrag för att rädda Ungerns judar. Unge Raoul Wallenbergs farfars far var den kände skeppsredaren, politikern och banknär han kom dit i juli 1944 hade nazisterna på rekordtid redan förintat större delen mannen André Oscar Wallenberg, som grunav Ungerns judar, närmare en halv miljon undade Stockholms Enskilda Bank. der bara några månader. De enda som fanns Och hans farfars bror Marcus Wallenberg kvar var en kvarts miljon judar i huvudstasr, skulle med tiden bli Wallenbergklanens den. Det var dem Wallenberg skulle hjälpa. överhuvud. Han hann bara arbeta ett halvår i Budapest, Hans söner, Jacob och Marcus, Dodde men under det halvåret hann han, med sin som så småningom skulle ta över, var kusibyråkrati och fantasi, rädda minst 10 000 ner till Raoul Wallenbergs pappa och Dodmänniskor. de är farfar till de Jacob och Marcus som i dag styr imperiet. För det hyllas han numera i hela världen Raoul Wallenberg hade i alla år nära konäven i Sverige, även om det tog sin tid som takt med och stöd av sina rika och framgångsen av vår tids största hjältar. På tisdag, när Raoul har namnsdag, hedras rika släktingar, men hans släktgren hamnahans minne i USA, Kanada och Argentina de redan under hans farfars tid utanför familjebanken och de stora affärerna. och från och med i år även i Sverige, på den Farfar Gustaf blev aldrig mer än styrelsenyinstiftade Raoul Wallenberg-dagen. ledamot i banken sina ambitioner där översjälv kom han aldrig hem igen. Raoul Wallenberg greps av ryssarna som förde han i stället på sin lille sonson, som han han ironiskt nog trodde skulle komma till hade stora planer för. hans hjälp i Budapest i januari 1945, fyra måhur stor sonsonen skulle bli kunde han nader före krigsslutet. rimligen inte ens ana. Hade han fått uppleva Från början var hans öde en gåta ingen det hade han utan tvekan blivit stolt över sin visste vad som hade hänt honom. Om han ens faderlöse sonson. hade gripits och framför allt: om han var död Själv hade farfar Gustaf blivit diplomat, efter att ha lagt bankkarriären och politiken åt eller fortfarande levde. sidan. Han bodde numera i Japan. I resten av sina liv kämpade hans föräldrar Men därifrån styrde han redan från början för att få veta sanningen en kamp som hans sonsonens uppfostran och formade hans halvsyskon sedan fortsatte. Med åren, med kalla krigets slut, med glasframtid. nost och öppnade arkiv har mycket klarnat, Den unge Raoul skulle både bli en duktig affärsman och en världsmedborgare. Det men många obesvarade frågor finns kvar. var viktigt att han gjorde sin familj heder, det Att han fortfarande ska vara vid liv är det fick han inpräntat från barnsben av farfar nog ingen som tror längre förra året skulle Gustaf. han ha fyllt 100 år. Men minnet av Raoul Wallenberg lever viraoul Wallenberg växte upp med sin mamdare och gåtan om vad som egentligen hänma och mormor på Östermalm i Stockholm. de honom fortsätter att gäcka forskarna. När han fyllde sex år gifte hans mamma om Vem var då Raoul Wallenberg? sig, med hovrättsnotarien Fredrik von DarOch hur hamnade han, en dittills helt del, storebror till konstnären Nils Dardel. okänd 34-årig svensk affärsman i livsmedel, Raoul och hans nya styvpappa tyckte om utan minsta politisk eller diplomatisk varandra och med åren skulle Raoul komerfarenhet, mitt i världshändelsernas centrma att kalla honom pappa. Sina småsyskon, Guy och Nina, sju respektive nio år yngre, um under andra världskriget och blev hjältyckte han också mycket om. te? Han, som i skolan gick under öknamnet Under skolåren syntes den unge Raoul säl Maja-Lena och kallade sig själv feg. lan på fotbollsplanen bollsport tillhörde inte hans intressen. Han samlade på frimärken och senare nnn årsredovisningar. Sång var ett av hans bästa Sommaren 1912 drabbas Sverige av en ämnen, annars tillhörde han inte eliten två värmebölja. I juni invigs den nybyggda Stockholms Stadion, där de femte olympiska H H 55 Sverige berättelsen om Raoul Wallenberg En ung Raoul Wallenberg på cykel i Ann Arbor 1932. Foto: Scanpix. the story.i. Fortsättning på nästa uppslag för att en svart sida ska generera fyra Pappa 5 Raoul Wallenberg d.ä. 1888 1912 Sjöofficer. Raoul Wallenberg i farfars knä. Mamma Maj Wising 1891 1979 Styvfarbror Nils Dardel 1888 1943 Konstnär Systerdotter Styvfar Fredrik von Dardel 1885 1979 Överdirektör RAOUL WALLENBERG Nane Annan 1944 Jurist och konstnär, gift med Kofi Annan, tidigare generalsekreterare för FN. Halvsyskon Guy von Dardel 1919 2009 Fysiker, medverkade i bildandet av CERN. Nina Lagergren 1921 Raoul Wallenberg föddes in i den mäktiga finanssläkten. Hans pappa dog innan han föddes och Född 1912 Farfar Gustaf Wallenberg 1863 1937 Affärsman, diplomat och politiker. Pappas kusiner Doddes barnbarn Kusinerna Marcus och Jacob Wallenberg 1956 Bank- och finansmän. Marcus Dodde Wallenberg 1899 1982 Bank- och industriman. Jacob Wallenberg 1892 1980 Bank- och industriman. Farfars bror Marcus Wallenberg 1864 1943 Jurist, bank- och industriman. farfar Gustaf tog sig an den faderlösa pojken med målsättningen att fostra en världsmedborgare som skulle göra sin familj heder. Farfarsfar André Oscar Wallenberg 1816 1886 Politiker och grundare av SEB och en wallenbergska finansdynastin. Foto: Scanpix, thinkstock, aftonbladets arkiv

