REGIONAL UTVECKLING UNGAS ATTITYDER Marcus Holhammar, Regionchef Sjuhärad 2012-05-15 1.0
HANDELSKAMMAREN Ägs av näringslivet, inga offentliga medel. 2600 medlemsföretag i 51 kommuner. Kontor i Borås, Göteborg, Skövde, Stockholm, Trollhättan & Uddevalla.
Relevanta variabler för utvecklingskraft Befolkningstillväxt Demografi Förvärvsintensitet Näringslivsanställda Lönesumma Nyföretagande Utbildningsnivå Hälsa
I de starkaste regionerna bor också flest människor Särskilt bra går det i Stockholmsregionen Göteborgsregionen Malmöregionen Växjöregionen Och lokal styrka finns att nämna i Umeåregionen
Källa: SCB
Satsa på Sveriges tillväxtområden! Antal branscher i Stockholm, Göteborg och Tingsryd samt antal företag verksamma per bransch Stockholm Göteborg Tingsryd Not: Sökningen är gjord på www.eniro.se, bokstaven M, september 2010
I de starkaste regionerna bor också flest människor! Sambandet mellan resultat och folkmängd. I de fyra svenska regioner med bäst resultat (mörkgrönt), bor 4,7 miljoner invånare eller 50% av Sveriges befolkning. I de nio svenska regioner med sämst resultat (rött), bor endast 75000 invånare eller 0,8% av Sveriges befolkning.
Vår vision är Västsverige som en region Här visas Västsveriges lokala arbetsmarknaders (LA-regioners) sammanvägda resultat. I Västsverige (utifrån Handels- kammarens område) finns åtta lokala arbetsmarknader. Göteborg är navet. De största noderna är Borås Trollhättan Skövde
Sjuhärad - Ort för ort (1) Borås Borås kan betecknas som en ganska typisk högskoleort med en hög befolkningstillväxt och många unga och välutbildade invånare. Att många av de yngre människorna studerar vid högskolan, snarare än arbetar, bidrar till en något lägre förvärvsintensitet. Det allmänna intrycket är att Borås utvecklas i likhet med, eller något bättre, än riket och Västsverige som helhet. Borås LA har sen 90-talet haft regionens mest positiva flyttström av inomregionalt komna inflyttare, sett till andel av befolkningsökningen.
Sjuhärad (2) Bollebygd Näst högst är den västsvenska förvärvsintensiteten i Bollebygds kommun, (endast i Tranemo är den högre). En hög andel personer under 65 år liksom ett lågt ohälsotal är andra tecken på att Bollebygd utvecklas väl. Kommunens sämsta gren är ett någorlunda lågt nyföretagande. Mark Mark kännetecknas av att en hög andel av befolkningen förvärvsarbetar. Under de senaste tio åren har folkmängden ökat med ett par procent. Marks sämsta variabel är lönesumman per sysselsatt, som med drygt 246 000 kronor, är 32 000 kronor lägre än för riket som helhet.
Sjuhärad (3) Svenljunga Färre än 10 procent av Svenljungas invånare är högskoleutbildade, något som placerar kommunen lägst i hela Västsverige. Den låga lönesumman tillhör också de svagare delarna. Desto mer positivt är den höga förvärvsintensiteten liksom att näringslivet är en viktig sysselsättningskälla. Tranemo Tranemo har den klart högsta förvärvsintensiteten i Västsverige och endast tre andra svenska kommuner överträffar deras 86,80 procent. I kombination med näringslivets viktiga roll för sysselsättningen och det låga ohälsotalet blir Tranemo, jämte Borås, den bäst rankade kommunen i Sjuhärad. Bland de negativa bitarna finns en låg utbildningsnivå och en viss befolkningsminskning.
