ÅRSREDOVISNING 2020
Diarienummer: DELMOS 2021/13 Årsredovisningen består av 40 sidor. Foto: Ulrika Pudas (sidan 4) Anneli Tillberg (sidan 8 och 25) Arbetsmarknadsdepartementet (sidan 15) Layout: Global Reporting
Innehållsförteckning 1 Direktören har ordet 4 2 Myndighetens uppdrag och inriktning 6 2.1 Instruktion 6 2.2 Reformprogram och långsiktig strategi 6 2.3 Verksamhetens inriktning 6 2.4 Organisation 7 2.5 Väsentlig information 8 3 Resultatredovisning 9 3.1 Verksamhetens intäkter och kostnader 10 3.2 Utveckling 10 3.3 Kunskap 14 3.4 Statsbidrag 20 3.5 Kommunikation 24 3.6 Kompetensförsörjning 26 3.7 Arbetsmiljö och hälsa 26 4 Finansiell redovisning 27 4.1 Resultaträkning 28 4.2 Balansräkning 29 4.3 Anslagsredovisning 31 4.4 Tilläggsupplysningar 32 4.5 Noter 34 4.6 Sammanställning över väsentliga uppgifter 38 5 Årsredovisningens undertecknande 39 Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 3
1 Direktören har ordet Segregation handlar om att människor får olika livschanser beroende på var de bor. Den geografiska platsen påverkar således möjligheterna i livet och det blir svårare för människor att nå sin fulla potential vi blir fattigare som samhälle. Segregationen har ökat under en längre tid, men det är ingen naturlag. Om samhället beslutar om och genomför adekvata åtgärder och insatser, går segregationen att bryta! Delegationen mot segregation bidrar genom att belysa vad det är som påverkar, hur det sker och vad som kan göras för att minska och motverka segregationen. Hur omfattande segregationen blir handlar i stor utsträckning om hur vi bygger vårt samhälle, inte minst för att klara kriser. Det har blivit särskilt aktuellt under 2020. Coronapandemin har inne burit en stor påfrestning för samhället och för enskilda individer. Den ojämlikhet och segregation som finns i samhället har visat sig spela roll för risken att drabbas av pandemins negativa konsekvenser. Trots att samhället har kraftsamlat för att minska de negativa effekterna av pandemin, är risken stor att ojämlikheten och segregationen ökar. I denna krishantering har det varit viktigt att försöka lyfta blicken och bidra till bästa möjliga kunskapsunderlag. Delegationen mot segregation tog därför under året fram en serie artiklar om segregation och covid-19, där flera forskare och andra experter inom bostads-, utbildnings-, arbetsmarknads-, civilsamhälles- och brottsfrågor fick beskriva hur pandemin har påverkat och skulle kunna påverka segregationen i Sverige, samt vad som kan göras åt det. Artikelserien kommer att fortsätta under 2021. Delegationen mot segregation tog även fram en sammanställning till regeringen om hur covid-19 har påverkat arbetet mot segregation hos kommuner och i civilsamhället. Myndigheten har under året också bidragit med annan kunskap om hur segregationen faktiskt ser ut, i syfte att förbättra förutsättningarna att motverka den. I mars publicerade vi rapporten En demokrati för alla?, där myndigheten kunde visa att det finns en demokratisk ojämlikhet som är kopplad till var i landet människor bor. Myndigheten har också påbörjat ett arbete med att mäta och följa segregation och under 2021 kommer vi dels att kunna rapportera om segregationens utveckling i Sverige de senaste 10 åren, dels kunna erbjuda ett verktyg för uppföljning av segregationen. Verktyget, som är ett webbaserat Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 4
uppföljningssystem, är det första i sitt slag för att samlat mäta och följa segregationens utveckling på bred basis och kommer att kunna användas i bland annat kommuners och regioners konkreta arbete för att minska och motverka segregation. Kommuner och regioner har också haft möjlighet att som ett konkret verktyg i arbetet mot segregation ansöka om statsbidrag från myndigheten. Det gäller även ideella föreningar och stiftelser. Under 2020 fördelade myndigheten 82 miljoner kronor till segregationsarbete hos 39 kommuner och regioner och 31 ideella föreningar och stiftelser. Då arbetet mot segregation främst bör bedrivas av aktörer tillsammans, har 2020 års utlysning fokuserat på att främja en strategisk och lång siktig samverkan lokalt mellan civilsamhälle och offentlig sektor. Coronapandemin har under året påverkat myndighetens arbete, inte minst i vårt uppdrag att främja samverkan mellan aktörer som ska arbeta mot segregationen. Många planerade evenemang har ställts in och verksamheten har ställts om till att bedriva arbetet via digitala plattformar, exempelvis genom webbinarier. Myndigheten har etablerat flera olika nätverk bestående av kommuner, myndigheter och organisationer inom civilsamhället. Nätverken är viktiga digitala mötesplatser och har fungerat bra för kunskapsinhämtning och erfarenhetsutbyte och vi kommer därför att fortsätta med formatet. Delegationen mot segregation är en liten myndighet med ett stort uppdrag. Därför måste vi ägna oss åt sådan verksamhet som ger största möjliga effekt på segregationen. Efter att under 2019 hanterat både en nedläggning och en ny uppstart av myndigheten, har 2020 präglats av ett fokus på verksamhet och produktion. Jag vill särskilt tacka alla kompetenta och kunniga medarbetare som tillsammans har gjort en kraftsamling för att göra detta till ett produktivt år, där resultatet förhoppningsvis kommer att märkas en lång tid framöver. Huddinge, den 22 februari 2021 Anders Kessling Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 5
2 Myndighetens uppdrag och inriktning Här redovisas myndighetens uppdrag enligt instruktion samt den inriktning som regeringen har angett för myndigheten i form av strategi och reformprogram. Även myndighetens organisering och väsentliga händelser för året beskrivs. 2.1 Instruktion Delegationen mot segregation ska genom ett sektorsövergripande arbete bidra till att öka de långsiktiga effekterna av insatser för att minska och motverka social och ekonomisk segregation på nationell, regional och lokal nivå. Detta omfattar insatser för att förbättra situationen i socioekonomiskt utsatta områden och motverka strukturella orsaker till segregation. Delegationen mot segregation har i uppdrag att främja ökad samverkan mellan myndigheter, regioner, kommuner, organisationer inom det civila samhället, näringsliv, forskare och andra relevanta aktörer. Myndigheten ska även bidra till kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt stödja relevanta aktörer i att utföra ett strategiskt och kunskapsbaserat arbete som följs upp och utvärderas. Delegationen mot segregation har även i uppdrag att följa och sprida forskning och annan kunskap i frågor som rör segregation. Myndigheten ska även bidra till kunskapsutveckling genom analyser av bakomliggande orsaker till segregation och av insatser och metoder som kan bidra till att minska och motverka segregation. Denna kunskap ska göras tillgänglig och spridas till relevanta aktörer. Myndigheten ska också förse regeringen med analyser, utredningar och sektorsövergripande uppföljningar av utvecklingen i frågor som rör segregation. Delegationen mot segregation fördelar statsbidrag enligt författningar där myndigheten fått ett sådant uppdrag. 2.2 Reformprogram och långsiktig strategi Regeringen beslutade 2017 om ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen. Syftet var att förbättra situationen i områden med socioekonomiska utmaningar och att motverka struktu rella orsaker till segregation. Som en vidareutveckling av reformprogrammet beslutade regeringen under 2018 om en långsiktig strategi för att minska och motverka segregation. I strategin presenteras övergripande mål för arbetet: minskad segregation, jämlika uppväxt- och levnadsvillkor och goda livschanser för alla. Reformprogrammet och strategin innehåller fem prioriterade områden: Boende Utbildning Arbetsmarknad Demokrati och civilsamhälle Brottslighet Delegationen mot segregation har i uppdrag att bidra till strategins genomförande och uppföljning samt fungera som ett nav i arbetet med att minska och motverka segregation. 2.3 Verksamhetens inriktning För att tydliggöra myndighetens uppdrag och inriktning har en vision, ett syfte och en verksamhetsidé tagits fram. Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 6
VISION, SYFTE OCH VERKSAMHETSIDÉ Vision: Ett samhälle som håller samman och där alla har likvärdiga förutsättningar och möjligheter. Syfte: Vi bidrar till att minska och motverka segregationens effekter och strukturella orsaker. Verksamhetsidé: Vi arbetar sektorsövergripande, kunskapsbaserat och långsiktigt i samverkan med andra på nationell, regional och lokal nivå. 2.3.1 Strategiska prioriteringar 2020 2023 Myndigheten har redovisat till regeringen vilka strategiska prioriteringar som har gjorts respektive planeras för verksamheten under 2020 och framåt. Delegationen mot segregations uppdrag är brett och omfattande. För att på bästa sätt använda myndighetens resurser så att de kommer till nytta för dem som kan göra störst skillnad i arbetet med att minska och motverka segregation, fokuserar myndigheten på att bidra till fördjupad kunskap och ökad förståelse för den geografiska platsens betydelse. Det sker genom att: tillgängliggöra och målgruppsanpassa aktuell kunskap, skapa ett gemensamt lärande tillsammans med berörda aktörer, utveckla ett uppföljningssystem, ta fram och bidra till ny kunskap. Myndigheten är också en central aktör på nationell nivå. Genom att ta en aktiv roll kan myndigheten bidra i utvecklingsarbete som leder till långsiktiga strukturella förändringar. 2.4 Organisation Delegationen mot segregation är en enrådighetsmyndighet. Myndigheten är organiserad i Ledning, Utveckling, Kunskap, Administrativt stöd och Kommunikation. Myndigheten leds av Anders Kessling, som tillsattes som direktör den 1 juli 2020. Den 7 februari tog Anders Kessling över posten som tillförordnad direktör på myndigheten efter den tidigare tillförordnade direktören Charlotte Johansson. 2.4.1 Insynsråd Delegationen mot segregation har ett insynsråd med uppgift att utöva insyn i verksamheten och ge myndighetschefen råd. Insynsrådet har genomfört tre möten under 2020. Samtliga möten var digitala på grund av coronapandemin. Direktören är ordförande för insynsrådet. Följande personer har varit med i rådet under 2020: Petra Albuschus HR-direktör Ica Gruppen, (förordnad från den 15 maj 2020) Figur 1 Myndighetens modell som beskriver utvecklingen i förändringsarbetet Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 7
