K O L L E K T I V A V T A L

Översättning K O L L E K T I V A V T A L för LIVSMEDELSBRANSCHEN 24.5.2010 31.3.2014 mellan FINLANDS LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUND rf och FINLANDS LIVSMEDELSARBETARFÖRBUND rf

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING I ALLMÄNT Underteckningsprotokoll 24.5.2010... 4 Silat från avtalet 13 1 Tillämpningsområde... 15 2 Avtal mellan förbunden... 15 3 Utomstående arbetskraft... 15 4 Arbetets ledning... 16 5 Iakttagande av arbetsreglementen och övriga bestämmelser... 16 6 Uppsägning... 16 7 Tidsbundna arbetsavtal... 17 8 Organisationsfrihet... 17 II LÖNEGRUPPERINGAR, ARBETSLÖNER OCH SÄRSKILDA TILLÄGG 9 Lönegrupperingar och arbetslöner... 18 1. Lönegruppering... 18 2. Mångkunnighet som delfaktor i den individuella lönen... 19 3. Arbetslöner... 19 4. Lönegruppering för arbetstagare på underhållsavdelningar... 20 5. Normtimlöner på underhållsavdelningar... 22 10 Särskilda tillägg... 24 1. Tjänsteårstillägg... 24 2. Tillägg för skiftarbete, kvälls- och nattarbete... 25 3. Tillägg för arbetsinstruktion... 26 4. Fryslagertillägg... 26 5. Synnerligen smutsigt arbete... 26 11 Beräkning av genomsnittlig timförtjänst... 26 12 Prestationslönearbete... 27 13 Arbets- och tidsstudier... 28 14 Arbetsarrangemang och förflyttning till annat arbete... 29 15 Löneutbetalning... 29 III ARBETSTID, ÖVERTIDSERSÄTTNINGAR OCH FÖRHÖJD LÖN 16 Ordinarie arbetstid... 30 17 Arbetstidsexperiment... 31 18 Måltids- och vilopauser... 32 19 Arbetstagarnas fridagar... 33 20 Övertidsarbete och övertidsersättning... 33 21 Ersättning för morgontimmar... 35 22 Förhöjd lön för lördagsarbete... 35 23 Ersättning för högtidsdagar... 35

2 IV ERSÄTTNINGAR 24 Resekostnader och dagtraktamenten... 36 25 Utryckningsarbete och beredskap... 37 26 Arbetskläder och arbetsskodon... 38 V FRÅNVARO MED LÖN 27 Söckenhelgsersättning... 39 28 Sjuklön... 40 29 Insjuknat barn... 43 30 Lön under moderskapsledighet samt adoption... 45 31 Läkarundersökningar... 46 32 Särskilda ersättningar... 48 1. Födelsedagar... 48 2. Vigsel... 49 3. Begravning... 49 4. Förtroendeuppdrag... 49 5. Värnpliktsuppbåd... 49 6. Frivillig militärtjänstgöring för kvinnor... 49 7. Reservövningar... 50 8. Ersättningsgrund... 50 VI SEMESTER OCH SEMESTERPREMIE 33 Semester... 50 34 Semesterpremie... 51 VII SÄRSKILDA BESTÄMMELSER 35 Förebyggande av risken för olycksfall och yrkessjukdomar... 52 36 Grupplivförsäkring... 53 37 Kontroll... 53 38 Skötsel av arbetsredskap... 53 VIII FACKFÖRENING 39 Uppbärande av medlemsavgifter till fackföreningar... 53 40 Förtroendemän... 54 41 Arbetarskyddsfullmäktig... 55 42 Fackföreningsutbildning... 56 43 Användning av anslagstavlor... 56 44 Möten på arbetsplatsen... 56 45 Besök på arbetsplatsen... 57

3 IX ARBETSFRED 46 Avtalets bindande verkan... 57 47 Förhandlingsordning... 57 48 Arbetsfredsförpliktelse... 58 49 Avtalets ikraftträdande... 58 50 Avtalets giltighetstid... 58 SEPARATA PROTOKOLL Avtal om arbetstidsförkortning... 59 Avtal om arbetstidsförkortning i intermittent treskiftsarbete 2005... 63 Avtal om arbetstidsförkortning i kontinuerligt treskiftsarbete 2003... 67 Förbundens inbördes avtal om skiftarbete under veckoslut 2003... 70 BILAGOR Bilaga 1 Promemoria över diskussioner förda vid underhållsavdelningarnas lönegrupperingskommittés möte 14.3.1989... 74 Bilaga 2 Tillämpnings- och tolkningsanvisningar... 75 Avtal om semesterlön 2005... 77 LIF/LIVS Avtal om uppsägningsskydd 2003... 80 LIF/LIVS Allmänt avtal 2003... 93 Bilaga 3 Beräkning av arbetarskyddsfullmäktigs tidsanvändning.......... 109 Bilaga 4 Rekommendation för arbetsplatserna för förebyggande rusmedelsvård, hantering av rusmedelsfrågor och vårdhänvisning 12.1.2006... 110 Förlikningsförslag 24.5.2010... 116