Här finns den starkaste västsvenska utvecklingen Sammanvägd bild över utvecklingskraften i Västsveriges kommuner
Kommunal service
Företagsklimatet, SKL 2011! Topp 10 (av 166 st) 1 Salem 2 Surahammar 3 Trosa 4 Kil 5 Askersund 6 Sunne 7 Köping 8 Ludvika 9 Finspång 10 Mönsterås Malmöregionens kommuner är inte med i undersökningen Stockholmsregionen topp 5 1 Salem 3 Trosa 11 Nacka 12 Upplands Väsby 20 Huddinge Göteborgsregionen topp 5 18 Öckerö 41 Partille 64 Mölndal 87 Kungsbacka 106 Lilla Edet
VHK undersökning sept 2011 Intervju med 30 företagare i Mark Ibland känns det som vår kommun agerar med en företagsfientlig inställning. Jag anser att Marks kommun har dragit på sig ett dåligt rykte som avskräcker företag från att etablera sig här och jag förstår det. Tjänstemännen utgår hela tiden från sitt regelverk och motarbetar mig istället för att hjälpa mig. Jag måste bli betydligt bättre bemött än vad jag blir idag. Ett nytt forum bör skapas allra snarast, där näringsliv och kommunen träffas och jobbar ihop.
Här är det bäst att bo 2011! Topp 10 av 290 kommuner 1 Lomma(1, 133, 1, 3) 2 Danderyd 3 Ydre 4 Vellinge 5 Lund 6 Täby 7 Kävlinge 8 Solna 9 Växjö 10 Nacka 11 Habo Malmöregionens topp 5 1 Lomma 4 Vellinge 5 Lund 7 Kävlinge 25 Ängelholm Stockholmsregionen topp 5 2 Danderyd 6 Täby 8 Solna 10 Nacka 13 Vallentuna Göteborgsregionen topp 5 18 Öckerö (32, 48, 10, 21) 26 Härryda 27 Kungsbacka 29 Lerum 34 Vara
Svenskt Näringslivs ranking 2012 10 i topp av 290 kommuner 1 Solna 2 Trosa 3 Vellinge 4 Sollentuna 5 Ängelholm 6 Danderyd 7 Laholm 8 Lidingö 9 Upplands Väsby 10 Habo Stockholms län (26 kommuner) topp 5 1 Solna 4 Sollentuna 6 Danderyd 8 Lidingö 9 Upplands Väsby Västsverige (51 kommuner) topp 5 11 Vårgårda 14 Härryda 19 Kungsbacka 29 Herrljunga 32 Bollebygd Skåne län (33 kommuner) topp 5 3 Vellinge 5 Ängelholm 18 Höganäs 20 Helsingborg 26 Staffanstorp
Nytt fokus för handelskammaren Kommunal service Ett av fem åtgärdspunkter i den västsvenska visionen Pilotupplägg med fem kommuner Uddevalla, Vänersborg, Falköping, Kungälv och Mark Ytterligare kommuner på sikt
Attityder
Fokus Attityd Framtidstro och attityder bland västsvenska gymnasieungdomar Gymnasieungdomar i åk 2 som läser programmen NV, SP, TE Undersökningen har genomförts sedan 2002 Eleverna tar ställning till 51 attitydpåståenden Instämmandegrad enligt en skala från 0 till 5, där 0 innebär Instämmer inte alls medan 5 innebär Instämmer i mycket hög grad I årets undersökning deltog 27 skolor från 15 kommuner Totalt inkom svar från 1971 elever Svarsfrekvens blev 51 procent
Elevernas 10 i topp Det är viktigt att ha ett bra arbete 4,42 Att kunna uttrycka sig på engelska är viktigt 4,37 Fritiden bidrar till att man får ett bra liv 4,36 Att kunna uttrycka sig på svenska är viktigt 4,32 Att vara ledig/vara med familjen är viktigt 4,30 Man skall göra rätt för sig 4,26 Det är kul att lära sig nya saker 4,15 Jag vill studera på högskola/universitet 4,10 Jag kommer att arbeta hårt 4,08 Jag vill ha stort inflytande på jobbet 4,00
