Ekologiska spannmålsprodukter. i Skåne

Ekologiska spannmålsprodukter i Skåne Delrapport nr 3, 2004 Projekt Marknadskommunikation Ekologiskt Marknadscentrum i Skåne

Ekologiskt Marknadscentrum Nordenskiöldsgatan 17, 211 19 Malmö Telefon: 040-35 95 62 E-post: info@ekologisktmarknadscentrum.org www.ekologisktmarknadscentrum.org Författare: Anna Grundberg Denna rapport har finansierats av Statens Jordbruksverk och Länsstyrelsen i Skåne län Tryck: JUSTNU, Lund Mars 2004 2 Ekologiskt Marknadscentrum

Sammanfattning Projektet Marknadskommunikation, delprojekt ekologisk spannmål genomförs under hösten och vintern 2003-2004 av Ekologiskt Marknadscentrum. I projektet samlar vi information om marknadssituationen för ekologiska livsmedel med spannmål som råvara, och kommunicerar med aktörer på marknaden. Arbetet består av intervjuer och en enkätundersökning, bildandet av en arbetsgrupp, organiserandet av ett marknadsseminarium samt sammanställandet av denna rapport. I Skåne, liksom i hela Sverige ökar den ekologiska spannmålsarealen. De senaste åren har detta inneburit ett nationellt överskott, och de försäljande företagen har börjat arbeta med export. Många företag som förädlar spannmål till olika livsmedel tycker att efterfrågan inte ökar i den grad de skulle önska. Generellt har de inte några problem med kvaliteten på de ekologiska råvarorna, utan de problem som finns består av de större kostnader man har för råvaror, särhantering och kontroll, och att det är svårt att få lönsamhet i produktionen när volymerna är små. Handelsledet och storköksgrossisterna bedömer att efterfrågan på ekologisk mat kommer att fortsätta öka, och alla tillfrågade handelskedjor har intresse av att öka sitt sortiment av spannmålsprodukter. Särskilt gäller det mjukt bröd, som de har problem att hitta leverantörer till. Ekologiskt Marknadscentrum 3

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Innehållsförteckning... 4 Inledning... 5 Projektets genomförande... 5 Produktion av spannmål... 6 Ekologisk spannmålsareal... 6 Försäljning av ekologisk spannmål... 9 Förädling av spannmål... 11 Några skånska förädlingsföretag... 11 Ekologiska livsmedel i storkök och butik... 13 Storköks- och restauranggrossister... 14 Handelskedjor... 15 Framtidsutsikter... 19 Förväntad utveckling... 19 Alternativa försäljningssätt... 19 Problem med och möjligheter för mjukt bröd... 20 Framtidsutsikter i korthet... 22 Källförteckning... 23 Meddelanden... 23 Bilaga 1. Företag som tillhandahåller KRAV-godkända spannmålsprodukter Bilaga 2 Adresslista 4 Ekologiskt Marknadscentrum

Inledning Ekologiskt Marknadscentrum driver sedan hösten 2002 projektet Marknadskommunikation att bearbeta hinder för tillväxt på marknaden för ekologiska livsmedel. Projektets målsättning är att förse producenter, förädlingsföretag, grossister och handel med korrekt information avseende tillgång och efterfrågan på ekologiska livsmedel, att etablera och utveckla affärsrelationer mellan aktörer i livsmedelkedjan samt att anordna möten och seminarier där nya affärsrelationer kan etableras. Under hösten och vintern 2003-2004 genomför vi ett delprojekt om ekologisk spannmål. I Skåne finns flera stora förädlingsföretag (kvarnar och bagerier), men av de största är det få som tillverkar ekologiska produkter. Spannmålsarealen är också stor, men den ekologiska andelen är, jämfört med landet i övrigt, ganska liten. Från handelskedjorna finns det efterfrågan på fler ekologiska produkter, särskilt mjukt bröd. Det finns också tillgång på svensk råvara, och möjlighet till ökad råvaruproduktion. Genom att skapa dialog mellan handelsledet och förädlingsföretagen hoppas vi kunna stimulera till nya affärsuppgörelser och en ökad produktion av ekologiska livsmedel i Skåne. Projektets genomförande En enkät har skickats ut till bagerier (med fler än 10 anställda) och andra förädlingsföretag i Skåne. Syftet med enkäten är att inhämta information om nuvarande produktion att se i vilka företag det finns intresse för ekologisk produktion att visa på att det finns en marknad för ekologiska produkter att därigenom stimulera till egna initiativ till affärskontakter och produktutveckling. Enkäten har följts upp med intervjuer av utvalda företag. En arbetsgrupp har startas i syfte att diskutera hinder och möjligheter kring ekologisk spannmål. Deltar i gruppen gör 16 företrädare från företag och organisationer som representerar alla delar av kedjan, från lantbruk till handel. Gruppens arbete är tänkt att fortsätta efter projektets slut. Ekologiskt Marknadscentrum 5

