Årsredovisning 2006
Innehållsförteckning Resultatredovisning....................................... 4 Inledning............................................. 4 Politikområde Skatt, tull och exekution.......................9 Verksamhetsområde Tull................................. 9 Verksamhetsgren In- och utförselrestriktioner................ 15 Verksamhetsgren Uppbörd...............................22 Övriga mål och återrapporteringskrav...................... 40 Väsentliga uppgifter.................................... 48 Finansiell redovisning.....................................49 Resultaträkning....................................... 49 Balansräkning.........................................50 Redovisning mot inkomsttitlar............................ 51 Redovisning mot anslag................................ 51 Finansieringsanalys.................................... 52 Noter................................................53
Resultatredovisning Inledning Tullverkets interna begrepp för verksamhetsindelning är processer. I resultatredovisningen används därför benämningarna Effektiv Handel i stället för verksamhetsgren Uppbörd, och Brottsbekämpning i stället för verksamhetsgren In- och utförselrestriktioner. Bedömning av uppfyllelse av mål i regleringsbrevet = Målet är uppfyllt. = Målet är delvis uppfyllt. x = Målet är ej uppfyllt. POLITIKOMRÅDE SKATT, TULL OCH EXEKUTION Eftersträvade skatte-, tull- och avgiftsintäkter ska säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt, samtidigt som enkelhet ska eftersträvas och brottslighet motarbetas. Bidragit till att målet kan uppfyllas. Sid. 9 VERKSAMHETSOMRÅDE TULL Mål 1. Att effektivt fastställa och uppbära tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas. Målet har i huvudsak uppfyllts. Sid. 9 Mål 2. Att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelserna om in- och utförsel av varor efterlevs. Medverkat till att målet har uppfyllts. Sid. 9 Mål 3. Att vid fullgörande av sina uppgifter verka för att kostnaderna för tullprocedurerna minimeras, både för näringsliv, allmänhet och inom Tullverket, samt tillhandahålla en god service så att den legitima handeln med tredje land underlättas i största möjliga utsträckning och att det legitima varuflödet inom EU inte hindras. Målet är uppfyllt. Sid. 9 VERKSAMHETSGREN IN- OCH UTFÖRSELRESTRIKTIONER Mål 1. För att förbättra urvalet av objekt i den fysiska kontrollverksamheten och därmed öka träffsäkerheten i arbetet ska arbetsmetoderna vidareutvecklas. Målet är uppfyllt. Sid. 15 Mål 2. För att förhindra illegal införsel av narkotika ska åtgärder beträffande narkotikasmugglingen ges högsta prioritet samt effektiviseras. Bekämpning av den organiserade narkotikasmugglingen ska därvid prioriteras. Målet är uppfyllt. Sid. 16 Målet är att mängden beslagtagen narkotika ska öka samtidigt som Tullverkets aktiviteter i preventivt syfte ska ha minst samma omfattning som tidigare. Mål 3. Åtgärder för förhindrande av storskalig eller frekvent införsel av alkoholoch tobaksvaror ska ges hög prioritet. Målet är uppfyllt. Sid. 20
VERKSAMHETSGREN UPPBÖRD Mål 1. Målet är att andelen rätt debiterad uppbörd för varor som förtullas ska öka för att långsiktigt uppgå till 100 procent och att 100 procent av den debiterade uppbörden ska betalas. All uppbörd såväl tull som importskatter och avgifter m.m. ska uppbäras lika effektivt. Första delen av målet är uppfyllt. Andra delen av målet är inte uppfyllt. Tredje delen är uppfyllt. Sid. 22 Mål 2. Myndigheten ska uppbära tullmedel på ett sådant sätt: att det från Europeiska kommissionen inte uppkommer fordringar för vilka otillräcklig säkerhet ställts, att de tidsfrister som framgår av regelverket följs på ett sådant sätt att Europeiska kommissionen inte kan ställa krav på Sverige avseende räntefordringar, att betalning av debiterad uppbörd sker i rätt tid. (Den genomsnittliga kredittiden från det att varan frigjorts till dess tullfaktura betalats ska vara högst 30 dagar. Även handläggning av ärenden för återbetalning ska ske så att återbetalning skett inom 30 dagar efter det att ansökan inkommit). x x x Delmålet är ej uppfyllt. Delmålet är ej uppfyllt. Delmålet är ej uppfyllt. Sid. 26 Mål 3. För att få god kvalitet på handelsstatistiken ska ärenden avseende import och export handläggas på ett sådant sätt att tillräckliga uppgifter inges till Statistiska centralbyrån (SCB) i rätt tid. För att få tillräckligt bra kvalitet på statistiken ska Tullverket samverka med SCB som är ansvarig myndighet för den totala utrikeshandelsstatistiken. Målet är uppfyllt. Sid. 30 Mål 4. Som ett led i att förbättra förutsättningarna för en effektiv och säker uppbörd, efterlevnad av införselrestriktioner samt god kvalitet på utrikeshandelsstatistiken ska Tullverket förbättra informationen till företagen, så att dessa från början kan lämna riktiga och fullständiga uppgifter i tulldeklarationerna. x Målet är ej uppfyllt. Sid. 31 Målet för Tullverket är att senast vid utgången av år 2006 ska minst 95 procent av de avlämnade tulldeklarationerna vara riktiga och fullständiga redan vid avlämnandet. Av deklarationerna får högst 2 procent ha fel med stor betydelse för avgifterna (avvikelse i avgift mer än 5 000 kronor). Mål 5. För att säkerställa att fastställande av uppbörd sker på ett effektivt och rationellt sätt, ska Tullverket verka för att öka det elektroniska uppgiftslämnandet. Tullverket ska genom olika åtgärder göra det attraktivt för företagen att lämna tulldeklarationer elektroniskt. Detta ska ske genom utveckling av de nuvarande tekniska lösningarna, men också genom utvärdering och utveckling av alternativa lösningar. x Målet är ej uppfyllt. Sid. 32 Målet för Tullverket är att 100 procent av dokumenten vid utgången av år 2006 ska vara elektroniska. Mål 6. För att säkerställa en riktig uppbörd ska varuundersökning av importgods genomföras. För att urvalet av kontrollobjekt ska bli bättre och för att kontroller och varuundersökningar ska bli effektivare ska urvals- och kontrollmetoderna vidareutvecklas och effektiviseras. Målet är uppfyllt. Sid. 34 Mål 7. Tullverket ska för att säkerställa en riktig uppbörd samt för att bekämpa ekonomisk brottslighet använda efterkontroll genom eftergranskning och revision. Tullverket ska ytterligare utveckla och effektivisera urvalsoch kontrollmetoderna. Målet är uppfyllt. Sid. 36
Viktigare händelser under året Under året har en omfattande rekrytering skett till myndigheten. De flesta rekryteringar, cirka 80 personer, har avsett processen Brottsbekämpning. De nyrekryterade har genomgått grundutbildning. Även inom processen Effektiv Handel och vid IT-avdelningen har ett stort antal nyrekryteringar ägt rum främst för att möta kraven på resurser till Customs Trade System (CTS), som är det system som bland annat ska tillgodose kraven från Europeiska kommissionens införande av ett för unionen gemensamt elektroniskt tulldatasystem. Utbildningsinsatser kommer att inledas under våren 2007. Under 2006 genomfördes justeringar av Tullverkets organisation, dels inom brottsbekämpningsprocessen, dels inom administration och staber. Syftet med justeringarna har bland annat varit att ge brottsbekämpningen en klarare geografisk indelning för att förstärka kontaktytorna med samverkanspartners. För att kunna hantera större förändringar som kommer att komma på sikt inom tullområdet, både nationella behov av förändringar och internationella förändringar, har Tullverket arbetat intensivt inom ramen för projektet CTS. Projektet är omfattande och beräknas pågå till 2013. Utvecklingsprojektet Tiger, som ska stödja hela brottsbekämpningsverksamhetens arbete, från urval och kontroll, planering, analys och underrättelse, via spaning vidare till brottsutredning fick under 2006 temporärt avbrytas. Under 2007 kommer utvecklingen av systemet att påbörjas igen. Verksamhetens