Projekt i Datakommunikation och Distribuerade system. Musikförsäljning på Internet en analys

Projekt i Datakommunikation och Distribuerade system Musikförsäljning på Internet en analys Henrik Nilsson 800522-4131...Datateknik Martin Tuomi 810907-2051...Datateknik Vårterminen 2005

Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Varför MP3 blev så populärt... 4 Musikköp på Internet från rättssynvinkel - DRM... 5 Musikköp på Internet ur användarens synvinkel... 6 Musikköp på Internet från en implementationssynvinkel... 8 Säkerhet... 8 Distribution... 8 Resultat... 9 Bilaga 1: Filformat... 11 Referenser... 12

Sammanfattning Vi har i det här arbetet synat skivbolagens försök på att lösa piratkopieringens problem genom att själva distribuera musik via Internet. Skivbolagen har sett hur det går till när folk piratkopierar och har sen försökt göra liknande distributionskanaler. Skivbolagens problem är att man vill behålla kontrollen över produkterna även när de kommer i konsumenternas händer vilket har gjort att produkten man försöker sälja, musiken, har starkt begränsade användningsområden när den väl kommer konsumenten tillhanda. Man har implementerat hårda DRM-skydd som gör det omöjligt att kopiera musiken på de sätt man själv vill, många människor har mer än en dator och ofta också bärbara spelare som gör att man annars kan lyssna på sin digitaliserade musik var som helst. DRM-skydden har implementerats på olika nivåer, i vissa fall är det inte ens möjligt att kopiera musiken man betalt för till någon annan dator, inte ens om de båda står i hemmet! Man måste använda sig av specialprogram för att spela upp musiken, i de fall man får bränna ut musiken på egna musik-cd måste man ibland ha speciella CD-brännare och datorn man har måste i flera fall vara en med Microsofts senare operativsystem. Vi har analyserat uppgiften från några olika synvinklar: Hur är det för en vanlig användare att köpa musik via Internet genom tre affärers lösningar? Vi har tittat på hur det är att implementera försäljningslösningarna från affärernas synvinkel och vi har analyserat säkerhetsaspekterna för köp och distributionen av musiken. Vår slutsats är den att själva köpet av musiken går relativt smärtfritt då försäljning via Internet har mognat mycket, det finns många sätt att betala på ett säkert sätt och distributionen av produkter fungerar väl. Däremot tror vi inte så mycket på dessa starka DRM-skydd av musiken. Folk är vana vid att kunna hantera musik på sätt de själva bestämmer och vill inte ha någon som säger vad de får och inte får göra med produkter som de betalt dyra pengar för. Ska musikindustrin kunna konkurrera ut piratkopieringen genom att erbjuda konsumenterna likvärdiga produkter som går att ta betalt för har de fortfarande en lång väg att gå. 3

Inledning Detta arbete har sprungit ur en projektuppgift i kursen Datakommunikation och Distribuerade System och behandlar ett av samtidens mer omdiskuterade samhällsproblem nämligen försäljningen av musik via Internet. Diskussionerna i media är många och det är uppenbart att det inte finns någon enkel lösning på hur de självuppkomna distributionssätten som allmänheten vill ha och som skivbolagen helst inte vill ha ska användas i affärssammanhang. Detta har lett till att allmänheten i lång utsträckning piratkopierar musiken då det är mycket lättare, det är förmodligen inte prisfrågan som står i fokus den här gången. I detta arbete har vi synat skivbolagens försök till lösning på piratkopieringsproblematiken i form av digitala distributionssätt via Internet. CDON.com, Bengans skivaffär på Internet och itunes har ansetts vara representativa för marknaden i Europa. Varför MP3 blev så populärt Idag har nya möjligheter öppnat sig för musikkonsumentens behov. Tiden för musik på strikt fysiska media är förbi och nu är det allmänt accepterat i samhället att man förutom på LP, CD eller DVD också kan njuta av den genom sin dator eller bärbara digitala musikspelare. Just de bärbara spelarna, oftast