för att en svart sida ska generera fyra ten för att en svart sida ska generera fyra Den här bilden ska finnas dold på dokumen- plåtar annars blir det fel i överföringssystemetmet. plåtar annars blir det fel i överföringssyste- 6 Sverige berättelsen om Raoul Wallenberg 7 Kontoret var hans hemmaplan, pappren och stämplarna hans vapen. Ett skyddspass undertecknat av Raoul Wallenberg. somrar fick han ägna åt att läsa upp betygen för att få gå vidare till nästa klass. I gymnasiet fick han både lära sig att tala franska och att fäktas. Men latinet bytte han mot ryska som han tyckte att han hade större nytta av mindre än 20 år senare skulle han också hamna i Sovjetunionen, mot sin vilja. Under somrarna reste han utomlands, på sin farfars order och bekostnad. Som 12-åring bodde han hos en familj utanför Rostock i Tyskland för att lära sig tyska, han läste engelska i Cambridge, franska vid Genèvesjön och hälsade på sin farfar i Konstantinopel i Turkiet, där han var stationerad då. Allt för att danas till den världsman han var ämnad att bli. Den 13 maj 1930 tog Raoul Wallenberg studenten med tre stora A i betyget: i engelska, franska och geografi. Världen låg öppen. Och världen, enligt farfar Gustaf, var det förlovade landet i väst. Det var i USA som hans far, André Oscar, hade grundlagt sin framgång. Och till USA hade farfar Gustaf själv fått åka i sin ungdom. Självfallet var det också dit unge Raoul skulle åka och utbilda sig till arkitekt, som han ville liksom sin far var han mycket duktig på att teckna. Men det var inte för utbildningen i sig han skulle åka just dit, utan för att formas som människa, enligt farfar Gustaf. Att den amerikanska arkitektutbildningen var föga gångbar i Sverige brydde han sig inte om. Arkitektyrket var ändå bara något han skulle ägna sig åt innan hans karriär som affärsman tog fart. Farfar Gustafs plan var hela tiden att hans sonson skulle ta plats i familjebanken eller något annat av familjens företag. Så skulle det aldrig bli. Sommaren 1936 är det dags för de nionde olympiska spelen i Berlin. I ett Tyskland där Adolf Hitler sedan tre år är rikskansler och har börjat rusta för storkrig. Den tyske journalisten och pacifisten Carl von Ossietzky som sitter i koncentrationsläger ska samma år få Nobels fredspris vilket utlöser nazisternas vrede. Han får inte lämna lägret för att ta emot sitt pris i Oslo och Hitler förbjuder alla framtida tyska Nobelpristagare att ta emot sina priser. Wallenberg jobbade dag och natt. Skyddsbreven hade ingen som helst formell status, men kanske kunde de lura någon i brådskan Den hösten återvände Raoul Wallenberg till Sverige efter sina utlandsäventyr för att göra sin repmånad. Då hade han hunnit med att utbilda sig till arkitekt i Ann Arbor i Michigan, USA, praktisera som försäljare i Kapstaden i Sydafrika och på bank i Haifa i Palestina. Nu var det dags för eldprovet farfar Gustaf skulle introducera honom i det svenska näringslivet. Men av det blev intet. Farfar Gustaf blev sjuk och ett halvår senare var han död. Kvar stod den unge Raoul, nu 24 år gammal, i ruinerna av sin farfars drömmar och visioner. Nu fick han klara sig själv. Under de kommande åren provade han den ena affärsiden efter den andra; japanska blixtlås, en smart löstagbar kork, cementplattor, en märklig massa som man kunde tvätta tapeter med. Till en början var han ensam, sedan samarbetade han med två olika kompanjoner av en slump var bägge judiska flyktingar. Även Raoul Wallenberg hade faktiskt en liten droppe judiskt blod i sina ådror hans mormors farfar, den judiske juvelhandlaren Mikael Benedicks, kom till Sverige från norra Tyskland i slutet av 1700-talet. Den unge Raoul framhöll ofta sitt judiska påbrå han var stolt över det, även om han bara var jude till en sextondel. Av affärsidéerna blev det dock intet det ville sig inte riktigt. Av sin fars kusin Jacob Wallenberg som nu var vd i Enskilda banken hade Raoul fått löfte om jobb så snart det dök upp något lämpligt men det visade sig bara vara korta och udda uppdrag. Istället ägnade sig Raoul Wallenberg åt att utbilda hemvärnsmän han organiserade bland annat språngmarscher för upp till tusen man på en gång, något han både trivdes med och genomförde med bravur. Till sist, i augusti 1941, kom erbjudandet från Jacob Wallenberg även om det kanske inte var det toppjobb Raoul Wallenberg drömt om. Han erbjöds en tjänst som utlandsdirektör i Mellaneuropeiska Handelsaktiebolaget, ett svenskt-ungerskt bolag, som bland annat importerade livsmedel: ägg, fågel och konserver. Bolaget finansierades av skeppsredaren Sven Salén och drevs av en ungersk judisk affärsman, Kálmán Lauer. Men eftersom han inte var svensk medborgare och nu när kriget brutit ut hade svårt att resa i Europa, skulle Raoul både teckna firman, sitta i styrelsen och sköta de nödvändiga utlandsresorna. Nu när han fått ett heltidsjobb med fast lön kunde han äntligen, 29 år gammal, flytta hemifrån. Till en tvårummare på Bragevägen 12 i Stockholm där han skulle bli värd för många uppskattade middagar och cocktailpartyn. I mars 1944 står de sovjetiska trupperna En av Raoul Wallenbergs egna bilder av folkmordet. På en gata i Budapest har judarna inlett sin långa marsch mot Tyskland. Foto: SCANPIX sexton mil från ungerska gränsen. Adolf Hitler är pressad. Han litar inte längre på det allierade Ungern, som skickar fredstrevare mot väst, och tappar tålamodet med landets regent, Miklós Horthy. Den 19 mars ockuperar Tyskland Ungern och en ny nazistledd marionettregering tillsätts. den som får i uppdrag att förinta Ungerns 825 000 judar är Obersturmbannführer Adolf Eichmann. Raoul Wallenberg umgicks mer och mer i de ungerska kretsarna i Stockholm. Genom sitt arbete hade han lärt känna många ungrare och minst två gånger under kriget var han i Budapest på affärsresa. Han var inte på något sätt aktiv i den offentliga politiska debatten, men alla i familjen visste vad han tyckte: Adolf Hitler var ondskan själv. Hans fars kusiner Marcus och Jacob Wallenberg var däremot i högsta grad inblandade i storpolitiken. Båda hjälpte UD att förhandla under kriget, Jacob med tyskarna, Marcus med britterna. I slutet av mars 1944 ryckte Raoul Wallenberg in för några månaders militärtjänstgöring. Och det var nu saker och ting började hända. Både i Sverige och USA hade man nu, i krigets slutskede, insett att det var hög tid att ingripa och hjälpa judarna i Ungern. Från flera håll började olika parter ovetande om varandra dra i trådarna. Raoul Wallenberg och hans affärskollega och vän Kálmán Lauer diskuterade om Raoul skulle kunna åka till Ungern för att hjälpa Lauers släktingar. Samtidigt la den judiske skinnhandlaren Norbert Masur fram ett förslag till den mosaiska församlingen i Stockholm: en skicklig och väl ansedd