kostnader Verksamhetens driftkostnader ökade med knappt en procent jämfört med föregående år och uppgick till cirka 1 429 500 tkr. Under 2005 hade myndigheten stora omställningskostnader som gör att jämförelsen haltar. Frånräknat dessa extraordinära poster ökade driftkostnaderna med cirka sex procent, vilket i huvudsak beror på att antalet anställda har ökat. Av de totala driftkostnaderna utgjorde löner och andra personalkostnader cirka 73 procent. Kostnader för lokaler minskade med cirka 4 000 tkr, och utgjorde oförändrat cirka nio procent. Övriga driftkostnader ökade med cirka 18 000 tkr, och utgjorde därmed cirka 13 procent av driftkostnaderna. En stor del av ökningen beror på ökat behov av IT-konsulter. Av- och nedskrivningar ökade med cirka 20 000 tkr. Härav utgör cirka 15 000 tkr en nedskrivning av under första halvåret upparbetade och aktiverade utvecklingskostnader för IT-stöd i brottsbekämpningsverksamheten. Nedskrivningen har skett till följd av att villkoren för aktivering inte längre är uppfyllda. Årets driftkostnader har påverkats av att utvecklingskostnader aktiverades till ett värde av cirka 37 000 tkr, varav alltså cirka 15 000 tkr samma år nedskrivits. Återstoden av aktiveringarna avsåg dataprogram som utvecklats i enlighet med Europeiska kommissionens beslut om att införa ett för unionen gemensamt elektronisk tulldatasystem. Utvecklingen bedrivs i Tullverket under benämningen Customs Trade System (CTS). Kostnadsfördelning per verksamhetsgren Av de totala verksamhetskostnaderna 1 avsåg 57 procent (806 100 tkr) processen Brottsbekämpning, medan 43 procent (616 700 tkr) avsåg processen Effektiv Handel. Utfallet är en förskjutning mot Brottsbekämpning jämfört med tidigare år. Huvudsakligen beror förskjutningen på att flertalet av de nyanställda har en verksamhetsinriktning mot Brottsbekämpning. Diagram 1: Verksamhetens kostnader fördelade på verksamhetsgrenar 2004 2006, tusental kronor (tkr). tkr 1000000 800000 600000 400000 200000 0 2004 2005 2006 Brottsbekämpning 747 600 740 300 806 100 Effektiv Handel 601 800 602 300 616 700 Förändringen i verksamhetsinriktning kan också avläsas i myndighetens redovisning av insatta resurser mätt i arbetad tid. 1 Utfallet 2006 har reducerats med 6 700 tkr i syfte att öka jämförbarheten mellan åren. Se not 2 i den finansiella delen av årsredovisningen. 2 Utfallet 2005 har omräknats jämfört med vad som redovisades i årsredovisningen 2005. Se vidare information i not 2 i den finansiella delen av årsredovisningen.
Diagram 2: Arbetstid fördelade på processer 2004 2006, timmar*. Exklusive tid för administration etc. timmar 1500000 1200000 900000 600000 300000 0 2004 2005 2006 Brottsbekämpning 1 245 000 1 222 000 1 278 600 Effektiv Handel 1 118 000 1 041 700 1 033 000 * Utfall Brottsbekämpning 2005 korrigerat med 6 000 timmar jämfört med ÅR 2005. Genom att ställa kostnaderna per process 3 i förhållande till nedlagd tid erhålls en timkostnad för respektive process, som i resultatredovisningen används vid återrapportering av kostnader för prestationer etc. 3 Timkostnad i processen Brottsbekämpning: 630 kr/tim (2005: 606 och 2004: 600). Timkostnad i processen Effektiv Handel: 597 kr/tim (2005: 579 och 2004: 538). Tabell 1: Verksamhetens intäkter (tkr). 2004 2005 2006 Anslagsmedel 1 315 603 1 340 165 1 380 231 Avgifter, ersättningar m.m. 43 905 37 648 34 459 Bidrag 11 956 12 180 14 497 TOTALT 1 371 464 1 389 993 1 429 187 Verksamhetens intäkter Tullverket finansieras huvudsakligen via anslagsmedel, som utgjorde 96,6 procent av intäkterna. Övriga intäktskällor utgörs av offentligrättsliga avgifter, uppdragsverksamhet, bidrag samt andra avgifter och ersättningar. De offentligrättsliga avgifter som myndigheten får disponera är förrättningsavgift, tullräkningsavgift samt vissa expeditions- och ansökningsavgifter. Dessa uppgick till 10 752 tkr, vilket är en minskning med 32 procent jämfört med föregående år. Minskningen beror i första hand på att grunden för uttag av förrättningsavgifter ändrades den 1 oktober 2005. Förändringen innebar samtidigt ett positivt beteende bland deklaran- Tabell 2: Andra intäkter än anslag, fördelat per verksamhetsgren med särredovisning av offentligrättsliga avgifter och uppdragsverksamhet (tkr)*. 2004 2005 2006 BUDGET 2006 ENLIGT RB FÖRÄNDRING 2005->2006 Brottsbekämpning 9 028 8 122 11 500 +42% Effektiv handel 46 833 41 707 37 457 10% varav Offentligrättsliga avgifter Expeditions- och ansökningsavgifter 754 691 471 500 32% Tullförrättningsavgifter 10 505 6 767 1 574 3 500 77% Tullräkningsavgifter 8 545 8 338 8 707 4 000 +4% Uppdragsverksamhet Kontroll av exportbidragsgods Jordbruksverket 12 500 13 542 11 458 12 500 15% Försäljning av vägavgiftsbevis Vägverket 466 299 305 500 +2% Tjänster för Sjöfartsverket 2 005 263 - - 100% Uppdrag för SCB 513 - - - +0% Övriga uppdrag 37 344 162-53% SUMMA 55 861 49 829 48 957 21 000 2% * Tabellens uppställning skiljer sig från föregående år. Utfall 2004 och 2005 avseende Vägavgiftsbevis och Övriga uppdrag är korrigerade jämfört med föregående år. Detaljerad uppföljning av avgiftsbelagd verksamhet enligt regleringsbrevet återfinns i not 4 i den finansiella delen av årsredovisningen. 7
terna, som lett till högre andel elektroniska dokument, och inlämning av pappersdokument på expeditionstid (jämför mål 5 under verksamhetsgren Uppbörd). Intäkter av uppdragsverksamhet avser i första hand ersättning för arbetsuppgifter som Tullverket utför på uppdrag av andra myndigheter. För Jordbruksverkets räkning utförs kontroll av exportbidragsgods m.m. och för Vägverkets räkning sker försäljning av vägavgiftsbevis för utländska fordon. Ersättningen från Jordbruksverket är reglerad till 12500 tkr i båda myndigheternas regleringsbrev. Årets intäkter uppgick till 11 458 tkr, på grund av en periodisering i slutet av föregående år. Tullverkets kostnader för arbetsuppgifterna uppgick till 16 783 tkr. Ersättning för försäljning av vägavgiftsbevis utgår med fem procent av försäljningsintäkterna enligt förordning (1997:1140) om vägavgift för vissa tunga fordon. Tullverkets ersättning uppgick 2006 till 305 tkr, vilket motsvarar cirka 16 procent av särkostnaderna för verksamheten. Övriga intäkter av avgifter och ersättningar utgörs av bland annat försäljning av tulldeklarationskurser och handböcker. Bidrag har erhållits i första hand från Europeiska kommissionen för genomförande och deltagande i internationella projekt och åtgärdsprogram samt från Kammarkollegiet och Länsarbetsnämnderna av arbetsmarknadspolitiska skäl. Det finansiella läget Utgifterna har under året underskridit tilldelat anslag med 47 344 tkr. Därmed har anslagssparandet ökat från 17 915 tkr till 65 259 tkr. En betydande del av anslagssparandet har uppkommit med anledning av att Tullverket i årets regleringsbrev fick en utökning av anslaget med 50 000 tkr, som delvis var villkorat till att användas för anställning av personal. Rekryteringsprocessen drog ut på tiden, vilket innebar att utgifterna inte motsvarar ett helt års förbrukning. I anslagssparandet ingår också vissa löneutbetalningar som har skjutits upp till 2007 till följd av att löneavtalet som löper från den 1 oktober 2006 inte är slutförhandlat. Det innehållna beloppet motsvarar uppskattningsvis 6 000 tkr. I ett längre perspektiv utgör aktiveringar och nedskrivningar av utvecklingskostnader en betydande faktor som förklaring av förändringar i anslagssparandet alternativt utnyttjande av anslagskredit. Nedskrivningen av de under första halvåret aktiverade kostnaderna för IT-stöd i brottsbekämpningsverksamheten, som uppgick till cirka 15 000 tkr, har inte lett till en motsvarande ökning av anslagsförbrukningen. Detta sker inte förrän under 2007. 4 Tullverkets särkostnader för verksamheten uppgick till 12 932 tkr (2005: 9 485 tkr; 2004: 7 614 tkr). Utfallet 2005 har räknats om, se not 2 i den finansiella delen av årsredovisningen. 5 Inkl. 8 130 tkr, som regeringen under 2005 disponerat men under 2006 ställt till myndighetens förfogande. 8
