Spara Pengar - Konferens om lönsam energikonvertering i industrin den 6 maj 2014. Dokumentation av Lennart Ljungblom Konferensen initierades och arrangerades av Greenbox Energy, Sustainable Business Hub och Mafa i samarbete och med stöd av offentliga bidragsgivare och sponsorer från näringslivet. Syftet var att diskutera och ge goda exempel för att stimulera industrins omställning från fossila bränslen till biobränslen med anledning av det sista steget i den beslutade minskningen av industrins skattsubventioner. Koldioxidskattsubventionen kommer den 1 januari 2015 att minska från 70 procent till 40 procent. Det första steget i anpassningen togs 2011 då såväl energiskatt som miljöskatt subventionerna minskade med 30 procent. Nu kommer det sista av de hittills beslutade stegen men man förväntar att målet är att ta bort subventionerna helt. Riktningen är med andra ord lagd och som talarna visade så är lönsamheten ofta god, men trots det tvekar företagen ofta p.g.a. okunskap men den vanligaste angivna orsaken är svårigheter att ordna finansiering. Det räcker inte med att minska sitt fotavtryck vi skall göra fotavtrycken positiva! Konferensen inleddes av Tomas Bergmark, tidigare hållbarhets chef på IKEA. Han ledde IKEA till att 2006 ta beslutet och de inledande satsningarna för att nå 100 procent förnybar energi i sina anläggningar år 2020. Numer arbetar Tomas i det egna företaget Bergmark Sustainability, där han bl. a. driver företagsnärverket Klimart.
IKEA vill göra ett positivt avtryck på planeten, det räckte inte med att bara försöka minska sitt avtryck. Därför jobbar företaget numer på många plan, bl a med förnybara råvaror till produkterna, återvunnet material, optimerat materialutnyttjande, stora satsningar på energieffektivisering, förnybar energi, effektiva transportlösningar, minskat mat och annat avfall samt produkter och lösningar som förbrukar mindre resurser vid användning. Tomas berättade att det krävdes en ordentlig debatt innan IKEAs styrelse landade i beslutet att godkänna längre återbetalningstider än normalt, tillslut landade man i att godkänna 8 års återbetalningstid. Nu flyter utvecklingen på bra och 2013 hade IKEA nått 37 procent förnybart. IKEA jobbar med biobränsleproduktion i sitt dotterföretag Ikea Industry Group, före detta Swedwood. Producerad förnybar energi VÅ12 VÅ13 Vind (GWh) 290 298 Sol PV (GWh) 29 68 Biomassa (GWh 899 1059 Totalt (GWh) 1218 1425 Procent av total energikonsumtion (%) 34 37 Ett nytt varuhus i Dublin har som exempel fått en biopanna. 200 varuhus har fått led förbrukning med återbetalningstider på mindre än 2 år, vilket genererar en årlig besparing på 15 miljoner Euro. Efter att ha lämnat IKEA har nu Tomas Bergmark startat ett företagsnätverk KLIMART för smarta och hållbara affärer. Fokus ligger på affärsnytta för att med lönsamma åtgärder hjälpa företag att åstadkomma hållbara verksamheter genom att sätta upp mål och därefter inte minst följa upp de satta målen i företagen, kommunicera dem internt och externt. I nätverket skall man lära av varandra i avsikt att nå bästa resultat Han kommenterade också den nationella och globala bilden. Sverige har 16 miljömål men vi håller på att missa många av dem. Han visade också en bild från Naturvårdsverket som säger att svenska konsumtionen leder till utsläpp av växthusgaser motsvarande 95 miljoner ton koldioxidekvivalenter, av detta är 43 miljoner ton importerade, 52 producerade och