Protokoll fört vid förhandlingar mellan Finlands Livsmedelsindustriförbund rf och Finlands Livsmedelsarbetarförbund rf i Helsingfors 24.5.2010 om att revidera det nedan i 1 nämnda kollektivavtalet mellan nämnda förbund att gälla till den 31 mars 2014. Närvarande var representanter för Finlands Livsmedelsindustriförbund rf och Finlands Livsmedelsarbetarförbund rf. 1 Kollektivavtalet för bageriarbetstagare som ingåtts mellan förbunden, träder i kraft med de tillägg och ändringar till kollektivavtalet 5.4.2003 31.3.2010 (ändringarna 2008 och 2009 beaktade) som ingår i detta protokoll omedelbart efter det att Finlands Livsmedelsindustriförbund rf:s styrelse och Finlands Livsmedelsarbetarförbund rf:s förbundsfullmäktige har godkänt riksförlikningsman Esa Lonkas förlikningsförslag av 24.5.2010. 2 Lönebestämmelser 2.1 Lönehöjningar 2010 Allmän förhöjning 1.6.2010 Lönerna höjs 1.6.2010 eller från närmast följande löneperiod med en allmän förhöjning som är 0,9 procent. Allmän förhöjning 1.10.2010 Lönerna höjs 1.10.2010 eller från närmast följande löneperiod med en allmän förhöjning som är 0,6 procent. Förhöjning av tabellönerna 1.6.2010 och 1.10.2010 samt 1.4.2011 och 1.10.2011 Tabellönerna höjs med beloppet för den allmänna förhöjningen och från samma tidpunkt. 2.2 Lönehöjningar 2011 Allmän förhöjning 1.4.2011 Lönerna höjs 1.4.2011 eller från närmast följande löneperiod med en allmän förhöjning som fastställs före 31.3.2011 på följande sätt: Procenten för den allmänna förhöjningen beräknas som ett genomsnitt av årskostnadseffekterna av de allmänna förhöjningar i påföljande kollektivavtal som man känner till före 28.2.2011 och som verkställts/verkställs under tiden 1.7.2010 30.6.2011 med beaktande av tidpunkterna för höjningarna: kollektivavtalet för arbetstagare inom teknologiindustrin (Metallarbetarförbundet rf och Teknologiindustrin rf), kollektivavtalet för arbetstagare inom den kemiska industrin (TEAM Industribranschernas fackförbund rf och Kemiindustrin rf), kollektivavtalet för arbetstagare inom den mekaniska 4

skogsindustrin (Trä- och specialbranschernas förbund rf, Metallarbetarförbundet rf, Elbranschernas fackförbund rf och Skogsindustrin rf) samt avtalet för arbetstagare inom textil- och beklädnadsbranschen (Konsumtionsvarugruppen rf och TEAM Industribranschernas fackförbund rf). Om en uppgörelse i förhandlingarna i någon av avtalsbranscherna inte uppnåtts för ovan nämnda tid, lämnas denna utanför beräkningen. Om förbunden inte når enighet om beloppet för den allmänna förhöjningen före 31.3.2011, utses på initiativ av någondera parten en förlikningsnämnd som avgör konflikten så att uppgörelsen blir bindande. Bägge parter utser två medlemmar till förlikningsnämnden samt kallar riksförlikningsmannen till ordförande. Nämnden ska ge sin lösning före 15.4.2011. Allmän förhöjning 1.10.2011 Lönerna höjs 1.10.2011 eller från närmast följande löneperiod med en allmän förhöjning som är 0,3 procent. 2.3 Lönehöjningar 2012 Allmän förhöjning 1.4.2012 Lönerna höjs 1.4.2012 eller från närmast följande löneperiod med en allmän förhöjning som fastställs före 31.3.2012 på följande sätt: Procenten för den allmänna förhöjningen beräknas som ett genomsnitt av årskostnadseffekterna av de allmänna förhöjningar i påföljande kollektivavtal som man känner till före 28.2.2012 och som verkställts/verkställs under tiden 1.7.2011 30.6.2012 med beaktande av tidpunkterna för höjningarna: kollektivavtalet för arbetstagare inom teknologiindustrin (Metallarbetarförbundet rf och Teknologiindustrin rf), kollektivavtalet för arbetstagare inom den kemiska industrin (TEAM Industribranschernas fackförbund rf och Kemiindustrin rf), kollektivavtalet för arbetstagare inom den mekaniska skogsindustrin (Trä- och specialbranschernas fackförbund rf, Metallarbetarförbundet rf, Elbranschernas fackförbund rf och Skogsindustrin rf) samt avtalet för arbetstagare inom textil- och beklädnadsbranschen (Konsumtionsvarugruppen rf och TEAM Industribranschernas fackförbund rf). Om en uppgörelse i förhandlingarna i någon avtalsbransch inte uppnåtts för ifrågavarande tid, lämnas denna utanför beräkningen. Om förbunden inte når enighet om beloppet för den allmänna förhöjningen före 31.3.2012, utses på initiativ av någondera parten en förlikningsnämnd som avgör konflikten så att uppgörelsen blir bindande. Bägge parter utser två medlemmar till förlikningsnämnden samt kallar riksförlikningsmannen till ordförande. Nämnden ska ge sin lösning före 15.4.2012. Allmän förhöjning 1.10.2012 Lönerna höjs 1.10.2012 eller från närmast följande löneperiod med en allmän förhöjning som är 0,3 procent. 5