Politikområde Skatt, tull och exekution Mål Målet är att eftersträvade skatte-, tull- och avgiftsintäkter ska säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt samtidigt som enkelhet ska eftersträvas och brottslighet motarbetas. Myndigheter vars verksamhet ska bidra till målet är Skatteverket, kronofogdemyndigheterna, Tullverket och Kustbevakningen. Tullverket har genom sitt val av strategisk inriktning och betoning av enhetlighet på ett positivt sätt bidragit till att målet uppfylls. Bedömning av hur myndigheten bidragit till uppfyllandet av målet. Allt arbete inom Tullverket bedrivs med nationellt definierade ansvarsområden. Härigenom säkerställs en likformig tillämpning av tullagstiftningen. Detta i kombination med datoriserade tullrutiner och en hög grad av automatisering skapar enhetlighet och gör att verksamheten sker på ett ekonomiskt effektivt sätt. Därigenom läggs också grunden för en hög grad av rättssäkerhet. Samtliga tullbeslut, som produceras i tulldatasystemet (TDS), innehåller upplysningar om rätten till omprövning/överklagande av tullbeslut. Samtliga omprövningsärenden handläggs inom fastställd tid. Tullverket har under året fortsatt arbetet med att förenkla tullhanteringen och stor vikt har lagts vid att bekämpa den organiserade brottsligheten. Verksamhetsområde Tull Mål Att effektivt fastställa och uppbära tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas. Att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelserna om in- och utförsel av varor efterlevs. Att vid fullgörandet av sina uppgifter verka för att kostnaderna för tullprocedurerna minimeras, både för näringsliv, allmänhet och inom Tullverket, samt tillhandahålla en god service så att den legitima handeln med tredje land underlättas i största möjliga utsträckning och att det legitima varuflödet inom EU inte hindras. Målen har i huvudsak uppnåtts. När det gäller att effektivt fastställa och uppbära tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter så ligger den andel av uppbörden som är korrekt och andelen inbetald uppbörd i förhållande till debiterad uppbörd på ungefär samma nivåer som tidigare år. Däremot har det skett en viss ökning av den befarade kreditförlusten. Sammantaget gör Tullverket bedömningen att den delen av målet i huvudsak har uppnåtts. Tullverkets verksamhet har utgjort ett betydande hinder för storskalig och organiserad smuggling. Träffprocenten har ökat i den fysiska kontrollverksamheten. Mängden beslagtagen narkotika, alkohol och tobak har ökat. Detta tillsammans med en utvecklad kvalitetssäkring av företagens tullrutiner gör att myndigheten medverkar till att bestämmelserna om in- och utförselrestriktionerna efterlevs. Tullverket har effektiviserat och underlättat tullprocedurerna genom ökad elektronisk uppgiftslämning, automatklarering, kvalitetssäkring och utökade webbtjänster. Denna effektivisering och förenkling bör, enligt Tullverkets bedömning, ha lett till minskade kostnader för alla parter. Under året har också informationen till företagen utvecklats på olika sätt. Tullverket gör därför bedömningen att de vidtagna åtgärderna har inneburit en god service och underlättat den legitima handeln. Beskrivning av verksamheterna samt redogörelse för åtgärder som vidtagits för att uppnå målen. För att fullfölja sina uppdrag har Tullverket indelat kärnverksamheten i två processer, Brottsbekämpning och Effektiv Handel. Brottsbekämpning Tullverkets brottsbekämpande verksamhet verkar för att hindra illegal införsel eller utförsel av varor i den gränsöverskridande trafiken och samtidigt uthålligt och målmedvetet ingripa mot storskalig och organiserad brottslighet i denna trafik. Högst prioriterat är insatser mot den illegala införseln av narkotika, följt av insatser mot smugglingen av alkohol- och tobaksvaror. Brottsbekämpningen ska medverka till att den legala handeln kan bedrivas utan att bli utsatt för illojal konkurrens. 9
Samtidigt ska den arbeta med prevention, dvs. genom förebyggande arbete bidra till brottsreducering. Arbetet utförs i huvudsak i trafikströmmarna över stora infarter såsom hamnar i Skåne, Stockholm och Göteborg samt Öresundsbron och de stora europavägarna från Norge. Totalt passerar utrikestrafik över cirka 100 hamnar, flygplatser och gränsvägar. Objekt som ska kontrolleras utgörs av fartyg, flyg, lastbilar, containrar, järnvägsgodsvagnar, personbilar, bussar och resandes bagage från länder inom och utanför EU. Sammanlagt uppgår antalet objekt till cirka 75 miljoner. Till detta kommer gods och varor som transporteras med dessa transportmedel. År 2006 har för brottsbekämpningsprocessens del präglats av den justering av organisationen som genomfördes i april. Parallellt har arbetet med att utveckla ett IT-stöd för verksamheten inletts, ett förändringsarbete som ännu bara har påbörjats och som kommer att pågå under flera år framåt. Två produktionsprocesser Gränsskyddet består av knappt 500 personer i 60 brottsbekämpningsgrupper som arbetar med övervakning och kontroll av den gränsöverskridande trafiken vid gränsorter i syfte att upptäcka och hindra illegal ineller utförsel av varor. Den synliga närvaron av tullpersonal vid gränsorterna har även en brottsförebyggande verkan, och den bidrar till allmänhetens uppfattning om ett effektivt gränsskydd mot illegala varor. Arbetet sker i brottsbekämpningsgrupper som huvudsakligen arbetar vid orter med omfattande gränstrafik. De är specialiserade på kontroller i flyg-, gods- respektive passagerartrafik. Den fysiska kontrollverksamheten i trafiken arbetar uppdrags- och kunskapsbaserat och har stöd i information om aktuell trafik- och hotbild. I arbetet eftersträvas bra och väl fungerande kontakter med företag såsom till exempel hamnar och rederier. Tullkriminalen är ett samlat begrepp för Tullverkets planering, genomförande och uppföljning av åtgärder mot organiserad brottslighet. Totalt arbetar cirka 290 personer med analys, spaning och brottsutredning avseende storskalig och organiserad smuggling samt ekobrott och miljöbrott på tullområdet. Verksamhetsinriktningen är att lagföra huvudmännen bakom tullbrottslighet, att minska lönsamhet av brottslig verksamhet och att påtagligt störa kriminella aktiviteter. Verksamheten är nationell och personalen har hela landet som arbetsfält och arbetar i grupper sammansatta efter varje ärendes behov. Arbetet bedrivs ärendebaserat och i projektform med underrättelseverksamhet, riktade spaningsinsatser mot kriminella aktiviteter samt brottsutredning som skapar underlag för lagföring av upptäckta brott. Ärenden initieras till exempel genom tullrevision, redan gjorda beslag, upptäckta brott, underrättelseuppslag, spaningsuppslag samt genom förfrågningar om samarbete från polis, skattebrottsenheter eller samarbetspartners i utlandet. Samarbete med andra myndigheter Den omorganisation som genomfördes den 1 juli 2004 innebar bland annat att Tullverkets organisation inte hade en klar geografisk indelning, varför andra myndigheter upplevde att det var svårt att hitta rätt kontakter. En organisationsjustering av Tullverkets brottsbekämpande verksamhet genomfördes den 1 april 2006. Ett skäl till justeringen var att återbygga förlorade och förstärka befintliga kontaktytor med samverkanspartners. Respektive kompetenscenter inom brottsbekämpningsprocessen fick ett geografiskt definierat område, inom vilket man skulle ansvara för externa kontakter. Bedömningen som kan göras är att samverkan med andra myndigheter har stärkts och förbättrats under 2006. En vidareutveckling måste dock kontinuerligt ske under de kommande åren. Framför allt gäller detta inom underrättelse- och tullkriminalverksamheten. Det