kallade MP3-spelare[Bilaga1], har blivit väldigt populära just för att de är så små och smidiga, är stötsäkra och batterisnåla. Just dessa epitet är något som traditionella fysiska mediespelare brottas med, och CD i synnerhet, då dessa är stora och får problem med avspelning när man är i rörelse. Hela utvecklingen har sprungit ur lättheten att kopiera musik när den väl är i digital form vilket en CD-skiva med musik är. När datorkraften hos gemene man blev tillräcklig för att kunna spela upp de komprimerade MP3-filerna dök bredband upp i horisonten. Människor skapade egna musikarkiv på sina datorer vilka de delade med sig till sina vänner och bekanta men även främlingar i bytessyften. Inte i några av dessa fall betalde man för sig av det man kopierade då man inte längre behövde köpa musiken på fysiskt media och inga betalningsalternativ fanns på Internet. Människor vande sig helt enkelt vid hur lätt det är att kopiera musik från varandra utan att betala för sig. Så småningom kom också bärbara musikspelare som kunde spela upp MP3-filer och dessa har sålt mycket bra och har även de bidragit till att få den vanliga konsumenten positivt inställd till den nya tekniken. Vid sidan av denna utveckling har de som är beroende av musikförsäljning (artister och skivbolag) stått och oroat sig för vad konsumenten tar sig för när hon är lite driftig. För att säkerställa sina inkomster var lösningen länge att dra en och annan musikdelare inför tinget och försöka avkräva henne på stora bötesbelopp för hennes musikdelning på Internet. Skrämseltaktiken fungerade nu inte, enklare och ännu smidigare fildelningssätt har uppkommit och skivbolag och musikdistributörer var tvungna att komma på något nytt. Många skivförsäljare lanserade sig på Internet och säljer skivor på samma sätt som genom postorder, man kan bestämma sig för en skiva, kanske provlyssna på något av spåren och sen få en fysisk CD-skiva hemskickad. Detta var inte riktigt vad användarna var intresserade av utan man måste börja sälja de komprimerade digitala musikfilerna och få folk att betala för tjänster som de är vana vid att vara gratis. Har man lyckats med detta? I denna rapport har vi granskat hur man i tre olika Internetbaserade affärer försöker sälja digital musik, distribuerad direkt genom Internet. Vi har valt CDON.com, Bengansskivbutik på Internet och Apples succé, itunes. 4

Musikköp på Internet från rättssynvinkel - DRM Digital Rights Management eller Digital Restrictions Management (DRM) är en term som innefattar olika tekniska möjligheter för en tillverkare att kontrollera hur ens material kan användas på olika elektroniska apparater. Namnet "rights management" innefattar att tillverkare endast kan använda tekniken för att stärka deras lagliga rätt. Dock så finns inget i DRM som garanterar att dess användning är begränsad på detta sätt. När data är i analog form så kan man inte tillämpa DRM och just analogt kopieringsskydd är mindre värdefullt för upphovsinnehavaren. Att kopiera ett analogt verk tar ofta tid, är dyrt och ger ofta inte samma kvalitet rakt igenom hela kopieringsprocessen så det är oftast lättare att köpa ett originalverk. Detta gäller inte digitala verk. När den digitala tekniken lanserades blev det plötsligt möjligt att göra perfekta kopior med minimalt arbete. Under slutet av 1970-talet, då PC:n lanserades, började piratkopiering av mjukvara bli ett allt större problem. När så Internet dök upp under 1990-talet så behövde man helt plötsligt inte längre ett fysiskt medium för att transportera kopiorna. Under 1980-talet blev kontrollmekanismer för mjukvara standard men DRM har på senare tid även börjat användas för artistiska verk. Vissa vill börja använda det för kontroll av patentskyddad information såsom handelsavtal. I kontrast till dagens gällande lagliga restriktioner som innefattar ägaren av en kopia så behöver flertalet DRM varianter förstärka med fler restriktioner för att uteslutande belägga upphovsrättsägaren med handlingsfrihet. DRM-tillverkare