konsumerade i Sverige och därutöver exporterar Sverige 24 miljoner ton. Bioenergin har stora möjligheter men också stora utmaningar som måste beaktas inte minst på det globala planet. Det är väldigt spännande, avslutade Tomas och lämnade över ordet till Per Börjesson från Emerging Cooking Solutions. Letar efter sunda materialflöden. Emerging coocking solutions är ett spännande bolag som jobbar med hållbara energilösningar i Afrikas största energiförbrukande sektor - matlagning. 2012 startade Per Löfberg tillsammans med en kompanjon ett bolag för produktion och distribution av pellets samt försäljning av små pelletsdrivna matlagningsspisar i Zambia. Per Löfberg berättar: Folk missar ofta den stora bilden när man studerar energi frågor i Afrika. Energisektorn där har tre stora delar varav en är i särklass störst. Sektorerna el och drivmedel är viktiga och växande men den stora delen utgörs av energi för matlagning. Idag används
främst träkol. Det går åt 6 ton skog för att tillverka ett ton träkol vilket motsvarar 340 kg pellets eller årsbehovet för en familj. Träkol utgör en stor marknad som försörjs med ett synnerligen ineffektivt framtaget bränsle. En arme av enskilda människor hugger ned träd, sönderdelar dem och kolar dem i gropar i marken i primitiva jordmilor. 80 procent av energiinnehållet försvinner i processen och mängder av skog går förlorat. Madagaskar har förlorat 98 procent av sina skogar, Kenya nästan lika mycket säger Per och citerar en vän på WWF. Men inte nog med det, man slösar dessutom bort gigantiska mängder av biomassa. Zambia har en skogsindustri med bla Eucalyptus plantager. I produktionen av virke tas inte sågspån och andra restprodukter till vara utan läggs i jättelika sågspånsberg som långsamt ruttnar bort. Samma gäller också inom jordbruket där deponier av restprodukter växer på många håll. Vi har nu startat pellets produktion i Kitwe i Zambia. En SPC pelletpress kan producera 3000 ton per år vilket räcker till 10-15 000 hushåll. Produkten säljs för 2-3 kr/kg och hushållen sparar 50 procent av sina kostnader. Spisarna tillverkas idag i Leshoto, Indien och Indonesien. Vår verksamhet drivs som ett for profit social enterprise. (En definition av ett for profit social enterpise kan vara en affärsrörelse som också har ett socialt motiv inbyggt i sin affärsplan. Att skapa en bättre värld har significant betydelse för rörelsen. LLj kommentar) Vi säljer också små lätta och flyttbara vedgas spisar som brinner utan att producera farliga rökgaser med oförbrända kolväten. Jämfört med träkol minskar vi CO 2 utsläppen med fem ton per hushåll och år. Vår första pelletfabrik satte vi upp i Zambia och vår nästa kommer sannolikt i Kenya. Vi räknar att de följs av många till Nu söker vi finansiärer. Vi behöver investera i nya spisar och behöver kapital för detta. Efter de inledande föredragen som var ägnade att bredda perspektivet spetsades eventet mot huvudtemat Industrins Energi och Miljöskatter Halverad skatterabatt för industrin skapar intresse Anders Adolfsson intresse för energi väcktes då han som liten pojke smög med sin far till boden hemma på gården. Sedan har han jobbat med energi i hela sitt liv. Nu driver han verksamhet i företaget Suricata. Suricata är ett afrikanskt socialt djur som njuter av den goda solvärmen på morgonen när han vaknar för en ny arbetsdag, något som Anders tycker vi alla skall göra.
Suricata sysslar mest med uppdrag från energiverk med fler med anledning av lagen om offentlig upphandling samt med olika projekt och besiktningar. För fyra fem år sedan fick industriföretagen som använde olja 3000 kr i skatterabatt. Nu gäller nya skatteregler för tillverkande industri (Tillverkande industri sni -koden) som använder olja, gasol eller naturgas i tillverkningsprocessen samt för uppvärmning. Undantag för denna förändring är bolag som ingår i handeln med utsläppsrätter eller använder sig av bioolja (med Hållbarhetsbesked) eller biogas. Kanske kan det komma att ändras det pågår diskussioner. Anders påpekar att det är väldigt viktigt att observera att man måste ha intyg från sin leverantör att det är bioolja, annars får man betala full skatt! Det är bara koldioxidskatterabatten som ändras i januari 2015 skattereduktionen för energiskatten på 70 % kvarstår. Skattereduktionen för koldioxid minskas från dagens 70 % till 40 %, år 2015.