Ett marknadsseminarium planeras till den 28/1 2004. På seminariet får handelskedjor, kvarnar och bagerier tillfälle att presentera sina målsättningar för de kommande åren, och att diskutera vilka problem de mött och vad de ser för framkomliga vägar för att öka produktionen och försäljningen av ekologiska spannmålsprodukter. Denna rapport har skrivits för att sammanfatta den information som inhämtats under projektets gång och för att delge alla intresserade resultatet av projektet. Produktion av spannmål Ekologisk spannmålsareal Sverige har en politisk målsättning att 20% av arealen ska odlas ekologiskt år 2005. Den KRAV-kontrollerade åkerarealen är 2003 ca 7%, medan den areal som uppbär stöd för ekologisk produktion är ca 17%. Nedan redovisas spannmålsarealer fram till år 2002. Uppgifterna har inhämtats från KRAV och Jordbruksstatistisk årsbok. I texten används ordet ekologiskt i betydelsen kontrollerat av KRAV. Ökad areal år 1997 till 2002 Under tidsperioden 1997 till 2002 har den ekologiska spannmålsodlingen i Sverige ökat med 71% medan den i Skåne ökat med hela 125%. Ökningen illustreras i tabell 1 samt i diagram 1. Tabell 1 KRAV-godkänd spannmålsareal i Skåne och Sverige åren 1997-2002, antal hektar 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Skåne 1 449 1 426 1 686 1 896 2 799 3 268 Sverige 29 863 31 649 32 130 40 123 42 005 51 134 Källa: KRAV-statistik 6 Ekologiskt Marknadscentrum

Diagram 1 KRAV-kontrollerad spannmålsareal i Skåne åren 1997-2002, hektar KRAV-godkänd spannmål, ha i Skåne 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Källa: KRAV-statistik Nuvarande arealer i Sverige och Skåne Det största ekologiska spannmålslänet är Västra Götalands län, (drygt 12 000 hektar), som har en ekologisk spannmålsareal som är ca 4 ggr större än Skånes (drygt 3 000 hektar). I diagram 2 visas hur stor areal KRAV-kontrollerad spannmål som finns i vart och ett av Sveriges län. Diagram 2 KRAV-kontrollerad spannmålsareal i Sveriges län 2002 ha KRAV-spannmål i länen 2002 14 000 13 000 12 000 11 000 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Källa: KRAV-statistik Ekologiskt Marknadscentrum 7

Potential för fortsatt ökande areal i Skåne I Skåne finns en stor potential för ökad spannmålsodling. Av den totala spannmålsarealen i länet är 1,5% kontrollerad av KRAV, vilket är den minsta procentuella andelen jämfört med de andra länen. År 2002 låg drygt 1600 hektar åkermark i karens i Skåne, man kan förutsätta att det på en del av denna mark har odlats KRAV-godkänd spannmål år 2003. I diagram 3 kan du se hur stor procentuell andel av spannmålsarealen i varje län som var kontrollerad av KRAV. Spannmål odlades 2002 på totalt 222 426 ha i Skåne, vilket var knappt 20% av Sveriges sammanlagda spannmålsareal på 1 129 269 hektar. Ca 4,5% av spannmålsarealen i Sverige var KRAV-kontrollerad. Diagram 3 Procentuell andel KRAV-kontrollerad spannmålsareal i Sveriges län 2002 % KRAV av spannmålsarealen i länen 2002 25% 20% 15% 10% 5% 0% Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Källa: KRAV-statistik och Jordbruksstatistisk årsbok Fördelning mellan olika grödor Fördelningen mellan olika grödor ser olika ut i olika delar av Sverige. I detta arbete koncentrerar vi oss på spannmål för humankonsumtion. Hur stor andel av arealen som används till fodersäd skiljer sig åt och kan i viss mån utläsas ur grödfördelningen. Fördelningen såg år 2002 ut som visas i tabell 2 och 3. 8 Ekologiskt Marknadscentrum