person, en icke-jude, måste skickas till Ungern för att leda en räddningsaktion. Han skulle ha UD:s företroende och förses med diplomatpass. Det judiska paret i ghettot i Budapest bär de obligatoriska gula stjärnorna. Foto: CORBIS Kálmán Lauer föreslog Raoul Wallenberg. Men det hände inget förrän ännu en aktör kom med samma idé och fick samma förslag. I samma hus som Mellaneuropeiska handelsbolaget på Strandvägen 7a fanns också av en märklig slump den amerikanska legationen. Där hade finansattachén Ivar Olsen utsetts till representant för War Refugee Board, krigsflyktingbyrån, som samma år bildades av president Roosevelt för att hjälpa judarna. När Ivar Olsen frågade Lauer, som ju var ungrare och arbetade i samma hus, om han visste någon lämplig person som kunde skickas som humanitär attaché till Budapest för att hjälpa judarna föreslog Lauer återigen samma person: Raoul Wallenberg. Och vem kunde vara mer lämplig än han? Han talade både engelska, tyska och franska bättre än de flesta svenskar. Han hade varit i Ungern flera gånger och hade många kontakter där. Han var också en slipad förhandlare förvisso om priser på livsmedel, men ändå. Han var dessutom både pålitlig, energisk och intelligent, noggrann och duktig på att organisera. Att han även hade bott i USA och hade en amerikansk studentexamen gjorde ju inte saken sämre för amerikanerna. Även UD var med på noterna. Plötsligt var Raoul Wallenberg, en helt okänd, ganska medelmåttig affärsman, rätt man på rätt plats i rätt tid. Och hans liv allt han gjort, allt han lärt sig fick en mening. Fredagen den 7 juli 1944 sätter Gunder Hägg ännu ett världsrekord på 1 500 meter inför 19 000 jublande åskådare i Göteborg. I Budapest har Ungerns regent Miklós Horthy fått nog han kör över marionettregeringen och meddelar sitt beslut att stoppa deporteringen av stadens judar. Samtidigt, klockan 14 samma dag, lyfter ett propellerplan från Bromma flygplats. Planet, som är prytt med hakkors, bär namnet Hermann Stache och har destination Berlin. Planet är tio minuter försenat. Bland de tio passagerarna ombord finns en tunnhårig svensk man, klädd i trenchcoat, brun Edenhatt och kängor. Han bär två ryggsäckar en på ryggen och en i handen. I en av dem har han en niomilliters Browning-pistol. Av hans diplomatpass framgår att han är 31 år gammal, 176 centimeter lång, med kastanjebrunt hår, mörkbruna ögon och ovalt ansikte. Två dagar senare, den 9 juli 1944, anlände Raoul Wallenberg till Budapest med tåg, efter ett dygns stopp i Berlin hos sin syster Nina Lagergren och hennes make Gunnar. Det var sista gången Nina träffade sin storebror. I den ungerska huvudstaden tog han in på anrika Hôtel Gellért, intill Donau, där han bodde innan han flyttade till en vacker gammal stenvilla med trädgård som han hyrde av en judisk familj. Raoul Wallenberg hade titeln legationssekreterare och lydde formellt under svenska legationens chef Ivan Danielsson. Men till skillnad från de andra diplomaterna fick han i enlighet med sitt uppdrag gå utanför protokollet. Han var fri att förhandla med fienden och betala mutor om det behövdes. UD betalade hans månadslön på 2 000 kronor cirka 40 000 i dagens penningvärde och de administrativa kostnaderna för hans arbete. Men alla andra pengar han behövde fick han från den amerikanska krigsflyktingbyrån, som i sin tur fick stöd av de stora judiska organisationerna och den amerikanska regeringen. Kommunikationen gick via UD eller affärsmannen Lauer hemma i Stockholm. Raoul Wallenberg började jobba direkt. Och han jobbade dag och natt. Redan innan han kom till Budapest hade den svenska legationen utfärdat provisoriska svenska pass till judar med anknytning till Sverige för att skydda dem från att skickas i väg till koncentrationslägren. Per Anger, andreman på legation, hade liksom även svenska Röda Korset och den schweiziska legationen också börjat utfärda så kallade skyddsbrev. Det var ett intyg på att den eller den namngivne juden hade rätt till inresevisum i Sverige. Skyddsbreven hade ingen som helst formell status, men kunde kanske lura någon i brådskan. De judar som hade ett svenskt proviso- Fortsättning på sidan 10 Wallenberg blev troligen giftmördad i fängelset Ett ögonblick Nikita Petrov, 56 som har efterforskat Raoul Wallenbergs öde i Ryssland. Vad hände med honom? Vi kan vara ganska säkra på att han inte var vid livet efter den 17 juli 1947. Vi har försökt hitta bevis på att han levde längre, men vi kunde inte hitta det. Inga papper, inga vittnen. Historiker är väldigt försiktiga med att säga att han mördades, men det faktum att ingen obduktion gjordes är ett tecken på att han mördades. Vem mördade Raoul Wallenberg? Jag gissar att Grigorij Majranovskij mördade Wallenberg. Han var chef för säkerhetstjänstens toxikologiska forskningsgrupp. Han utförde andra lönnmord och testade bland annat giftinjektioner på fångar som dömts till döden. Wallenberg såg ut att ha dött av en hjärtattack, men det finns många exempel på hemliga mord som utfördes med giftinjektioner. Men det var inte Majranovskij som bestämde att han skulle döda Wallenberg. Ordern kom från högre uppsatta politiker. Varför vet vi inte redan vad som hände? Ryska myndigheter vill inte visa hela bilden och de sovjetiska statsarkiven blir därför inte tillgängliga. De vill inte ha den uppmärksamheten och att gamla historier ska komma upp, så vi historiker får inte tillstånd att kontrollera våra teorier i arkiven. Hur kan vi nå sanningen? Vi måste sätta press på de ryska myndigheterna. Vi måste fråga igen och igen och igen. Det är mer än 60 år sedan och egentligen ska 40 år gamla arkiv öppnas, men det har inte hänt. De missbrukar lagarna. Fortsätt ställa frågan och skriva artiklar. Till sist, vad önskar du dig mest av allt just nu? Jag önskar att Ryssland blir en demokrati med mänskliga rättigheter. Emelie Sandvad emelie.sandvad@aftonbladet.se Ålder: 56 år. Bor: Moskva. Familj: Fru. Yrke: Historiker, forskare på Memorial människorättscentrum i Moskva. Inkomst: Inte så mycket.