Prisökning per bränsle exklusive moms Ökning per Ökning per Bränsletyp inköpt enhet energienhet, ut (verkningsgrad) Olja, Eo1 928 kr/m3 ca 110kr/MWh Gasol 976 kr/1000 kg ca 90 kr/mwh Naturgas 695 kr/1000 m3 ca 75 kr/mwh (År 2011 minskade skattereduktionen med 504 kr/m3, olja) troligen kommer ytterligare minskning 2019 2020 Priset på pellets varierar mycket lokalt och beror också på mängden. Som visas i grafen ger en förbrukning av 600 m3 olja per år en investeringsmöjlighet på 9 Mkr, 5% och 3 år vid ett pellet pris på 1850 kr/ton och ett oljepris på 10 250 kr/m3. Man måste också notera att industrins behov ofta varierar snabbt upp och ner vilket ställer krav på snabb reglerbara system. Förutom alternativet att inte göra något så finns ett antal olika lösningar: Konvertera till lågskattad gas, såsom naturgas eller gasol vilket ger en begränsad vinst Konvertera till ett likartat men skattefritt bränsle, såsom bioolja, man behöver byta vissa delar till rostfritt mm. eller eller biogas. Ansluta sig till fjärrvärme eller ett mindre närvärme system. Man bör notera att fjärrvärmebolagen har samma problem med reglerbarhet
Kombination med fjärrvärme och spetslastenhet, såsom olja/el. Man fortsätter och använder det man idag har för spetslast Konvertera till träpulver via krossad pellets. Bygga en ny bioanläggning för torrt eller fuktigt biobränsle., tex stamved Komplettera panncentralen med en grundlastpanna för bio, såsom pellets eller flis. Vid valet är det ett flertal faktorer som man måste beakta Hur ser uttagsprofilen ut? Använder man ånga eller hetvatten? Vilka är kraven på tillgänglighet. Upphandling, drift och ägande strategi obs! funktionsupphandling vid köp Hur är statusen på nuvarande pannanläggning. Hur är det med personalen Vilka utrymme finns, både inom- och utomhus. Tänk också på buller. Hur ser tilltänkta tillfartsvägar ut. Miljötillstånd och kommande nya krav samt eventuella ytterligare skatteförändringar stoft, NOx, och vidf kondensering också susp och ph Konvertering till 6 MW träpulver i tvätteri I stort kan man säga att vårt konverteringsprojekt har fungerat jättebra, säger Christer Hansen teknisk chef på Alingsås tvätten, en enhet ägd av Västra Götaland regionen. Tidigare körde vi på gasol i två 5 MW Weishaupt brännare, nu är det pellets, vilket vi eldar som träpulver i en brännare från Petro Bio insatt i en befintlig panna. Man har med stöd av ÅF Energikonsult genomfört en offentlig upphandling vilken flöt bra då man förberett såväl stadsarkitekt som miljökontoret. Dock inkom bara två anbud. Det fanns en tredje intressent men han drog sig tillbaka. Projektet gick fort, i december 2012 skrevs kontraktet och strax efter började bygget. Installation var klar i mars och ångproduktion inleddes i april och övertagande skedde i maj. För oss kändes det extra bra att ha leverantören Petro Bio så nära som i Floda
bara 2 mil bort. Mared AB har levererat kvarnar, PJ Industriservice monterade och PEAB byggde. Silon tog lite tid eftersom det var kallt. Bulkbilen lossar pellets med slang till en 186 m3 silo. Därefter följer hammarkvarnen och pulvret matas in via ett avskiljningsfilter och slussmatare in i brännaren, en PSCE från Petro Bio. Pannan är en gammal Generatorpanna från 1978 och efter följer ett textilt spärrfilter. Askan kör vi till till tippen i Allingsås eftersom det är för små mängder för att återvinna. Vi fick göra