Promemoria Sid. 1(9) 2014-05-12 Guatemala City Ekonomisk och handelspolitisk rapport för Guatemala maj 2014 Tendenser under 2013 Den makroekonomiska stabiliteten fortsatte under 2013. BNP ökade med drygt tre procent under 2013, vilket är positivt men otillräckligt för att framgångsrikt kunna reducera den utbredda fattigdomen som uppgår till drygt 53 procent av befolkningen. Upplåningen har ökat under de fem senaste åren. Skuldkvoten håller sig fortfarande inom rimliga gränser men på grund av den låga skatteuppbörden kan statsskulden bli ohållbar på sikt. Handelsunderskottet uppgick till drygt 13 procent av BNP. Exporten ökade med nästan två procent jämfört med 2012, och importen ökade med tre procent. Trots att president Otto Pérez Molina lyckades genomdriva den första delen av en skattereform i januari 2012 med syfte att öka statens ekonomiska resurser, så minskade de fiskala inkomsterna under 2013 i förhållande till BNP och hamnade på knappt elva procent. Skatteuttaget bör höjas ytterligare för att kunna frigöra resurser till utveckling och sociala insatser. Det bi-regionala associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika (undertecknat i maj 2010) trädde i kraft i Guatemala den 1 december 2013 vad gäller handelsdelen. Sveriges handelsutbyte med Guatemala är fortsatt begränsat. 2013 uppgick den svenska exporten till Guatemala till 241 MSEK, (huvudsakligen verkstadsprodukter). Den svenska importen uppgick till 38 MSEK (huvudsakligen kaffe).
2(9) Bakgrund Guatemala är Centralamerikas största ekonomi och har regionens största befolkning, drygt 15 miljoner invånare. Världsbanken klassar Guatemala som ett lägre medelinkomstland. Trots detta är fattigdomen betydligt mer utbredd än i andra länder med motsvarande BNP. Drygt hälften av befolkningen lever i fattigdom och hälften av landets alla barn under fem år är kroniskt undernärda, vilket är den högsta andelen i Latinamerika och en av de högsta i världen. Av den dryga halva av befolkningen som utgörs av urfolk, främst olika mayafolk, lever sju av tio personer i fattigdom. Tre fjärdedelar av den arbetsföra delen av befolkningen arbetar inom den informella sektorn. Minst 50 procent av kvinnorna står utanför den reguljära arbetsmarknaden. Våld mot kvinnor är ett stort samhälls- och utvecklingsproblem. Sammantaget visar dessa indikatorer på ett av de tydligaste karaktärsdragen i det guatemalanska samhället: den markanta sociala och ekonomiska ojämlikheten, som utgör ett hinder för ökad produktivitet, bättre konkurrenskraft och ett gynnsammare investeringsklimat samt ekonomisk utveckling generellt. Exportsektorn har varit drivkraften bakom den tillväxt som skett, med stöd av en makroekonomisk stabilitet och några genomförda strukturreformer. Ekonomin har gynnats av övergången från militärt till civilt och demokratiskt styre (1985) och de elva fredsavtalen (1996) som satte punkt för 36 års intern väpnad konflikt. Ett av Guatemalas många problem är den långsamma ökningen av produktiviteten. Den låga produktiviteten är en spegel av de strukturproblem som försvårar ekonomisk utveckling. Svag produktivitetstillväxt är länkad till den jämförelsevis låga nivån av investeringar som andel av BNP(drygt två procent). Dessa fenomen är i sin tur kopplade till ett ogynnsamt investeringsklimat, där exempel på underliggande brister och problem är svaga och ineffektiva institutioner, utbredd korruption i hela samhället, juridisk osäkerhet, höga brotts- och våldsnivåer, straffrihet samt bristande kvalitet i de offentliga tjänsterna, inte minst utbildningsväsendet. Flera av dessa problem kan länkas till en kraftig underfinansiering av offentliga tjänster, både i en regional och i en global jämförelse. Guatemala har ett skatteuttag om endast cirka elva procent av BNP. Guatemala är rikt när det gäller naturtillgångar med en rik flora och fauna, hög jordbrukspotential, omfattande möjligheter för vattenkraft och betydande mineraltillgångar. Landet har en hög potential för utveckling. Samtidigt är det ett av de länder som är mest utsatta för naturkatastrofer i världen. En bety-