brottsbekämpande arbetet sker i stor utsträckning tillsammans med andra myndigheter dels inom landet, dels med utländska tull- och polismyndigheter. Det operativa samarbetet består dels i utbyte av underrättelseinformation, dels i gemensamma spanings- och utredningsinsatser i projekt och ärenden avseende grov och organiserad brottslighet. Polisen är traditionellt en naturlig samarbetspartner för Tullverket i brottsutredningar, spaningsinsatser och på underrättelseområdet. Myndigheterna deltar ofta i varandras utbildningar och på olika temadagar m.m. Under 2006 har Tullverket även varit representerat i Rikskriminalpolisens operativa råd. Denna medverkan bedöms för Tullverkets del ha stor utvecklingspotential under 2007. Tullverket har även en sambandsman vid Rikskriminalpolisen. Denne fyller en viktig funktion vad gäller samverkan och informationsutbyte. När det gäller Kustbevakningen består det operativa samarbetet av gemensamma kontrollinsatser på land och till sjöss. Underrättelsesamarbetet med Kustbevakningen sker genom det gemensamma maritima underrättelsecentret i Karlskrona. Samarbete med Åklagarmyndigheten sker dagligen i förundersökningar rörande tullrelaterad brottslighet, till exempel smuggling, där Åklagarmyndigheten är för- 10
Tabell 3: Samhällsnyttovärde för narkotikabeslag (tkr). FÖRÄNDRING 2004 2005 2006 2005->2006 Narkotikabeslag 1 865 1 740 2 177 25% varav där smugglingen bedöms som organiserad 27 31 34 10% Enligt metoden "En gräns en myndighet" 780 849 1 088 297 2 943 964 171% Samällsnyttovärde Tullverkets metod 1 297 295 1 658 051 4 436 705 168% undersökningsledare. Därutöver har kontakterna med Åklagarmyndigheten och dess nya utvecklingscenter utvecklats under året med gemensamma besök, utbildning och utvecklingsprojekt samt temadagar angående skattebrott och alkoholsmuggling. Samarbetet med Skatteverket har skett främst inom det gemensamma arbetsområdet med punktskattepliktiga varor såsom alkohol, tobak och olja. Den under året särskilt uppmärksammade alkoholinförseln via Internet, och domstolprocesser avseende beskattningen av alkohol har varit gemensamma ämnen. Under året har ett systematiskt samarbete i projektform inletts som syftar till att ingripa mot transportledet i Internethandeln med alkohol. Av naturliga skäl är det grannländerna i Norden och runt Östersjön som är mest frekventa samarbetspartners utanför landet, men samarbete förekommer även med övriga EU-länder. I det internationella underrättelsesamarbetet har Tullverket överlämnat sådan information som lett till beslag av större kvantiteter. Samhällsnyttovärdet av sådana beslag kan beräknas till 350 miljoner kronor. Resultat Antalet beslag och omhändertaganden har ökat. Ett skäl till detta var tillslag mot den så kallade Internethandeln med alkohol, vilken förefaller i stort sett ha upphört i slutet av året. Tillgången på narkotika är enligt utomstående bedömare svårbedömd. Sjunkande priser i konsumtionsledet samtidigt som antalet beslag ökat pekar på en ökad tillgänglighet. Dock finns undersökningar som visar att under 2000-talet har konsumtionsökningen avstannat och enligt vissa källor till och med minskat1. Tullverkets brottsbekämpande åtgärder beslag av varor och ingripanden mot kriminella har under året i ökad utsträckning försvårat för varorna att nå den svenska illegala marknaden. Både antalet beslag, mängden beslagtagen narkotika och utslagna/stör- Tabell 4: Schablonberäknat skattebortfall av alkohol- och tobaksbeslag (tkr). FÖRÄNDRING 2004 2005 2006 2005->2006 Alkohol/tobak 49 406 45 784 54 101 18% da kriminella nätverk har ökat. Resultatet åskådliggörs i tabellerna 3 och 4 där beslagsmängderna omräknat i samhällsnyttovärde och skattebortfall visar en kraftig ökning för narkotika, men inte lika kraftig för alkohol. Samhällsnyttovärdet är ett mått på Tullverkets effektivitet vad gäller bekämpning av insmugglad narkotika, dopningsmedel och punktskattebelagda varor som alkohol och tobak. För beräkningen kan användas två olika modeller. Den ena som användes i SOU 1998:18 En Gräns en myndighet eller den andra, i Tullverket vedertagna, modellen Tullverkets metod för beräkning av samhällsnyttovärde. Skillnaderna i beräkningsgrunderna för dessa två modeller bygger i allt väsentligt på att utredningen begränsat antalet preparat till opiater, amfetamin, kokain och cannabis. I Tullverkets modell beräknas samhällsnyttovärdet på fler preparat såsom, LSD, ecstasy, kat, narkotiska läkemedel och dopningsmedel. Effektiv Handel Effektiv Handel verkar för den legala kommersiella godstrafiken. Syftet med processen är att genom kvalitetssäkring utveckla och vidmakthålla Tullverket som en effektiv länk i utrikeshandelskedjan, att på ett så smidigt sätt som möjligt ta in korrekt uppbörd, säkerställa att in- och utförselrestriktioner efterlevs och se till att underlag för utrikeshandelsstatistiken lämnas. Processen Effektiv Handel arbetar med kvalitetssäkring genom tullsystemet Servicetrappan. 1 CAN-rapport 98 Drogutvecklingen i Sverige 2006, sidan 111-113. 11
Figur 1: Processindelning. PROCESSEN EFFEKTIV HANDEL Produktionsprocess: 1. Kvalitetssäkrat flöde Delprocesser Före gränspassage Vid gränspassage Efter gränspassage Produktionsprocess: 2. Övrigt flöde Delprocesser Före gränspassage Under gränspassage Efter gränspassage Två produktionsprocesser Vad som ryms i respektive delprocess kan översiktligt beskrivas på följande sätt: 1. Kvalitetssäkrat flöde Före gränspassage: Arbete med kvalitetssäkring av företagens tullrutiner inklusive säkerhetscertifiering och tecknande av överenskommelser med företag om samverkan mot tullbrottslighet. Vid gränspassage: Insatser som hänförs till gränspassagen för kvalitetssäkrade företags varor. Efter gränspassage: Löpande uppföljning av kvalitetssäkrade företags varuflöden och kvalitetsrevisioner. 2. Övrigt flöde Före gränspassage: Informationsinsatser av olika slag för att stödja företagens möjligheter att lämna korrekta uppgifter till Tullverket samt tillståndsfrågor och analysverksamhet. Under gränspassage: Tullklarering av varor i samband med gränspassage. Efter gränspassage: Eftergranskning och tullrevision. Ärendevolymer Totala ärendemängden har minskat obetydligt jämfört med 2005. Beträffande importärendena har en inbördes förändring av ärendemängden skett såtillvida att antalet förenklade deklarationer och deklarationer enligt normalförfarandet minskat medan antalet kompletterande deklarationer ökat. Orsaken kan tillskrivas ökningen av det kvalitetssäkrade flödet och användningen av lokalt klareringsförfarande. Den förenklade deklarationen ersätts då med en notering i företagets bokföring, som sedan följs av en kompletterande deklaration. Detta innebär en förenkling både för företagen och Tullverket eftersom färre elektroniska deklarationer behöver hanteras. Förändringen innebär att Tullverkets arbete för att öka det kvalitetssäkrade flödet har givit ett synligt och positivt resultat när det gäller importärendena. Under 2006 har antalet automatklarerade ärenden ökat marginellt, knappt en procentenhet. Beräkningen är gjord på totala ärendemängden, dvs. inklusive blankettärenden som inte kan komma ifråga för automatklarering. Av de ärenden som översänds till Tullverket elektroniskt, och för vilka klarering samtidigt begärs, automatklareras 90 procent. Den höga nivån är helt i linje med Tullverkets målsättning. Åtgärder som vidtagits för att uppnå målen Tullverket har prioriterat utveckling av metoder och manualer inom underrättelseområdet och teknikområ- Tabell 6: Andel automatklarerade och manuellt klarerade import- och exportärenden. 2004 2005 2006 Automatklarerade 78% 84% 85% Manuellt klarerade 22% 16% 15% Tabell 5: Total ärendemängd (antal ärenden). 2004 2005 2006 FÖRÄNDRING 2005->2006 Förenklad deklaration, import 842 000 718 000 645 000 10% Normalförtulling, import 757 000 824 000 781 000 5% Kompletterande deklaration, import 1 055 000 1 050 000 1 121 000 7% Transitering, påbörjad i Sverige 289 000 225 000 230 000 2% Transitering, avslutad i Sverige 152 000 133 000 135 000 2% Exportdeklaration 2 041 000 1 878 000 1 909 000 2% TOTALT 5 136 000 4 828 000 4 821 000 0% 12