en del ändringar i eldstaden för att anpassa till den nya brännaren och bränslet. Nu är det en brännare istället för de tidigare två. Stampmassan i eldstaden levererades av Calderus. Bra värden Prestanda Garanterade Uppnådda NOx (mg/mj) <100 <70 CO (ppm) <200 <100 Stoft (mg/nm3) <30 <1 Inledningsvis siktade och analyserade man pulvret mycket noga och korrigerade driften efter detta men numer så känner operatören själv hur det fungerar, vi fortsätter dock fast i betydligt mindre omfattning att sikta och analysera. Vi har en ganska stor kvarn och vi kör i två skift och ofta under helger men ser inget märkbart slitage. I reserv har vi en elpanna på 10 MW som finns i reserv, den behöver dock inte användas ofta men är bra att ha vid service och revision. Skruvarna brummar var 15 sekund, då vet man att allt är som det ska. Pelletsleverantör är Neova som sköter leveranserna självständigt och enligt egen plan. 3 000 ton pellets går åt på ett år. Kommentarer från Bengt Attebo från Petro Bio. Här liksom på många andra håll har man för stor panna, därför inget problem om man tappar lite effekt vid konverteringen. Det är också bra att tidigt engagera personalen. Investering var 15 mkr för en totalentreprenad inkl kontrollrum (med ekparkett). På publikfråga diskuterades också verkningsgrad och ekonomiser. Verkningsgraden hålls nere något genom att högre luftöverskott och kan dessutom höjas med någon procent med en ekonomiser som dock inte ger så mycket vid pellet eldning. Miljökraven klaras med råge.
VEÅ har 30 projekt med kund lönsamhet under process. Nygamla VEÅ representerades av vd Anders Steen och marknadschef Tomas Claesson Företaget har tillverkat ång och hetvattenpannor sedan 1936 och numer även pelletpannor. VEÅ återtog sitt gamla namn när det köptes ut från Metso av Anders och Tomas tillsammans med tekniske chefen Anders Johansson. Många känner oss också som MW Power påpekade Anders Steen, men vi finns trots ägar- och namnbytena i Sävsjö som alltid. Alla våra anläggningar är kundunika och vi startar med plåt och bygger från det. Kärnkompetensen är ång- o hetvattenpannor men numer ingår även en hel del förbränning tillsammans med samarbetspartnerna Ariterm och WTS. Omsättningen är 70 mkr och man har 33 anställda VEÅ levererar anläggningar i storlekar mellan 1 MW - 32 MW. De senaste åren har det blivit en hel del pellets. Vi har haft flera pellet leveranser till tvätterier, en bransch som var tidigt ute. 4-5 MW är bra start för pulver 2012 levererade vi en komplett pelleteldad pellet ånganläggning till Bubs godis i
Jönköping, ångkapacitet 2 ton/h vid 16 bar. Man har ersatt 450 m 3 olja och nu finns det endast 18 m 3 olja kvar i systemet istället förbrukar man 860 ton pellets. Energikostnaden har minskat med med 2,2 mkr per år och pay off ligger under 4 år. De fossila koldioxidutsläppen har minskat från 1197 ton till 48 ton. Nu jobbar vi med drygt 30 projekt och projekten får ofta mycket bra ekonomi, men trots det tar det lång tid att fatta beslut. Eksta i Falkenberg - Sveriges längsta och största sol bostadsföretag Tidigare lett av den numer smått legendariska Ivar Franzen har Eksta Bostads AB år efter år oförtrutligt fortsatt på den inslagna vägen och producerar effektiv, billig och hållbar bostadsvärme med sol och bio. Alla hushåll värms upp med sol o bio, berättar nuvarande vd Christer Kilersjö. Man måste notera att vi har samma solkvalitet i Sverige som i större delen av Europa på 1000 kwh / m2 år Företaget har 7000 m 2 solfångare som 2013 gav 1,4 GWh solenergi och 22