och -utgivare refererar till namnet "digital rights management" när de pratar om dessa tekniska handlingar. Dock finns det folk som i kontrast anser att "rätten" som upphovsinnehavaren tillåter inte nödvändigtvis är samma som den lagliga rätt en köpare av verket har. Därför anser de att termen "digital restriction manager" är mer korrekt vad beträffar DRM-systemen. Motståndarna brukar ofta referera till Adobe som år 2000 publicerade Lewis Carrolls Alice i underlandet med DRM-skydd som innebar att boken inte skulle kunna läsas högt. Detta fick till följd att text-till-tal-mekanismen i Adobe ebook Reader inte kunde användas. Ett annat tidigare exempel är det gällande DVD. DVD Forum skapade ett DRM system kallat "Content Scrambling System (CSS)" som används på DVD-filmer. Filmen är krypterad på skivan så alla tillverkare av spelare fick köpa en licens av DVD Forum för att få tillgång till krypteringsnyckeln. I licensen fanns restriktioner som förbjöd dem att ha vissa önskvärda funktioner såsom digital utgång vilket skulle göra det lätt att skapa en kopia. Eftersom DVD-konsortiet ägde den enda tekniska tillämpningen för att koda av filmerna hoppades de att kunna belägga vilka restriktioner som helst på uppspelning av DVD-filmer. En restriktion de skapade är regionskodning vilket finns inom CSS. Detta gör att man inte kan köpa en DVD film i ett annat land och sedan se den hemma hos sig. Detta anser motståndarna strider mot fri handel och fritt användande. Andra problem som finns med DRM i framtiden är att DRM inte är tidsbegränsad. För alla verk faller upphovsrätten efter en tid ut och så de blir publika men detta tar inte DRM hänsyn till. Det skulle gå att skapa ett system som fixar detta men för närvarande finns inget mekanism som tar bort kopieringsskyddet i verk när kopieringsrättigheten gått ut och de ska komma ut på den fria marknaden. Ett annat problem är att kopieringsrättslagarna inte stoppar vidareförsäljning. I USA finns 5

en doktrin benämnd som "first-sale doctrine" och liknande finns i bland annat Sverige. Dessa ger rätt till viss form av kopiering men DRM-tekniken tillåter inte köparen av ett verk att utnyttja sina lagliga rättigheter. Ett exempel som fallit väl ut med DRM är att British Library och dess "secure electronic delivery service". Denna möjliggör elektronisk tillgång till en mängd värdefulla och sällsynta verk vilket innan enbart gick att nå om man hade tillstånd att besöka deras Boston Spa center, England. Här har DRM ökat den publika tillgängligheten till känsligt material istället för att minska den. itunes Music Store använder sin egen DRM-standard kallad FairPlay. Denna ger användaren rätt att spela sin musik på upp till fem olika maskiner, obegränsad överföring från dator till CD-skiva (CD-bränning) för enskilda sånger och spellistor får överföras sju gånger (per lista) För att kunna spela musiken i itunes måste man som användare registrera sin dator hos Apple. Detta görs första gången man besöker Music Store och det är på denna och ytterliggare fyra andra du kan spela upp din köpta musik enligt FairPlay. Man kan givetvis avregistrera sin dator då man inte längre vill använda denna för att spela upp musik från Music Store. FairPlay är dock inte helt säkert. Under Mars månad 2005 lanserade Jon Johansen, som är mer känd som DVD-Jon, programmet PyMusique som möjliggjorde nedladdningar från itunes Music Store utan DRM-skyddet. Apple svarade med att förbjuda versioner under 4.7 av itunes för att stänga av denna tredjepart. Musikköp på Internet ur användarens synvinkel Vår konsument som tagit sig till CDON.com går raskt till deras downloads-sektion, där en lista på föreslagen musik dyker upp. Enkelt hittar man de artister eller album man är intresserad av, väljer att ladda ner en eller flera låtar eller album och går sedan genom deras kassasystem. Betalningen sker direkt via Internet med kreditkort. När man betalt börjar nerladdningen och musiken finns strax på användarens dator. Detta är