6 2.4 Lönehöjningar 2013 Allmän förhöjning 1.4.2013 Lönerna höjs 1.4.2013 eller från närmast följande löneperiod men en allmän förhöjning på sätt som nämns i punkt 2.3 så att granskningsperioden är 1.7.2012 30.6.2013. Om förbunden inte når enighet om beloppet för den allmänna förhöjningen före 31.3.2013, utses på initiativ av någondera parten en förlikningsnämnd som avgör konflikten så att uppgörelsen blir bindande. Bägge parter utser två medlemmar till förlikningsnämnden samt kallar riksförlikningsmannen till ordförande. Nämnden ska ge sin lösning före 15.4.2013 Allmän förhöjning 1.10.2013 Lönerna höjs 1.10.2013 eller från närmast följande löneperiod med en allmän förhöjning som är 0,4 procent. 2.5 Tjänsteårstillägg Tjänsteårstilläggen höjs från 1.6.2010 med 6 procent. Tjänsteårstilläggen höjs därefter med beloppen för de allmänna förhöjningarna Från 1.1.2014 tas ett nytt tjänsteårstillägg i bruk för 25 30 års tjänstetid (4 cent) och därtill ett nytt för över 30 års tjänstetid (4 cent). 2.6 Fryslagertillägg Fryslagertillägget höjs från 1.6.2010 med 5 procent. 2.7 Ersättningar till huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig Ersättningarna till huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen höjs från 1.6.2010 med 6 procent. Antal arbetstagare Ersättning /mån. 10 20 59 20 50 83 50 100 88 101 200 96 201 300 106 301 380 118 381 420 127 421 eller över 142

7 2.8 Dyrortsklassificering Dyrortsklass II slopas från 1.1.2014 ur lönetabellerna. 3 Arbetsgrupper 3.1 Lönegruppering och lönesättningssystem Förbunden tillsätter en gemensam arbetsgrupp med uppgift att kartlägga behovet att utveckla lönegrupperingen inom de olika avtalsbranscherna, samt att vid behov vidta åtgärder för att utveckla den till ett lönesättningssystem beroende på branschernas behov. Syftet är framför allt att utreda hur kompetens och framgångsrikt arbete kunde ges större tyngd vid lönesättningen. Inom mejeriindustrin ska fästas särskild uppmärksamhet vid hur tjänsteårstillägget fungerar. Vid utredandet av dess funktionsduglighet ska även mejeriindustrins andra yrkesgrupper beaktas. Arbetsgruppen ska lämna sitt förslag till förbunden senast 30.9.2012. 3.2 Utomstående arbetskraft Direktivet om hyrd arbetskraft ska samordnas med nationella lagar och avtal före 5.12.2011. Praxis i samband med anlitande av hyrd arbetskraft kommer därför att ändras. Arbetsgruppen har till uppgift att utreda vilka gemensamma åtgärder som fordras av förbunden när direktivet träder i kraft. I utredningen ska olika alternativ av direktivets effekter beaktas tillräckligt mångsidigt och på basis av den fastställas vilka eventuella ändringar det föranleder i kollektivavtalets bestämmelser om anlitande av utomstående arbetskraft. Därtill granskar och utreder arbetsgruppen anlitande av hyrd arbetskraft i situationer då företag reducerar sin arbetskraft. Arbetsgruppen ska lämna sin utredning över åtgärder till förbunden före 31.5.2011. 3.3 Arbete i varm- och kylutrymmen Arbetsgruppen har till uppgift att kartlägga behovet att utveckla arbetet i varm- och kylutrymmen inom de olika avtalsbranscherna, samt att vid behov vidta åtgärder för att utveckla det beroende på branschernas behov. Syftet är att arbetsgruppen finner tryggare arbetsmetoder och redskap för arbetet i varm- och kylutrymmen inom olika branscher samt kartlägger riskfaktorerna i anslutning till det. Arbetsgruppens ska lämna sitt förslag till förbunden före 30.9.2011.