det. Exempel härpå är inrättandet av särskilda befattningar för strategisk analys samt implementering av hemlig teleövervakning. Samtidigt har ledarskapet inom Tullverkets brottsbekämpning gjorts tydligare. Genom en justering av organisationen har kontakter och operativ samverkan med andra brottsbekämpande myndigheter underlättats. Tullverket har under året arbetat intensivt för att hantera de större förändringar inom tullområdet som vi ser kommer på sikt. Dessa gäller nationella krav på förändringar, behov av modernisering av IT-systemen samt förändringar på internationell nivå. Tullverket bedömer att flera internationella förändringar kan medföra ökade kostnader för det svenska näringslivet, varför vi har arbetat för att påverka utvecklingen i en riktning som ligger i linje med vår vision om en modern och serviceinriktad tullmyndighet. Alla dessa långsiktiga förändringar av IT-stödet hanteras inom projektet CTS Customs Trade System, vilket beräknas pågå till minst 2013. I projektet ingår flera större delprojekt, bland annat ECS (Export Control System) och NU (Ny uppgiftslämning). ECS syftar till att begränsa bedrägerier i samband med indirekt export, dvs. då ett exporttullkontor och utförseltullkontor är belägna i två olika medlemsländer. Det nya uppgiftslämnandet är föranlett av den översyn som skett av enhetsdokumentet. Tullverket har under året fortsatt förberedelserna inför att det nya regelverket om godkända ekonomiska operatörer (AEO) ska börja gälla den 1 januari 2008. Det nya regelverket innebär att företag som har verksamhet som är berörd av tullagstiftningen kan ansöka om att få AEO-status. För att uppnå denna status måste företaget uppfylla ett antal villkor som rör laglydighet, bokföring, solvens och säkerhet/skydd. Den som blir AEO ska omfattas av lättnader och förenklingar. I den av Europeiska kommissionen ledda Tullkodexkommittén har det under hela året pågått ett arbete med att ta fram en förordning som ska reglera denna nya gemensamma modell för certifiering. Förordningen 1875/2006 publicerades slutligen den 19 december. Tullverket har varit engagerat i detta arbete med syfte att erfarenheter från Tullverkets modell med certifiering i Servicetrappan skulle beaktas vid införandet av den gemensamma modellen. Detta engagemang har också tagit sig uttryck i att Tullverket har deltagit i ett pilotprojekt tillsammans med ett företag inom ramen för det av Europeiska kommissionen samordnade pilotarbetet för införandet av AEO. Tullverket har i slutet av året tillsammans med några av de andra medlemsstaterna i EU inlett ett gemensamt arbete för att utbyta erfarenheter kring införandet av AEO. Under året har också ett utvecklingsprojekt arbetat med att genomföra en anpassning av kvalitetssäkringsarbetet till den gemensamma modellen för certifiering, AEO. Projektet innebär också en ny standard för kvalitetssäkringen. Tullverkets förberedelsearbete rörande AEO kommer att fortsätta under det kommande året. Tullverket har fortsatt arbetet med att förenkla tullhanteringen för de företag som vill delta i det kvalitetssäkringsarbete som bedrivs i samverkan med Tullverket och som medför möjligheten att bli certifierad i Servicetrappan. Tullverkets kvalitetssäkringsprocess syftar alltså både till att företagen ska kunna uppnå en certifiering och att få en enklare tullhantering. Certifieringarna resulterar i att en allt större mängd av varuflödet går i ett kvalitetssäkrat flöde. Certifieringarna ger förutsättningar för att de uppgifter som företagen lämnar är av hög kvalitet eftersom företaget i samverkan med Tullverket har kvalitetssäkrat sina rutiner, vilket innebär att Tullverket inte tar ut varorna för kontroll. Därmed minskar störningarna i varuflödet. Under slutet av 2006 har vi sett en ökning av det kvalitetssäkrade flödet, vilket också har varit en viktig målsättning under året. I december stod det kvalitetssäkrade flödet för 43 procent (27 procent 2005) av det totala flödet. Under året har Tullverket tagit emot 72 ansökningar (51 stycken 2005) om certifiering, de flesta genom spontana ansökningar från olika företag. Under samma period har vi genomfört 61 kvalitetssäkringar (43 stycken 2005) och 11 säkerhetscertifieringar (9 stycken 2005). Vid utgången av 2006 var totalt 237 företag certifierade. Tullverket har granskat effektiviteten i kvalitetssäkringsprocessen samt beslutat om förbättringar som i huvudsak ska genomföras nästa år. De flesta av dessa tar sikte på att korta arbetsprocessen för kvalitetssäkring med bibehållen kvalitet, samt att minska den interna administrationen kring arbetet. I december 2006 trädde förändringen om nytt uppgiftslämnande i kraft. Detta har hanterats inom ramen för projektet CTS. Näringslivet har deltagit i utvecklingen samt löpande fått information. Tullverket har informerat på ett stort antal träffar med företagen, vid utbildningar, i nyhetsbrev, i TullSvar, på klareringsexpeditionerna samt på tullverket.se. I den mån det har varit möjligt har vi också hjälpt företagen direkt, framförallt på klareringsexpeditionerna. Detta har föregåtts av en intern utbildning angående förändringarna. Tullverket har stängt klareringsexpeditionen i Högen under året. Stängningen föregicks av information till berörda företag. Dessa företag vänder sig nu till klareringsexpeditionerna i Svinesund eller Hån. 13
Den övriga informationen till företagen har vidareutvecklats, bland annat genom ett ökat utbud av broschyrer, informationsträffar och utbildningar. Viss information sker gemensamt med andra myndigheter, till exempel för nystartade företag. Tullverket har också effektiviserat sin informationstjänst, TullSvar, vilket har lett till kortare svarstider. Tullverket har också satsat på att informera om elektroniskt uppgiftslämnande eftersom detta medför lättnader både för företagen och för myndigheten. Tullverket har under året vidareutvecklat TID Tullverkets Internetdeklaration, i först hand för att anpassa TID till det nya uppgiftslämnandet. Samtidigt har vissa funktioner förbättrats, till exempel skapat möjligheter att i vissa lägen kopiera text för att återanvända senare samt förbättrat hjälptexterna. Översynen av tillståndsmallar har fortsatt inom ramen för ett projekt som syftar till att ta ett helhetsgrepp över hela tillståndsprocessen och informationen i samband med tillståndsgivning. Tullverket har under året omarbetat tio tillståndsmallar så att de är mer användarvänliga. Tullverket har idag generellt handläggningstider under tre veckor för alla tillstånd. Som ett led i att stärka konkurrensneutraliteten ytterligare har Tullverket under 2006 ökat antalet tullrevisioner jämfört med föregående år. Samarbetet inom olika delar av kärnverksamheten har förbättrats med syfte att planera gemensamma åtgärder för att bekämpa ekonomisk brottslighet. Tullverket har även arbetat för att stärka kopplingen mellan efterkontrollverksamheten och informationsverksamheten, så att fler företag som vi upptäcker gör fel kan få information och utbildning för att förbättra sig. När det gäller immaterialrättsintrång har under året 327 ansökningar från olika rättighetshavare handlagts och 660 ingripanden har gjorts. Tullverket har deltagit i en internationell aktion på detta område. För att sprida kunskapen om immaterialrättsintrång har riktad information förmedlats till Tullverkets tjänstemän inom SMT (Samverkan mot tullbrottslighet) på de tre huvudorterna Stockholm, Göteborg och Malmö. SWEDAC, the Swedish Board for Accreditation and Conformity