vad man kan förvänta sig, det är inte alltför svårt att genomföra köpet. Däremot är det här det börjar bli lite komplicerat för konsumenten, CDON säljer inte speciellt många musikfiler kodade i MP3-format utan istället i WMA [Bilaga1]. WMA påminner starkt om MP3, storleken på de kodade filerna är i princip desamma som för MP3filer, men är plattformsberoende så om vår konsument inte har en Windowsmaskin är musikfilen för honom värdelös. Dessutom har man implementerat DRM-skydd för att säkerställa att konsumenten inte privatkopierar musikfilen och sprider den vidare till sina vänner eller ännu värre, till okända pirater på Internet. Den förut så välanvända bärbara spelaren måste nu vara en specialmodell och kunna hantera WMA-filer med DRM-skydd, något vanliga billigare spelare inte har eller hanterar. Ett speciellt program måste installeras på datorn för att kunna hantera musikfilerna och licenserna, det går inte att kopiera filen och använda på andra datorer då licensen bara gäller på en dator. Vill man göra en bland-cd till sig själv eller någon av sina vänner måste man ha speciella CD-brännare. Däremot går det att säkerhetskopiera sin musik och sin licens till en annan dator men det går inte att spela musiken på den andra datorn ändå. Ångerrätten som är lagstadgad i och med distansavtalslagen för konsumenter, där man har 14 dagar på sig att ångra ett köp gjort på distans, är också åsidosatt. Man har ingen ångerrätt på CDON.com Vid en analys av Bengans musikaffär på Internet konstaterar vi att de handlar under ungefär samma förutsättningar. Det går att betala direkt med kreditkort, genom SMS och Payex. Payex är en virtuell plånbok var man sätter in pengar i förväg, vid köp dras pengar 6

därifrån direkt och överföringen av pengar är omedelbar. Köpet och nerladdningen av den WMA-kodade musiken är enkelt och det är bara att spara filerna på den egna datorn såfort betalningen är genomförd. DRM-skyddet från Bengans musikaffär är ännu hårdare tillämpat än på CDON.com. Man får bara föra över den betalda musiken på en bärbar spelare 3 gånger, det går bara att bränna ut musikstycket på en CD-skiva 3 gånger och det går fortfarande inte att spela av musiken på en annan dator än den egna. Bengans tillämpar den 14 dagar långa ångerrätten men begränsar den starkt och anger inte speciellt tydligt under vilka förutsättningar den faktiskt gäller. Då man bara får lov att sälja till svenska konsumenter håller Bengans musikaffär ett register på alla svenska IP-adresser, något som låter tveksamt. Problem uppstår garanterat om man befinner sig i Sverige men inte har en tillåten IP-adress, ett register på samtliga svenska IP-adresser är svårt att hålla. itunes har lanserats som främst vad gäller användarvänlighet och ska vara en helhetslösning för musik och media, det är inte bara en Internetbaserad affär, itunes hanterar också musiken lokalt på datorn och kan dessutom bränna skivor och flytta ut musiken på den bärbara Apple-kreationen ipod. Detta Istället för att i en webbläsare köpa musiken, ladda ner den någonstans på hårddisken och sedan spela den med ytterligare ett program. itunes finns både till Apples Macintoshdatorer och Windowsbaserade PC-datorer vilket gör det till en lösning som de flesta datoranvändare kan använda sig av. Användarens existerande digitala musikbibliotek går att importera in i itunes sålänge det inte handlar om DRM-skyddade filer. Musik köpt på CDON.com eller hos Bengans musikaffär går alltså inte att spela i itunes, inte ens på Windows-varianten. När man valt sin musik betalar man med kreditkort eller Paypal, en amerikansk variant av Payex, en förbetald virtuell plånbok med andra ord. itunes använder AAC [Bilaga1], ett komprimeringsformat som tar bort många frekvenser i komprimeringsfasen och man kompletterar med ett DRM-skydd. Det finns ingen begränsning av hur många CD-skivor jag kan göra av musiken eller hur många gånger jag kan kopiera ut den till min bärbara spelare ipod, men de köpta AAC-filerna är begränsade