Tabell 2 KRAV-kontrollerad areal, i hektar, av olika sädesslag 2002 Havre Höstkorn Vårkorn Rågvete Råg Höstvete Vårvete Skåne 427 4 932 162 162 219 990 Sverige 15 184 99 9 900 2 194 1 648 9 202 6 478 Källa: KRAV-statistik Tabell 3 Areal, i procent av den KRAV-kontrollerade spannmålsarealen, av olika sädesslag 2002 (summorna blir ej 100% p.g.a. att i totalarealen räknas även in blandsäd och spelt). Havre Höstkorn Vårkorn Rågvete Råg Höstvete Vårvete Skåne 13% 0,1% 29% 5% 5% 7% 30% Sverige 30% 0,2% 19% 4% 3% 18% 13% Källa: KRAV-statistik Drygt 6% av den KRAV-kontrollerade spannmålsarealen fanns år 2002 i Skåne. 15% av det ekologiska vårvetet odlades i länet, men bara 3% av havren och 2% av höstvetet. Av vårkorn, rågvete och råg odlades mellan 7 och 10% i Skåne. Försäljning av ekologisk spannmål Få aktörer tar emot ekologisk spannmål Den största mottagaren och säljaren av ekologisk spannmål i Sverige är Eco Trade AB, Svenska Lantmännens och Samspanns försäljningsbolag för ekologisk spannmål. I diagram 4 visas Eco Trades försäljning av ekologisk spannmål från år 1990 till år 2003. På denna tid har försäljningen tiodubblats. Diagram 4 Eco Trades försäljning av ekologisk spannmål år 1990 till 2003 (prognos för 2003) uttryckt i ton Eco Trades försäljning av ekologisk spannmål 1990-2003 ton 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 import svenskt 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 prognos 2003 Källa: Eco Trade AB Ekologiskt Marknadscentrum 9

I Skåne finns Trollenäs Lokalförening som tar emot spannmål för försäljning. Trollenäs Lokalförening är en fristående ekonomisk förening och tar emot ca 1 200 ton ekologisk spannmål 2003, inklusive fodersäd. Det finns även andra KRAV-kontrollerade föreningar som rensar och legolagrar spannmål, som Kristianstadsortens Lagerhusförening och Knislingeortens Lagerhusförening. Pris till odlaren Prissättningen går i Trollenäs Lokalförening till så att lantbrukaren vid leverans får konventionellt pris. Först efter att spannmålen är såld betalas ett merpris ut till lantbrukaren. Merpriset beror på vilket pris lokalföreningen sålt spannmålen för. Eco Trade arbetar med en liknande modell för prissättning. Eco Trades priser redovisas i tabell 4. Tabell 4 Odlarpriser i kr/kg för KRAV-godkänd spannmål vecka 44, inklusive kontraktstillägg 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2003,konv. Höstvete 1,56 1,70 1,92 1,90 2,01 1,33 1,53 0,96 (Kris möllevete sydsverige) - 1,09 (Tarso Sigill sydsverige) Vårvete 1,88 2,32 2,32 2,32 2,37 1,95 Ej klart Råg 1,16 1,52 1,53 1,52 1,61 1,58 1,58 0,90 (kvarn sydsverige) - 1,02 (Sigill mellansverige) Grynhavre 1,44 1,57 1,66 1,77 1,85 1,67 Ej klart Fodervete 1,48 1,48 1,77 1,76 1,77 1,33 Ej klart Foderhavre 1,39 1,47 1,47 1,52 1,60 1,64 Ej klart Foderkorn 1,48 1,52 1,68 1,72 1,68 1,29 Ej klart Källa: Eco Trade AB Vetepriset till lantbrukaren sjönk år 2002. År 2002, och även 2003, finns det ett nationellt överskott, och Eco Trade och Trollenäs Lokalförening har börjat bygga upp en exportmarknad. Hur detta påverkar priset i framtiden är osäkert, andra länder har också en situation med förändringar vad gäller tillgång och efterfrågan. 10 Ekologiskt Marknadscentrum

Förädling av spannmål I Skåne finns företag som utför olika typer av förädling av ekologisk spannmål. Vi, Ekologiskt Marknadscentrum, har besökt respektive intervjuat företrädare för dessa företag per telefon. Utöver de företag som redan är aktiva med ekologisk produktion har vi kontaktat övriga företag i branschen, spannmålsmottagning, kvarnar, bagerier och annan förädling antingen via enkätutskick eller telefonsamtal. Av bagerierna gjorde vi ett urval grundat på att företaget skulle ha minst 10 anställda. Bland de intervjuade företagen som idag endast arbetar med konventionella livsmedel finns idag ett fåtal som är intresserade av att arbeta med ekologiska råvaror. Ett par stycken av dessa arbetar nu med att få delar av sin produktion godkänd av KRAV. Det finns också några lokala bagerier som använder ekologiskt mjöl, men som inte är intresserade av att få produkterna certifierade av KRAV p.g.a. att man inte anser sig behöva det i sin marknadsföring och/eller tycker att det är för dyrt och komplicerat. Några skånska förädlingsföretag Följande skånska företag förädlar ekologisk spannmål och är kontrollerade av KRAV. Utöver nämnda företag finns det ytterligare ett fåtal som ligger i startgroparna respektive som har en vilande KRAV-certifiering. Alla företag i Sverige som är kontrollerade av KRAV och tillhandahåller ekologiska spannmålsprodukter finns listade i bilaga 1. Bland dessa finns det företag som finns på flera platser i landet, och även i Skåne, men där den ekologiska förädlingen inte ligger i Skåne, dessa finns inte med i punktlistan nedan. I bilaga 1, till vilken informationen är hämtad från KRAVs hemsida, finns inte t.ex. Finax AB (Helsingborg) med, Finax tillverkar ekologiska brödmixer och crunchmüsli i egen anläggning i Danmark, och är kontrollerade av KRAV som importör. Hemköpsbagar n i Malmö bakar bröd till 5 Hemköpsbutiker i Skåne. Man har en ekologisk produkt, Hemköpslimpa, i sortimentet som totalt består av 100 artiklar, varav 22 är bröd. Tidigare har man även erbjudit ekologiska källarfranska och grovt bröd. Hemköpsbagar n har liten efterfrågan på det ekologiska brödet, jämfört med närmast jämförbar konventionell produkt säljer man mindre än 1/3 så många Hemköpslimpor, trots ett merpris på endast en krona i butik. Bageriet tycker inte att man har några problem med att hantera de ekologiska råvarorna, man reglerar bakprocessen för att passa till den ekologiska mjölkvaliteten, men brödet får sämre hållbarhet. Hemköpsbagar n har kapacitet att öka sin ekologiska produktion, och kan ta fram fler produkter om efterfrågan finns. Ekologiskt Marknadscentrum 11