Assessment, är ansvarig myndighet för samordningen av marknadskontrollen i Sverige. Samordningen sker bland annat i Marknadskontrollrådet som är en sammanslutning av myndigheter i vilken även Tullverket ingår. Tullverket har under året deltagit i Marknadskontrollrådets möten vad beträffar produktsäkerhetskontroll. Tillsammans med Konsumentverket, Arbetsmiljöverket och Sjöfartsverket arbetar Tullverket med att ta fram rutiner för samverkan kring kontroll av att produkter som importeras från tredje land är i överensstämmelse med reglerna för produktsäkerhet. Redovisning av hur företag och allmänhet ser på servicenivån och bemötandet. Tullverket har år 2006 genomfört enkäter i två omgångar för att mäta om företagskunderna är nöjda med den service vi ger till dem. Vi har valt att genomföra dessa inom områdena distansmötet (TullSvar), klareringsexpeditioner, kvalitetssäkring samt tillståndhantering. I varje enkät har vi mätt tillgänglighet, bemötande, effektivitet samt kompetens. Ett slumpmässigt urval av kunder har besvarat enkäterna, och dessa har i alla fyra områdena gett ett gott betyg till Tullverkets service. Via enkäterna har vi fått ett material att gå vidare med för att utveckla Tullverkets service och vårt bemötande ytterligare. Våra tre målgruppsägare (för grupperna ombud, certifierade operatörer respektive övriga företag) har under året fortsatt sitt arbete med att tillvarata kundernas åsikter, bland annat genom mindre enkäter. Även i dessa ger kunderna överlag Tullverket ett gott omdöme. Tullverket samarbetar också med näringslivet via flera olika samverkansgrupper som träffas regelbundet. Här får kunderna möjlighet att uttrycka sina åsikter och ta upp sina problem, vilket upplevs som positivt. Någon undersökning av hur allmänheten eller företag ser på brottsbekämpningsprocessens servicenivå och bemötande har inte gjorts under 2006. Däremot kan Tullverkets konstatera att antalet skriftliga klagomål som kommit in under året är få (se övriga mål och återrapporteringskrav sid 42). 14
Verksamhetsgren In- och utförselrestriktioner Mål 1 För att förbättra urvalet av objekt i den fysiska kontrollverksamheten och därmed öka träffsäkerheten i arbetet ska arbetsmetoderna vidareutvecklas. Målet är uppfyllt. Arbetsmetoderna har vidareutvecklats, se under Utveckling av arbetsmetoder, vilket lett till förbättrat urval och ökad träffsäkerhet. Antal rapporter avseende olovlig in- och utförsel och totalt. Antalet rapporter har ökat under året till följd av ökade insatser mot Internethandel av alkohol samt narkotikakontroll i postflödet (se tabell 7). Kostnad för kontrollen, totalt och genomsnittligt per kontroll. Träffsäkerheten i Tullverkets fysiska kontrollverksamhet mäts genom att ställa antalet rapporter om olovlig in- eller utförsel som upprättats i relation till antalet kontrollerade objekt. Resursinsatsen är i huvudsak oförändrad jämfört med 2005. Antalet kontrollerade objekt har däremot ökat på grund av dels insatser mot narkotika i postflödet, dels scannerkontroller av container och lastbilar. Antalet fysiska kontroller har ökat med tolv procent och antalet rapporter med 27 procent. Den genomsnittliga kostnaden per kontroll har således minskat samtidigt som träffprocenten har blivit bättre (se tabell 8). Träffprocenten har ökat under 2006. Förändringen i utfallet kan härledas till att urvalet av kontrollobjekt har förbättrats. Denna förbättring har sin grund i de åtgärder som har satts in för att utveckla arbetsmetoderna. Som exempel kan nämnas att kontrollgruppernas underrättelsefunktion har börjat finna sina arbetsformer Tabell 7: Totala antalet rapporter om olovlig in- och utförsel. FÖRÄNDRING 2004 2005 2006 2005->2006 Ordningsförelägganden* 1 019 358 439 23% Smuggling alkohol, tobak och andra varor 2 571 2 087 2 400 15% Smuggling narkotika och dopningsmedel 1 865 1 740 2 177 25% Summa rapporter med beslag 5 455 4 185 5 016 20% Övriga rapporter 85 177 193 9% TOTALT ANTAL RAPPORTER** 5 540 4 362 5 209 19% * Kan tillämpas vid smuggling av mindre mängder alkohol och tobak och brottet erkänns. ** Här ingår även beslag som sker i samband med bl.a. brottsutredning. Tabell 8: Total kostnad och genomsnittlig kostnad per kontroll i den fysiska kontrollverksamheten. FÖRÄNDRING 2004 2005 2006 2005->2006 Total kostnad för fysisk kontroll*/** (tkr) 235 469 218 870 223 751 2% Antal kontrollerade objekt 118 847 81 983 92 078 12% Antal rapporter om olovlig in- och utförsel 5 239 3 885 4 921 27% Genomsnittskostnad per kontroll, kr/st 1 981 2 670 2 430-9% Träff 4,4% 4,7% 5,3% 13% * 2005 års kostnader är omräknade, se not 2 i den finansiella delen. ** Här redovisas tid och resultat för kontrollvisitationer av transportmedel, godskontroll och kontroll av personers bagage. 15
och att man i den uppdragsstyrda kontrollverksamheten tar hänsyn till när förhöjd risk föreligger för smuggling. Detta gäller i synnerhet för den frekventa illegala alkoholinförseln. En ytterligare orsak är att återkopplingen av underrättelseinformation, som bildar underlag för urvalsprofiler, från tullkriminalens projekt också har medverkat till att urvalsprocessen förbättrats under året. Under 2006 genomfördes en justering av organisationen inom gränsskyddsverksamheten så att respektive kompetenscenter har ett operativt ansvar för kontroller inom ett geografiskt område, dock med bibehållet nationellt trafikflödesansvar. De arbetsmetoder som infördes 2004 med projektstyrd tullkriminalverksamhet, uppdragsstyrd och projektinriktad kontrollverksamhet inom gränsskyddet har konsoliderats under 2006 och visar goda resultat. Under 2006 genomfördes ett projekt tillsammans med Polisen med syfte att Tullverket i egen regi skulle ta ansvar för teleavlyssning och teleövervakning. Resultatet blev positivt och Tullverket kommer därför från och med 2007 att genomföra telefonavlyssning och teleövervakning. Under 2006 har två strategiska analysbefattningar inrättats per kompetenscenter i Stockholm, Göteborg och Malmö. Dessa analytiker utför strategiskt underrättelsearbete kopplat till respektive kompetenscenters trafikflödesansvar men i ett nationellt perspektiv. Verksamheten utförs på uppdrag från både process- och kompetenscenterledning. Utifrån en kontinuerlig bevakning av respektive trafikflöde produceras både aktuella hotbilder och en årlig strategisk analys av dessa flöden. Den strategiska underrättelseverksamheten ska även delta i arbete med Tullverkets nationella hotbild. Tullverket har under 2006 slutfört operation Fireball. Syftet med operationen var att kartlägga omfattningen av vapensmuggling till EU, i första hand från Östeuropa. Inom projektet arbetades fram en rad urvalskriterier för kommersiella sändningar som tillämpades under genomförandet av operationen. Erfarenheterna från denna operation och övriga operationer som Sverige deltagit i kommer att utnyttjas i den egna verksamheten. Det till alla delar största utvecklingsprojektet inom processen är systemet Tiger, som ska stödja hela verksamhetens arbete, från urval och kontroll, planering, analys och underrättelse, via spaning vidare till brottsutredning. Projektet fick under 2006 temporärt avbrytas sedan Datainspektionen haft invändningar mot systemutformningen med hänsyn till Personuppgiftslagen (1998:204). Under 2007 kommer utvecklingen av systemet att påbörjas igen, och inleds då med de utredningsrelaterade funktionerna. Mål 2 Utveckling av arbetsmetoder. För att förhindra illegal införsel av narkotika ska åtgärder beträffande narkotikasmugglingen ges högsta prioritet samt effektiviseras. Bekämpning av den organiserade narkotikasmugglingen ska därvid prioriteras. Målet är att mängden beslagtagen narkotika ska öka samtidigt som Tullverkets aktiviteter i preventivt syfte ska ha minst samma omfattning som tidigare. Målet är uppfyllt. Under året har en markant ökning