På grund av coronapandemin har myndighetens möten med insynsrådet varit digitala. Leila Ali Elmi Riksdagsledamot (Mp) (förordnad från den 1 maj 2020) Roger Andersson Seniorprofessor i kulturgeografi vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet Jonas Carlehed Hållbarhetschef, IKEA Sverige (förordnandet avslutat den 30 april 2020) Maria Caryll Sektionschef, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) Maria Eka Chefsrådman, förvaltningsrätten i Stockholm (förordnad från den 1 maj 2020) Ali Esbati Riksdagsledamot (V) (förordnad från den 1 maj 2020) Anja Frey Chef, Fryshuset Stockholm (förordnandet avslutat den 30 april 2020) Manne Gerell Universitetslektor i kriminologi, Malmö Universitet Mats Green Riksdagsledamot (M) (förordnad från den 1 maj 2020) Amelie Silfverstolpe Ansvarig Hållbar Innovation, Axfoundation (förordnad från den 1 maj 2020) 2.5 Väsentlig information I regleringsbrevet för 2019 fick Delegationen mot segregation i uppdrag att avveckla myndigheten. Regeringen beslutade sedan under våren samma år att myndigheten ska fortsätta vara verksam. Detta påverkade i stor utsträckning myndighetens arbete under 2019. Omställningen innebar en ansträngd arbetssituation, relativt stor personalomsättning samt att en ny ledningsgrupp tillträdde 2020. Arbetet under verksamhetsåret 2020 har i många avseenden präglats av en återuppbyggnad av myndigheten. Myndigheten har återupptagit verksamhet som avbrutits, till exempel implementeringen av ett ärendehanteringssystem och hanteringen av statsbidrag. I resultatredovisningen redogörs för i vilken utsträckning coronapandemin har påverkat verksamheten under året. Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 8
xxx Resultatredovisning Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 9
3 Resultatredovisning I detta kapitel redovisas och kommenteras Delegationen mot segregations resultat i förhållande till myndighetens instruktion, regleringsbrev, särskilda regeringsuppdrag eller förordningar. När redovisningen avser ett särskilt återrapporteringskrav finns en markering i marginalen. Kapitlet inleds med en fördelning av verksamhetens intäkter och kostnader. Därefter följer en redovisning av myndighetens uppdrag kopplat till utveckling, kunskap och statsbidrag. Myndighetens ambition är att verksamhetens olika delar enskilt och gemensamt ska bidra till uppdraget. För att göra resultatredovisningen tydlig redovisas verksamhetsdelarna var för sig. Varje avsnitt inleds med myndighetens beskrivning av uppdraget inom respektive del av verksamheten. Myndighetsgemensamma delar såsom kommunikation, kompetensförsörjning samt arbetsmiljö och hälsa redovisas därefter. 3.1 Verksamhetens intäkter och kostnader Delegationen mot segregations verksamhet finansieras med anslag. 2020 hade myndigheten ett förvaltningsanslag om 18 000 tkr och ett anslagssparande på 666 tkr. Myndigheten har förbrukat 18 123 tkr av förvaltningsanslaget. Därutöver tilldelades myndigheten ett ramanslag om 85 000 tkr att använda till fördelning av statsbidrag i syfte att minska och motverka segregation. Av detta anslag fick högst 3 000 tkr användas för administration av statsbidragen. Myndigheten har betalat ut 80 314 tkr i bidrag och använt 2 862 tkr till förvaltningskostnader. Myndighetens kostnader under 2020 uppgick till 21 008 tkr. Delegationen mot segregation delar in verksamheten i tre delar: Utveckling, Kunskap och Statsbidrag. Därtill finns Ledning, Kommunika tion och Administrativt stöd som är gemen samma för myndigheten. Fördelningen av de myndighetsgemensamma kostnaderna grundar sig på lönekostnader inom respektive del av verksamheten. Eftersom myndigheten inte har tidredovisning har en uppskattning gjorts av hur medarbetarnas arbetstid har fördelat sig i verksamheten. Hur intäkter och kostnader fördelade sig på myndighetens verksamhetsdelar under 2020 framgår av Tabell 1 på nästa sida. 3.2 Utveckling Delegationen mot segregation ska driva på och bidra till arbetet med att minska och motverka segregation nationellt, regionalt och lokalt. Det innebär bland annat att myndigheten ska stimulera till samverkan och samordning av berörda aktörers insatser som gynnar arbetet med att minska och motverka segregation. Kunskapsoch erfarenhetsutbyte är centralt i denna samverkan. Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 10
Tabell 1 Delegationen mot segregations totala intäkter och kostnader per verksamhetsdel 2020 (tkr) Utveckling Kunskap Statsbidrag Summa Intäkt av anslag 9 385 6 119 5 481 20 985 Intäkt av avgift och finansiella intäkter Intäkt av bidrag 11 7 5 23 Summa intäkter 9 396 6 126 5 486 21 008 Kostnad 9 396 6 126 5 486 21 008 3.2.1 Nätverk för 32 kommuner Delegationen mot segregation har sedan myndighetens start arbetat för att etablera ett långsiktigt samarbete mellan myndigheten och de 32 kommuner som ingår i regeringens särskilda satsning på kommuner som har områden med socioekonomiska utmaningar. Myndigheten har prioriterat att besöka kommunerna. Syftet var att fördjupa kunskapen och förståelsen för kommunernas förutsättningar och utmaningar, samt att öka kommunernas kunskap om segregation och dess mekanismer. Under 2018 2019 besökte myndigheten 19 kommuner. Ambitionen var att besöka resterande kommuner under 2020. Myndigheten besökte Stockholms stad i början av året, men på grund av coronapandemin valde myndigheten att avvakta med ytterligare kommunbesök. Under 2019 initierade myndigheten ett nätverk för de 32 kommunerna. Ett syfte med nätverket är att ge kommunerna ökad kunskap om aktuell forskning och om vilka insatser och metoder som fungerar i arbetet mot segregation. Ett annat syfte är att erbjuda kommunerna en mötesplats för att skapa möjlighet till dialog och erfarenhetsutbyte. Dessutom ger nätverket myndigheten ökad kunskap om kommunernas utmaningar och förutsättningar för deras segregationsarbete. Nätverket genomförs i samverkan med Tillväxtverket och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Under 2020 har myndigheten erbjudit nätverket en digital mötesplats för att dialogen inte ska avstanna under coronapandemin. Den digitala mötesplatsen har fungerat bra för kunskapsinhämtning och erfarenhetsutbyte såväl mellan de 32 kommunerna som mellan myndigheten och kommunerna. Samverkan med Tillväxtverket och SKR har fortlöpt under året. Delegationen mot segregation har fungerat som ett stöd till Tillväxtverket i myndighetens arbete med att ta fram den årliga lägesrapporten över de 32 kommunernas genomförda arbete med stöd av den statliga satsningen. REGERINGENS SATSNING PÅ 32 KOMMUNER Regeringen beslutade 2018 om en satsning på 32 kommuner med områden som har socioekonomiska utmaningar. Syftet med satsningen är att bryta segregationen, minska klyftorna och bygga ett tryggt och hållbart samhälle. Sedan 2018 har de 32 kommunerna haft möjlighet att söka statsbidrag. Statsbidraget ska bidra till att stärka kommunernas långsiktiga arbete för att minska segregationen i områden som i dag kännetecknas av stora utmaningar när det gäller lågt valdeltagande, hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och låg sysselsättningsgrad. Statsbidraget har under 2018, 2019 och 2020 fördelats av Tillväxtverket. Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 11
3.2.2 Samverkan på nationell nivå Delegationen mot segregations nationella arbete ska bidra till att insatser mot segregation ska bli bättre koordinerade och att myndigheter ska samarbeta och samverka. Syftet är att bidra till att arbetet sker på ett effektivt sätt på såväl nationell, regional och lokal nivå. Under 2020 har Delegationen mot segregation utvecklat samarbetet med berörda myndigheter. Utgångspunkten för samarbetet är att myndigheternas olika sakfrågor och insatser behöver samordnas för att arbetet mot segregation ska bli effektivt. Samarbetet med de berörda myndigheterna ska fokusera på att skapa gemensamma nulägesbilder, att myndigheterna känner till vilka insatser som krävs för förändring och att myndigheterna arbetar tillsammans med andra aktörer när det krävs. Under året fördjupades samarbetet mellan de myndigheter vars sakområde och sakkunskaper har relevans för segregation. Delegationen mot segregation har genomfört två träffar med myndigheterna. Se Tabell 2 för deltagande myndigheter. Vid dessa möten var syftet bland annat att beskriva Delegationen mot segregations arbete med att utveckla ett uppföljningssystem för att kunna mäta och följa segregation. Dialogen under mötena handlade om hur myndigheter ska kunna dra nytta av Delegationen mot segregations arbete, men också om andra myndigheters erfarenheter av att mäta och följa statistik inom sina respektive sakområden. Delegationen mot segregation har medverkat i andra myndigheters regeringsuppdrag och i några av regeringens tillsatta utredningar. Se sammanställning på nästa sida. Myndigheten har i det arbetet tillfört kunskap om segregation. Delegationen mot segregation har också medverkat i andra samarbeten och nätverk där myndigheten har förmedlat sin kunskap om segregation och vikten av ett långsiktigt, sektorsövergripande arbete som grund för gemensamma diskussioner kring utmaningar och behov. Genom dessa nätverk håller myndigheten sig uppdaterad på relevant forskning, utredningar, praktik, nyheter och debatter. Tabell 2 - Deltagande aktörer på nationell nivå 2020 Deltagande myndighet 27 augusti 23 oktober Antal representanter Antal representanter Arbetsförmedlingen 1 0 Boverket 1 0 Brottsförebyggande rådet 1 1 Folkhälsomyndigheten 1 0 Försäkringskassan 1 0 Migrationsverket 1 1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 1 1 Polismyndigheten 1 0 Skolinspektionen 1 0 Skolverket 1 0 Socialstyrelsen 1 1 Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 12