KonsumBagarn i Kristianstad bakar bröd till 180 butiker inom Koop Sydöst och har anbud med 24 kommuner. Butikerna äger KonsumBagarn och är till viss del köptrogna men kan komplettera med produkter från andra bagerier. Totalt består sortimentet av ca 200 artiklar varav ca 75 bröd. Man bakar en ekologisk produkt, källarfranska som säljs i 8-pack. KonsumBagarn förmedlar också produkter (t.ex. glutenfritt bröd) från andra bagerier via sitt distributionsnät. KonsumBagarn har kapacitet att öka sin produktion av ekologisk bröd och har färdiga recept på fler produkter. Ceba Foods AB tillverkar ekologiska och konventionella havrebaserade produkter under varumärket Oatly. Exempel på ekologiska produkter är havredryck, naturell eller smaksatt och matlagningsgrädde. Produkterna är fria från inblandning av andra sädesslag samt mjölk- och sojafria. Havren kommer från mellansverige och produktionen sker främst vid Skånemejeriers anläggning i Lunnarp. Företaget tillverkar också mjölkfri glass, pannkakssmet och vaniljsås, dessa produkter är inte KRAV-märkta p.g.a. att man använder ingredienser som inte är godkända av KRAV. Ca 50% av produktionen går på export. Totalt använder man ca 10 000 ton havre per år (varav 80% är ekologisk), och räknar med en årlig produktionsökning på ca 25%. Pågen AB tillverkar sedan några år ekologiska skorpor under varumärket Krisprolls. Produkten säljs framförallt i Frankrike, England, Schweiz, Italien och Spanien. Regler för lagring och särhållning av ekologiska råvaror kombinerat med extra rengöring och städning skapar merarbete. Högre pris på ekologiska råvaror gör också att priset för Krisprolls BIO är högre än för jämförbara produkter i samma sortiment. Efterfrågan för denna typ av produkter på den svenska marknaden bedöms som sval och Pågen har därför i nuläget inga direkta planer på någon produktlansering. Selleberga Bageri AB tillverkar korv- och hamburgerbröd i Bjuv utanför Helsingborg. Företaget bakar för närvarande endast på konventionellt mjöl, men företaget är KRAV-kontrollerat och kan återuppta sin ekologiska produktion om efterfrågan finns. Man kan paketera både till konsument och storkök. I företaget finns kapacitet för ökad produktion. Man upplever inga särskilda problem med de ekologiska råvarorna, och har väl inarbetade leverantörer av de produkter som behövs. Skåne-möllan AB mal ekologiskt grahamsmjöl, vetemjöl och havremjöl till livsmedelsindustrin och till konsumentförpackning. Om efterfrågan finns kan man utöka sortimentet. De ekologiska produkterna utgör en mycket liten del av företagets totala försäljning. Produkterna säljs bl.a. under det egna varumärket Möllarens. Skåne-möllan har malt ekologiskt mjöl sedan 1980-talet och arbetar med ungefär samma volymer nu som då, vilket inte motsvarar de förhoppningar man hade 12 Ekologiskt Marknadscentrum