för att en svart sida ska generera fyra 88 Statyer, minnesmärken, monument Hedersmedborgare Linn Dahlgren linn.dahlgren@aftonbladet.se kanada första hedersmedborgare. l Raoul Wallenberg blev amerikansk hedersmedborgare 1981, den andra personen att få äran, efter Winston Churchill. Gator och torg Skolor l Vancouver: Raoul Wallenberg Memorial. l Montreal : Monument. Wallenberg Road. l Montreal: Raoul Wallenberg Square. l Saskatoon: Raoul nenbaum Community Hebrew Academy. l Montreal: Wallenberg Academy. Wallenberg Park. l Ottawa: Parc Raoul Wallenberg. l Ett frimärke utgavs i januari 2013, Wallenberg Corner. l Ontario: Raoul l Stockholm: Minnesmärke av Kirsten Ortwed. l Stockholm: Minnesmärke av Aleksander Wolodarski och Gabriel Herdevall. l Stockholm: Minnesmärke över den goda gärningen och Raoul Wallenberg av Lenke Rothman, i Riksdagshuset. l Stockholm: Skulptur av Willy Gordon i Lidingös stadshuspark. l Stockholm: Attachéväska R.W. av Ulla Varför går den inte att lyfta? Dagisbarnen undersöker Kraitz. skulpturen Attachéväska RW på Lidingö. Foto: SCANPIX l Göteborg: Minnesmärke nära Haga- 1 StorBritannien märke. l Saint Petersburg: Staty i Florida Holocaust Museum. l Los Angeles: Skulptur. l Los Angeles: Permanent utställning på Simon tyskland Homage to Raoul Wallenberg. Western Marble Arch Synagogoue av Philip Jackson. l Cardiff: Minnesmärke. l Nottinghamshire: Minnesmärke. 8 1 2 l Monforte de Lemos: Rua 2 Raoul Wallenberg. venezuela frankrike l Caracas: Raoul Wallenberg 3 l Paris: En skulptur i serien Pre-School Educational Unit. Homage to Raoul Wallenberg. l New York: Raoul Wallenberg Forest Bottos. holland l Narcissen 4 5 7 6 9 11 3 10 Wallenberg Schule. l Berlin: Raoul- Wallenberg-Oberschule. l Berlin: Wallen- Wallenbergskolan. Wallenbergskolan. l Uppsala: Raoul Wallenbergskolan. l Lund: Raoul Wallenberg Institute of Human Rights and Humanitarian Law, Lunds universitet. ryssland l Moskva: Skulptur av italienaren Giampietro Cudin. l Warszawa: Skolan Zespołu Szkół Integracyjnych nr 62 im. Raoula Wallenberga. israel Straße. lettland l 1986 blev Wallenberg hedersmedborgare i Israel. 8 l Riga: En skulptur i serien l Eilat: Staty. l Tel Aviv: Två statyer. l Haifa: Minnesmärke. Homage to Raoul Wallenberg. 4 Raoul Wallenberg. italien 9 l Syrakusa: Raoul Wallenberg Parco. och Raoul Wallenberg Playground. l Sankt Petersburg: Ett utbildningsinstitut är uppkallat efter honom. 7 berg-straße. Wallenberg-Straße. österrike 10 l Tel Aviv, Jerusalem, Haifa, Holon och Raanana. l Wien: Raoul-WallenbergGasse. l Ramat Gan: Raoul Wallenbergpark. l Nahariya: Planterad skog. l Jerusalem: Träd. ecuador Traditional High School. l New York: Raoul Wallenberg School. l Malibu: The Raoul Wallenberg Institute of Ethics l Minneapolis: Raoul Wallenberg Living Memorial, utbildningsprogram vid American Swedish Institute l Chicago: The Raoul Wallenberg Humanitarian Institute. l Ett frimärke gavs ut 1997. l Los Rios: Raoul Wallenberg ungern 11 Kindergarten & Primary School. l 2003 blev Wallenberg hedersmedborgare i Budapest. Så blommar Echinopsis Raoul Wallenberg. people s champions. l Debrecen: Skulptur av Sankt Göran och draken i Wallenbergs minne. l Nio skulpturer och minnesmärken i Budapest, bland annat på byggnaden där Raoul Wallenberg tillfångatogs. berg Integral High School. l Kaktusen Echinopsis Raoul australien l Budapest: Wallenberg Centre. l Ett frimärke i serien The l Curitiba: The Raoul Wallen- l Frimärke gavs ut 1983. l Budapest: Raoul Wallenberg memorial park. l Budapest: Gatan Wallenberg. Liberia brasilien l I april 2013 blev Raoul Wallenberg landets första hedersmedborgare någonsin. l Budapest: Skolan Raoul Wallenberg Humán Szakképzö Iskola és Gimnázium. l Melbourne: Två monument, det ena i form av ett ett plante- rat träd och en bänk med Talmudcitatet and whoever preserves the life of a single human being it is as if he preserved an entire world. l Sydney: Tre minnesmärken. l Frimärken gavs ut 1992 & 2012. Wallenberg. Frimärken från Ungern och USA. argentina l Melbourne: Park och monument. l Sydney: Trädgård och skulptur. l Perth: Parken Raoul Wallenberg Reserve. l Sydney: Raoul Wallenberg Garden. l Buenos Aires: En staty och sex skulpturer. l Buenos Aires: Raoul Wallenberg Educational Center. l Ett frimärke gavs ut 1998. uruguay Homage to Raoul Wallenberg av argentinska Norma D Ippólito. l Melbourne: The Raoul Wallenberg Centre. l Sydney: Byggnaden A B nai B rith Wallenberg Unit. l Montevideo: Minnesmärke. l Montevideo: Raoul Wallenberg Lyceum. l Montevideo: Del av gata fungerar som minnesplats. l Ett frimärke gavs ut 2012. l Skövde: Raoul l Berlin: Raoul- l Leverkusen: Raoul-Wallenberg- l Linköping: Raoul Wallenbergs plats. l Bromma: Raoul l Nové Zamky: Minnesmärke. l Bratislava: Minnesmärke av polen Wallenbergs plats. l Stockholm: Raoul Wallenbergs torg. l Malmö: Raoul 6 slovakien l Dorsten: Raoul- Research Centre for the Improvement of Education. spanien l Malmö: Pienza av Staffan Nihlén. l Malmö: R.W. av Ulla Kraitz. l Lund: R.W. av Ulla Kraitz. l Linköping: Relief i brons av Geró Gabor Klement Trizuljak. l Cambridge: The Wallenberg l Washington D.C: Raoul Wallenberg Place. l New Jersey: Raoul Wallenberg Avenue. l New Jersey: The Raoul Wallenberg Bridge. l Charleston: Raoul Wallenberg Blvd. l Philadelphia: Raoul Wallenberg Plaza, University 5 l Berlin: En av skulpturerna l London: Staty utanför Wiesenthal Center. l Skulpturer i Chicago, New Jersey, Palm Beach, Irvine och Rock Island. l San Francisco: Raoul Wallenberg Frimärken Blommor kyrkan av Charlotte Gyllenhammar. i samband med 68-årsminnet av när han arresterades av sovjetiska trupper. l Toronto: Anne & Max Ta- l New York: Tre monument, bland dem skulpturen Hope av den svenske skulptören Gustav Kraitz med gatstenar från ghettot i Budapest. l Michigan: Minnesmärke framför Art and Architecture-byggnaden vid University of Michigan, där Wallenberg läste arkitektur till 1935. l Washington D.C.: Två skulpturer och ett minnes- of Philadelphia. l Missouri City: Raoul Wallenberg Lane. l Michigan: Raoul Wallenberg Street. l Chicago: Raoul Wallenberg Place. l Fort Collins: Wallenberg Drive. Byggnader, institutioner etc Parker & trädgårdar sverige l Calgary: Raoul l 1985 blev Wallenberg landets USA 99 Sverige berättelsen om Raoul Wallenberg n Raoul Wallenberg räddade tiotusentals människor undan nazisternas läger. Världen över har monument rests till hans minne för att vi aldrig ska glömma vad en enda människa kan göra. för att en svart sida ska generera fyra Monument i Tel Aviv, Israel. l 2010 gav Australia Post ut en serie frimärken och kuvert. Källa: The international Raoul Wallenberg Foundation