8 4 Textändringar 4.1 Lön under faderskapsledighet Till paragrafen om lön under moderskapsledighet samt adoption tilläggs som sista punkt en ny punkt om lön under faderskapsledighet enligt följande: Enligt vad som nämns ovan i denna paragraf betalas lön till arbetstagaren även för arbetsdagar som ingår i en högst 6 dagar lång kalenderperiod från den dag då faderskapsledighet med stöd av kollektivavtalslagen inleds. 4.2 Åldersprogram för 50 år fyllda Arbetsgivaren ska, om en arbetstagare som fyllt 50 år så vill, förhandla med denne, om tillbudsstående möjligheter att främja arbetstagarens ork och förlänga dennes tid i arbetslivet. Vid förhandlingarna strävas efter en för bägge parter ändamålsenlig lösning, där även arbetstagarens förtjänstnivå i mån av möjlighet tryggas. 4.3 Huvudförtroendemans ersättare Om en arbetsgivare säger upp arbetsavtalet för huvudförtroendemannens ersättare, eller permitterar denne, då han inte verkar som ersättare för förtroendemannen, eller han inte i övrigt innehar en förtroendemannaställning, räknas uppsägningen eller permitteringen ha berott på arbetstagarens förtroendemannauppgift, om arbetsgivaren inte kan påvisa att åtgärden har berott på annat. 4.4 Löneutbetalning I avtalsbestämmelsen om löneutbetalning tilläggs att löneräkningen kan ske en gång i månaden. Även i detta fall ska lönen betalas två gånger i månaden. Lokalt kan avtalas att löneräkningen sker en gång i månaden och lönen betalas två gånger i månaden. Lönedagarna samt hur lönen fördelar sig mellan de bägge lönedagarna ska överenskommas i avtalet. Ett dylikt avtal ska göras skriftligt. Arbetsgivaren ska en gång i månaden överlämna en löneräkning av vilken framgår grunderna för hur den betalda och den ännu obetalda lönen har fastställts. Fel i löneutbetalningen ska korrigeras så fort som möjligt och senast i samband med följande löneutbetalning.

9 5 Introduktion i arbetslivet Finlands Livsmedelsindustriförbund rf och Finlands Livsmedelsarbetarförbund rf vill för sin del stödja grundskolelevers möjligheter att bekanta sig med arbetslivet inom ramen för sommarpraktikprogrammet Bekanta dig med arbetslivet och förtjäna egna pengar. Syftet med programmet är att ge skoleleverna egna erfarenheter av verksamheten inom livsmedelsbranschens företag, de olika arbetsuppgifterna, personalstrukturen, samarbetsformerna och de möjligheter som branschen erbjuder samt samtidigt erbjuda skoleleverna lämpligt praktiskt arbete. Därför har parterna enligt centralorganisationernas rekommendation 20.12.2006 avtalat följande: 1 Nedan nämnda bestämmelser gäller grundskolelever, vilkas anställningsförhållande baserar sig på sommarpraktikprogrammet Bekanta dig med arbetslivet och förtjäna egna pengar. 2 Anställningsförhållandet, som kan omfatta två veckor eller tio arbetsdagar, kan förläggas till tiden 1.6 15.8 under åren 2007 2010. 3 Lönen för sommarpraktikprogrammet Bekanta dig med arbetslivet och förtjäna egna pengar betalas i form av en engångsersättning på 280 euro, i vilket belopp ingår semesterersättning för praktikperioden. 4. Bestämmelserna om löner, lönesättningsgrunder eller andra förmåner av ekonomiskt värde i gällande kollektivavtal tillämpas inte på de grundskolelever vars anställning baserar sig på sommarpraktikprogrammet i detta protokoll. 6 Livsmedelshygienisk kompetens 27 2 momentet i livsmedelslagen 23/2006 Aktör inom livsmedelsbranschen ska på sin bekostnad se till, att de som i en livsmedelslokal, som har godkänts med stöd av denna lag, hanterar icke-förpackade livsmedel som lätt far illa, har av Livsmedelsverket utfärdat intyg över livsmedelshygienisk kompetens (kompetensintyg). Kompetensintyg utfärdas till personer som med godkänt resultat genomgått ett test som bedömer den livsmedelshygieniska kompetensen (kompetenstest) eller som genomgått utbildning eller avlagt examen i vilken motsvarande kunskaper ingår. Förbunden är ense om, att i fall arbetstagaren inte har ett kompetensintyg innan arbetsavtal ingås, ska arbetsgivaren enligt ovan nämnda lagrum ombesörja intyget på sin bekostnad. 7 Arbetskläder Arbetsgivaren skaffar, bekostar och sköter persedelvården för de arbetskläder som behövs i arbetet. Av grundad orsak kan denna förmån ( 26) bytas ut mot en penningersättning på 15 euro i månaden.