3(9) dande degradering av miljön pågår. Jordbruket består av stora arealer som brukas av några få med monokulturell exportodling och småjordbrukare som odlar för egen konsumtion på mycket små jordplättar. Dock finns en begynnande del av småjordbrukare som under de senaste åren börjat odla grönsaker för försäljning. Gruv- och oljeindustrin växer men staten har låg kapacitet och bristande intresse att bevaka att utvinning sker på ett miljömässigt korrekt sätt som tillvaratar allmänna intressen. Det finns ett stort antal konflikter kring utvinningsindustrin, vattenkraft och landrättigheter. Dessa har i ett antal fall övergått i våldsamma konflikter och det finns en risk att dessa ökar om inte staten på ett tydligare sätt tar sig an problematiken. Ekonomiska indikatorer INDIKATOR 2010 2011 2012 2013 2014 (prognos) Real BNP-tillväxt * 2,9 4,2 3,0 3,3 3,4 Nominell BNP (MUSD) * 41 338 47 689 50 377 53 900 57 100 BNP/capita (USD, köpkraftsjusterad) * 4 907 5 093 5 209 5 336 5 400 Statsskuld (% av BNP)**** 24,3 24,7 25,5 Budgetunderskott (% av BNP)** 3,3 2,8 2,4 2,1 2,2 Inflation (KPI) (%)* 3,9 6,2 3,8 4,5 4,5 Bytesbalans (% av BNP) * -1,5-3,4-2,9-2,9-2,9 Ease of Doing Business index, World Ranking 110 97 98 93 Data finns ej (World Bank) Källor för siffrorna i tabellen: * IMF; ** The Economist Intelligence Unit (EIU)***Världsbanken ****CEPAL Vissa siffror har avrundats. INDIKATOR 2000 2006 2011 Befolkning i extrem fattigdom (% av totala befolkningen)* 15,7-15,2-13,3 Befolkning i fattigdom (% av totala befolkningen)* 56,2-51,0-53,7 Ojämlikhet (Ginikoefficient)** 0,54 0,56 - Källor för siffrorna i tabellen:* Encuesta Nacional de Condiciones de Vida, ENCOVI, 2011. **UNDP. Vissa siffror har avrundats.
4(9) Makroekonomisk utveckling Tillväxten har varit stabil, i genomsnitt tre procent varje år sedan 1980. En försiktig makroekonomisk politik har hållit statsskulden och budgetunderskotten hanterbara. Tillväxten har dock bara varit något högre än landets nativitetstal, och därför otillräcklig för att lyfta den breda majoriteten av befolkningen ur fattigdomen. Mellan 1965 och 2009 ökade BNP per capita i genomsnitt med knappt två procent. Efter den kraftiga inbromsningen i ekonomin 2008 2009 (med minussiffror i utrikeshandel, remissor (penningförsändelser från migranter), privata investeringar och skatteintäkter), vände utvecklingen uppåt 2010 och 2011. Valutan quetzals värde har sett över längre tid stärkts, kursförändringarna är tämligen modesta vilket bidrar till att hålla nere inflationen och stabilisera förutsättningarna för import och export. Valutareserven uppgick till 7,2 miljarder USD i februari 2014 till följd av ökat kapitalinflöde, utländska direktinvesteringar, ökad turism och remissor. Remissorna, som står för cirka nio procent av BNP, ökade med nästan sju procent mellan 2012 och 2013 och uppgick till drygt fem miljarder USD 2013. Turismen ökade med fyra procent under 2013 och genererade ett inflöde av 1,5 miljarder USD i utländsk valuta. Exporten ökade med nästan två procent under 2013 och importen ökade med tre procent. Underskottet i bytesbalansen under 2013 motsvarade knappt tre procent av BNP. Under 2012 och 2013 drabbade en svampepidemi centralamerikanska kaffeodlare och förstörde en femtedel av skörden. Detta har kommit att påverka arbetstillfällen, konsumtion och tillväxt samt bidragit till ett större handelsunderskott. Kaffe utgör tio procent av exporten. Sveriges import från Guatemala minskade med 75 procent mellan 2012 och 2013, och den främsta orsaken var den sjunkande kaffeimporten. Under 2013 presenterade regeringen ett stödpaket om 100 miljoner USD för att bistå landets kaffeodlare. Flödet av utländska direktinvesteringar ökade med cirka fem procent och uppgick till drygt 1,2 miljarder USD. Budgetunderskottet uppgick till två procent under 2013. Styrräntan sänktes i mars 2014 med 0,25 procentenheter till 4,75 procent. Statsskulden uppgick vid 2013 års slut till nästan 26 procent av BNP. Finans- och budgetpolitik Skatteuttaget är bland de lägsta i världen och utgör ett hinder för att kunna modernisera och utveckla landet. Skattesystemet är regressivt och baseras främst på indirekt beskattning och slår därmed hårdast mot låg-och medelinkomsttagare.