från början. Det finns kapacitet för att öka volymen ekologiskt mjöl. Det som ger de största merkostnaderna för de ekologiska produkterna är rengörningen av anläggningen och KRAV-avgiften. Trollenäs Lokalförening är en ekonomisk förening som ägs av ca 200 lantbrukare. De är fristående från Lantmännen sedan 1/1 2003. Medlemsantalet ökar och förhållandevis ökar andelen ekologiska lantbrukare mer än konventionella. Trollenäs Lokalförening köper spannmål även av icke-medlemmar. 2003 tog Trollenäs emot 1200 ton ekologisk spannmål, vilket motsvarar ca 6,7% av vad man hanterar totalt. På anläggningen finns det kapacitet att hantera mer KRAVspannmål, det finns också ett beslut i föreningen att man ska prioritera ekologiska produkter. Planering är viktig bl.a. för att kunna utnyttja siloutrymme optimalt och därför ser man helst att lantbrukarna skriver kontrakt på den spannmål de vill leverera. Rensning och torkning är i sig inte mer arbetskrävande än för de konventionella produkterna, men rengörning av utrustningen tar extra arbetstid. Trollenäs tycker att KRAV-avgiften är betungande, särskilt den rörliga delen som beräknas på omsättningen, eftersom man har små marginaler blir avgiften förhållandevis hög. Gissleberga kvarn i Teckomatorp har ansökt om certifiering av vetemjöl och rågmjöl. Man hoppas komma igång med produktion av KRAV-godkänt mjöl till bageri under februari 2004, tidpunkten beror på handläggningstiden hos KRAV. På Gissleberga har tidigare tillverkats ekologiskt mjöl, men produktionen har legat helt nere i några år. Nu har man efterfrågan på ekologiskt mjöl från ett skånskt företag som startar ekologisk produktion under 2004. Södervidingebagaren AB kommer under våren 2004 att börja baka två sorters mjukt bröd, ett mörkt och ett ljust alternativ. Södervidingebagaren AB har under de senaste fem åren bakat bröd av ekologiskt mjöl till Nyvångsskolan i Lunds kommun. Efter att ha fått tydliga marknadssignaler från COOP och Malmö stad, om efterfrågan på ekologiskt bröd, känner sig Södervidingebagaren AB sig mogna för KRAV-certifiering av två produkter. Nästa mål är att dessa produkter kommer med i Serveras och ICA Menys sortiment, så att produkterna blir tillgängliga för samtliga kommuner i Skåne. Ekologiska livsmedel i storkök och butik Hur stor omsättning en handelskedja, butik eller grossist har på ekologiska produkter beror på flera olika faktorer, varav produktsortimentet är en. Andra faktorer kan vara marknadsföring, tillgång till information för den egna personalen och kontinuitet i tillgången på produkter. Här redovisar vi några handelskedjors och grossisters sortiment av ekologiska spannmålsprodukter i december 2003. Uppgifterna ska ses som exempel, tillfrågade företag har av Ekologiskt Marknadscentrum 13

olika skäl inte alltid varit beredda att lämna ut de begärda uppgifterna. Vi har t.ex. frågat efter sålda volymer men p.g.a. att få företag velat lämna ut sådana uppgifter har vi inte kunnat göra någon sammanfattning om detta, vissa exempel på volymer redovisas ändå. Storköks- och restauranggrossister Storköksgrossisternas sortiment Av storköks- och restauranggrossister har vi kontaktat ICA Menyföretagen AB och Servera R&S AB. Båda företagen är positivt inställda till ekologiska produkter och märker en ökande efterfrågan. Spannmålsprodukterna är generellt sett problemfria vad gäller hantering och tillgänglighet, men i vissa fall, som för knäckebröd, saknas lämpliga storköksförpackningar. För mjukt bröd saknas det produkter på marknaden och det finns också problem med hanteringen av färskt bröd. Båda de tillfrågade företagen hanterar helst fryst bröd, eftersom dagsfärskt bröd inte passar in i distributionssystemet. Det ena företaget har för tillfället inget ekologisk mjukt bröd i sortimentet, men tittar just nu på olika möjligheter, medan det andra har fryst importerat bake-offbröd samt korv- och hamburgerbröd. Båda företagen uttrycker intresse för svenskt fryst bröd till storkök, och säger att de är intresserade av att utöka det ekologiska sortimentet om deras kunder efterfrågar det. Tabell 5 Två storköks- och restauranggrossisters sortiment 2003. ICA Meny Servera Mjöl, gryn 9 produkter 19 produkter Pasta 3 produkter 6 produkter Kakor/kex/knäckebröd 6 produkter 5 produkter Bröd, fryst 7 produkter 0 produkter, men kommer Havredryck 3 produkter 1 produkt Källa: Sortimentslistor ICA Meny och Servera 2003 14 Ekologiskt Marknadscentrum