Sammanställning över utredningar och andra myndigheters regeringsuppdrag som Delegationen mot segregation har i uppdrag att medverka i Uppdrag SCB:s användarråd för befolkning, demografi och integration Tidiga och samordnade insatser för barn och unga (TSI) (U2020/00363/S, U2017/01236/GV) Trygghetsberedningen (Dir. 2020:32) Utveckling av samordning av tidiga våldsförebyggande insatser (A2020/01468/JÄM) Utredningen om kommunernas brottsförebyggande ansvar (Ju 2019:14) Uppföljning av Agenda 2030 (M2020/00628/KI, Fi2018/02412/SFÖ) Stödstruktur för en god och jämlik hälsa (S2019/04313/FS) Utveckla ett nationellt samordnat stöd till unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) (U2017/04044/UF, U2018/00951/UF) Stärka gymnasieelevers kunskaper om demokratins utmaningar och möjligheter (Ku2020/00917/MD) Förstudie om delaktighet och deltagande i den lokala demokratin (Ku2020/01402/MD) Ansvarig myndighet/ departement Statistikmyndigheten (SCB) Statens skolverk och Socialstyrelsen Justitiedepartementet Jämställdhetsmyndigheten Justitiedepartementet SCB Folkhälsomyndigheten (FHM) Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) Stockholms universitet (SU) Uppdrag att stärka gymnasieelevers kunskaper om demokratins utmaningar och möjligheter samt bidra till ett ökat intresse för demokratifrågor med fokus på elever från studieovana miljöer. SU ska anordna demokratimässor för gymnasieelever där ett brett utbud av forskning om politik och demokrati tillgängliggörs. Jämställdhetsmyndigheten Beskrivning Uppdrag att skapa ett system med organiserade användarkontakter. Användarråden som är knutna till statistikämnen har även en aktiv roll i prioriteringsoch uppföljningsfrågor, samt en rådgivande funktion till SCB. Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete som ska syfta till att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Syftet är att barn och unga ska få tidiga och samordnade insatser. Uppdrag att bistå regeringen med underlag till utformningen av en kunskapsbaserad och brett förankrad kriminalpolitik. Beredningen ska bidra till att uppfylla de kriminalpolitiska målen, att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Uppdrag att lämna förslag på hur samordningen mellan berörda myndigheter kan stärkas när det gäller primärpreventiva insatser för att förebygga mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck och våld i ungas partnerrelationer. Uppdrag att beskriva och analysera verksamheter inom kommunerna som kan bidra till det brottsförebyggande arbetet. I uppdraget ingår också att föreslå hur ett lagstadgat kommunalt ansvar för det brottsförebyggande arbetet bör utformas och vilka verksamheter som bör omfattas av ett sådant ansvar. Uppdrag att samordna uppföljningen av hur Sverige lever upp till mål och delmål i Agenda 2030. Uppdrag att utveckla en stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser samt redovisa en samlad strategi för hur detta arbete ska ske. Uppdrag att kartlägga, identifiera och analysera hinder för samverkan mellan olika myndigheter i frågor som rör unga som varken arbetar eller studerar. Uppdraget ska leda till ett bättre stöd till kommuner för deras arbete med målgruppen. Uppdrag att genomföra en förstudie om förutsättningarna och möjligheterna för kvinnor och män i områden med socioekonomiska utmaningar att delta i demokratiska processer och att utöva inflytande lokalt. Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 13
3.3 Kunskap Delegationen mot segregation ska utveckla och förmedla kunskap om segregationens orsaker, konsekvenser samt om vad som är verkningsfulla insatser för att minska och motverka segregationen. Myndigheten ska analysera segregation utifrån ett helhetsperspektiv och i analysen omfatta samtliga prioriterade områden i regeringens strategi för att minska och motverka segregation (se avsnitt 2.2). Myndig heten ska också bidra i arbetet med att följa upp regeringens strategi. 3.3.1 Sammanställa och sprida befintlig kunskap Delegationen mot segregation arbetar med kunskapsspridning utifrån två delmål: Att etablera Delegationen mot segregation som ledande arena för kunskapsförmedling och kunskapsutbyte inom sakområdet. Att etablera Delegationen mot segregation som en kunskapsbaserad samlad röst i samhällsdebatten för arbetet mot segregation. Under hösten 2019 påbörjade Delegationen mot segregation ett arbete med att sammanställa kunskap. Målet var att sammanställa befintlig kunskap om vilka de bakomliggande orsakerna till segregation är, hur segregationen ser ut, utvecklas och påverkar samhälle och individ, samt vilka arbetssätt och metoder som har effekt för att minska och motverka segregation. Detta för att sedan ge relevanta aktörer tillgång till den befintliga kunskapen. Till följd av merarbetet med att först avveckla och sedan återuppta myndighetens verksamhet, har det sistnämnda målet inte kunnat fullföljas. Under hösten 2020 planerade myndigheten att ta fram två kunskapsöversikter, en om bakomliggande orsaker till segregation och en om insatser och metoder mot segregation. I och med coronapandemin valde myndigheten dock att 1. Kunskapsöversikt om boendesegregation (delmos.se) 2. Webbinarium: Kunskapsöversikt om boendesegregation 2020 YouTube ändra fokus och arbetade istället fram en artikelserie på temat (läs mer i avsnitt 3.3.4.6). 3.3.1.1 Kunskapsöversikt om boendesegregation 2020 Under 2019 gav Delegationen mot segregation Ramboll Management Consulting AB (Ramboll) i uppdrag att genomföra en kunskapsöversikt om segregation. Kunskapsöversikten syftade till att ge en samlad bild av segregationens utveckling över tid i Sverige, orsaker till segregationen, segregationens konsekvenser inom olika områden och kunskap om de insatser som har genomförts för att bryta segregationen eller minska dess negativa konsekvenser. Förutom att Kunskapsöversikt om boendesegregation 2020 publicerades på myndighetens webbplats 1 lades en videopresentation av rapporten ut på Youtube den 11 juni 2020. Videon som heter Webbinarium: Kunskapsöversikt om boendesegregation 2020 har visats 82 gånger per den 31 december 2020. 2 Syftet med kunskapsöversikten är att aktörer som arbetar mot segregation på lokal, regional och nationell nivå ska få baskunskaper som kan skapa en större förståelse och ett bättre underlag för arbetet mot segregation. 3.3.1.2 Delegationen mot segregations annonsbilaga i Dagens samhälle Den 5 mars 2020 publicerade tidningen Dagens samhälle en annonsbilaga från Delegationen mot segregation. Annonsbilagan, som gick ut till alla Dagens samhälles prenumeranter, innehöll bland annat exempel på myndighetens arbete för att minska och motverka segregation, exempel på hur arbetet mot segregation Delegationen mot segregations annonsbilaga som publicerades i Dagens samhälle den 5 mars 2020. Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 14
kan se ut hos kommuner, civilsamhällesorganisationer och myndigheter samt ett antal forskares syn på bakomliggande orsaker till segregation. Syftet med bilagan var att sprida kunskap om forskning om segregation samt ge konkreta exempel på hur aktörer kan arbeta för att minska och motverka den. 3 3.3.2 Representera myndigheten Delegationen mot segregations uppdrag med att bidra till kunskaps- och erfarenhetsutbyte är brett. Eftersom arbetet med att minska och motverka segregation är omfattande, komplext och sträcker sig över flera politiska områden, förutsätter det tydliga prioriteringar gällande vilka sammanhang myndigheten medverkar och syns i. I oktober besökte Anders Kessling, direktör för Delegationen mot segregation, Södertälje kommun tillsammans med ministrarna Åsa Lindhagen och Morgan Johansson. Syftet var att ta del av Södertäljes arbete för att minska och motverka segregation. På bilden syns också Boel Godner, kommunstyrelsens ordförande. Under 2020 fortsatte myndigheten sitt arbete med att representera myndigheten utåt. Delegationen mot segregation har under året medverkat i sammanhang som har bedömts som strategiskt viktiga. På grund av coronapandemin ställdes flera aktiviteter in eller sköts på framtiden, bland annat Järvaveckan, Råd för framtiden och Mänskliga rättighetsdagarna. Myndigheten förberedde ett seminarium där Polismyndigheten, Folkhälsomyndigheten och Region Örebro län skulle ha medverkat för att belysa utmaningar och framgångsfaktorer med att mäta skillnader i uppväxt- och levnadsvillkor mellan geografiska områden. Seminariet genomfördes inte på grund av coronapandemin. Delegationen mot segregations direktör Anders Kessling har under hösten 2020 medverkat i flera strategiska sammanhang, exempelvis besökte han Södertälje kommun tillsammans med ministrarna Åsa Lindhagen och Morgan Johansson samt medverkade som öppningstalare på Agenda 2030 i västs forumträff. 3.3.3 Remisser Delegationen mot segregation har besvarat totalt nio remisser under 2020. Myndigheten har genomgående påpekat vikten av att öka de långsiktiga effekterna av insatser för att minska och motverka social och ekonomisk segregation på nationell, regional och lokal nivå. I de fall det har saknats en konsekvensbeskrivning ur ett segregationsperspektiv har myndigheten nämnt det. Myndigheten har i flera remisser påtalat att det behövs en fördjupad kunskap och förståelse för platsens betydelse och att det behöver genomföras analyser mellan geografiska områden som är mindre än kommuner. Det handlar exempelvis om jämförelser mellan demografiska statistikområden (DeSO) eller mellan demografiska regionala statistikområden (RegSO). I de fall det har varit aktuellt har myndigheten framfört att det kommer att finnas anledning att ta vara på det webbaserade uppföljningssystem som Delegationen mot segregation håller på att ta fram. Myndigheten har också betonat vikten av likvärdighet, extra beredskap samt förstärkning av resurser och insatser för att kompensera olika gruppers utsatthet. 3. Delegationen_mot_segregation_annonsbilaga_dagens_samhalle.pdf (delmos.se) Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 15