10 8 Bl.a. deltidspension, förlängt deltidsarbete, partiell vårdledighet, deltidssjukpension samt deltidsolycksfallspension Förbunden har sinsemellan avtalat att arbetsdomstolens utslagspraxis ska tillämpas i fråga om arbetstidsförkortning bl.a. i fall där en arbetstagare övergår till sådant deltidsarbete som nämns i rubriken. Om arbetsdomstolen under avtalsperioden i ovan nämnda eller motsvarande situationer avgör på annat sätt, avtalar förbunden att arbetsdomstolens nya utslag omedelbart ska tillämpas. Förfarande enligt domstolens beslut börjar tillämpas enligt förbundens överenskommelse. Förbunden konstaterar, att när en arbetstagare som omfattats av systemet med arbetstidsförkortning (pekkanendagar) övergår till deltidspension, förlängt deltidsarbete eller partiell vårdledighet, deltidssjukpension eller deltidsolycksfallspension tjänar han in ledighet till följd av arbetstidsförkortningen i proportion till den ordinarie arbetstid under vilken han i verkligheten arbetar (AD: 2004-77). I ovan nämnda fall betalas till arbetstagare i intermittent och kontinuerligt treskiftsarbete på dennes ordinarie arbetade timmar procenttillägg enligt gällande avtal (3,2 %/10,5 % samt 15,6 %) (AD:2004-77) 9 Verksamhetsmodell för sysselsättning och omställningsskydd Syftet med den nya verksamhetsmodellen mellan arbetsgivaren, arbetstagarna och arbetskraftsmyndigheten är att effektivera samarbetet och sysselsätta arbetstagaren så fort som möjligt. Samarbets- och uppsägningsförfarande Arbetsgivaren presenterar en handlingsplan när samarbetsförhandlingar som gäller minst tio arbetstagare inleds. Underhandlingar förs med personalrepresentanterna om dess innehåll. I planen redogörs för förhandlingsordningen och formen, planerad tidtabell samt tilltänkta verksamhetsprinciper under uppsägningstiden när det gäller arbetssökande, utbildning och utnyttjande av arbetsförvaltningens tjänster. I planen beaktas gällande normer för hur man ska gå till väga vid reducering av arbetskraft. Om samarbetsförhandlingarna gäller mindre än tio arbetstagare, presenteras uppsägningstidens planerade verksamhetsprinciper i fråga om arbetssökande, utbildning och utnyttjande av arbetsförvaltningens tjänster i samband med samarbetsförfarandet. Även nödvändiga ändringar i personalplanen behandlas i samband med samarbetsförfarandet i anslutning till planerad personalreducering. Arbetsgivaren och arbetskraftsmyndigheten kartlägger efter det att samarbetsförfarande eller, i fråga om små företag, uppsägningstidsförfarande har inletts, i samarbete och utan dröjsmål vilka offentliga arbetskraftstjänster som är nödvändiga. Man strävar efter att avtala med arbetskraftsmyndigheten om vilket slag av tjänster som ska erbjudas, tidtabellen för dem samt samarbetet vid realiseringen av dem. Personalrepresentanterna deltar i samarbetet