5(9) President Otto Pérez Molina lyckades under 2012 genomdriva första delen av en skattereform i kongressen, som var tänkt att öka skatteuttaget som andel av BNP till över 13 procent inom fyra år. Effekterna av reformen är blygsamma hittills, dels på grund av ett otydligt regelverk och bristande implementering och administration, och dels på grund av att landets mäktiga företagarorganisationer motarbetar reformen och via hänvändelser till författningsdomstolen försöker få den omintetgjord. Efter framgångsrik lobbying och påtryckningar från delar av näringslivet röstade kongressen i juni 2013 igenom en halvering av den fordonsskatt reformen bland annat medförde, något som beräknas kosta staten cirka 600 MUSD årligen i uteblivna skatteintäkter. De totala skatteintäkterna ökade med nio procent mellan 2012 och 2013, vilket är lägre än vad regeringen kalkylerat för i sin budget för 2013. För att hålla budgetunderskottet under kontroll tvingades regeringen minska planerade investeringar i offentliga samhällstjänster under andra halvan av 2013. Då många statliga institutioner redan är underfinansierade ligger målet om ett skattetryck på 13 procent i slutet av 2014 just nu långt borta. De fem senaste åren har skatteuppbörden ökat mycket blygsamt från 10,3 procent år 2009 till 10,8 procent 2013, vilket fortfarande är en av de lägsta nivåerna i Latinamerika och nivåerna ligger alltjämt under de nivåer som fredsavtalen från 1996 stipulerar (13,2 procent), och långt under snittet för utvecklingsländer (18 procent). Guatemalas skattetryck motsvarar den nivå som Sverige hade omkring år 1930. Landets totala skuldsättning i nuläget uppgår till 25 procent av BNP och budgetunderskottet uppgick till drygt två procent i slutet av 2013. IMF:s rekommenderade högsta statsskuldsnivå är 40 procent, så än är skulden inom normala gränser. På längre sikt kan det dock innebära problem om staten inte lyckas få in de intäkter som krävs för att minska budgetunderskottet och skuldsättningen. I Transparency International s rapport om korruption från 2013 rankades Guatemala som land nummer 123, en försämring med 39 placeringar på fem år. Den utbredda korruptionen genomsyrar både rättsväsende och politiska institutioner och hindrar den sociala och ekonomiska utvecklingen i landet. Den försvårar även möjligheterna för regeringen att genomföra de reformer som behövs för att minska fattigdomen och stärka statens finanser. Senast i februari 2014 beslutade kongressen om ett tillägg till budgetlagen som innebär att statsfinansierade infrastrukturprojekt inte längre behöver tillhandahålla ett CDF, Certificado de Disponibilidad Financiera (ung. certifikat för finansiell tillgänglighet). Systemet med CDF infördes så sent som förra året för att öka
6(9) transparensen och minska risken för kontraktering av underfinansierade aktörer. Interamerikanska Utvecklingsbanken är Guatemalas största externa finansieringskälla. Stödet går ut på att förbättra levnadsstandarden för landets befolkning framförallt på landsbygden och den största delen (20 procent) av stödet fokuserar på att stärka de statliga institutionerna, både på nationell och på lokal nivå. Under 2013 ingicks bland annat avtal om stärkande av kreditgivande institutioner till ett värde av 20 miljoner USD för att underlätta företagandet i landet, samt ett avtal om utveckling av de fiskala institutionerna på lokalnivå. Avtal om utvecklingsprojekt har även ingåtts med Världsbanken. Guatemala fortsätter att vara ett viktigt transitland för narkotikahandel från Sydamerika till USA. Drogrelaterade kapitalinflöden har uppskattats till mellan tre och fem procent av BNP. Under 2012 placerades Guatemala återigen på OECD:s vita lista över länder som har genomfört internationellt överenskomna skatteregler och därmed inte anses vara skatteparadis. Penningtvätt