Särskilt regeringsuppdrag Följande remisser inkom och besvarades under 2020: SOU 2020:32 Grundpension SOU 2020:47 Språkplikt SOU Promemoria med förslag till förordning om stöd för gröna och trygga samhällen SOU 2019:65 Långtidsutredningen SOU 2020:69 Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande SOU 2020:21 Betänkandet Sveriges Museum om Förintelsen SOU 2020:28 En mer likvärdig skola SOU 2020:33 Gemensamt ansvar SOU 2020:34 Stärkt kvalitet och likvärdighet. 3.3.4 Utveckla ny kunskap I myndighetens instruktion ingår uppdraget att utveckla och ta fram ny kunskap om segregation. Myndighetens arbete inom området har under 2020 främst fokuserat på tre områden: 1) att redovisa regeringsuppdrag 2) att mäta och följa segregationens utveckling 3) att belysa coronapandemins påverkan på segregation. 3.3.4.1 Deltagandet i demokratin i områden med socioekonomiska utmaningar Delegationen mot segregation har enligt ett regeringsuppdrag från 2018 genomfört en undersökning av politiskt deltagande och upplevd delaktighet i demokratin bland invånare i områden med socioekonomiska utmaningar. Därtill har myndigheten inom ramen för uppdraget undersökt engagemang i det civila samhället, tillit till och synen på demokratiska institutioner samt bedömningen av den egna förmågan att delta i demokratiska processer, till exempel att påverka offentligt beslutsfattande. Syftet med uppdraget var att öka kunskapen om det demokratiska deltagandet bland invånare i områden med socioekonomiska utmaningar. Myndigheten slutredovisade uppdraget i mars 2020. Uppdraget presenterades i en rapport med namnet En demokrati för alla? som myndigheten tryckte och distribuerade samt publicerade på myndighetens webbplats. 4 Tillsammans med Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) höll myndigheten ett webbinarium där resultaten presenterades. Myndigheten kunde i sin analys konstatera att: Boende i områden med socioekonomiska utmaningar deltar i lägre utsträckning i de allmänna valen. Exempelvis är deltagandet i riksdagsvalet 19 procentenheter lägre jämfört med boende i områden med goda socioekonomiska förutsättningar. Färre är engagerade i ideellt arbete i områden med socioekonomiska utmaningar jämfört med i områden på landsbygden och riket i stort. Boende i områden med socioekonomiska utmaningar har i högre grad svarat fel på frågor som mäter politisk kunskap. En större andel av boende i områden med socioekonomiska utmaningar anser att de kan föra fram sina åsikter till beslutsfattare i Sverige och EU än de som bor i andra områden. Generellt sett finns det ett lägre förtroende för olika samhällsinstitutioner i områden med socioekonomiska utmaningar jämfört med andra områden och riket i stort. Boende i områden med socioekonomiska utmaningar tenderar att ha lägre tillit till medmänniskor i allmänhet och till människorna i området där de bor (57 procent), jämfört med andra områden samt riket i stort (69 procent). 4. En demokrati för alla? (delmos.se) Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 16
Uppdrag enligt regleringsbrev 3.3.4.2 Mäta och följa segregationens utveckling i Sverige I regleringsbrevet för 2020 fick myndigheten i uppdrag att genomföra en kartläggning och analys av utvecklingen av den socioekonomiska segregationen i Sverige. Delegationen mot segregation ska redovisa uppdraget till regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 30 juni 2021. Myndigheten kommer att redovisa uppdraget i form av en skriftlig rapport. Syftet med uppdraget är att öka kunskapen om hur utbredd den socioekonomiska segregationen är och om den har ökat eller minskat över tid. I uppdraget har myndigheten valt att fokusera på tre av de fem prioriterade samhällsområden som är fastställda i regeringens långsiktiga strategi för att motverka och minska segregation: boende utbildning arbetsmarknad. Rapportens empiriska ansats är kvantitativ och kommer att tillämpa relevanta statistiska metoder på svenska registerdata tillhandahållna av SCB. Under 2020 har Delegationen mot segregation arbetat med litteraturöversikt och research. Myndigheten har också upprättat en analysplan samt beställt in och påbörjat analys av data från SCB. Utöver detta har myndigheten upprättat en referensgrupp bestående av forskare vid flera svenska universitet. Forskargruppen kommer att bistå med granskning och genomlysning av myndighetens aktuella kunskapsuppdrag och därmed också i arbetet med rapporten. Rapporten ska ses som den första i en serie av kommande årsrapporter från myndigheten. 3.3.4.3 Ett webbaserat uppföljningssystem för att mäta och följa segregation Under 2020 har myndigheten påbörjat arbetet med att upprätta ett webbaserat uppföljningssystem för segregation i Sverige. Myndigheten planerar att publicera verktyget externt under 2021. Uppföljningssystemet är det första i sitt slag att samlat mäta och följa segregationens utveckling på bred basis. Uppföljningssystemet ska göra det möjligt att mäta och följa upp segregationen och dess utveckling på nationell, regional och lokal nivå samt på ännu mer detaljerad nivå inom kommuner. Uppföljningssystemet ska också ge användarna möjlighet att ta fram en samlad bild av segregationen med hjälp av viktiga indikatorer inom statistikområden som arbete, bostad, utbildning, demokrati och hälsa. Myndighetens arbete med att upprätta ett webbaserat uppföljningssystem har under 2020 fokuserat på förberedelse och uppstart. Som en förberedelse har myndigheten fört dialog med andra myndigheter med erfarenhet av att upprätta webbaserade uppföljningssystem. Syftet med dialogerna var att de i ett tidigt skede skulle bidra till kravställningen av systemet. Under uppstarten har myndigheten haft nära kontakt med SCB gällande statistikbeställningen till uppföljningssystemet. Delegationen mot segregation har under perioden skapat en referensgrupp som består av representanter från myndigheter, SKR samt enskilda regioner och kommuner. Myndigheten har även sammankallat forskare från flera universitet. Referensgruppen och forskargruppen har i ett tidigt skede fått ta del av skisser av systemet samt gett synpunkter och förslag till det fortsatta arbetet med att skapa ett webbaserat uppföljningssystem för segregation. Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 17
3.3.4.4 Rikstäckande index 3.3.4.5 Aggregering av DeSO Särskilt regeringsuppdrag Myndigheten fick under hösten 2020 i uppdrag av regeringen att tillsammans med SCB utveckla ett rikstäckande index som belyser hur olika områden förhåller sig till varandra avseende socioekono misk status. I uppdrags beskrivningen framgår det att myndigheterna ska utgå från den områdesindelning som SCB har tagit fram för att genom föra en rikstäckande områdesindelning för statistisk uppföljning av socioekonomiska förhållanden. Indexet ska baseras på relevanta statistiska indikatorer som vägs samman till ett sammanhållet index. Uppdraget ska rapporteras in till regeringen senast den 30 juni 2021. Under hösten har Delegationen mot segregation och SCB bland annat analyserat ett urval av indikatorer samt påbörjat arbetet med att konstruera indexet. Detta arbete kommer att fortlöpa under 2021. Myndigheterna har i ett tidigt skede fört en dialog med SKR och presenterat uppdraget i SCB:s användarråd för befolkning, demografi och integration. Delegationen mot segregation har även presenterat uppdraget för referensgruppen för det webbaserade uppföljningssystemet och för forskargruppen för myndighetens samlade uppdrag med att mäta och följa segregationens utveckling. Delegationen mot segregation ska också inom ramen för uppdraget ta fram en definition av vad som menas med begreppet områden med socioekonomiska utmaningar. Myndigheten ser också att det är nödvändigt att i utvärderingssyfte definiera andra typer av områden, det vill säga områden med bättre socioekonomiska förutsättningar. Myndigheten har under året deltagit i ett regeringsuppdrag där SCB skulle ta fram en rikstäckande områdesindelning för statistisk uppföljning av socioekonomisk segregation. Regeringsuppdraget, som Delegationen mot segregation deltog i, baserades på modell två som presenterades i SCB:s förstudie om en rikstäckande områdesindelning för statistisk uppföljning av socioekonomiska förhållanden. Modellen utgick från demografiska statistikområden (DeSO) som aggregerades till namnsatta områden baserat på geografi och ett urval socioekonomiska indikatorer. Syftet var att förbättra möjligheterna att analysera och redovisa statistik på områdesnivå. Inom ramen för regeringsuppdraget hade Delegationen mot segregation initialt en rådgivande roll tillsammans med SKR. I ett senare skede har myndigheten tillsammans med SCB testat och analyserat färdiga sammanslagningar för att följa upp hur kommunerna har aggregerat sina områden. Utifrån kommunernas sammanslagningar skapade SCB den nya regionala indelningen RegSO. Uppdraget har haft stor betydelse för myndighetens fortsatta arbete med att mäta och följa socioekonomisk segregation, eftersom RegSO är en indelning som myndigheten bland annat kommer att nyttja inom ramen för det webbaserade uppföljningssystemet. Särskilt regeringsuppdrag Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 18