Storköksgrossisternas volymer av och målsättning för ekologiska produkter Av Serveras försäljning av livsmedel är ca 1% ekologiskt. Målsättningen är 2%, och denna målsättning är satt utan någon bindning i tid. Inget av företagen har någon målsättning om viss andel eller antal ekologiska produkter i sortimentet. Grossisterna tycker det är svårt med denna typ av målsättning, de säger att de istället vill leva upp till kundernas krav på sortiment. Storköksgrossisterna upplever det som ett problem att i stort sett alla anbud från offentlig sektor innehåller ekologiska livsmedel, men att dessa sedan köps i mycket liten omfattning. För att kunna satsa på nya ekologiska produkter krävs det en mer långsiktig planering i storköken, med regelbundna inköp. Regelbundna inköp av ett färre antal varor skulle ge en större volymökning totalt och skapa mer positiv anda kring det ekologiska sortimentet jämfört med den situation man har idag med ojämn efterfrågan på volymmässigt små produkter, vilket skapar ett stort merarbete för grossisten. Ett företag säger att det kan vara så att de egna säljarna har för lite kunskap, och att de därmed inte kan sälja de ekologiska varorna på ett aktivt sätt. Företaget har tidigare haft satsningar på personalutbildningar, men allt eftersom det ekologiska sortimentet utökas krävs det vidare fortbildning. Efterfrågan från offentlig sektor Mjukt ekologiskt bröd har hittills varit en bristvara för storhushållen i Skåne. Flera kommuner har ambitiösa mål vad gäller att servera ekologisk mat, främst i skolrestaurangerna. T.ex. har Malmö Skolrestauranger målsättningen att 100% av maten ska vara ekologiskt producerad år 2012, med procentuella delmål på vägen dit. Man har idag svårt att uppfylla sina mål p.g.a. att det saknas produkter. Malmö Skolrestauranger serverar 35 000 portioner 5 dagar i veckan. Vid varje tillfälle man serverar mjukt bröd har man ett behov på ca 70 000 skivor, vilket innebär mer än 3000 bröd. Detta är ett exempel på den marknad som finns på storkökssidan. Hårt bröd finns att tillgå och har länge varit en de produkter som många kök bytt ut från konventionellt till ekologiskt. En av storköksgrossisterna säger att det inte finns tillgång till de rätta förpackningsstorlekarna till storkök. Handelskedjor Företrädare för Coop Sverige AB, Kristianstad Blekinge Konsumentförening, ICA Sverige AB, Hemköpskedjan AB samt enskilda butiker i Skåne har svarat på enkätfrågor om sin syn på ekologiska livsmedel och om sortiment och sålda volymer av ekologiska livsmedel av spannmål. Ekologiskt Marknadscentrum 15

Handelskedjornas sortiment och exempel på sålda volymer Något som handelskedjorna är överens om är att det saknas mjukt bröd på marknaden. Vad gäller spannmålsprodukterna i övrigt har de, eller har målsättningen att ha, minst ett ekologiskt alternativ inom varje varugrupp. En kedja uppger att man saknar ekologiska frukostprodukter, vetemjöl och rågsikt. Coop har störst sortiment både vad gäller ekologiska produkter i allmänhet (över 800 artiklar) och spannmålsprodukter i synnerhet. De andra tillfrågade handelskedjorna har ett betydligt mindre sortiment, ICA har ca 450 ekologiska artiklar. Sortimentet i den enskilda butiken skiljer sig också åt. Vi har inte fått tillgång till komplett statistik över sålda volymer från de olika handelskedjorna, men vill redovisa följande exempel; Coop anger att ca 4,4% av antalet sålda konsumentförpackningar av mjukt bröd är ekologiska, ICA säljer 2% av det hårda brödet, 3% av mjölet och 5,4% av müslin som ekologiskt (räknat som försäljningsandel i kronor). Ovanstående uppgifter gäller 2002. Första kvartalet 2003 var 8% av försäljningen hos Coop Konsum ekologisk. ICA anger att de under 2003, fram till vecka 40, ökat sin försäljning av ekologiskt med 20%, och att 2-3% av livsmedel totalt är ekologiska produkter. Målsättning för försäljning av ekologiska livsmedel Hemköp genomför när detta projekt pågår ett utredningsarbete och kan därför inte ge exakta upplysningar om sin målsättning och sitt framtida sortiment. ICA vill både öka antalet artiklar och den totala försäljningen. Målet är att ha ekologiska alternativ inom varje varugrupp där det finns efterfrågan och är möjligt att hitta leverantör. Coops målsättning är att ekologiska produkter ska utgöra 15% av omsättningen på livsmedel, men eftersom man inte nått sitt mål på 10% år 2003 har man valt att inte sätta upp någon tidpunkt för 15%-målet. Varför säljs vissa varor men inte andra? Handelskedjorna anger flera olika skäl till varför man säljer mycket respektive lite av olika ekologiska artiklar. Det är t.ex. bra om produkten finns som ett stort varumärke, eller allra helst som handelskedjans eget varumärke, eftersom dessa produkter prioriteras vad gäller placering i butiken. De anser också att det är en fördel om de ekologiska produkterna i så hög grad som möjligt motsvarar en väl etablerad konventionell vara. Hur stor efterfrågan är i en enskild butik beror också på butikens läge. Butiker i städer säljer mer ekologisk mat än de i mindre samhällen. De anställdas intresse kan också påverka sortiment och hur väl olika produkter exponeras i butik. 16 Ekologiskt Marknadscentrum