är fortfarande ett problem, men lagstiftningen och tillämpningen av denna har successivt förbättrats. Guatemalas motsvarighet till Finansinspektionen, la Superintendencia de Bancos, överlämnade under 2013 205 fall av penningtvätt till åklagarämbetet, en ökning med 74 fall jämfört med 2012. Penningpolitik Penningpolitiken har traditionellt sett varit stram. Under 2011 sköt höga globala livsmedels-och oljepriser upp inflationen, som uppgick till drygt 6 procent i slutet av året. När råvarupriserna stabiliserades och det inhemska efterfrågetrycket försvagades sjönk inflationen kraftigt under 2012 och uppgick till drygt tre procent i slutet av 2012. Den totala inflationen för 2013 landade på nära 4,5 procent men i februari 2014 sjönk den till 3,5 procent. I mars 2014 sänkte centralbanken Banguat styrräntan från 5,25 till 4,75 procent. Sänkningen reflekterar det faktum att inflationen är under kontroll, råvarupriserna har stabiliserats och remissorna ökar. Sett över längre tid har quetzalens värde stärkts, kursförändringarna är tämligen modesta vilket bidrar till att hålla nere inflationen och stabilisera förutsättningarna för import och export. Kritiker till en alltför stram penningpolitik hävdar dock att med ett alltför lågt inflationsmål riskerar arbetslösheten bli onödigt hög på lång sikt.
7(9) Handel och handelspolitik Guatemala är i hög grad beroende av export (omkring 22 procent av BNP). Landet är frihandelsvänligt och bedriver en aktiv handelspolitik. President Otto Pérez Molina har fortsatt arbetet som initierades av tidigare administrationer för att främja utländska investeringar, öka konkurrenskraften och öka investeringarna i export-, energi-och turistnäringen. I Världsbankens Doing Business-rapport 2013 klättrade Guatemala fem positioner. I World Economic Forum s rapport om global konkurrenskraft som släpptes i september 2013 rankades Guatemala som nummer 86, efter Panama och Costa Rica men före El Salvador, Nicaragua och Honduras. Rapporten pekar på säkerhetsrelaterade problem samt den höga graden av korruption som landets främsta hinder för ett investeringsvänligare klimat och därmed högre internationell konkurrenskraft. Guatemala är medlem i den Centralamerikanska Gemensamma Marknaden, har frihandelsavtal med Mexiko, Taiwan, Chile, Panama, Colombia, Ecuador samt frihandelsavtalet DR-CAFTA med El Salvador, Nicaragua, Honduras, Costa Rica, Dominikanska Republiken och USA. Ett frihandelsavtal med Peru ratificerades av regeringen i juli 2013, men på grund av en tvist inför WTO länderna emellan har avtalet ännu inte trätt i kraft. Förhandlingar om ett frihandelsavtal med Kanada är i slutfasen. Guatemala omfattas av det bi-regionala associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika som sedan 1 december 2013 är i kraft rörande handelsdelen. Avtalet har tre pelare: politisk dialog, utvecklingssamarbete och frihandel. Avtalet är det första bi-regionala associeringsavtalet för såväl Centralamerika som EU och är ett av de mer omfattande regionala avtal som EU hittills har förhandlat om. Avtalet i sin helhet kommer att träda i kraft först när det har godkänts av samtliga av EU:s medlemsstaters parlament. Efter kraftig avmattning under krisåret 2009 återhämtade sig handeln under 2010 och 2011, till stor del tack vare den ekonomiska återhämtningen i USA, Guatemalas viktigaste handelspartner. 2013 uppvisade något svagare resultat, exporten ökade med knappt två procent samtidigt som importen ökade med tre procent under samma period. Detta medförde en ökning av handelsunderskottet på 4,5 procent och det totala underskottet för 2013 landade på drygt 13 procent av BNP. En stor del av handelsunderskottet kan hänföras till frihandelsavtal, främst det med USA. De två största exportvarorna var textilier och socker som tillsammans utgjorde 21 procent av all export. Även exporten av bananer uppvisade goda resultat och ökade med nästan 25 procent jämfört med 2012. Ökningen av dessa varugrupper kompenserade något för de dystra siffrorna för kaffeexporten, som sjönk med över 25 procent under 2013. Även gruvindustrin uppvisade negativa siffror. De största exportmarknaderna