bioanläggningar som ger värmen till 2650 lägenheter och 112 lokaler Hälften av energin säljer man externt till villor, bostadsföreningar och kommunen. Anläggningarna sköter man själv, bra personal och bra bränsle men det gäller att vara på tårna hela tiden, slappnar man av kan det gå illa. Därför kör vi ett roterande personal system för att hålla intresset vid liv och undvika slentrian. Det är kul att vi har så många lyckade projekt, bl. a. en Teknoterm solfångare fortfarande i drift efter 34 år den ger 400 kwh/m2 o år. Rekommendationer Gör det ej för krångligt Håll uppe intresset i organisationen Kör i egen regi, var noggrann och fokusera på lönsamhet. Leverantörs kommentarer Gert Johannesson från Osby Parca, ett företag med rötter från Parca Norrahammar redan på 1800 talet, ingår idag i Enertech en koncern som också rymmer Bentone och CTC. Gruppen kan med andra ord också biogas o bioolja Historien om vår storsäljare PB2 är att Sydkraft bad Osby tillverka en bra och billig brikett- torrflispanna. Den har fortsatts att förbättras i detaljer men grundkonceptet kvarstår. Magnus från Effekta har jobbat med biobränsle i 30 år. Nu är man också marknadsledande (22 procent) leverantör av solfångare i Sverige. Tyska plana solfångare som kan levereras i enheter upp till 18 m 2. Kombinationen sol bio är utmärkt solen kan förvärma och ta sommarenperioden, sen skall man notera att också marknaden för solceller växer i Sverige. Trädgårdsnäringen ställer om Lars Folke från globala Syngenta med 25 000 anställda i 90 länder och en årlig försäljning på 11,6 miljarder kronor berättade att man har två anläggningar med 200 personer anställda i Sverige, en ligger i Landskrona och en i Falkenberg. Syngenta jobbar med växtförädling och växtskyd. Syngenta har ett samarbetsavtal med Siemens. Man har minskat energiförbrukningen med 30 procent. Viktigt att få ordning på styrningen. Biopannan i Landskrona värmer upp 10 000 m2 växthus som tidigare värmdes med olja. Vi var nära att konvertera till gas men ändrade oss, Jag har ju också personlig erfarenhet av pellets hemma. 200-300 m3 olja per år Ett växthus kan gå från noll till hundra procent på 30 min så det ställer stora krav på energisystemet.
Hos oss har en biomaticpanna på 495 kw från Hertz i princip ersatt oljan till 100 procent. Vi tittade på många anläggningar innan vi bestämde oss. Ett starkt råd är att åk runt och titta på anläggningar och prata med de som sköter dem Vårt krav var helautomatik vad gäller sotning o askutmatning. Vi valde bort buffertank. Samtidigt har vi också löst ett annat problem som bidrar till vinsten. Vi eldar också 50 ton sockerbetsfrö i pannan, 10-20 procent, det fungerar jätte bra. Anläggningen är utrustad med stoftavskiljare. Ena oljepannan kopplade bort och nu använder vi samma skorsten för biopannan. 2 st 29 m3 silos från Mafa är placerade inomhus vilka också fungerat klanderfritt efter en kort inkörning. Anläggningen är i princip redan återbetald Ytterligare råd är köp den kunskap som du ej har själv och ett projekt av det här slaget görs inte av sig själv, det kräver omtanke och engagemang Leverantören Bosse Augustsson från Clean Burn gjorde ett mycket kort kompletterande inlägg och inbjöd närvarande att komma till sin monter.