11 Sysselsättningsprogram och dess realisering under uppsägningstiden Arbetsgivaren är skyldig att informera om rätten att delta i sysselsättningsprogram samt rätten till förhöjt utbildningsstöd. Arbetsgivaren anmäler till arbetskraftsmyndigheten om uppsägning på ekonomiska eller produktionsrelaterade grunder, om den uppsagda arbetstagaren har en arbetshistoria på minst tre år. Anmälningsskyldigheten gäller även när en sådan visstidsanställning upphör som har baserat sig på ett eller flera kontinuerliga visstidsavtal eller visstidsanställningar som med enbart kortvariga avbrott har pågått sammanlagt minst tre år hos samma arbetsgivare. Arbetsgivaren är skyldig att med arbetstagarens samtycke lämna uppgifter till arbetskraftsmyndigheten om arbetstagarens utbildning, arbetserfarenhet och arbetsuppgifter omedelbart efter uppsägningen. Arbetsgivaren deltar, om så särskilt avtalas, även i övrigt i uppgörandet av sysselsättningsprogrammet. Arbetstagaren har möjlighet att delta i uppgörandet av sysselsättningsprogrammet. Sysselsättningsprogrammet kan vid behov kompletteras senare. Om efter uppsägningen inte annat har avtalats, har arbetstagaren, utan att gå miste om sin förvärvsinkomst, rätt till ledighet för att under sin uppsägningstid delta i uppgörande av sysselsättningsprogram, i arbetssökande och arbetsintervju på eget eller myndighetsinitiativ, delta i omplaceringsträning, lärlingsprogram och praktik, eller i arbetskraftspolitisk utbildning enligt sysselsättningsprogrammet. Ledighetens längd är beroende av anställningens längd följande: 1) högst 5 dagar, om arbetstagarens uppsägningstid är högst en månad, 2) högst 10 dagar, om arbetstagarens uppsägningstid är över en månad, men högst fyra månader, 3) högst 20 dagar, om arbetstagarens uppsägningstid är över fyra månader. Därtill förutsätts att ledigheten inte förorsakar betydande olägenhet för arbetsgivaren. Arbetstagaren ska meddela arbetsgivaren om ledigheten utan dröjsmål och på begäran presentera en tillförlitlig utredning över grunden för ledigheten. Konstaterades, att bestämmelserna om samarbetsförfarande inte förändrar tillämpningsområdet enligt 2 i samarbetslagen. 10 Jämställdhet Förbunden anser det viktigt att man på arbetsplatserna i enlighet med jämställdhetslagen främjar jämställdheten mellan könen. För att detta mål ska uppnås understryker förbunden betydelsen av att i lagen nämnda skyldigheter fullföljs och åtgärder vidtas.

12 11 Förändringar i löne- och arbetsvillkor På framställning av huvudförtroendemannen ska arbetsgivarens representant tillsammans med huvudförtroendemannen behandla de nya bestämmelserna i kollektivavtalet. 12 Ensamarbete Arbetarskyddslagen: 5 kapitlet 29 I fråga om arbete som arbetstagaren utför allena, och som av den orsaken är förknippat med uppenbara olägenheter eller risker för hans säkerhet eller hälsa, ska arbetsgivaren se till att i detta ensamarbete olägenheter eller risker undviks eller att de är så små som möjligt. Arbetsgivaren ska också med beaktande av arbetets art ordna möjlighet till nödvändig kontakt mellan arbetstagaren och arbetsgivaren, företrädare som arbetsgivaren anvisat eller andra arbetstagare. Arbetsgivaren ska också säkerställa möjligheten att alarmera hjälp. Förbunden anser det ändamålsenligt att arbetsgivaren i ovan nämnda situationer på förhand för ensamarbetande redogör för vilka metoder och åtgärder som tillämpas för att säkerställa arbetstagarens trygghet i arbetet. På begäran redogörs för detta även för arbetarskyddsfullmäktigen. 13 Avtalets ikraftträdande och giltighetstid Ovan i 1 nämnda avtal träder i kraft 24.5.2010. Kollektivavtalet är i kraft till 31.3.2014. Detta protokoll har uppgjorts i två likalydande exemplar, ett för vardera avtalsparten. Detta protokoll anses justerat och godkänt i och med avtalsförbundens underteckning. FINLANDS LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUND rf FINLANDS LIVSMEDELSARBETARFÖRBUND rf

13 SILAT FRÅN AVTALET Lönesättning NORMTIMLÖNER 1.6.2010 Huvudstaden* I II Lönegrupp cent cent cent 1 945 900 895 2 982 935 932 3 1 022 973 969 4 1 063 1 012 1 008 5 1 094 1 042 1 038 6 1 138 1 084 1 080 *Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla 1.10.2010 Huvudstaden* I II Lönegrupp cent cent cent 1 950 905 900 2 988 941 938 3 1 028 979 975 4 1 069 1 018 1 014 5 1 100 1 048 1 044 6 1 146 1 091 1 086 *Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla UNDERHÅLLSAVDELNINGARNAS NORMTIMLÖNER 1.6.2010 Huvudstaden* I II Lönegrupp cent cent cent 1 971 925 915 2 1 076 1 025 1 013 3 1 140 1 086 1 075 4 1 260 1 200 1 187 *Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla

14 1.10.2010 Huvudstaden* I II Lönegrupp cent cent cent 1 978 931 920 2 1 083 1 031 1 019 3 1 148 1 093 1 081 4 1 267 1 207 1 194 *Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla TJÄNSTEÅRSTILLÄGG Anställningsförhållandets längd Tillägg Tillägg från 1.6.2010 från 1.10.2010 1 4 år 34 cent 34 cent 5 9 år 45 cent 45 cent 10 14 år 50 cent 50 cent 15 19 år 53 cent 53 cent 20 år och över 57 cent 57 cent TILLÄGG FÖR SKIFT-, KVÄLLS- OCH NATTARBETE 1.6.2010 1.10.2010 Tillägg för kvällsskift 163 cent 164 cent Tillägg för nattskift 325 cent 327 cent