av beslagtagen narkotika gjorts för flertalet preparat, medan en nedgång kan noteras för ett par preparat. När det gäller preventiva aktiviteter har insatsen minskat beträffande synligheten i trafiken, medan den ökat ifråga om informationsverksamhet och kvalitetssäkring. Det senare en avsiktlig förändring för att öka samarbetet med företag. Narkotikabekämpningen har under året haft högsta prioritet. Kontrollinsatser har styrts mot flöden och gränsorter som haft den tydligaste hotbilden vad gäller införsel av narkotika och dopningsmedel. Inom projektverksamheten vid tullkriminalen har narkotikaärenden prioriterats i första hand. Såväl antalet beslagstillfällen som beslagtagna mängder där smugglingen bedöms som organiserad har stadigt ökat under de tre senaste åren. Kvantiteter och typ av beslagtagen narkotika. Under 2006 har en markant ökning skett av beslagtagen mängd av opium, heroin, kokain, ecstasy och flunirazepam (rohypnol). I vissa fall är ökningen flera hundra procent. Däremot har det skett en nedgång av beslagtagen mängd av cannabis och amfetamin. Ökningen av antalet beslag har i huvudsak skett vid kontroll av postflödet. Dessa beslag består oftast av mindre mängder till skillnad från beslagen som sker i personbilsflödet eller i det kommersiella transportflödet. Tabell 9 visar mängden beslagtagen narkotika satt 16
i relation till föregående år. Förändringen, uttryckt i nedgång eller uppgång, kan vara resultat av en särskild inriktning eller prioritering på kort sikt. Långsiktigt arbete är inte lika lätt att upptäcka i förändringen mellan två år, spårbarheten är mindre. För att årsvisa jämförelser ska vara ändamålsenliga måste man även kunna sätta in resultat i ett längre perspektiv och redovisa förändringar över längre tidsperioder. Ett sådant exempel är att jämföra utvecklingen av amfetamin- och heroinbeslagen under 2006. Nedgången i amfetaminbeslagen mellan 2005 och 2006 måste ses i ett längre perspektiv. Det kan vara en temporär nedgång som kan förklaras med frånvaron av några få enskilda större beslag eller förändrade smugglingsvägar/-metoder, samt att vissa kriminella nätverk tillfälligt fått en nedgång i sin verksamhet. Den senare anledningen är trolig med hänsyn till att Tullverket under en följd av år styrt betydande resurser mot insmuggling av amfetamin från Estland, Litauen och framför allt Polen. Sedan 1999 har en kunskapsbas om smugglingsvägar och kriminella nätverk systematisk och metodiskt byggts upp. Det har fått ett direkt genomslag i Tullverkets resultat med en kontinuerlig uppgång av beslagtagen mängd amfetamin. Flera kriminella nätverk verksamma inom amfetaminhantering har också kunnat identifierats samt i vissa fall slagits bort från marknaden. En betydande del av arbetet har skett i samverkan med svensk polis och utländska myndigheter i de aktuella länderna. Utan en väl fungerande samverkan hade resultaten överhuvudtaget inte kunnat nås. Ökningen av heroinbeslagen är resultatet av att Tullverket under 2006 har haft en uttalad inriktning att styra resurser mot heroinsmugglingen. Det återstår dock att se om uppgången kan fortsätta över en längre tid eller om det rör sig om en tillfällig ökning. Den omfattande uppgången av beslagtagen mängd kokain, ecstasy och flunitrazepam (rohypnol) är resultat av ett fåtal mycket stora beslag. Vad gäller kokain gjordes två stora beslag i Göteborg under 2006, cirka 1 100 kilo respektive 200 kilo. Det är viktigt att understryka att få stora beslag inte kan tas som intäkt för en utveckling mot ökad mängd beslagtagen narkotika. Men det är också viktigt att framhålla i det här sammanhanget att just dessa beslag är resultat av väl fungerande underrättelsearbete. Vad gäller dopningsmedel så är situationen likartad med ett rekordbeslag i Stockholm under februari 2006. I ett projekt inom tullkriminalverksamheten kunde tillslag göras mot en illegal fabrik i Stockholm som tillverkade dopningsmedel. Beslaget i sig är det enskilt största som någonsin har gjorts av Tullverket eller annan myndighet i Sverige. Antal beslagstillfällen. Antal beslagstillfällen där smugglingen bedöms som organiserad. Ökningen av antalet beslag har i huvudsak skett vid kontroll av postflödet. Dessa beslag består oftast av mindre mängder, till skillnad från beslagen som sker i Tabell 9: Narkotika- och dopningsbeslag. 2004 2005 2006 FÖRÄNDRING 2005->2006 % FÖRÄNDRING 2005->2006 kg/st/l Cannabis (kg) 533 833 465-44% -368 Kat (kg) 8 990 6 009 5 714-5% -295 Opium (kg) 18 22 39 81% 17 Heroin (kg) 17 9 66 633% 57 Amfetamin (kg) 195 304 232-24% -72 Kokain (kg) 21 27 1 351 4904% 1 324 Ecstasy (tabl) 151 313 72 819 258 979 256% 186 160 Flunitrazepam (tabl) 119 663 102 337 428 558 319% 326 221 Dopningsmedel (tabl) 270 584 97 021 203 669 110% 106 648 Dopningsmedel (L) 14,0 7,5 39,4 425% 31,9 17
Tabell 10: Antal narkotikabeslag och samhällsnyttovärde (tkr). 2004 2005 2006 FÖRÄNDRING 2005->2006 Narkotikabeslag 1 865 1 740 2 177 25% varav där smugglingen bedöms som organiserad 27 31 34 10% Enligt metoden "En gräns en myndighet" 780 849 1 088 297 2 943 964 171% Samhällsnyttovärde Tullverkets metod 1 297 295 1 658 051 4 436 705 168% personbilsflödet eller i det kommersiella flödet. Utvecklingen av de kriminella nätverken kan sägas vara konstant. Det rör sig om nätverk snarare än fasta organisationer där var och en har sin tilldelade arbetsuppgift. Bilden är den att det rör sig om grupper eller individer som från gång till annan tillsammans använder varandras kompetenser för att genomföra en smugglingsoperation. Stundens behov styr vem och vilka som samarbetar och bildar ett nätverk. Givetvis finns ett fåtal undantag som kan sägas vara mer fasta organisationer som har en längre livslängd och där mycket av den efterfrågade kompetensen finns inom gruppen. Flera nätverk är också verksamma inom flera områden, vilket märks i att de hanterar olika narkotiska preparat, men även högbeskattade varor som cigaretter och alkohol. Under 2006 har vidareutvecklingen av tullkriminalens organisation, arbetsmetoder och tekniska stöd fortsatt. Den 1 april 2006 genomfördes en justering av den befintliga brottsbekämpningsorganisationen, vilket medförde en förstärkt och tydligare ledning av tullkriminalverksamheten på operativ nivå. Organisationsjusteringen har även fått positiva konsekvenser i form av etablering av och förbättring av samverkansformer med utländska myndigheter, men framför allt med nationella samverkanspartners som olika polismyndigheter. Samtidigt har utvecklingen av projektverksamheten inom tullkriminalverksamheten fortsatt med oförminskad styrka. Projektverksamheten är en arbetsform som används för att mer systematiskt och metodiskt bekämpa de kriminella nätverk som är verksamma inom den organiserade smugglingen av narkotika. Arbetsformen innebär att tullkriminalens olika kompetenser (analys, spaning och brottutredning) används i samma ärende. Sättet att arbeta har till stor del varit effektivt. För tullkriminalverksamheten har som nämts nya arbetsmetoder utprovats under 2006. Här avses ett utvecklingsprojekt, avseende teleavlyssning och teleövervakning. Verksamheten bedömdes vara så pass effektiv och framgångsrik, att Tullverket beslutade att permanenta arbetsmetoden som en del av Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Varje enskilt ärende kräver beslut av domstol. Sammantaget har ovan beskrivna faktorer inverkat positivt på tullkriminalverksamheten. Genom en förbättrad operativ styrning i enskilda ärenden, upparbetade kontaktvägar för extern samverkan och nya arbetsmetoder, har 28 kriminella nätverk identifierats under 2006 (42 stycken 2005) och 23 kriminella nätverk (15 stycken 2005) bedöms vara utslagna eller har fått sin verksamhet allvarligt störd. Detta har också lett till en viss ökning av antalet beslag där smugglingen bedöms vara