för att en svart sida ska generera fyra ten för att en svart sida ska generera fyra Den här bilden ska finnas dold på dokumen- plåtar annars blir det fel i överföringssystemetmet. plåtar annars blir det fel i överföringssyste- 10 Söndag 25 4 augusti 2013 Söndag 425 augusti 2013 Sverige berättelsen om Raoul Wallenberg 11 Raoul Wallenberg räddade minst 10 000, kanske så många som 100 000, judar undan förintelsen. Det är svindlande att tänka på hur många de är i dag, de räddades barn, barnbarn och barnbarnsbarn. En ofattbar mängd människor fick möjligheten att leva tack vare Raoul Wallenberg. Foto: SCANPIX riskt pass slapp bära den gula stjärnan och kunde röra sig fritt i staden, till skillnad från de andra som bara fick vara ute tre timmar per dag. Flera av dem började nu arbeta för Raoul Wallenberg inom mindre än en månad hade han 40 anställda och fick inte längre rum på en svenska legationen. Snart var de 250. Utanför de svenska och schweiziska legationerna ringlade varje dag långa köer av judar som ville ha hjälp ryktena om skyddsdokumenten som kanske innebar att de kunde lämna Ungern hade spritt sig som en löpeld. När svenskarna inte fick utfärda fler provisoriska pass löste Raoul Wallenberg problemet han uppfann ett så kallat skyddspass. Passen som var försedda både med foto, stämplar och dessutom signerade såg imponerande formella ut och godkändes av de ungerska myndigheterna. Men de var inga riktiga pass, utan bara ännu ett intyg på att innehavaren skulle resa till Sverige och fanns med på ett kollektivpass. Under tiden stod personen under svenskt beskydd. Raoul Wallenbergs almanacka var ständigt fulltecknad när han inte talade i telefon på sitt kontor var han på möten. Han träffade alla som betydde något i Budapest den här tiden, vänner som fiender. Han träffade de judiska företrädarna och folk på de andra legationerna, han träffade utrikesministern och riksföreståndaren, ungerska tjänsteman på olika nivåer och, men dock mer sällan, de tyska nazisterna. Han träffade Himmlers representant Kurt Becher och han träffade Adolf Eichmann mannen som skulle se till att Ungerns judar utplånades. Redan från första början hade Raoul Wallenberg dock insett att tyskarnas löften om att de svenska judarna skulle få lämna landet aldrig skulle bli verklighet vilket också skulle visa sig stämma. Istället ville han satsa all kraft på att hjälpa dem på plats. Han började leta efter hus där alla med svenska skyddsdokument kunde bo under svenskt beskydd. Annars var de, som resten av Budapests judar, tvungna att bo i speciella stjärnmärkta judehus. Men även de judar som inte stod under svenskt beskydd behövde mat och kläder och dem ville han också hjälpa. Ändå såg situationen ljusare ut när hösten kom deportationerna hade ställts in och ryssarna närmade sig. Nu var det bara en tidsfråga. I slutet av september 1944 såg Raoul Wallenberg sin uppgift som avklarad han gjorde bokslut och planerade att inom en snar framtid resa hem till Sverige innan ryssarna marscherade in i Budapest. Så blev det inte. Han kunde inte lämna dem som behövde honom och det skulle bli värre. Mycket värre Den 15 oktober 1944 befinner sig flera av de anställda på svenska legationen i Budapest på järnvägsstationen. Där råder kaos. Men inför Röda arméns inmarsch har man på legationen beslutat att skicka iväg sina familjer alla svenska kvinnor och barn ska åka hem till Sverige. En egen vagn är abonnerad. Då hör de plötsligt en röst i högtalaren: Ungern har kapitulerat. Ungerns riksföreståndare Miklós Horthy har i all hemlighet förhandlat med ryssarna och nått vapenstillestånd bakom ryggen på tyskarna. Det är nu helvetet bryter löst i Budapest. Tyskarna var väl förberedda redan innan nästa dag hade grytt hade de inhemska Helvetet har brutit lös i Budapest. Judar släpas ut ur sina hem och mördas på gatorna, deras kroppar ligger på trottoarerna. nazisterna, pilkorsarna, tagit makten genom en militärkupp. I Budapest började blodbadet samma dag. Flera tusen judar greps de första dygnen. Genom Budapest gator drog horder av beväpnade unga pilkorsare, nyss värvade till sitt uppdrag. Donau fylldes av lik när judarna släpades ned till flodens kajer och sköts. Husen där judarna bodde låstes från utsidan. Raoul Wallenberg fick först koncentrera sig på att rädda sin personal, sedan de svenska skyddslingarna att de stod under svenskt beskydd betydde plötsligt ingenting. I skenet från stearinljus skrev han sina protestnoter när han inte for omkring på gatorna och ingrep personligen för att befria någon av alla de som stod under svenskt beskydd. Han tog till och med ungerskt körkort för att kunna köra den röda Studebakern, den lyxiga Tatran eller den lilla DKW:n, som ägarna lånat ut för att de inte skulle beslagtas Folk behövde hjälp dygnet runt och för att kunna bistå alla startade Raoul Wallenberg en egen säkerhetstjänst, Skyddslingsprotokollet. Den var bemannad dygnet runt och kunde snabbt rycka ut så snart larmet kom om att någon förts bort av pilkorsarna. Ibland deltog han själv i räddningsaktionerna som när pilkorsarna gripit flera hundra judar under svenskt beskydd och stängt in dem i den stora synagogan på Pestsidan. Jag vet inte om jag är gäst eller fånge Raoul Wallenbergs sista ord innan bilen åker iväg med honom I november startade dödsmarscherna till Hegyeshalom där judarna skulle lånas ut som arbetskraft till tyskarna. Under marscherna utspelades fruktansvärda scener, så hemska att många pilkorsare inte ville vara med längre. Raoul Wallenberg ryckte ut med lastbilar fulla med mat, kläder, mediciner och läkare. Och han drog sig inte för att bluffa även judar som inte tidigare haft skyddspass stod plötsligt på hans lista och skulle återföras till Budapest. Över 300 anställda hade han nu. Och de jobbade alla dygnet runt men ingen lika frenetiskt som Raoul Wallenberg själv. Till sist fick han igenom sina svenskhus i husen skulle de 8 000 judarna under hans beskydd tränga ihop sig. I det som kom att kallas främlingsghettot eller internationella ghettot fanns även de judar som stod under Röda Korsets och andra legationers framför allt den schweiziska legationens beskydd, totalt runt 40 000. I det stora allmänna ghettot där förhållandena var betydligt värre trängdes resten av Budapests judar, cirka 100 000. Förhållandena var vidriga och bristen på mat och andra förnödenheter skriande. Men Raoul Wallenberg och hans medarbetare gjorde allt de kunde. De ordnade mat också till centralghettot, Foto: SCANPIX även om det var svårt att få in leveranserna i lägret. I främlingsghettot öppnade Raoul Wallenberg på rekordtid sitt svenska sjukhus med fyrtio läkare och lika många sjuksköterskor. Efter bara några dagar trängdes hundra patienter