3.3.4.6 Segregation och covid-19 Delegationen mot segregation har genom kontakt med civilsamhälle, kommuner, myndigheter och forskare följt utvecklingen av hur covid-19 påverkar segregationen och arbetet mot den. Under året har myndigheten arrangerat tre samråd med civilsamhället, fört dialog med kommuner och uppmärksammat aktörer på att ta hänsyn till coronapandemin i samband med ansökan om myndighetens statsbidrag för arbetet med att minska och motverka segregation. I juni lämnade myndigheten en sammanställning till regeringen om hur covid-19 har påverkat arbetet mot segregation. Sammanställningen tar bland annat upp lägesbilder, risker och rekommendationer. Delegationen mot segregation insåg att det var viktigt att utveckla kunskap om hur pandemin skulle kunna påverka segregation på lång sikt. Delegationen mot segregation bad därför ett antal forskare och myndigheter att bidra till en artikelserie på temat segregation och covid-19. Myndigheten önskade en kvalitativ analys där skribenterna skulle utgå från aktuell kunskap om hur tidigare och liknande kriser påverkat samhällsutvecklingen. Syftet med artikelserien är att bidra till att öka kunskapen om hur en omfattande samhällssituation som coronapandemin kan påverka segregationen i samhället på kort och lång sikt samt vilka konsekvenser det får. Syftet är också att öka kunskapen om vilka åtgärder som behöver vidtas för att förebygga fördjupad segregation och de negativa konsekvenserna för segregationen till följd av covid-19. Myndigheten tog emot 13 kvalitativa analyser från 14 forskare och 2 myndigheter om hur covid-19 kan komma att påverka segregationen. 8 av dessa publicerades i artikelseriens första del under perioden från den 16 november till den 10 december. Artiklarna belyste de prioriterade områden som nämns i regeringens strategi för att minska och motverka segregation; boende, arbetsmarknad, utbildning, civilsamhälle och demokrati samt brottslighet. Under 2021 planerar myndigheten att fortsätta med artikelserien i en andra del med fokus på områden med socioekonomiska utmaningar. I samband med att artiklarna publicerades på Delegationen mot segregations webbplats genomfördes en kampanj på sociala medier (Facebook och LinkedIn). Myndighetens förhoppning är att artikelserien bidrar till en samhällelig beredskap för att hantera coronapandemins eventuella negativa konsekvenser på segregationen i Sverige. 3.3.4.7 Redovisning av statsbidrag 2019 Myndigheten har i uppdrag från regeringen att årligen, senast den 1 juni, lämna en sammanfattande redogörelse för vad statsbidragen har använts till. Myndigheten ska också, när det är möjligt, ge en samlad bedömning av statsbidragens resultat i förhållande till bidragens ändamål. Delegationen mot segregation utbetalade under 2019 totalt 6 240 tkr till två kommuner och två ideella föreningar för genomförande av långsiktiga åtgärder mot segregation. I rapporten till regeringen i juni 2020 redogjorde myndigheten för sina iakttagelser kopplat till arbetet som de två kommunerna och de två organisationerna utförde under 2019. I rapporten står det bland annat att: Aktörernas arbete genererade kunskap om nuläge, orsaker, problem och behov i arbetet mot segregation, i kommunen eller i ett specifikt geografiskt område. Uppdrag enligt förordning Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 19
Aktörerna bedrev verksamhet för att stödja utvecklingen av samarbetsstrukturer inom kommunen eller mellan aktörer lokalt. Aktörerna arbetade också för att stödja utvecklingen av föreningarnas eller kommunernas verksamhet. De ideella föreningarna påbörjade en utveckling av nya modeller för det lokala arbetet. Kommunerna genomförde förvaltningsövergripande arbete. All verksamhet genomfördes i samverkan med olika aktörer. Myndigheten bedömde att aktörerna planerade och genomförde arbetet på ett tillfredsställande sätt och att deras arbete ledde till förväntade resultat på kort sikt. Myndigheten bedömde att: - Aktörerna i huvudsak genomförde det arbete de beviljats medel för i sin ansökan. Det skedde vissa förändringar under genomförandet, till exempel att tidsplanen försköts, budgetposter justerades och att vissa aktiviteter inte kunde genomföras som planerat. - Samtliga aktörers arbete gav resultat, antingen lokalt, för andra organisationer eller inom den kommunala organisationen. De viktigaste resultaten, enligt myndigheten, var de ideella föreningarnas arbete för samordning och koordinering, samt kommunernas stöd till ett tvärsektoriellt arbete. Förutsättningarna för resultatens hållbarhet såg olika ut. Delegationen mot segregation bedömer att statsbidragen har bidragit till att lägga en viktig grund för en mängd aktörers kunskap om segregation. 3.4 Statsbidrag Myndigheten ska fördela statsbidrag. I myndighetens instruktion är denna uppgift en del av uppdraget med att främja samverkan och kunskapsutbyte. Statsbidragen ska skapa förutsättningar för kunskapsbaserade insatser i samverkan mellan aktörer och är på så vis en central del i verksamheten, med tydlig koppling till både verksamhetsdelen Kunskap och verksamhetsdelen Utveckling. 3.4.1 Process för bidragsgivning Under 2020 fick myndigheten i uppdrag att fördela 85 000 tkr i bidrag till kommuner och regioner samt ideella föreningar och stiftelser som stöd för arbetet mot segregation enligt bidragsförordningarna: förordning (2018:118) om statsbidrag till kommuner och regioner för att minska och motverka segregation förordning (2018:119) om statsbidrag till ideella föreningar och stiftelser för att minska och motverka segregation. Förordningarna har lite olika inriktningar, men myndigheten har samordnat arbetet för att skapa synergieffekter. Syftet har varit att åstadkomma en så tydlig och enkel process som möjligt för sökande aktörer samt att skapa ett effektivt arbete internt. Under 2020 har myndigheten utvecklat och tydliggjort inriktningen för bidragsgivningen i samband med utlysningen. En viktig del i arbetet med myndighetens statsbidrag har varit att stödja aktörer med att ta fram kunskap om segregationens nuläge och orsaker lokalt och att, utifrån den kunskapen, samverka med andra aktörer på Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 20
lokal och/eller regional nivå. Delegationen mot segregation ville också att den verksamhet som bedrevs med stöd från myndigheten skulle vara kunskapsbaserad, långsiktig och främja både tvärsektoriell och sektorsövergripande samverkan. Det var också viktigt att verksam heten var förankrad hos invånare och beslutsfattare. Kunskapsbaserad utgår från en lägesbild och utformas utifrån evidens- och erfarenhetsbaserade metoder. Långsiktig att effekten av de beviljade bidragen ska bestå även efter avslutad finansiering av statsbidrag. Sektorsövergripande arbetssätt som involverar aktörer från flera olika samhällssektorer, till exempel civilsamhället, offentlig sektor och näringsliv. Tvärsektoriellt arbetssätt som genomsyrar olika delar av en verksamhet med flera sakområden, exempelvis en kommuns bostadsoch utbildningsförvaltning. Delegationen mot segregation föreslog under 2020 att regeringen skulle ändra anslagsvillkoret så att en större andel av medlen kunde utbetalas till ideella föreningar och stiftelser. Detta för att möjliggöra att fler ideella föreningar och stiftelser med hög kvalitet på ansökningarna skulle kunna beviljas bidrag. Regeringen beviljade förslaget. 3.4.2 Rådgivande expertgrupp för bidragsgivning Delegationen mot segregation har en expertgrupp knuten till statsbidragen. Expertgruppens roll är att ge myndigheten stöd att se lokala och regionala aktörers samt det civila samhällets perspektiv, behov och förutsättningar i statsbidragsgivningen. Gruppen ska även bidra med sakområdeskompetens. Expertgruppen träffades i mars 2020 och lämnade då synpunkter inför utlysningen av statsbidragen. Representerade myndigheter och organisationer i expertgruppen var: Arbetsförmedlingen Boverket BRÅ Civilsamhällets organisationer i samverkan (CIVOS) Delegationen för unga och nyanlända till arbete (DUA) MUCF Skolverket SKR. 3.4.3 Kvalitet i bidragsgivning I regleringsbrevet för budgetåret 2020 fick myndigheten i uppdrag att analysera sin administration av statsbidragen avseende transparens, ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet. Analysen skulle även inkludera frågan om tydlighet gällande bidragsprojektens mål och resultat samt om bidragsgivningen bidrar till ökad jämställdhet och integration. Analysen skulle också innehålla vilka utvecklingsinsatser som myndigheten såg behov av samt en plan för hur insatserna ska genomföras. I analysen framhöll Delegationen mot segregation att myndigheten strävar efter en väl avvägd hantering vad gäller ändamålsenlighet, transparens och kostnadseffektivitet, men också gällande rättssäkerhet och tydlighet i vilka resultat som arbetet förväntas leda till. Målet med statsbidragen är att de ska fungera som ett relevant utvecklingsstöd i det lokala och regionala arbetet för att minska och motverka segregation. Uppdrag enligt regleringsbrev Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 21