organiserad. Prioritering på nationell nivå inom tullkriminalverksamheten är ett förbättringsområde, detta görs idag genom tullkriminalens operativa råd där representanter från samtliga tullkriminalavdelningar deltar. Rådets uppgift, mandat och styrning från processledningen måste dock ses över för att möjliggöra en tydligare prioritering mellan ärenden och projekt. Syftet är att i ett nationellt perspektiv uppnå bästa möjliga resursoch kompetensutnyttjande. Med andra ord så är det viktigt att de olika tullkriminalavdelningarna ses som en nationell styrka som arbetar med rätt saker på rätt sätt. En jämförelse mellan Tullverkets beslag och Polisens 1 beslag visar att mängderna ligger i samma storleksordning. Att förändringar mellan åren i huvudsak följer varandra är en trend som fortsätter 2006. Kustbevakningen har i fyra fall samverkat med Tullverket vid narkotikabeslag och de beslagtagna mängderna ingår i Tullverkets redovisning. Tullverket gör färre antal beslag än Polisen, men de enskilda beslagen är i flera fall förhållandevis stora. De större beslagen i Tullverket sker i huvudsak vid eller i anslutning till gränspassering, då partierna vanligen fortfarande har en hög renhetsgrad inför kommande vidareförsäljning i mindre partier inne i landet. Be- 1 Uppgifterna om Polisens beslag är hämtade ur deras beslags- och analysregister. 18
Tabell 11: Beslag av Polisen, Tullverket och Kustbevakningen. ÅR 2001 2002 2003 2004 2005 2006 FÖRÄNDRING 2005 -> 2006 Cannabis polis 480 393 514 350 830 342-59% Cannabis tull 311 531 537 530 833 465-44% Total kg 791 924 1 051 880 1 663 807-51% Amfetamin polis 150 199 177 245 268 180-33% Amfetamin tull 96 149 181 195 304 232-24% Total kg 246 348 358 440 572 412-28% Heroin polis 11 31 5 17 10 39 290% Heroin tull 29 36 11 17 9 66 633% Total kg 40 67 16 34 19 105 453% Kokain polis 14 7 13 8 6 7 17% Kokain tull 29 36 29 21 27 1351 4904% Total kg 43 43 42 29 33 1 358 4015% Ecstasy polis 39 838 64 116 28 769 211 549 51 760 38 322-26% Ecstasy tull 57 550 24 768 42 359 151 313 72 819 258 979 256% Total doser 97 388 88 884 71 128 362 862 124 579 297 301 139% Flunitrazepam polis 111 274 153 521 69 705 37 608 748 532 7 475-99% Flunitrazepam tull 25 087 659 300 55 127 119 663 102 337 428 558 319% Flunitrazepam kustbev. 0 0 0 0 12 600 0-100% Total tabletter 136 361 812 821 124 832 157 271 863 469 436 033-50% Polisens uppgifter t.o.m. år 2005 är reviderade i januari 2007, uppgifter avseende 2006 är preliminära. slagtagen mängd narkotika av Tullverket, Polisen och Kustbevakningen ger endast en indikation på tillgången i landet, men de ger ingen säker bild av situationen på den svenska narkotikamarknaden. Beskrivning av vilka åtgärder som vidtas i preventivt syfte samt hur detta arbete kan förbättras ytterligare. Tullverket arbetar huvudsakligen med att försvåra genomförandet av brottsliga aktiviteter, genom att befinna sig på den potentiella platsen för brotten, men även med informationsverksamhet för att påverka attityder till droger och annan tullbrottslighet och på så sätt bidra till en minskad brottsbenägenhet och ökad acceptans för lagstiftning och restriktioner. Stora insatser görs genom en tydlig närvaro och synlighet i trafikflödena. Uniformerad personal som bemannar gränsöverfarter och där utför kontroller bidrar starkt till preventiva effekter. Vidare genomförs också aktiviteter för kvalitetssäkring i Servicetrappan/Stair- Sec och samverkansöverenskommelser med näringslivet mot tullbrottslighet (SMT). Den planerade externa informationsverksamheten riktad mot näringsliv och allmänhet har ökat under 2006 och uppgår till 30 000 timmar. Den justering av organisationen som genomfördes under 2006 har bland annat lett till en ökad bemanning av de funktioner som ska svara för detta arbete vilket skett på bekostnad av synligheten i trafikflödena. Samverkan mot tullbrottslighet (SMT) innebär att tull och näringsliv kommer överens om gemensamma åtgärder mot narkotikasmuggling och andra brott mot tullagstiftningen. SMT-överenskommelserna sker dels inom ramen för kvalitetssäkringsarbetet i Servicetrappan, dels med andra företag som anses betydelsefulla för Tullverket ur brottsbekämpningssynpunkt. Antalet överenskommelser uppgick under 2006 till 245. StairSec är också en del av Servicetrappan och utgör ett program för logistiksäkerhet och för att möta hotet om terroristattacker samt att förebygga gränsöverskridande brottslighet. Ambitionen är att skapa säkerhet och smidighet i alla legala transportled från det att varorna packas till att de lastas av vid slutdestinationen. Under 2006 inleddes arbetet med att se över målgrupper, mål och strategier för Tullverkets antidrog- 19
Tabell 12: Antal timmar för förebyggande verksamhet. FÖRÄNDRING FÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2004 2005 2006 2005->2006 Informationsverksamhet, kvalitetssäkring m.m. 18 000 15 000 30 000 100% Synlighet i trafikflöden 392 500 375 000 341 000-9% arbete. Ambitionen är att under våren 2007 integrera informationen på nodrugs.se i tullverket.se. Den vänder sig i första hand till vuxna som arbetar med unga inom skolor, föreningar, idrottsrörelsen och övriga organisationer. Mål 3 Åtgärder för förhindrande av storskalig eller frekvent illegal införsel av alkohol- och tobaksvaror ska ges hög prioritet. Målet har uppfyllts. Tullverket har avsatt betydande resurser för bekämpningen av den frekventa alkoholsmugglingen. De beslagtagna mängderna av alkoholprodukter har ökat kraftigt jämfört med 2005. Insatserna har systematiserats för att få en långsiktig verkan. Detta har bland annat skett genom att ett större antal kontrolloperationer genomförts i samverkan med Polisen för att komma åt den frekventa införseln. Detta samarbete har skett i enlighet med de två myndigheternas gemensamma handlingsplan mot den illegala alkoholinförseln. Särskilda insatser mot den så kalllade Internetalkoholen har genomförts och bland annat därför har merparten av aktörerna på Internet avslutat sin verksamhet och införseln i denna form har näst intill upphört. Beslagtagna mängder och varuslag samt beslagsvärdet mätt som skattebortfall. De beslagtagna mängderna alkohol har ökat kraftigt 2006 beroende på de insatser som gjorts mot den frekventa införseln och mot Internetbeställd alkohol. Tullverket har tillsammans med Polisen en gemensam handlingsplan för att bekämpa den frekventa illegala införda alkoholen. Under 2006 genomfördes i nära samarbete med länspolisen i Skåne tio kontrollaktiviteter för att utveckla samarbetet och för att förhindra den frekventa alkoholsmugglingen. Tullverket har också genom handlingsplanen etablerat kontakt med övriga länspolisorganisationer, där målet är att vid en införsel av alkohol som betraktas som kommersiell ska polismyndigheten informeras på hemorten för att dessa ska ha kännedom att man på hemorten har en eller flera personer som hanterar större mängder illegal alkohol. Den frekventa införseln står idag för en betydande mängd av den totala beslagtagna alkoholen i Tullverket. I samarbete med Rikspolisstyrelsen kommer arbetet mot den frekventa illegala alkoholen fortsätta och intensifieras 2007. Enligt uppgift från Polisen kan de inte redovisa någon statistik. Tullverkets beslag av Internetbeställd alkohol har ökat kraftigt under 2006. Under året beslagtogs 44 457 Tabell 13: Alkohol- och tobaksvaror, mängd och skattebortfall. ALKOHOLSLAG OCH MÅTTENHET 2004 2005 2006 FÖRÄNDRING 2005->2006 Sprit (L) 49 837 55 591 79 275 43% Starköl (L) 324 215 295 521 492 901 67% Vin (L) 33 066 40 138 122 688 206% Skattebortfall alkohol (tkr) 14 539 20 961 25 692 23% Cigaretter, st 23 243 196 16 548 552 10 381 160-37% Röktobak, kg 546 2 109 8 970 325% Skattebortfall tobaksvaror tkr * 35 647 27 841 28 408 2% TOTALT SKATTEBORTFALL 50 186 48 802 54 101 11% * Omräknat med tillägg för piptobak. 20