Exempel från en butik i Malmö När man tittar på uppgifter om sålda volymer från en enskild affär (i detta fall en ICA-affär i Malmö) är det svårt att dra några generella slutsatser. I de flesta fall när det finns en ekologisk produkt under eget varumärke säljs det förhållandevis stora volymer, till exempel säljs det 53% mer av ICAs egna ekologiska skorpmjöl än av motsvarande konventionell produkt av känt varumärke, men ICAs egna ekologiska vetemjöl säljs i förhållandevis mer blygsam mängd, bara 10% av volymen jämfört med motsvarande konventionell produkt, som även i detta fallet är ett väl etablerat varumärke. Flera handelskedjor efterlyser att de stora producenterna, med kända varumärken, tillverkar ekologiska motsvarigheter till sina storsäljare. Detta verkar vara lyckosamt i många fall. Dock inte i alla. Till exempel säljs det ganska lite (4%, jämfört med motsvarande konventionell produkt) ekologiskt knäckebröd från en stor producent trots att det presenteras som en likvärdig, fast ekologisk, motsvarighet till den konventionella välkända produkten och att förpackningarna påminner om varandra. På marknaden finns också leverantörer som enbart tillhandahåller ekologiska produkter. Dessa säljs då med för kunden okända varumärken och har svårt att ta volym i en vanlig livsmedelsaffär. Som exempel kan vi nämna att det bara säljs 4% ekologiska cornflakes, av ganska okänt varumärke, jämfört med den marknadsledande produkten. Jämförelserna från butiken gäller antal konsumentförpackningar. Merpriset varierar Merpriset för den ekologiska varan spelar naturligtvis också en roll för försäljningen. Priset på prislappen, eller hyllkanten, har stor betydelse, vilket flera intervjuade handelsföreträdare påpekar. Konsumentverket har genomfört en undersökning Pris och utbud av ekomat som väl visar på skillnaderna i merpris för olika produkter. I undersökningen lägger Konsumentverket fram förslag på strategier för det enskilda hushållet med målsättning att öka inköpen av ekologiska livsmedel, utan en alltför stor merkostnad. Exempel på strategier är: Att välja ekologiska produkter som inte kostar mer än de konventionella. Ett exempel kan vara kaffe, som många butiker prisgynnar och säljer till samma pris som det konventionella. Att välja ekologiskt av varor som man använder i liten mängd. Vilka produkter detta är är olika för olika hushåll, men kan vara t.ex. kex eller mjöl. Att välja billigare råvaror (till exempel köpa ekologisk vitkål istället för konventionell isbergssallad). Ekologiskt Marknadscentrum 17

Att vara konsekvent i sina inköp, d.v.s. att välja ut vissa produkter som man alltid köper ekologiskt, detta bl. a. för att lättare kunna jämföra priset i olika butiker. I tabell 6 redovisas merkostnaden för de ekologiska spannmålsprodukter som ingick i undersökningen. Prisuppgifterna kommer från butiker inom Coop, ICA och Axfood. Tabell 6 Merkostnad för ekologiska spannmålsprodukter jämfört med motsvarande konventionella varor i vanliga förpackningsstorlekar (hösten 2002). Merkostnad <10% 10-24% 25-49% 50-74% Produkt Mörkt fullkornsbröd Fruktmüsli Skorpor Smörgåsrån Knäckebr, liten fp Pasta Knäckebr, rund fp Digestivekex Havregryn Källa: Konsumentverket, PM 2003:03, Pris och utbud av ekomat, Undersökningar 2000-2002 Cornflakes Spagetti Vetemjöl Att merpriset skiljer sig mycket åt för olika varor är inte konstigt, eftersom olikheterna i produktionen på lantbruk och i förädlingsindustrin mellan konventionellt och ekologiskt skiljer sig mycket åt för olika råvaror och produkter. Däremot kan det vara svårt att inse att produkter som baseras på samma råvara och har samma förädlingsgrad ska ha så olika merpris till konsument. Lantbrukaren får oftast ett högre pris för sin ekologiska spannmål än för den konventionella. Om sedan förädlingen bedrivs på samma sätt som för en konventionell produkt borde inte merpriset skilja sig mer än vad priset till odlaren gör, med tillägg för kostnader för KRAVs kontroll. Att det ofta gör det kan bero på att förädlingen, även i de fall den inte innebär dyrare ekologiska råvaror, är dyrare att genomföra p.g.a. mindre effektiv tillverkning med mindre volymer, avbrott i tillverkning av konventionell produkt och rengöring av produktionslinjer eller högre lagerkostnad p.g.a. tillverkning vid färre tillfällen/år. Merpriset för konsumenten beror också på om butiken arbetar med procentuella påslag eller använder s.k. kronpåslag för ekologiska livsmedel. Kronpåslag innebär att man lägger på lika mycket i kronor och ören som för motsvarande konventionell produkt. 18 Ekologiskt Marknadscentrum