till att användas på maximalt 5 datorer. Det är väldigt tydligt att skivbolagen försöker komma med nya lösningar på hur distributionen av musik ska gå till men den enda slutsatsen som går att dra är att implementationen av de nya lösningarna fortfarande är långt ifrån vad användaren vill ha. Konsumenten är van vid format som det går att göra privatkopior på, till alla sina datorer och spelare, till sina vänner men också sprida musiken genom piratkopior till okända på Internet. Man utelämnar användare av andra system än de vanligaste genom att inte intressera sig för dem över huvud taget, det är väldigt specifikt vilken hårdvara och mjukvara man måste använda sig av för att kunna lyssna på musiken man köpt genom Internet. Ur konsumentens synvinkel är det lätt att köpa musiken direkt via Internet men när det kommer till användningen är de stora bolagens lösningar mycket mer komplicerade och osmidiga än de gratislösningar som de allra flesta av oss redan har vant oss vid. Vi är inte intresserade av att betala för produkter som inte längre går att använda när vi får en krasch eller vi uppgraderar datorn hemma. I de allra flesta hushåll ingår ett flertal datorer och musikspelare, att då begränsa de lagliga kopiorna till bara en av dessa datorer genom kostsamma och krångliga system, då går man definitivt inte användarnas och konsumenternas väg. 7

Musikköp på Internet från en implementationssynvinkel Säkerhet Grunderna inom datasäkerhet är att för att en användare ska känna sig trygg ska kommunikationssättet uppfylla tre saker; 1. Konfidentialitet känslig information ska endast finnas tillgänglig till de som härskar över den. 2. Integritet Informationen ska inte ändras, modifieras eller skadas på sådan sätt att den avviker från orginalformen. 3. Tillgänglighet Informationen ska finnas tillgänglig närhelst de behöriga parterna behöver den. De flesta försäljningsställen på Internet använder sig av SSL (Secure Socket Layer) som är ett protokoll för säker överföring av data på olika typer av osäkra förbindelser (Internet, lokalt nätverk etc.). SSL skapades och utvecklades av Netscape Communications och har blivit en världsstandard. Dagens versioner av SSL ligger oftast på 128 bitar men det förekommer försäljningsställen som har sämre säkerhet ex. sj. Ett protokoll är en uppsättning regler och procedurer som behandlar datan enligt ett visst sätt. För SSL så gäller det att datan omarbetas på flera olika sätt, den krypteras flertalet gånger, allt för att göra datan oläsbar då den överförs mellan datorerna. När datan tas emot hos mottagaren så ser SSL till att omarbeta datan till dess ursprungsform, gör en kontroll att avsändaren stämmer (Server-autentisering) och kontrollerar att datan inte blivit förändrad under överföringen (Meddelandeintegritet) SSL använder digitala certifikat för att kontrollera sändare och mottagare av dataöverföringen. Ett digitalt certifikat är det verktyg som används för att koppla samman informationen om en individ eller organisation till en publik nyckel med följande syften: Alla SSL-certifikat till Internet handhas av företag som är certifierade certifikatskapare. Detta medför att alla SSL-certifikat är unika och korrekt utfärdade. Alla som ansöker om SSL-certifikat måste styrka sin egen eller sin organisations identitet för att få köpa. För konsumenter är det enda kravet för att använda SSL att webbläsaren klarar SSL, vilket de två mest använda webbläsarna Netscape/Mozilla och Internet Explorer har kunnat sedan många versioner tillbaka. Dessutom krävs att SSL inte är avstängt i inställningarna för webbläsaren. För att beskriva tillvägagångssättet i kommunikation mellan klient och server börjar klienten med att kontakta servern och lista vilka krypteringsnycklar den stödjer. Servern väljer en av dessa och svarar med sitt certifikat som innehåller dess publika nyckel. Klienten verifierar certifikatet med en CA som därefter skapar sin SKC-(Secret Key Cryptography)-sessionsnyckel som krypteras med serverns publika nyckel och detta skickas till servern. Nu har med andra ord klienten och servern en delad hemlig nyckel och denna används nu fortsättningsvis för all kommunikation dessa två emellan. Distribution När det gäller distribueringen av mediat så finns det först vissa hinder för olika säljare. Bengans från vårt exempel får exempelvis inte sälja till kunder utanför Sverige och detta 8