Myndighetens analys visade att 2018 års utlysningsprocess var svår att få kostnadseffektiv. Myndighetens förutsättningar med att hantera statsbidragen har stärkts över tid. Under 2020 har utvecklingsarbetet bland annat handlat om att vidareutveckla styrningen och genomförandet av statsbidragshanteringen exempelvis genom att: Påbörja implementering av ett digitalt ärendehanteringssystem som ersätter den manuella hanteringen. Vidareutveckla infrastrukturen för kunskapsutveckling, uppföljning och utvärdering av statsbidragens användning bland annat genom att göra det möjligt för målgrupperna att ansöka om medel för följeforskning eller utvärdering av sitt arbete mot segregation. Fortsätta det löpande interna utvecklingsarbetet av statsbidragshanteringen, exempelvis genom att ha principdiskussioner om rollfördelning, genom digitalisering av läges- och slutrapportering och genom att förankra utlysnings- och bidragsprocessen hos målgrupperna. Kommunicera med målgrupperna genom webbinarier och liknande informationsmöten. 3.4.4 Utfall ärenden statsbidrag 2020 Här redovisas inkomna och beviljade ärenden, samt beslutade och utbetalade belopp. Myndigheten redovisar också vilka aktörer som har beviljats medel och med vilka belopp. 3.4.4.1 Samlad översikt över antalet inkomna och beviljade ärenden 2020 Delegationen mot segregation tog emot 272 ansökningar om statsbidrag för att minska och motverka segregation. Se fördelningen i Tabell 3. Efter myndighetens bedömning och beslut beviljades 70 aktörer medel. Tabell 3 Antal ansökningar och beviljade bidrag 2020 Aktivitet Inkomna ansökningar Beviljade ansökningar Kommuner och regioner Ideella fören. och stiftelser Totalt 67 205 272 39 31 70 Myndigheten har fördelat bidrag till kommuner och regioner i 17 olika län. Medel har beviljats till befolkningsmässigt såväl små, som medelstora och stora kommuner. Myndigheten beviljade bidrag till flera olika inriktningar, varav ett var kartläggning och analys av segregationens nuläge och ett annat rörde främjande av förvaltningsöverskridande eller sektorsövergripande samverkan. Några ansökningar byggde på en fördjupning kring en särskild tematik, som ungas fritid, samhällsbyggnad eller trångboddhet. De beviljade ansökningarna från civilsamhället var fördelade över 12 län och en stor del av verksamheten ägde rum i storstadsregionerna. Myndigheten beviljade några ansökningar där verksamhet fanns i flera län. I utlysningen fokuserade myndigheten på att främja en strategisk och långsiktig samverkan mellan aktörer inom det civila samhället och offentlig sektor. Syftet var att samordna insatser lokalt. Flera av de beviljade ansökningarna var därför inriktade på att etablera samverkansplattformar och mötesplatser. Många ansökningar handlade om brister i infrastruktur, informationsinsatser och hantering av coronapandemin eller avsaknad av trygghet hos invånare i områden med socioekonomiska utmaningar. Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 22
Uppdrag enligt förordningar 3.4.4.2 Samlad översikt över vilka som fått bidrag och med vilka belopp 2020 Delegationen mot segregation ska enligt förordning (2018:118) om statsbidrag till kommuner och regioner för att minska och motverka segregation, och förordning (2018:119) om statsbidrag till ideella föreningar och stiftelser för att minska och motverka segregation, i sin årsredovisning lämna en samlad redovisning av vilka aktörer som har beviljats bidrag och med vilka belopp. Delegationen mot segregations beslut om statsbidrag 2020 uppgick till ett belopp om 81 999 316 kr, 44 171 322 kr gick till kommuner och regioner och 37 827 994 kr till ideella föreningar och stiftelser. Alla belopp betalades ut under 2020, vid två utbetalningstillfällen. En kommun drog tillbaka sin ansökan under hösten. 5 Myndigheten beslutade efter delrapporteringen att inte betala ut fullt beviljat belopp till en förening och två kommuner. 6 Tabell 4 Utbetalade statsbidrag 2020 (tkr) Kommuner och regioner Bidrag Ale kommun 433 Bodens kommun 673 Bollnäs kommun 596 Borås stad 2 110 Eskilstuna kommun 80 Filipstads kommun 1 521 Göteborgsregionens kommunalförbund 793 Huddinge kommun 669 Hultsfreds kommun 331 Hälsinglands utbildningsförbund 808 Järfälla kommun 1 981 forts. Kommuner och regioner Krokoms kommun 700 Linköpings kommun 477 Malmö stad 5 565 Region Skåne 2 190 Region Stockholm TF 500 Region Uppsala 910 Region Västerbotten 588 Region Västmanland 397 Ronneby kommun 2 190 Skellefteå kommun 611 Skövde kommun 0 Tierps kommun 527 Trollhättans stad 617 Uddevalla kommun 577 Umeå kommun 680 Uppsala kommun 2 700 Vänersborgs kommun 710 Västerås stad 1 706 Växjö kommun 1 910 Ängelholms kommun 400 Borlänge kommun 2 430 Landskrona stad 1 300 Markaryds kommun 1 806 Sollentuna kommun 500 Strömsunds kommun 587 Sundbybergs stad 1 124 Upplands Väsby kommun 480 Östra Göinge kommun 547 Totalt 42 723 5. Skövde kommun, som beviljades 544 tkr. 6. Ale kommun beviljades 865 tkr, Filipstads kommun beviljades 1 993 tkr och Somaliska Fred och Framtidshopp beviljades 473 tkr. Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 23
Tabell 5 Utbetalade statsbidrag 2020 (tkr) Ideella föreningar och stiftelser Bidrag Biblioteksvänner i Biskopsgården 1 710 Bollnäs GIF 1 310 FOLK i Skärholmen 1 394 Folkets Hus och Parker 2 615 Folkets Husby 1 600 Hela Malmö 1 596 KC Kompetenscenter 508 Medborgarskolan Mälardalen 702 Origo 1 075 RF SISU Örebro län - Vox 1 097 Rosengårds Folkets Hus 904 Rädda Barnen Göteborg 1 578 Rädda Barnens Riksförbund 615 Sensus studieförbund region Skåne-Blekinge 927 Skellefteå Röda Korset 761 Studiefrämjandet Västerbotten 1 249 Support Group Network 1 519 Valsta utveckling 378 Hyresgästföreningen Riksförbundet Studieförbundet Vuxenskolan Blekinge Somaliska Fred och Framtidshopp 3 210 566 237 Folkbildarna i Värmland 836 KISAM - Världens mammor 1 583 Fryshuset 2 354 Svenska Röda Korset 1 334 Kista Sports Club KFUM 846 Läsfrämjarinstitutet 1 471 Korpen Huddinge Botkyrka 119 Hela Ideella 2 090 Malmö mot Diskriminering 986 The Good Talents 425 Totalt 37 591 3.5 Kommunikation Kommunikationsverksamheten ska bidra till en sammanhållen extern röst för myndigheten samt hålla samman myndighetens interna kommunikation. 3.5.1 Strategisk kommunikation Delegationen mot segregation har ett tydligt kommunikativt uppdrag. Myndigheten ska dels sprida forskning och annan kunskap, dels bidra till samverkan mellan särskilt utsedda aktörer och målgrupper. I det uppdraget är strategisk kommunikation ett centralt verktyg. Kommunikationsarbetet sker i nära samverkan samt integrerat med den övriga verksamheten och dess aktiviteter. Myndigheten har i första hand ägnat 2020 åt att driva och utveckla det löpande kommunikationsarbetet samt fördjupa satsning arna på planerad kommunikation. Myndigheten har även prioriterat att arbeta vidare med grundläggande ramar för kommunikationsverksamheten, som rutiner och riktlinjer, för att myndigheten mer effektivt och sammanhållet ska kunna nå sina målgrupper med sina budskap. En målgruppsanalys togs fram i början av året för att stärka det kommunikationsstrategiska arbetet. 3.5.2 Digitala kanaler Delegationen mot segregations samtliga digitala kanaler är centrala i arbetet med att etablera myndigheten som ledande arena för kunskapsförmedling och kunskapsutbyte inom sakområdet. Webbplatsen är myndighetens viktigaste kanal för att nå målgrupperna och för att säkerställa att de har tillgång till relevanta fakta, metoder och verktyg i arbetet mot segregation, samt för att sprida kunskap om segregation till allmänhet och media. Under 2020 arbetade Delegationen mot segregation vidare med att utveckla webbplatsen, bland annat genom att ta fram texter, bilder och förbättra tekniska funktioner samt se till att Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 24
webbplatsen lever upp till lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. Under 2020 har Delegationen mot segregation haft 78 342 besök på webbplatsen. Antalet sidvisningar var 208 649. Den mest besökta sidan var startsidan med 27 024 besök, följt av sidan Om segregation med 18 611 besök. På grund av tekniska problem under 2019 var det inte möjligt att ta fram tillförlitlig användarstatistik för helåret 2019, utan bara från och med den 10 juni 2019. Antal besök mellan den 10 juni och den 31 december 2019 var 23 848. Motsvarande siffra för samma period 2020 var 38 773. Delegationen mot segregation har under 2020 ökat sin aktivitet i de digitala kanalerna. Exempelvis har myndigheten skickat ut fler nyhetsbrev med jämnare intervall och gjort fler poster i sina sociala medier. Myndigheten har en Facebook-sida som i slutet av 2020 hade 535 följare, vilket innebär en ökning med cirka 27 procent från föregående år. Myndigheten har även en LinkedIn-sida som i slutet av året hade 503 följare. Antalet följare har mer än tredubblas från föregående år. Myndigheten har under året även startat en Youtube-kanal och börjat publicera webbinarium i den. En viktig kanal för målgruppsanpassade utskick är myndighetens nyhetsbrev. I december 2020 hade Delegationen mot segregations nyhetsbrev 616 bekräftade prenumeranter, att jämföra med 468 bekräftade prenumeranter i december 2019. Totalt hade 4 585 adresser skickats in till första steget i prenumerationssystemet den 31 december 2020. Motsvarande siffra år 2019 var 970 adresser. Under 2020 skickade myndigheten ut sex nyhetsbrev, att jämföra med fem stycken under 2019. 3.5.3 Genomslag i media Delegationen mot segregation har under 2020 arbetat med att fortsatt synliggöra myndighetens verksamhet i media i syfte att nå målgrupperna Delegationen mot segregations direktör Anders Kessling blir intervjuad av Kirsi Heikel från YLE om segregationen i Sverige och myndighetens arbete. och att etablera Delegationen mot segregation som en kunskapsbaserad samlad röst i samhällsdebatten för arbetet mot segregation. Under 2020 har 200 artiklar, där myndigheten nämnts, publicerats av media. Av dessa artiklar rörde 52 stycken de aktörer som beviljats statsbidrag under 2020, och 37 artiklar rörde hur coronapandemin har påverkat segregationen. 19 gånger har journalister vänt sig till myndigheten direkt för frågor om myndighetens verksamhet eller frågor rörande segregation. 2019 publicerades totalt 480 artiklar som nämnde myndigheten. Skillnaden mellan 2019 och 2020 förklaras framförallt av att många medier under 2019 uppmärksammade att myndigheten skulle förbereda avveckling (155 artiklar) och att dåvarande direktör Inger Ashing utsetts till chef på Save the Children International (76 artiklar). Myndigheten har under 2020 skickat ut fyra pressmeddelanden som gått ut i riksmedia. Ett av pressmeddelandena rörde att Anders Kessling utsetts till ny direktör för Delegationen mot segregation, det andra rörde det stora intresset för att ansöka om statsbidrag 2020, det tredje rörde rapporten En demokrati för alla? och det fjärde Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 25