15 KOLLEKTIVAVTAL FÖR LIVSMEDELSBRANSCHEN I ALLMÄNT 1 Tillämpningsområde Bestämmelserna i detta kollektivavtal tillämpas i anställningsförhållanden mellan de företag inom livsmedelsbranschen som är medlemmar av Finlands Livsmedelsindustriförbund samt dessa företags underhållsavdelningar och dessas arbetstagare. 2 Avtal mellan förbunden Som en del av detta kollektivavtal iakttas följande avtal mellan förbunden: Rekommendation för arbetsplatserna för förebyggande rusmedelsvård, hantering av rusmedelsfrågor och vårdhänvisning 12.1.2006, sid. 110 LIF/LIVS Avtal om semesterlön 2005, sid. 77 LIF/LIVS Avtal om uppsägningsskydd 2003, sid. 80 LIF/LIVS Allmänt avtal 2003, sid. 93 3 Utomstående arbetskraft Information Arbetsgivaren informerar huvudförtroendemannen varje gång i god tid om planer på att anlita utomstående arbetskraft för att delta i produktions- och underhållsarbete. Härvid meddelas det planerade antalet utomstående arbetstagare, deras arbetsuppgifter och avtalets längd. Om detta på grund av arbetets brådskande natur eller av annan liknande orsak inte är möjligt, ska informationen dock ges utan dröjsmål. Ovan nämnda information ska ges även till arbetarskyddsfullmäktigen. Underleverantörer/underentreprenörer Om företagets arbetskraft måste reduceras på grund av att underleverantörer/underentreprenörer anlitas, ska man sträva efter att placera de arbetstagare som berörs i andra uppgifter inom företaget eller som arbetstagare hos underleverantören/underentreprenören.

16 Protokollsanteckning: Förbunden konstaterar, att den utomstående arbetskraft som anlitas i företagen ska uppfylla livsmedelsindustrins yrkesmässiga och hygieniska krav samt de krav som hänför sig till tryggheten i arbetet. Se det allmänna avtalet kapitel 8, sid.107. 4 Arbetets ledning Arbetsgivaren eller av honom utsedd företrädare har rätt att anställa arbetstagare, leda och fördela arbetet samt säga upp och avskeda arbetstagare. 5 Iakttagande av arbetsreglemente och övriga bestämmelser Arbetsgivarens föreskrifter, arbetsreglementen Arbetsgivaren och arbetstagaren är skyldiga att iaktta det för respektive arbetsplats fastställda arbetsreglementet. Därtill är arbetstagaren skyldig att iaktta av arbetsgivaren eller dennes företrädare utfärdade föreskrifter och anvisningar, såvida dessa inte strider mot gällande lag, detta kollektivavtal eller arbetsreglementet. 6 Uppsägning Arbetsgivaren ska iaktta följande uppsägningstider: Anställningstiden har varat utan avbrott Uppsägningstid 1. högst 1 år 14 dagar 2. över 1 år, men högst 4 år 1 månad 3. över 4 år, men högst 8 år 2 månader 4. över 8 år, men högst 12 år 4 månader 5. över 12 år 6 månader Arbetstagaren ska iaktta följande uppsägningstider: Anställningstiden har varat utan avbrott Uppsägningstid 1. högst 5 år 14 dagar 2. över 5 år 1 månad

17 Om uppsägningen anses ha berott på att arbetstagaren är fackligt organiserad, är avtalsförbunden skyldiga att i brådskande ordning och med undvikande av allt onödigt dröjsmål, utreda saken och vidta nödvändiga åtgärder, om utredningen ger anledning därtill. 7 Tidsbundna arbetsavtal Huvudförtroendemannen har rätt att få uppgifter om arbetstagare som anställts för viss tid samt om orsakerna till att arbetsavtalet är tidsbundet. Tillämpningsanvisningar: 1. Ett arbetsavtal är tidsbundet då det har ingåtts för viss tid, samt då man har kommit överens om ett visst arbete eller då tidsbundenheten annars framgår av avtalets ändamål. Ett tidsbundet arbetsavtal upphör utan uppsägning, då ett visst arbete upphör eller när en viss överenskommen arbetsperiod är till ända, om man inte har kommit överens om annat. Tidsbundet arbetsavtal kan ingås, om arbetets art, vikariat, praktik eller annan därmed jämförbar omständighet som förutsätter tidsbundenhet föreligger, eller om arbetsgivaren har annan grundad orsak, som sammanhänger med företagets verksamhet eller med det arbete som ska utföras, att ingå tidsbundet arbetsavtal. Om ett tidsbundet arbetsavtal ingåtts i andra än ovan nämnda fall eller om tidsbundna arbetsavtal utan giltig orsak har ingåtts upprepade gånger i följd, anses sådana arbetsavtal vara arbetsavtal som gäller tills vidare. Särskilt i fråga om säsongbetonade arbeten kan anställningsförhållandets exakta längd inte alltid överenskommas vid tidpunkten då visstidsavtalet ingås. Härvid borde tidpunkten då arbetsavtalet upphör fastställas så noga som möjligt genom att reda ut de omständigheter som påverkar anställningsförhållandets längd. 2. Tillämpningsanvisning 1 är en allmän tillämpningsanvisning i fråga om tidsbundna arbetsavtal och berörs därför inte av de kollektivavtalsverkningar som stadgas i lagen om kollektivavtal. 8 Organisationsfrihet Arbetsgivare och arbetstagare tillerkänns rätten att själva fritt avgöra om de önskar vara anslutna till fackliga organisationer eller stå utanför dem.