Fjärrvärme i industriområden och flerbostadshus Per Börjesson, är grundare av Agendum energi. Vi började med att intervjua ett par hundra industriföretag. När vi kände att konceptet höll drog vi igång. Idén är att i ett färdigt koncept erbjuda energi från ett fjärrvärmenät vilket gör att man kan spara 20-40 procent. Den stora besparingen ligger i att det blir billigare med en gemensam anläggning än att var och en gör en egen Vi kallar vår produkt fjärrvärme det är ett bra inarbetat namn. Vi behöver ej förklara termer som närvärme, färdigvärme etc.. Industrin har fokus på sin produktion värme frågor är oerhört lågt prioriterat. Flertalet företag känner inte till att det redan inletts energiskatteförändring och att ett steg till kommer i januari. Därför är det viktigt att förenkla och förklara, lika viktigt är tidshorisonten företagen har svårt att lova långa åtaganden.. Två exempel Hillerstorps energiområde i Gnosjö kommun har idag gas nät som kostar cirka 90 öre per kilowatimme. Bekvämt idag, det bara fungerar men det är fossilt. Vi klarar att erbjuda 70 äre per kwh och det finns inga anslutnignsavgifter. Vi tänker oss en pellet anläggning och vi har femårs avtalstid. Leveranserna börjar i oktober. Andra bilden är från ett industriområde i Gränna. Där vi går från olja till pellets och sänker kostanderna från 103 öre/kwh till 83 öre/kwh. Där finns tre kunder varav en
också har ånga. Avtalstiden här är också 5 år och besparingen 20 procent. Leveranerna börjar i september. Ingen bank vill finansiera. Vi måste därför göra finansieringsprojekt. Vi har öppna kalkyler mot företagen och vi pratar inte teknik när vi är ute och och presenterar idén. Det viktigaste är att företagen förstår upplägget. Vi gör en snabb kartläggning. De får vara med och plocka fram vad de betalar, gasfakturor är mycket komplicerade och oförståeliga en katastrof. Vi analyserar och jämför med ett nytt erbjudande. Gas leverantörer pratar mest om sina rörliga priser som ligger på cirka 35 öre /kwh och glömmer bort allt det andra, vi erbjuder 70 öre som total pris. Vi använder mobila centraler Vårt upplägg börjar med överenskommelse med företaget och ett intentionsavtal. När vi har tillräckligt antal kontrakt påskrivan genomför vi de djupgående studierna och börjar sedan eventuellt bygget. Vi har full öppenhet så ingen skall känna sig lurade. Kompletteringar kommer från Dan Kullgren på Pemco Träpellets som håller med om problematiken. Det är lättare med vanliga varmvattenkunder som mindre energiverk och bostadsföretag. Då är man närmare kärnverksamheten. Mats Granstrand från Avema energi berättade att han började redan 1991 i Järnforsen och levererade förbränningsanläggningar. Nu är han ansvarig för Avema energi en konkurrent till övriga värme leverantörer. En skillnad är att företaget också har tillgång till egen skog som man försöker nyttja så längt det går. Industrisektorn är spännande, säger Mats men tillägger Boosten kommer nog inte förrän ekonomichefen i industriföretagen ser hur mycket dyrare energin blir efter årsskiftet. Fastighetsmodernisering utan investeringsbudget Krister Lohman som är affärsutvecklare på Siemens Building Performance & Sustainability berättade om deras nya finaniseringssystem som innebär att kunden får en garanti på besparing i energi och kronor. Energibesparingsprojekt, jobbat med Syngenta bl a gjorde projekt 2007 med Syngenta nettovinst är vinst på 4,2 Mkr efter alla kostnader är avdragna. Man kan ställa sig frågan vilket vi gjort; Varför blir inte konverteringar av svaret är att man har inte disponibla pengar. Man bör