rörde myndighetens artikelserie om covid-19 och segregation. I samband med att rapporten En demokrati för alla? lämnades in till regeringen, publicerades även en debattartikel Segregation är ett hinder för demokratin i Aftonbladet. 7 3.6 Kompetensförsörjning Delegationen mot segregation hade vid årets slut 15 anställda, varav 14 tillsvidareanställningar och en allmän visstidsanställning. Det är en minskning med en person jämfört med årets början. Under året har sju tillsvidareanställningar avslutats. Myndigheten jobbar aktivt med kompetensförsörjningen och rekryterar ersättare när en anställning avslutas, förutsatt att behovet kvarstår. Alla anställda på myndigheten har efter medarbetarsamtal fått erbjudande om att genomföra kompetensutveckling under året. På grund av coronapandemin har vissa utbildningstillfällen emellertid fått skjutas på framtiden. Med anledning av coronapandemin har mängden digitala möten ökat, därför erbjöds samtliga medarbetare en kurs i digitala möten via Microsoft Teams under hösten. 3.7 Arbetsmiljö och hälsa Coronapandemin har inneburit stora förändringar av den fysiska arbetsmiljön. Myndigheten har följt Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att arbeta hemifrån i den mån det har gått. Sedan mars 2020 har personalen på myndigheten mestadels jobbat hemifrån, vilket har varit en ansträngning på både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön. Myndigheten har köpt in en utbildningsfilm om ergonomi i hemmet eftersom den ordinarie ergonomironden inte kunde genomföras. Dessutom har alla medarbetare erbjudits en hälsoundersökning under hösten. Arbetsplatsträffar och möten med arbetstagarorganisationerna har genomförts löpande under året. Delegationen mot segregations personal har tillgång till motionslokaler i anslutning till myndighetens lokaler. Personalen har även rätt till friskvårdsbidrag och en friskvårdstimme i veckan. Med anledning av covid-19 har direktören beslutat om att personalen utöver en friskvårdstimme i veckan får använda 30 minuter av arbetstiden per dag för friskvård. 7. https://www.aftonbladet.se/debatt/a/mr853k/segregationen-ar-ett-hinder-for-demokratin Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 26
Finansiell redovisning Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 27
4 Finansiell redovisning 4.1 Resultaträkning (tkr) Not 2020 2019 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 1 20 985 19 649 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 0 3 Intäkter av bidrag 3 23 969 Finansiella intäkter 4 0 2 Summa 21 008 20 624 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 5-14 526-13 674 Kostnader för lokaler -962-711 Övriga driftkostnader 6-5 356-6 089 Finansiella kostnader 7-1 -16 Avskrivningar och nedskrivningar -163-133 Summa -21 008-20 624 Verksamhetsutfall 0 0 Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras 8 595 2 286 Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet -595-2 286 Saldo 0 0 Transfereringar Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag 1 80 314 6 240 Lämnade bidrag 9-80 314-6 240 Saldo 0 0 Årets kapitalförändring 0 0 Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 28
4.2 Balansräkning (tkr) Not 20-12-31 19-12-31 Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling 10 700 105 Summa 700 105 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet 11 61 0 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 12 221 259 Summa 282 259 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 0 2 Fordringar hos andra myndigheter 13 146 548 Summa 146 550 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 14 316 285 Summa 316 285 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket 15 1 342-3 116 Summa 1 342-3 116 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 16 1 460 6 722 Summa 1 460 6 722 Summa tillgångar 4 247 4 805 Kapital och skulder Myndighetskapital 17 0 0 Summa 0 0 Avsättningar Övriga avsättningar 18 553 48 Summa 553 48 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret 19 1 022 313 Kortfristiga skulder till andra myndigheter 20 665 1 066 Leverantörsskulder 633 2 399 Övriga kortfristiga skulder 21 230 191 Summa 2 551 3 968 Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 29
(tkr) Not 20-12-31 19-12-31 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 22 1 143 788 Summa 1 143 788 Summa kapital och skulder 4 247 4 805 Ansvarsförbindelser Övriga ansvarsförbindelser 23 521 788 Summa 521 788 Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 30
4.3 Anslagsredovisning Redovisning mot anslag Anslag (tkr) Ing. över- Årets till- Indrag- Totalt Utgifter Utgående förings- delning ning disponi- över- Not belopp enl. regl. belt föringsbrev belopp belopp Uo 13 4:1 Åtgärder mot segregation (Ramanslag) ap.3 Åtgärder mot segregation - del till Delmos (ram) 24 2 85 000-2 85 000-83 176 1 824 Uo 13 4:2 ap.1 Delegationen mot segregation - (ram) 25 3 116 18 000-2 450 18 666-18 123 543 Summa 3 118 103 000-2 452 103 666-101 299 2 367 Redovisning mot inkomsttitel Inkomsttitel Beräknat Inkomster (tkr) Not belopp 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet 26 338 Övriga inkomster 0 595 Summa 0 595 Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 31
4.4 Tilläggsupplysningar och noter Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma. 4.4.1 Redovisningsprinciper 4.4.1.1 TILLÄMPADE REDOVISNINGSPRINCIPER Delegationen mot segregations bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt Ekonomistyrningsverket (ESV):s föreskrifter och allmänna råd till denna förordning. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna förordning. I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 FBF (Förordning om myndigheters bokföring) tillämpar Delegationen mot segregation brytdagen den 5 januari. Brytdagen föregående år var den 3 januari. Efter brytdagen har fakturor överstigande 25 tkr bokförts som periodavgränsningsposter. 4.4.2 Upplysningar och avvikelser Myndigheten startades 2018-01-01 och saknar därför jämförelsevärden före 2018. 4.4.3 Värderingsprinciper 4.4.3.1 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Som anläggningstillgångar redovisas egen utvecklade dataprogram, förvärvade licenser och rättigheter samt maskiner och inventarier som har ett anskaffnings värde om minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Förvärv av likartade tillgångar som uppgår till ett värde av minst 50 tkr ska redovisas som anläggningstillgångar även om respektive tillgång är av mindre värde. Övriga kriterier för anläggningstillgång ska dock vara uppfyllt. Beloppsgränsen för förbättringsutgifter på annans fastighet är 50 tkr. Avskrivningstiden för förbättringsutgifter på annans fastighet uppgår till högst den återstående giltighetstiden på hyreskontraktet, dock lägst tre år. Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod från den månad tillgången tas i bruk. Bärbara datorer liksom mobiltelefoner och läsplattor anses ha en kortare livslängs än 3 år och kostnadsförs därför direkt. Tillämpade avskrivningstider 3 år Egenutvecklade dataprogram, licenser, rättigheter, datorer och kringutrustning 5 år Maskiner och andra tekniska anläggningar, bilar och andra transportmedel 7 år Inredningsinventarier och övriga inventarier I de fall som nyttjandeperioden är kortare än den ekonomiska livslängden, och ett restvärde uppstår, ska individuella avskrivningsplaner upprättas enligt särskilt myndighetsbeslut. Om det är sannolikt att restvärdet uppgår till ett betydande belopp ska det uppskattas vid anskaffningstillfället. Avskrivningarna ska sedan beräknas utifrån anskaffningsvärdet med avdrag för beräknat restvärde och fördelas över tillgångens nyttjandeperiod. 4.4.3.2 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Fordringar har tagits upp till det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs. 4.4.3.3 SKULDER Skulderna har tagits upp till nominellt belopp. 4.4.4 Ersättningar och andra förmåner Ledande befattningshavare /styrelseuppdrag Ersättning i tkr Anders Kessling 992 T.f. direktör fr.o.m. 7 februari 2020 Direktör fr.o.m. 1 juli 2020 (ersättningen avser hela 2020) Charlotte Johansson 876 T.f direktör t.o.m. 6 februari (ersättningen avser hela 2020) Rådsledamöter /andra Ersättning i tkr Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 32
Rådsledamöter/ andra styrelseuppdrag Ersättning i tkr Petra Albuschus 0 Ledamot ICA Sverige AB Apotek Hjärtat AB Ledamot Electra AB Leila Ali Elmi 0 Roger Andersson 2 Jonas Carlehed 0 Ledamot i Regeringens Delegation för cirkulär ekonomi Ledamot i Regeringens Samverkansprogram för näringslivets klimatomställning Maria Caryll 0 Maria Eka 0 Ledamot i Kungliga Dramatiska Teatern AB Ali Esbati 0 Ledamot i Riksbanksfullmäktige Ledamot i insynsrådet Upphandlingsmyndigheten Anja Frey Chef 0 Manne Gerell 3 Mats Green 0 4.4.5 Anställdas sjukfrånvaro I tabellen redovisas anställdas totala sjukfrånvaro i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden. Vidare redovisas andel av totala sjukfrånvaron under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. I tabellen redovisas också sjukfrånvaro fördelat på kön och ålder i förhållande till respektive grupps samman lagda ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron redovisas i procent. Sjukfrånvaro 2020 2019 Totalt 4,16% 2,87% Andel 60 dagar eller mer - - Kvinnor 4,90% 3,32% Män - - Anställda 29 år - - Anställda 30 år 49 år - - Anställda 50 år - - Sjukfrånvaro för andel 60 dagar eller mer, män, anställda 29 år, anställda 30 år 49 år, anställda 50 år lämnas inte eftersom antalet anställda i gruppen är under tio personer alternativt att uppgiften kan hänföras till en enskild individ. Amelie Silfverstolpe 0 Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 33