Elevernas 10 i botten Samhällskunskap är roligt 3,04 Jag skulle vilja starta eget företag 2,95 Business (Affärsverksamhet) är roligt 2,89 Att kunna uttrycka sig på ett tredje språk är viktigt 2,84 Jag skulle vilja utveckla nya varor eller tjänster 2,81 Jag kan tänka mig att pendla till arbete inom Västsverige 2,72 Tekniska ämnen är roliga 2,72 Matematik är ett roligt ämne 2,70 Naturvetenskapliga ämnen är roliga 2,62 Jag drömmer om att uppfinna något 2,39
Ungdomarnas medkänsla har ökat "Att hjälpa andra är viktigt" 5,0 4,5 4,0 3,56 3,53 3,54 3,58 3,6 3,64 3,72 3,98 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2010
Mest tror man på sig själv 5,0 4,5 4,0 3,98 3,5 3,0 3,37 3,16 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Egen framtid Sveriges framtid Hemortens framtid
Framtidstron utifrån kommungrupp 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 Göteborg Kranskommuner Större kommuner Mellanstora kommuner Varuproducerande småkommuner 1,5 1,0 0,5 0,0 Egen framtid Sveriges framtid Hemortens framtid
Lågt intresse för industrin 5,0 "Jag skulle i framtiden vilja jobba inom industri" 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 2,01 1,90 1,68 1,52 1,19 1,0 0,5 0,0 Göteborg Kranskommuner Större kommuner Mellanstora kommuner Varuproducerande småkommuner
Sjunkande trend för utbildning 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 Jag vill studera på högskola/universitet Jag kan tänka mig att flytta för att få en utbildning Jag vill gärna åka utomlands för att få en utbildning Det är värt att avstå inkomst under en tid för att få en utbildning Det är ok att låna pengar till att utbilda sig 1,0 0,5 0,0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2010
men tekniska ämnen blir roligare 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,43 2,45 2,49 2,43 2,53 2,62 2,69 2,72 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2010
Skillnader i entreprenörskap mellan olika utbildningsprogram 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,81 3,25 3,30 2,95 3,05 2,75 2,96 3,07 2,5 2,49 NV SP 2,0 TE 1,5 1,0 0,5 0,0 Jag skulle vilja utveckla nya varor eller tjänster Jag skulle vilja göra affärer Jag skulle vilja starta eget företag
Hur ser framtiden ut? 5,0 Hellre flytt för arbete än pendling 4,5 4,0 3,5 3,28 3,36 3,50 3,63 3,49 3,0 2,80 2,74 2,78 3,02 2,5 2,53 Pendla 2,0 Flytta 1,5 1,0 0,5 0,0 Göteborg Kranskommuner Större kommuner Mellanstora kommuner Varuproducerande småkommuner
Vad kännetecknar flyttbenägna elever jämfört med genomsnittseleven? 1. Ambitiösa Flyttbenägna Genomsnittet Att arbeta är roligt 3,63 3,40 Jag skulle vilja vara ledare på jobbet 3,80 3,58 Jag vill ha stort inflytande på jobbet 4,18 4,00 Jag kommer att arbeta hårt 4,26 4,08 2. Entreprenöriella Jag skulle vilja starta eget företag 3,14 2,95 Jag skulle vilja utveckla nya varor eller tjänster 2,99 2,81
Flyttbenägna elevers kännetecken, forts. 3. Utbildningsbenägna Flyttbenägna Genomsnittet Jag kan tänka mig att flytta för att få en utbildning 4,31 3,80 Jag vill gärna åka utomlands för att få en utbildning 3,62 3,17 Det är värt att avstå inkomst under en tid för att få en utbildning 3,79 3,54 Jag vill studera på högskola/universitet 4,32 4,10 4. Rörliga Jag kan tänka mig att resa mycket i mitt arbete 4,02 3,51 Jag vill gärna åka utomlands för att arbeta 4,04 3,63 Jag kan tänka mig att pendla till arbete inom Västsverige 3,02 2,72