notera att vi pratar inte bara om konverteringar utan först börjar vi alltid med besparingar. Vi vill minska energibehovet Företagen saknar ofta investeringsbudget man vill inte använda eget kapital. Finns förstås andra orsaker också som att projekten innebär långa åtaganden och att det är många för många kontraktpartners. Prisbilden kan också vara oklar med över tiden stigande kostnader. Vi erbjuder funktionsavtal där allt är inkluderat, från projektering till igångkörning, tom drulleförsäkring finns med, säger Krister Lohman. Det är en ny produkt som framtagits i Tyskland av Siemens Finans. Siemens är ett stort bolag med 480 000 anställda world wide så det har tagit ett tag att arbeta fram konceptet men vår storlek ger också trygghet för våra partners. Med den här lösningen ligger projektet helt utanför balansräkningen I funktionsavtalet lägger vi kostnaderna under energibesparingen så det blir alltid ett positivt kassaflöde för företaget. Efter sex år upphör avtalet. Då vill vi gärna fortsätta med ett serviceavtal som då förstås har en mycket lägre kostnad. Samverkans plattform för klimatomställning i Skåne Hanna Savola berättade kort om klimatsamverkan Skåne en samverkansplattform för att driva energiomställningen, energieffektivisera, förnybar el, Det är bara att gå in på hemsidan och anmäla sig www.klimatsamverkanskane.se. Energikontor sydost en energi utvecklingsmotor för sydöstra Sverige Hans Gulliksson, tid chef för energikontor sydost, med initiativ från Bryssel grundades som ett eu projekt. Nu finns energikontor över hela Sverige. Energikontor sydos har 23 anställda. Jobbat mot industrin och energibolagen med stöd från energimyndigheten Kalmar län har idag passerat 50 procent bioenergianvändning där bor 230 000 inv, drygt 2000 jobbar med bioenergi. Ersätter man 3-4000 MWh skapar det 1 arbetstillfälle mao mkt lönsam form av arbetsmarknadspolitik I Kalmar är 12-13 procent av regionala brutto kostnaden energikostnader Broschyrer bioenergi och ånga Man arbetar med att skapa en plattform för småskalig kraftvärme i storlekar från några MW till 7-8 MW. Tekniken finns men inte ekonomin, speciellt inte med dagens låga elpriser. Däremot kan det vara bra ekonomi för en industri som har avsättning internt för egen el.
Nytt EU projekt är muntligt bekräftat tre anläggningar med ORC Organisk Rankinecycle, turbin och stationär förgasningsteknik. Olika tekniker kopplade till de tryck man kan ge. Förgasningstekniken är förhållandevis vanlig i södra Europa Har ett projekt för bioenergi i industrin i Småland, Skåne, Blekinge och västra Götaland Ett femtiotal industrier är kontaktade ett tiotal kommer konvertera 10 000 m3 olja inte många industrier som vet om skatte ändringen olika bränslen inklusive fjärrvärme är aktuella t ex åbro bryggeri i vimmerby 4-8 års payoff tid Aktuella tekniker fuktig flis från 2-3 kw kostar cirka 20 öre/kwh. 1 2 MW pannor ofta lämpliga för pellets bränslepris snarare 1500 än 1800 kr/ton motsvarar 27 30 öre/kwh. Bioolja mycket använt i denna region, flera stora aktörer har konverterat. Energikostnader är från 58 65öre /kwh. Pulver har ännu inte varit aktuellt i Småland Blekinge. Lantmännen Räppe ersätterför sin ångproduktion 2500 m3 olja med bioolja har kört i två år. Årskostnaderna har sjunkit från 21 miljoner till 16,5 miljoner kronor. CO2 utsläppen