kontrolleras genom IP-numret i en databas. Detta på grund av rådande lagar i Sverige. Det samma gäller Apples itunes Music Store som är den Internetbutik som lyckats bäst. Butiken är integrerad i deras musikspelare itunes vilken endast finns till Mac och PC så alla *NIX användare är än så länge utanför. itunes Music Store har öppnat i länder utanför USA såsom Tyskland, Finland, Frankrike och Storbritannien för att nämna några. Den finns i 15 länder och expanderar. Att den har blivit en succé kan man se på antalet sålda låtar. Den 2 Mars 2005 hade de sålt över 300 miljoner låtar globalt räknat. Det finns skillnader butikerna emellan. Hos itunes Music Store kan du enbart ladda hem låten en gång. Det är därmed ditt ansvar att du säkerhetskopierar denna så du inte måste betala för den igen. Samma sak gäller certifikaten. Hos CDON.com så har man en funktion som möjliggör att man får ta hem samma låt upp till tre gånger. All information rörande köp sparas så CDON.com kan ta fram och kontrollera vilka köp du gjort och om du har rätt att ladda ner igen. Apple har en annan lösning på säkerhetsproblemet, om du skaffar dig ett.mac Idisk-konto så kan du spara musiken där och ladda ner närhelst till en registrerad dator. En annan aktör på Internet som nyligen (8 Feb. 2005) var i hetluften är ryska AllofMP3.com. Denna aktör tar betalt per nedladdad mängd i stället för per låt som de flesta andra gör. Dessutom saknar låtarna DRM-skydd vilket gör att de helt saknar restriktioner. De har licens för sin verksamhet enligt ryska lagar men trots detta förelåg en stämningsansökan från Moskvas Polisämbete, men denna avslogs då ryska kopieringsskyddslagar inte gäller online-distribution av verk. AllofMP3 har däremot fått klagomål av en annan sort. Köparen kan själv välja i vilken kvalitet han vill ha MP3-filen. Låtarna kodas om innan de laddas ner men problemet är att de kodas om från en befintlig MP3-fil med hög samplingsnivå och det har visat sig att denna typ av omkodning skadar musikkvalitén. Resultat Efter vår djupare analys av de nya distribueringssätten av musik konstaterar vi att musikindustrin måste kämpa hårdare för att tillgodose konsumenternas krav och behov. Vi har analyserat tre olika försäljningsställen, Apples itunes, CDON.com och Bengans skivaffär på Internet. De har olika för- och nackdelar, alla värda att diskutera. CDON.com och Bengans skivaffär skryter båda med att sälja MP3- och WMA-kodad musik direkt, man betalar genom standardiserade betalningsrutiner så att få hem musiken till sin dator är inga problem. Däremot när det är dags att njuta av musiken börjar problemen, hårda DRM-system är implementerade för att begränsa konsumentens användning av varan hon har betalt för! Man försäljer i princip bara låtar i WMA-formatet vilka alla är begränsade att användas under Microsofts senaste operativsystem. Konsumenten får inte kopiera musiken till sina externa media eller alla sina egna datorer som hon vill, DRM begränsar detta. Den lagstadgade rätten att privatkopiera sin musik åsidosätts alltså här av tekniska system som är svåra att kringgå. Inte heller har någon vikt lagts vid att släppa musiken fri vilket lagstadgat inträffar 70 år efter att låtskrivaren eller artisten har dött. Ytterligare en rättslig aspekt är att distansavtalslagens rätt för konsumenten att ångra ett köp inom 14 dagar antingen är helt borta eller kraftigt begränsad. Apples itunes är ett helt koncept snarare än en simpel musikaffär. Man måste låsa sig till deras speciella program som bara finns till Mac- och Windowsplattformen. Formatet man använder sig av är AAC, ett öppet och standardiserat format men även Apple har implementerat DRM-skydd som gör att man inte kan använda sin köpta musik hur man vill. Man har lite lösare tyglar, man får kopiera musiken till CD eller sin bärbara 9