8(9) 2013 var USA (39 procent), övriga Centralamerika (27 procent) och Mexiko (5 procent). Exporten till EU uppgick till 6 procent. Guatemalas viktigaste importpartners är USA (37 procent), Mexiko (11 procent), övriga Centralamerika (11 procent) och Kina(8 procent). Importen från EU uppgick till 6 procent 2013. Guatemalanska och sydostasiatiska företag producerar främst märkeskläder på legosömnadsfabriker i Guatemala, så kallade maquilas. Dessa erhåller förmånliga investerings- och skattevillkor och lyder inte under den vanliga arbetslagstiftningen (bland annat har sömmerskorna lägre minimilön än övriga arbetare). Dessa har i hög grad bidragit till de senaste årens markanta ökning av exportgruppen textil och konfektion. Flödet av utländska direktinvesteringar ökade fem procent under 2013 jämfört med 2012 och uppgick till drygt 1,2 miljarder USD. Jordbruk-, olje-, gruv- och stenbrottsindustrierna erhöll nästan 40 procent av årets investeringar, bank och handel 16 procent och 12 procent, respektive. De viktigaste ursprungsländerna för de utländska direktinvesteringarna var USA, Kanada, Ryssland (inom extraktionsindustrin) och Colombia (särskilt inom banksektorn). För 2014 väntas de utländska direktinvesteringarna öka med ytterligare åtta procent. Gruv- och energiministeriet har utarbetat en plan för att locka investerare. Säkerhetssituationen är en faktor som påverkar utländska investeringar negativt. Det faktum att urfolkens rätt att bli rådfrågade inför påbörjandet av statliga eller privata projekt med påverkan på det område där dessa grupper lever inte respekteras eller sköts av staten på ett konventionsenligt sätt har lett, och leder, till många och svåra sociala konflikter kring utvinning av naturresurser. Sveriges ekonomiska relationer med Guatemala Sveriges handel med Guatemala är fortsatt begränsad (0,03 procent av Sveriges utrikeshandel). Sveriges export 2013 uppgick till 241 MSEK (243 MSEK 2012), medan importen från Guatemala nådde 38 MSEK under samma år (150 MSEK 2012). En stor del av importen från Guatemala går dock via europeiska hamnar och registreras inte som import till Sverige, vilket innebär att siffrorna i verkligheten är högre. År 2013 var de främsta svenska exportprodukterna till Guatemala verkstadsprodukter, livsmedel och musikinstrument. De viktigaste importvarorna var kaffe, sesamfrön och grönsaker. Två svenska företag, Ericsson och ABB, har kontor i Guatemala, och står också för den största delen av Sveriges export till landet. Tetra Pak har en
9(9) representant i landet. Andra företag, såsom SKF, företräds genom dotterbolag i något av grannländerna. Ett tjugotal andra företag representeras genom lokala återförsäljare och distributörer, såsom Elof Hansson, Volvo personvagnar, Volvo lastvagnar, Elektrolux, Atlas Copco, Sandvik, Oriflame, Astra Zeneca, de Laval, Husqvarna, Bahco, Orrefors och Kosta Boda. Skogssektorn, infrastruktur, bioteknologi, vattenkraft och miljöteknik är sektorer med stor utvecklingspotential för Sveriges del. Det investeringsskyddsavtal som Guatemala och Sverige skrev under i februari 2004 är ett verktyg som kan underlätta investeringar. Ett annat sådant verktyg är det riskkapital som Swedfund ställer till förfogande för svenska investeringsprojekt i Centralamerika. Sveriges ambassad i Guatemala genomförde under våren 2013 i samarbete med Open Trade Gate Sweden och den guatemalanska exportföreningen AGEXPORT ett välbesökt seminarium med syfte att främja guatemalansk export till Sverige.