i de elva rummen och de 50 bäddarna. När Raoul Wallenberg nåddes av beskedet att flera hundra svenska skyddslingar en morgon skulle deporteras till Hegyeshalom med tåg, i plomberade godsvagnar, tillsammans med 17 000 andra judar störtade han iväg till stationen. Medan lastningen pågick ställde han upp bord och stolar på perrongen och beordrade med hög röst: Alla som tillhör mig ställer sig i kö här. Men han nöjde sig inte med det han banade sig fram i trängseln och lyckades även den här gången bluffa vakterna genom att låtsas att även andra stod på hans lista. När dagen var slut hade han lyckats rädda omkring 500 människor. Den 8 december, innan all kontakt med den svenska legationen i Budapest bryts, skriver Raoul Wallenberg sitt sista brev hem, till mamma. På tyska, eftersom han dikterar det för sin sekreterare. I brevet berättar han att han dag och natt hör kanondundret från de annalkande ryssarna. Han berättar också att han nog, på grund av ryssarnas kommande invasion, inte kommer att vara hemma i Sverige förrän framåt påsk. Jag trodde bestämt, att jag skulle vara hos Er till jul. Därför måste jag på detta sätt sända Er mina julhälsningar och samtidigt också mina önskningar för det nya året, Förhoppningsvis är den efterlängtade freden nu inte längre så avlägsen. Det blev sista brevet hem. Men ännu en dryg månad skulle Raoul Wallenberg envetet fortsätta sitt arbete i Budapest. På julafton angrep pilkorsarna den svenska beskickningen och alla tvingades fly och gömma sig på olika ställen. Liksom de övriga svenskarna i Budapest såg Raoul Wallenberg, som nu levde under dödshot från pilkorsarna, ryssarna som räddningen. Han gick inte under jorden men höll sig ständigt i rörelse, skyddad av beväpnade vakter och nu alltid med sin chaufför, Vilmos Langfelder, vid sin sida. När pilkorsarna de första dagarna i januari beslutade att flytta alla judar i det internationella ghettot till centralghettot blev Raoul Wallenberg ännu mer övertygad: han måste ta sig över frontlinjen till Röda armén och be ryssarna om hjälp. Och sedan bila hem till Sverige. Under flera dagar förberedde han och Vilmos Langfelder sin avfärd. De packade mat i den röda Studebakern och hämtade ut 400 liter ur legationens bensinförråd. Enligt uppgift gömde de också en hel del guld och juveler i bilens bensintank. De ville rädda vad de kunde av de dyrbarheter som människor i staden lämnat i beskydd för att undgå plundring. Den 11 och 12 januari reste Raoul Wallenberg runt i staden och tog farväl. Den 13 januari trängde sig de ryska soldaterna in på hans kontor i Budapest och senare samma dag greps Raoul Wallenberg och hans chaufför. Raoul Wallenberg visade sitt diplomatpass och framförde sin önskan att träffa den högsta ryska ledningen vid fronten inför den ville han också presentera sin plan på en ny större hjälpaktion för Ungern när kriget var slut. De närmaste dagarna satt han i långa samtal med företrädare allt högre upp i den ryska hierarkin. Han fick röra sig relativt fritt i staden, men stod hela tiden under rysk bevakning eller beskydd, oklart vilket, han visste inte ens själv. Den 16 januari befriades främlingsghettot det hann han få uppleva. Redan några timmar efter befrielsen dök han upp på gatan utanför ghettot. Samma dag skickade den ryske vice utrikesministern Dekanozov en diplomatisk så kallad note till den högste ansvarige på beskickningen i Moskva, Staffan Söderblom. I noten stod att Raoul Wallenberg påträffats och att ryssarna vidtagit åtgärder för att skydda honom och hans egendom. På morgonen den 17 januari besökte Raoul Wallenberg, eskorterad av tre beväpnade ryska officerare på motorcykel, för sista gången sitt kontor och träffade några av sina medarbetare. Han berättade att han skulle resa vidare till det sovjetiska högkvarteret i staden Debrecen dit han hade velat resa hela tiden. Det blev sista gången de såg honom i livet. Och det sista han sa, innan bilen åkte iväg, var: Jag vet inte om jag är gäst eller fånge. Han var fånge. Text: Kerstin Nilsson Källor: Det står ett rum här och väntar på dig... av Ingrid Carlberg, Raoul Wallenberg, en biografi av Bengt Jangfeldt, The Wall Street Journal, Fokus, DN, Svenska Dagbladet,, Expressen, NE, Wikipedia, Raoul Wallenberg Academy. 6 000 000 4 000 000-5 000 000 42 500 10 000-100 000 judar mördades av nazisterna enligt Adolf Eichman, högsta administratör för förintelsen. andra, bland annat många romer, mördades också av nazisterna. Minst så många arbets-, transit-, förintelse- och koncentrationsläger samt getton, bordeller med kvinnliga fångar och fängelser skapades av nazisterna. Det är oklart exakt hur många ungerska judar Raoul Wallenberg lyckades skydda, men det var minst 10 000, upp till omkring 100 000. Källa: NE

för att en svart sida ska generera fyra ten för att en svart sida ska generera fyra Den här bilden ska finnas dold på dokumen- plåtar annars blir det fel i överföringssystemetmet. plåtar annars blir det fel i överföringssyste- 12 Sverige berättelsen om Raoul Wallenberg 13 Raoul Wallenberg med några av sina medarbetare i Budapest. Foto: SCANPIX Han gjorde det till ett spel att överlista nazisterna, men han spelade det med yttersta allvar. Mest av allt var han som en storebror som man såg upp till. Och han hade de vackraste ögon jag någonsin har sett. De var så vackra och de såg allt. Agnes Adachi,en av dem som tillverkade skyddspassen Det verkade så konstigt att detta land av superarier, svenskarna, tog oss under sina vingar. När en ortodox jude, i sin hatt, skägg och polisonger, gick förbi sa vi ofta skämtsamt Se där, där är ännu en svensk. Edith Ernester som då bodde i Budapest Kate var tolv år i ett Europa som hukade under den nazistiska terrorn. Den gula stjärnan på jackan och skräcken att deporteras till ett förintelseläger var hennes ständiga följeslagare. I hennes jackficka låg alltid två giftampuller som hon fått av sin mamma. För oss var ett svenskt skyddspass skyddet mot deportation i en mörk godsvagn till ett utrotningsläger, säger Kate Wacz. Hon ler ofta när hon berättar om den svenske diplomaten som räddade hennes liv. Hon är i dag 80 år och bor sedan många år på trygga och stillsamma Östermalm i Stockholm. Men hennes barndom i Budpest fylldes av skräck och lidande, fött ur det hat den nazistiska regimen i Berlin piskat upp i Europa. Under 1930-talet närmade sig Ungern det nazistiska Tyskland och judehatet i landet växte. Judarna sågs som ett dödligt gift även små skolflickor. Jag hörde barn på gatan säga att de skulle hänga alla judar, berättar Kate som föddes 1932. När Kate var åtta år dog hennes far som satt internerad i ett uppsamlingsläger i Ungern. Kates familj som drev en handelsfirma