4.5 Noter (tkr) Resultaträkning 2020 2019 Not 1 Intäkter av anslag Intäkter av anslag 20 985 19 649 Summa 20 985 19 649 Utgifter i anslagsredovisningen -101 299-25 889 Saldo -80 314-6 240 Anslag Uo 13:1 ap 3 Åtgärder mot segregation. Redovisning i transfereringsavsnittet som medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag. 80 314 6 240 Summa 80 314 6 240 Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Icke statliga medel, 6 kap 1 kapitalförsörjningsförordningen 0 2 Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar 0 1 Summa 0 3 Not 3 Intäkter av bidrag Bidrag från statliga myndigheter 23 969 Summa 23 969 Not 4 Finansiella intäkter Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret 0 2 Summa 0 2 Räntesatsen för ränte- och avistakonton hos Riksgälden har sedan 2020-01-08 varit noll. Not 5 Kostnader för personal Lönekostnader (exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal) 9 104 8 472 Varav lönekostnader ej anställd personal 127 0 Sociala avgifter 5 192 4 611 Övriga kostnader för personal 230 591 Summa 14 526 13 674 En korrigering mellan sociala avgifter och övriga kostnader för personal har gjorts för 2019. Not 6 Övriga driftkostnader Reparationer och underhåll 6 7 Offentligträttsliga avgifter, skatter, kundförluster 0 2 Resor, representation, information 161 279 Köp av varor 219 418 Köp av tjänster 4 970 5 385 Summa 5 356 6 089 Minskade driftkostnader jämfört med motsvarande period föregående år beror på att det under 2019 gjordes stora inköp av varor och tjänster i samband med uppstarten av myndigheten. Därtill har resandet under 2020 minskat på grund av covid-19. Not 7 Finansiella kostnader Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret 0 14 Övriga finansiella kostnader 1 3 Summa 1 16 Räntesatsen för ränte- och avistakonton hos Riksgälden har sedan 2020-01-08 varit noll. Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 34
2020 2019 Not 8 Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet 595 2 286 Summa 595 2 286 Not 9 Lämnade bidrag Bidragsmottagare: Kommuner och regioner 42 723 4 350 Bidragsmottagare: Övriga organisationer och ideella föreningar 37 591 1 890 Summa 80 314 6 240 Balansräkning 20-12-31 19-12-31 Not 10 Balanserade utgifter för utveckling Ingående anskaffningsvärde 315 315 Årets anskaffningar 700 0 Summa anskaffningsvärde 1 015 315 Ingående ackumulerade avskrivningar -210-105 Årets avskrivningar -105-105 Summa ackumulerade avskrivningar -315-210 Utgående bokfört värde 700 105 Not 11 Förbättringsutgifter på annans fastighet Årets anskaffningar 81 0 Summa anskaffningsvärde 81 0 Ingående ackumulerade avskrivningar 0 Årets avskrivningar -20 0 Summa ackumulerade avskrivningar -20 0 Utgående bokfört värde 61 0 Not 12 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Ingående anskaffningsvärde 262 191 Årets anskaffningar 0 262 Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde 0-191 Summa anskaffningsvärde 262 262 Ingående ackumulerade avskrivningar -3-7 Årets avskrivningar -37-28 Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar 0 32 Summa ackumulerade avskrivningar -40-3 Utgående bokfört värde 221 259 Not 13 Fordringar hos andra myndigheter Fordran ingående mervärdesskatt 146 493 Övriga fordringar hos andra myndigheter 0 55 Summa 146 548 Not 14 Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyreskostnader 253 222 Övriga förutbetalda kostnader 64 64 Summa 316 285 Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 35
20-12-31 19-12-31 Not 15 Avräkning med statsverket Uppbörd Redovisat mot inkomsttitel -595-2 286 Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde 595 2 286 Fordringar/Skulder avseende Uppbörd 0 0 Anslag i icke räntebärande flöde Redovisat mot anslag 83 176 6 240 Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke räntebärande flöde -81 291-6 240 Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde 1 885 0 Anslag i räntebärande flöde Ingående balans -3 116-3 401 Redovisat mot anslag 18 123 19 649 Anslagsmedel som tillförts räntekonto -18 000-22 195 Återbetalning av anslagsmedel 2 450 2 831 Skulder avseende anslag i räntebärande flöde -543-3 116 Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto Inbetalningar i icke räntebärande flöde 867 2 372 Utbetalningar i icke räntebärande flöde -81 563-6 326 Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar 80 695 3 953 Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto 0 0 Summa Avräkning med statsverket 1 342-3 116 Not 16 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 1 460 6 722 Summa 1 460 6 722 Belopp att reglera för december mellan räntekontot och statens centralkonto 1 885 0 Beviljad kredit enligt regleringsbrev 5 000 3 000 Maximalt utnyttjad kredit 0 0 Not 17 Myndighetskapital Myndighetskapital saknas och därför redovisas inte någon specifikationstabell. Not 18 Övriga avsättningar Avsättning för lokalt omställningsarbete Ingående balans 48 23 Årets förändring 26 25 Utgående balans 74 48 Myndigheten saknar planer för användandet av sina omställningsmedel under 2021. Uppsagd personal, uppsägningslöner Årets förändring 479 0 Utgående balans 479 0 Avgångsvederlag planeras att utbetalas under 2021. Om arbetstagaren får arbetsinkomster, minskas avgångsvederlaget med motsvarande belopp. Summa utgående balans 553 48 Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 36
20-12-31 19-12-31 Not 19 Lån i Riksgäldskontoret Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar. Ingående balans 313 394 Under året nyupptagna lån 872 210 Årets amorteringar -163-291 Utgående balans 1 022 313 Beviljad låneram enligt regleringsbrev 7 000 7 000 Not 20 Kortfristiga skulder till andra myndigheter Utgående mervärdesskatt 0 5 Arbetsgivaravgifter 250 212 Leverantörsskulder andra myndigheter 415 850 Summa 665 1 066 Not 21 Övriga kortfristiga skulder Personalens källskatt 230 191 Summa 230 191 Not 22 Upplupna kostnader Upplupna semesterlöner inklusive sociala avgifter 584 488 Övriga upplupna löner inklusive sociala avgifter 239 63 Övriga upplupna kostnader 320 237 Summa 1 143 788 Not 23 Övriga ansvarsförbindelser Övrigt 521 788 Summa 521 788 Delegationen mot segregation hyr lokaler av Södertörns högskola och hyresavtalet löper till 2023-12-31. I hyresavtalet regleras tilläggshyra för utrustning, möbler, IT-utrustning och ombyggnation av lokal. Myndigheten ska erlägga restvärde för den totala investeringen såsom ett engångsbelopp om avflyttning sker innan hyresperioden löpt ut, alternativt kan en överenskommelse träffas med hyresvärden om att överta återstående restvärde och därmed också ägande av möbler. Vid utgången av 2020 var restvärdet för möblerna 453 200 kr och för resterande tillägg 68 189 kr. Anslagsredovisning Not 24 Uo 13 4:1 Delegationen mot segregation (Ramanslag) ap. 3 Åtgärder mot segregation - del till Delmos (ram) Enligt regleringsbrevet disponerar Delegationen mot segregation ingen anslagskredit. Anslaget är icke räntebärande. Enligt villkor i regleringsbrevet får högst 3 miljoner kronor, utöver ordinarie anslag användas för förvaltningsändamål, till administration av statsbidragen. Myndigheten har använt 2 862 tkr till detta. Not 25 Uo 13 4:2 ap.1 Delegationen mot segregation - (Ram) Delegationen mot segregation får disponera 666 tkr av det ingående överföringsbeloppet, d.v.s. 3% av föregående års tilldelning 22 195 tkr enligt regleringsbrevet. Anslaget är räntebärande. Enligt regleringsbrevet disponerar Delegationen mot segregation en anslagskredit på 540 tkr. Under året har Delegationen mot segregation inte utnyttjat krediten. Not 26 Övriga inkomster av statens verksamhet 338 Övriga inkomster Återbetalda statsbidrag som redovisats mot inkomsttitel. Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 37
4.6 Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr) 2020 2019 2018 Låneram Riksgäldskontoret Beviljad 7000 7 000 7 000 Utnyttjad 1 022 313 394 Kontokrediter Riksgäldskontoret Beviljad 5 000 3 000 5 000 Maximalt utnyttjad 0 0-54 Räntekonto Riksgäldskontoret Ränteintäkter 0 2 0 Räntekostnader 0 14 16 Avgiftsintäkter Avgiftsintäkter som disponeras Övriga avgiftsintäkter 0 3 27 Avgiftsintäkter som ej disponeras Avgiftsintäkter 595 2 286 2 181 Anslagskredit Beviljad 540 665 570 Utnyttjad 0 0 0 Anslag Ramanslag Anslagssparande Uo 13 4:1 Åtgärder mot segregation (Ramanslag) 1 824 2 8 152 Anslagssparande Uo 13 4:2 Delegationen mot segregation (Ramanslag) 543 3 116 3 401 Anslagssparande Uo 19 1:1 Regionala tillväxtåtgärder (Ramanslag) - - 913 Bemyndiganden Tilldelade 0 0 185 000 Summa gjorda åtaganden 0 0 6 240 Personal Antalet årsarbetskrafter (st) 13 14 12 Medelantalet anställda (st) 15 16 14 Driftkostnad per årsarbetskraft 1 603 1 462 1 405 Kapitalförändring Årets 0 0 0 Balanserad 0 0 0 Myndigheten startade 2018-01-01 och saknar därför jämförelsevärden före 2018. Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 38
5 Årsredovisningens undertecknande Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Huddinge den 22 februari 2021 Anders Kessling Direktör Delegationen mot segregations årsredovisning 2020 39