Vad kännetecknar Boråseleverna? Påståenden där Boråselevernas svar avviker mest från det Västsvenska genomsnittet Påstående Borås Västsverige Skillnad Tekniska ämnen är viktiga 2,96 3,24-0,28 Jag skulle i framtiden vilja jobba inom energi och miljö 1,97 2,24-0,27 Jag kan tänka mig att pendla till arbete inom Västsverige 2,46 2,72-0,26 Tekniska ämnen är roliga 2,5 2,72-0,22 Jag skulle i framtiden vilja jobba med hälso- och sjukvård 2,16 2,03 0,13
Kännetecken NV-elever Intresse för att jobba inom forskning, utveckling och miljö Mer utbildningsbenägna än elever på SP och TE programmen Lägre intresse för entreprenörskap än elever på övriga program Mindre intresserade av att jobba inom service/handel och försäljning
Kännetecken SP-elever Intresse för att flytta för arbete och resa mycket i arbetet Intresserade av service/handel och försäljning Lågt intresse för entreprenörskap Något lägre tro till sig själva än elever på övriga program
Kännetecken TE-elever Intresserade av entreprenörskap Intresse för att jobba inom IT Mindre utbildningsbenägna Mindre rörliga än elever på övriga program
Handelskammaren anser att: Utbildningspolitiska åtgärder krävs Fler samarbeten mellan näringsliv och skola behövs. Samtliga lärare bör spendera en procent av sin arbetstid i näringslivet. Samtliga grundskoleelever behöver ha löpande kontakt med ett lokalt företag. Skolan behöver utveckla arbetet för att öka intresset för entreprenörskap inom samtliga gymnasieutbildningar. Samarbetet mellan lärarutbildningen och näringslivet måste utvecklas.
Bilden av industrin En studie om vad ungdomar förknippar med näringslivets olika sektorer
INDUSTRIN HAR BETYDELSE för sysselsättningen
MEN DE UNGAS INTRESSE SVIKTAR
BILDEN AV INDUSTRIN
ÖNSKEBILDEN AV INDUSTRIN I BORÅS
RÖSTER OM INDUSTRIN Arbetsskador, dålig arbetsmiljö, jobbigt, varsel, dåliga arbetstider, bilköer, dåligt för miljön, giftiga ämnen, bullrigt, tråkigt, ostimulerande, smutsigt, för tidig död, ryggsmärtor, dåliga knän, dålig lön, jobba natt, lite raster, lite egna initiativ, långa arbetsdagar, hög olycksrisk, mycket övertid, stressigt, jobbiga arbetskamrater. Blod, svett och tårar. Smutsigt, gubbar, tungt arbete, långa arbetsdagar, arbetsbyxor och stålhätteskor. Svettiga män som har tjejer på sitt omklädningsrum. Teknik, innovation, forskning, utveckling, organisation, miljö, förbättring, jobb, framtid.
BILDEN AV TJÄNSTESEKTORN
RÖSTER OM TJÄNSTESEKTORN Det är bra att företag säljer tjänster som kan underlätta vardagen för andra människor. Alla blir glada då företaget får pengar och kunden får något gjort. Cash, skrivbordsjobb, chans till karriär. Finklädsel, utbildning och internationella kontakter. Smöriga män i kostym. Låg lön, dåliga arbetstider, taskiga chefer och inget i gengäld. En invandrare som städar i en korridor, underbetald och utnyttjad.
SÅ UPPGRADERAR VI BILDEN Lyft fram de immateriella värdena Beskriv industrins positiva konsekvenser för samhället Tydliggör bredden av olika yrken inom industrin
www.handelskammaren.net marcus.holhammar@handelskammaren.net 1.0