blev av med sina tyska kontrakt men genom företaget hade de haft kontakt med Sverige. Efter min fars död sökte min mor upp det svenska beskickningen och senare fick min bror jobba som springpojke åt Raoul Wallenberg. Förföljelsen av judarna i Ungern blev värre när de nazistiska trupperna släpptes in i landet i mars 1944. När tyskarna marscherade in i Ungern kom alla nya bestämmelser: judar skulle flytta till vissa områden, judar fick bara gå ut vissa tider och inte i parker och offentliga ställen som biografer och teatrar. Alla judar tvingades sy en gul stjärna på sina ytterkläder. Kate, 80, blev räddad av Raoul Wallenberg Kate och hennes storebror Gustav 1942. Syskonen och deras mor överlevde tack vare Wallenbergs skyddspass. Foto: PRIVAT Och den skulle vara så ordentligt påsydd att den inte gick att slita bort. Ju längre kriget pågick desto svårare blev situationen i Budapest. På gatorna låg döda och allt var ruiner, berättar Kate. Judarna i staden hade fösts samman i judiska hus och levde ständigt under hotet om att bli deporterade. Min mormors hus var ett sådant hus som vi fick dela med flera andra familjer. Sedan tyskarna drabbats av allt större förluster på slagfälten lämnade de 1944 makten till en fascistisk lydregim, de så kallade Pilkorsarna. Den tidigare svåra situationen urartade nu helt i våld och terror på Budapests gator. Kontakterna med den svenska beskickningen blev familjens räddning. Jag minns att jag stod bredvid min mor när hon talade med Raoul Wallenberg. Han var en fantastiskt stor person, han såg ut som en Messias. Kates mamma hade förberett familjen på det värsta. För att barnen skulle möta döden på ett så smärtfritt sätt som möjligt gav hon dem ampuller med det gödliga giftet cyankalium. Tabletterna hade jag alltid i fickan. Vi skulle ta dem om vi blev tagna för deportation till lägren, min mamma försökte vara förutseende. En av min mormors systrar tog faktiskt en sådan tablett när hennes son och hans familj blev deporterade. I ett inferno av skräck och laglöshet gick hoppet till de få människor som lyckades upprätthålla värdighet och medmänsklighet. En judisk kvinna som vägrades vård när hon skulle föda fick komma hem till Raoul Wallenberg och födde en liten flicka i hans säng. Kate och hennes bror och mor lyckades överleva, tack vare de åtråvärda skyddspassen och de bodde en tid i ett hus som egentligen var avsett för dem som jobbade på den svenska ambassaden. När vi nu möts, nästan sjutio år senare, tittar Kate på mig med en bestämd blick och håller upp ett skyddspass undertecknat av Raoul Wallenberg Det här är ett mycket, mycket viktigt dokument, det betydde liv eller död. Vi visste att alternativet var att vi skulle deporteras till förintelseläger. Raoul Wallenberg räddade våra liv och vi är väldigt tacksamma mot honom. Efter intervjun går vi runt på tittar i Armémuseets Raoul Wallenberg-rum. På väggarna hänger fasansfulla bilder av död och förödelse. Men vi återkommer i vårt samtal till den lilla flickan som föddes i Raoul Wallenbergs säng. I dag bor hon i Kanada och vi mejlar varandra ibland, säger Kate och ler sitt mjuka leende igen. Jakob Andersson jakob.andersson@aftonbladet.se Kates mamma Lucy Kadelburg gav sina barn varsin giftampull, för att de skulle kunna dö på ett så smärtfritt sätt som möjligt. Kate Wacz, 80, minns barndomens skräck och lidande i Budapest: För oss betydde skyddspassen liv eller död. Alternativet var att deporteras till ett förintelseläger. Foto: CAROLINA BYRMO En morgon kom en grupp ungerska fascister och sa att alla arbetsföra kvinnor måste följa med dem. Vi visste vad det betydde. Min mor kysste mig och jag grät och hon grät. Vi visste att vi skiljdes åt för evigt. Hon lämnade mig där, i allt väsentligt föräldralös. Men två eller tre timmar senare, till min häpnad, kom min mamma och de andra kvinnorna tillbaka. De var som en hägring, ett mirakel. Min mamma var där hon levde och hon kramade och kysste mig och hon sa ett ord: Wallenberg. Tommy Lapid, journalist och politiker Skyddspass utfärdat av Raoul Wallenberg.

för att en svart sida ska generera fyra ten för att en svart sida ska generera fyra Den här bilden ska finnas dold på dokumen- plåtar annars blir det fel i överföringssystemetmet. plåtar annars blir det fel i överföringssyste- 14 Söndag 25 4 augusti 2013 Söndag 25 4 augusti 2013 Sverige berättelsen om Raoul Wallenberg 15 Raoul Wallenbergs halvbror Guy von Dardel, till vänster, sökte 1997 igenom över 100 000 registreringskort i Vladimirfängelset. Till sin hjälp hade han en amerikansk forskare, andra från vänster, och ryska tjänstemän. Foto: AP Demonstration utanför Sovjetunionens ambassad i Stockholm 1981. Då hoppades man fortfarande på att få hem honom levande. Foto: SCANPIX Vad hände Raoul Wallenberg? Teorierna har varit många genom åren. I dag tyder allt på att han dog i fängelset i Ryssland i juli 1947, bara 34 år gammal. Länge hävdade ryssarna att Raoul Wallenberg var försvunnen och ingen visste vad som hänt honom. Men med åren, inte minst tack vare glasnost och öppnade arkiv, har sanningen visat sig vara en annan. En hel del frågetecken kring Raoul Wallenbergs försvinnande har under de senaste decennierna rätats ut men många frågor saknar ännu svar. Som varför ryssarna överhuvudtaget tog honom till fånga och så länge nekade till all kännedom om hans försvinnande. Vladimirfängelset. Lubjankafängelset i Moskva. Mysteriet har gäckat världen i snart 70 år Cell 203 i Lefortovofängelset i Moskva. Här tillbringade Raoul Wallenberg förmodligen nära två år. Foto: JurIJ Sokolov/ SCANPIX SVERIGE gömdes han undan som fånge nr 7? Budapest Debrecen UNGERN RYSSLAND Moskva n När Wallenberg fördes iväg från Budapest sa han att han skulle till Debrecen vid ryska gränsen. I Moskva slutar spåren efter honom. 