Framtidsutsikter Förväntad utveckling I Sverige har vi politiska beslut om att ökande andelar av jordbruksmark och djuruppfödning skall drivas ekologiskt och ekologisk odling bidrar också till att uppfylla de svenska miljömålen. En ökande efterfrågan och ett större utbud har resulterat i en genomsnittlig tillväxt per år på ca 25% sedan 1995 (räknat som försäljningsvärdet för ekologiska livsmedel till grossistled). Utvecklingen ser ungefär likadan ut i andra europeiska länder. Handelskedjorna arbetar aktivt med marknadsföring och med att bredda sina sortiment för att uppnå sina mål. Ökad tillgänglighet och fler artiklar kan göra det enklare för konsumenterna att välja ekologiskt. Många kommuner kommer de närmsta åren att arbeta för att öka sina inköp av ekologiska livsmedel, vilket leder till en större efterfrågan hos storköksgrossisterna. Dessa köpbeslut är viktiga för att de var och ett innebär en stor volym och kan påverka grossisternas sortiment, vilket leder till ökad tillgänglighet för övriga kunder. Alternativa försäljningssätt Andra vägar att nå konsumenterna än via handelskedjornas butiker eller restaurang och storkök finns också: Bondens Egen Marknad, som organiserar gemensam torgförsäljning av lokalt och småskaligt tillverkade produkter och har funnits som organisation sedan år 2000. Hösten 2003 hade man marknader i 10 städer i Sverige. Traditionell torgförsäljning förekommer också på vissa orter. En del konsumenter väljer att handla direkt i gårdsbutik. I Skåne finns både väl etablerade gårdsbutiker och sådana som är under uppbyggnad. Projektet Allkorn arbetar med att välja ut odlingsvärda sorter och ta fram produkter av gamla sorter av stråsäd. Produkterna ska förädlas och säljas lokalt. Projektet presenteras mer utförligt sist i detta avsnitt. Butiker med enbart ekologiska livsmedel i sortimentet finns idag i både Lund och Malmö. Prenumerationssystem, där kunden får varorna levererade direkt till t.ex. arbetsplatsen, är under uppbyggnad, och borde kunna ha en goda Ekologiskt Marknadscentrum 19

möjligheter till en positiv utveckling. Man kan jämföra med det danska internetbaserade företaget Aarstiderne, som arbetar med direktleverans hem till konsumenter, och idag har 42 000 kunder, som man erbjuder ett stort antal olika varor. Projekt Allkorn, ett exempel på lokal försäljning av spannmålsprodukter med mervärde Projekt Allkorn är ett projekt som arbetar med ekologiskt odlade, lokalt anpassade, gamla högkvalitetssorter av stråsäd. Fullkornsprodukter av säden skall säljas direkt till konsument, försäljningsställen kommer att presenteras på projektets hemsida. Projektet vill skapa ett mervärde för produkten utöver att den är ekologiskt odlad och fri från pesticider. Allkornprodukterna ger specifika egenskaper som smak och högt innehåll av vitaminer, antioxidanter och fibrer. Syftet med Allkornprojektet är att: Marknadsföra lokal produktion: Sortimentet saluförs om möjligt av producenten direkt till konsument. Skapa samarbete mellan odlare: Viss förädling som rensning och skalning sker på gården eller genom samverkan med olika lantbrukare. Ge kostinformation om produkterna till konsument. Skapa biologisk mångfald i lantbruket. I juni 2003 hade 55 lantbrukare anslutit sig till nätverket. Under 2004 planeras fortsatt utsädesodling på lantbruken, demonstrationer av odlingarna på modellgårdarna samt marknadsföring gentemot konsument. I slutet av år 2005 planerar man att kunna marknadsföra ett brett sortiment kvalitetsprodukter. Problem med och möjligheter för mjukt bröd I nuläget upplever vissa förädlingsföretag att det medför problem att arbeta med en liten volym ekologiskt samtidigt som man har en betydligt större produktion av konventionella livsmedel. Detta problem kommer att minska efter hand som den ekologiska produktionen ökar, men kommer troligtvis att finnas kvar många år till. Man löser detta på olika sätt, genom att avgränsa den ekologiska produktionen i tid eller rum. 20 Ekologiskt Marknadscentrum