specialspelare ipod som man vill men har man många datorer så är man precis som i de andra varianterna starkt begränsad. Gemensamt för de olika lösningarna är att man inte når alla konsumentgrupper och man får inte använda musiken på de sätt som man är van vid sen förut. Vid uppgraderingar av datorsystemen så kan man plötsligt inte längre spela musiken man betalt dyra pengar för längre men detta är inget man går ut och proklamerar speciellt högt för konsumenten innan denne redan har köpt produkterna. Den konsument som lägger ner något mer arbete på att hantera sin musiksamling genom att köpa den fysiska CD-skivan med musik och själv kopierar in den på sin dator kommer att ha mycket mer glädje av musiken då man kan göra vad man vill med den utan att känna sig begränsad av skivbolagen. Vi behöver inte en big brother som säger vad vi får och inte får göra med saker vi själva köpt och det känner nog de flesta konsumenter av. Att itunes har blivit något av en succé kan tillskrivas att de har skapat en helhetslösning men även där känner många av begränsningarna när datorn blir trasig och behöver bytas, man uppgraderar eller man vill dela med sig av musiken. Ur en säkerhetssynvinkel däremot märker vi direkt att tekniken för handel via Internet har mognat, det finns många olika säkra betalningssätt och överföringarna av information och material skickas över krypterade och säkra kanaler. Handel av musik skiljer sig inte mycket från annan handel via Internet. 10

Bilaga 1: Filformat MP3 är en förkortning av MPEG Audio Layer III och har blivit en ljudstandard för att komprimera ljud med små komprimeringsförluster vid tillräckig samplingsnivå. Man utnyttjar många av ljuds egenskaper för att komprimera, tex. att vid stereoljud är mycket av ljudet från de två kanalerna lika. Dessutom kastar man de delar av ljudbilden som inte anses vara så viktiga för en människa, något som många musikintresserade fnyser åt och anser förstöra för mycket. Nyare versioner av MP3-kodare använder sig av variabel samplingsnivå för att utnyttja ljudfilens egenskaper, för att inte slösa med resurserna när de inte behövs och kunna representera ljudet mer i detalj när det verkligen behövs. Det finns idag komprimeringstekniker som inte plockar bort frekvenser och heller inte introducerar störningar, anledningen till att dessa inte har blivit så populära måste tillskrivas till att MP3 faktiskt har blivit en världsstandard. Windows Media Audio (WMA) är vad Microsoft har utvecklat för att konkurrera med MP3 och för att inkludera musikhantering i sitt operativsystem. Förutom att hantera DRM-funktioner behöver man inte betala licenspengar till utvecklarna av MP3 då dessa patenterat sin teknik. Ytterligare en fördel för Microsoft att ha ett eget format är att man har total kontroll över den och kan utveckla den i vilken riktning man vill. Variabel samplingsnivå och icke-förstörande kodning finns implementerat i WMA. AAC är formatet som Apple har tagit till sig och använder istället för MP3 för sina system. Man får bättre prestanda med AAC om man ser på samma samplingsnivå. AAC är en utveckling av MPEG-standarden och används även i andra sammanhang. 11

Referenser [1] http://en.wikipedia.org/wiki/digital_rights_management [2] http://www.apple.com/support/itunes/ [3] http://en.wikipedia.org/wiki/allofmp3.com [4] http://bengans.cd/magellan/pages/main.jsp?storeid=10401&link=help/main [5] http://www.cdon.com/shop.phtml?nav_genre=11226&showlist=&display_type= [6] http://inventors.about.com/od/mstartinventions/a/mpthree.htm [7] http://en.wikipedia.org/wiki/mp3 [8] http://support.microsoft.com/default.aspx?id=kb;en-us;q316992#4 [9] http://en.wikipedia.org/wiki/wma [10] http://www.apple.com/mpeg4/aac/ [11] http://en.wikipedia.org/wiki/advanced_audio_coding 12