18 II LÖNEGRUPPERINGAR, ARBETSLÖNER OCH SÄRSKILDA TILLÄGG 9 Lönegrupperingar och arbetslöner 1. Lönegruppering Lönegrupp 1 Ny arbetstagare i livsmedelsbranschen under sex månaders tid. Lönegrupp 2 Arbetstagare i livsmedelsbranschen under 7 12 månaders tid Lönegrupp 3 Livsmedelsarbete; varierande arbeten på produktionsanläggningar för vilka förutsätts en viss grad av utbildning eller erfarenhet. Arbetstagaren övergår till lönegrupp 4 efter 5 år i branschen. Arbetstagare som hör till lönegrupp 3 kan via utbildning eller erfarenhet överföras till lönegrupp 5 eller 6, om den uppgiftshelhet som han har att sköta och hans kompetens uppfyller de krav som ställs för de högre lönegrupperna. Arbetsuppgifter som hör till lönegrupp 5 och 6 under högst åtta månaders tid. Lönegrupp 4 Arbetstagare i lönegrupp 3 efter 5 år i branschen. Lönegrupp 5 Krävande yrkesarbete inom livsmedelsbranschen, för vilket förutsätts att arbetstagaren behärskar flera olika maskiner eller andra krävande uppgiftshelheter som fordrar utbildning och erfarenhet samt förmåga att arbeta självständigt. Arbeten som hör till lönegrupp 6 under högst 10 månaders tid. Lönegrupp 6 Viktiga och ansvarsfulla arbeten inom livsmedelsbranschen, som kräver specialkunnande och högtstående yrkeskunskap samt lång erfarenhet innan de kan behärskas självständigt. Om arbetstagaren tack vare sin utbildning eller erfarenhet självständigt behärskar och utför arbetsuppgifter som hör till lönegrupp 5 eller 6, ska han placeras i respektive lönegrupp oberoende av de riktgivande tidsgränser för att utbilda sig (8 mån. och 10 mån.) som anges i lönegrupperingen.

19 2. Mångkunnighet som delfaktor i den individuella lönen Principer för mångkunnighetstillägg Mångkunnighet är en faktor som höjer lönen och som beaktas som ett individuellt tillägg till lönen. Mångkunnighetstillägg kan betalas antingen enligt punkt 1 eller 2. 1. Lokalt avgörs om den mångfald olika arbeten som personen utför, och om det faktum att arbetet är annorlunda, gör att det kan anses så pass mycket mer krävande att det är befogat att betala mångkunnighetstillägg. 2. Mångkunnighetstillägg kan betalas även då en person behärskar flera olika arbetsuppgifter och vid behov är beredd att övergå i andra uppgifter där hans mångkunnighet kan utnyttjas. Avtal om mångkunnighetstillägg Om den principiella tillämpningen av mångkunnighetstillägg per arbetsplats avtalas lokalt. Mångkunnighetstillägget tas i bruk per arbetsavdelning då man har avtalat om det lokalt. I det lokala avtalet ska beaktas hur en enskild arbetstagare blir berättigad till tillägget. Mångkunnighetstilläggets storlek Mångkunnighetstillägget är ett separat tillägg i cent, som är minst 5 % av normlönen i den lönegrupp som för tidpunkten gäller för personen. Om mångkunnighetstillägget kan avtalas lokalt på annat sätt, såvida det till sin storlek uppfyller ovan nämnda minimivillkor. 3. Arbetslöner Arbetslöner, 18 år fyllda Normtimlönerna för fullt arbetsföra arbetstagare, som fyllt 18 år, är angivna i cent och fördelade per dyrortsklass och lönegrupp enligt följande: Från 1.6.2010 eller början av närmast följande löneperiod Lönegrupp Huvudstadsregionen I II cent cent cent 1 945 900 895 2 982 935 932 3 1 022 973 969 4 1 063 1 012 1 008 5 1 094 1 042 1 038 6 1 138 1 084 1 080