250 km n n Kanske dog Raoul Wallenberg inte 1947. Kanske var dödsfallet ett påhitt för att sudda ut spåren efter en obekväm fånge, som man ville gömma men hålla vid liv. Det här är vad man vet i dag: Den 19 januari 1945, två dagar efter att han sist sågs i Budapest, arresterades han av ryssarna. Ordern var att han skulle föras till Moskva vilket skedde en dryg vecka senare. Den 6 februari låstes Raoul Wallenberg in i cell 121 i Lubjankafängelset i Moskva. I samma cell satt en tysk diplomat och SSkapten, en av flera medfångar som senare skulle träda fram som vittnen. Knappt två dygn senare förhördes Raoul Wallenberg mitt i natten i tre och en halv timme. Då ska han enligt uppgift ha blivit anklagad för spioneri. Dagen därpå förhördes hans chaufför, Vilmos Langfelder, som placerats i en annan cell, nummer 123. Den första tiden i fängelset ska Raoul Wallenberg enligt alla vittnesuppgifter ha varit på gott humör. Han gymnastiserade, sjöng, spelade schack och tog för givet att han snart skulle vara fri allt var ju bara ett oförklarligt misstag. Sex veckor senare flyttades Vilmos Langfelder till Lefortovo, ett annat fängelse i Moskva och Raoul Wallenberg fick ta hans plats i cell 123. I april förhördes Raoul Wallenberg ytterligare en gång. Den 7 maj, när freden var ett faktum och Stockholm exploderade i glädjerus, satt Raoul Wallenberg fortfarande i sin cell i Lubjankafängelset. Tre veckor senare, den 29 maj 1945, fördes även han till Lefortovofängelset tillsammans med sina två cellkamrater. Där placerades han i cell 203 på fjärde våningen. Inte en enda gång under det kommande året förhördes han. Inte förrän den 17 juli 1946. Då hade Sverige genom en svensk journalist som suttit fängslad i Ryssland fått veta att Raoul Wallenberg fortfarande levde och satt i fängelse. I två och halv timme förhördes Raoul Wallenberg i slutet av förhöret fick han också återse sin chaufför Vilmos Langfelder. Raoul Wallenberg fick veta att han anhållits för spioneri och att det var upp till honom själv att bevisa att han var oskyldig. Sverige brydde sig inte om honom, fick han veta. I augusti förhördes han ännu en gång. Då fick han veta att han var ett politiskt fall och aldrig skulle dömas. Den 1 mars 1947 fördes Raoul Wallenberg tillbaka till Lubjankafängelset. Där placerades han i cell nummer 7 och registrerades som specialfånge nummer 206. Den 17 juli samma år undertecknade fängelseläkaren, överste Alexander Smoltsov, en rapport om att fången Wallenberg plötsligt avlidit i sin cell, troligen av en hjärtinfarkt. Det är i dag den officiella sanningen om Raoul Wallenbergs öde och den dagen räknas i dag som hans dödsdag. Exakt vad som hände har ingen ännu kunnat bevisa men mycket tyder på att Raoul Wallenberg verkligen dog i Lubjankafängelset den veckan, om inte den 17 juli 1947 så någon gång de kommande dagarna. Det är dock troligare att han avrättades än att han dog av hjärtinfarkt. Allt talar i dag för att detta är vad som hände Raoul Wallenberg, men det har funnits och finns fortfarande andra teorier. Kerstin Nilsson kerstin.nilsson@aftonbladet.se I dag finns mycket som tyder på att Raoul Wallenberg var den anonyme nummerfången, fånge nummer 7 som förhördes i Lubjankafängelset en vecka senare i juli 1947. I utrikesdepartementets arkiv finns 1 200 sidor dokument om Raoul Wallenberg och hans försvinnande. Foto: SCANPIX Till och med de ryska myndigheterna har erkänt att detta är en möjlighet. Då återstår frågan när, var och hur dog Raoul Wallenberg? n n Många teorier om Raol Wallenbergs öde finns och har funnits genom åren: l Han placerades i arbetsläger i Ryssland, där han senare dog. l Han sågs så sent som på 1960- talet i Vladimirfängelset. l Han försvann i Gulag enligt den Sverige begärde inte Raoul Wallenberg utlämnad förrän det var för sent. I över 30 år väntade hans mamma och styvfar på att han skulle komma hem levande. När de inte orkade mer tog de sina liv. Men hans syskon och syskonbarn har fortsatt kampen för att få veta sanningen om vad som hände. Både den svenska regeringen och UD har efteråt fått massiv kritik för sin hantering av fallet Wallenberg. Både då, när det var aktuellt och långt senare. Och sant är att det dröjde länge innan Sverige agerade eller reagerade. Raoul Wallenberg begärdes aldrig utlämnad eller utväxlad, i stället utgick man ifrån att han till en början var i gott förvar som det första beskedet från ryssarna var och senare att han redan var död. När Sveriges dåvarande ambassadör i Moskva träffade Stalin i juni 1946 framförde han bara en önskan om att få en bekräftelse på att Raoul Wallenberg var död, som han utgick ifrån. Då satt Raoul Wallenberg fortfarande i fängelse i samma stad och var i allra högsta grad vid liv. Inte förrän på 1950-talet begärdes han utlämnad och då tyder allt på att det redan var för sent, åtminstone enligt den officiella versionen som säger att han dog 1947. Otaliga är de utredningar, rapporter och forskare som försökt bringa klarhet i hans öde, tusentals och åter tusentals är de dokument som samlats på hög. Men hans familj har aldrig gett upp kampen för sanningen. Hans mamma Maj von Dardel och hennes make, Raoul Wallenbergs styvfar, Fredrik von Dardel, vigde sina liv åt kampen, som blev en kamp både mot tiden och svenska myndigheter. I över 30 år kastades de mellan hopp och förtvivlan. livstidsdömde spionen Stig Bergling. l Han satt på mentalsjukhus och levde så sent som i början 1960- talet. Åren efter Raoul Wallenbergs tillfångatagande blev ett virrvarr av dödsbud, förhoppningar, rykten, lögner och hårdnackat motstånd från svenska myndigheter att engagera sig och sätta press på ryssarna att berätta sanningen. När de på ålderns höst inte orkade längre valde de att ta sina liv. Först han, och två dagar senare hon. Det var 1979. In i det sista utgick hon från att hennes son fortfarande levde och innan hon dog fick hon sina barn, Guy von Dardel och Nina Lagergren, att lova att fortsätta kampen och åtminstone fram till millennieskiftet utgå ifrån att deras bror mot alla odds var vid liv. Och de uppfyllde hennes önskan. På olika sätt och från olika håll fortsatte de kampen för sanningen Guy von Dardel stämde till och med Sovjetunionen, men inte heller det gav resultat. Raoul Wallenbergs diplomatpass. Ett oväntat genombrott kom dock 1989, när syskonen tillsammans, besökte KGB i Moskva. Under samtalet plockade KGB-generalen fram en trälåda med Raoul Wallenbergs tillhörigheter. Där, invirat i en liten plastpåse, låg hans diplomatpass. I lådan låg också hans kalender, hans telefonbok, hans ungerska körkort och sedlar och mynt i olika valutor. Enligt KGB hade sakerna just hittats på en hylla i ett arkiv i Lubjankafängelsets källare. I dag är Guy von Dardel död. Hans syster, Nina Lagergren, är 92 år. Hon har ännu inte gett upp och nu har deras barn tagit vid. Sista ordet om Raoul Wallenberg är fortfarande inte sagt. Det finns fortfarande många frågetecken att räta ut och i dag är klimatet annorlunda. Men en sak har familjen i alla fall uppnått: Till sist har Raoul Wallenberg uppnått den hjältestatus han förtjänar även i Sverige. Kerstin Nilsson kerstin.nilsson@aftonbladet.se Spionen Stig Bergling.

för att en svart sida ska generera fyra 16 n n Alla människor har sin egen hjälte. n n Det kan vara mamma. Det kan vara Nelson Mandela, Bamse, Christer Fuglesang, Raoul Wallenberg... eller kanske någon superstjärna. För hjältedåd kan ju se väldigt olika ut. n n Känner du någon som varit extra modig? Någon som stått upp för en åsikt, som räddat liv, som hjälpt en medmänniska? Tipsa oss om din hjälte på svenskahjaltar.se