har sjunkit från 7000 till 360 ton/år. Enligt Magnus Karlsson på fabriken fungerar allt bra säger Gulliksson. Växjö historia 1a anläggningen 1980 50 procent torv eftersom flisen skulle räcka till skogsbränsle sjuåriga avtal med tre olika bränsleleverantörer nu har vi snudd på ett besök i veckan från andra länder 96 byggdes kraftväme anläggningen 20-25 småskaliga fjärrvärme byggde i kronoberg o kalmar. Idag finns 170 mindre >3200 kw i kalmar, kronoberg o blekinge bioenergigruppen i växjö driver mycket av utvecklingen Mot 100 procent förnybart Stefan Henningsson är internationell WWF rådgivare och jobbar också för den svenska organisationen Miljöperspektivet som klimatexpert samt rådgivare för innovationsprogram i Kina och Indien, startades i Sverige man jobbar för att nå 100 procent förnybart FNs klimatpanel kommer ut med nya rapporter vart sjunde år, den senaste lanserades i Berlin bara för några veckor sedan. Man försöker svara på frågan hur mycket som det är möjligt att släppa ut med max 2 graders uppvärmning. Vi måste nå noll utsläpp senast 2080. Även organsiationer som OECD går ut och säger vi måste nå en decarbonised ekonomi. Det finns stora fossila reserver i de stora börsbolagen idag. Men det är bara 20 procent av detta som vi kan elda upp för att nå klimatmålen. Exxon kommer få sitt börsvärde halverat om detta inträffar enligt egen utredning Man börjar prata om en fossilbubbla Effektivisering av systemen kommer först, t ex fler elmotorer. Mikroproducerande lösningar måste bli attraktiva. En trend finns att notera t ex i Kalifornien där numer allt mer energi säljs som tjänst. I Kalifornien sätter man solpaneler på taken hos privata familjer i samarbete med finansiella sektorn
De fossila alternativen blir bara smutsigare, tjärsand istället för Saudi olja, olja från i urskogen, från Arktis med fler känsliga platser. Ett annat exempel är skiffergasen som utvinns med högt tryck flera km under ytan. Vi ser 30-35 procent som bioenergi i vårt scenario vilket dock endast nyttjar 1/16 av den areal som används för boskap och foder för köttproduktion. Prioriterade områden är Matlagning hos fattiga människor Elektrifiering för belysning Transporter måste bli effektivare Industrin där finns stora möjligheter för bioenergin Bioenergi o sol tillsammans Planetsolver.org kanaliserar entreprenörer från hela världen som behöver stöd pengar Den finansiella sektorn kommer att vara en nyckelsektor. Det är viktigt att locka fram långsiktigt kapital. För mycket pengar är idag felplacerade i kol och olja intressen dessa pengar borde kunna söka sig hit. Göteborg har gått ut med en grön obligation vilket är mycket attraktivt för dessa fonder - återbetalningar på 8 år är inget problem för pensionsfond Ett viktigt problem är priset för utsläppsrätter måste gå upp men här påpekar Henningson är inte organisationerna Svenskt Näringsliv och Svensk Energi inte era bästa vänner På frågan vad VVF anser om kärnkraften blev svaret att den inte är hållbar, har för mycket risker och att den dessutom är för dyr. Energimyndigheten ser en fortsättning Karin Fant från Energimyndigheten är handläggare på avdelningen för energieffektivisering Det här är det första mötet med branschen och industriföretag som kommer att följas av flera i höst. Energimyndigheten vill lära sig mer om vad som behövs för att få företagen att komma igång. Om ni behöver passa på att ta tillvara kunskapen hos energikontoren och hos energioch klimatrådgivarna. Från auditoriet framfördes önskemålet att Energimyndigheten borde informera mer om den kommande skatte ändringen, uppenbart har inte denna nått fram till industrin, vilket vi fått höra av flera talare idag. Karin Fant påpekade att det också finns en annan berörd enhet på myndigheten som direkt arbetar med förnybara bränslen.
Från auditoriet påminde en deltagare om att Energimyndigheten för några år sedan gjorde en cd skiva med SVEP, värmepumpsföreningen som var väldigt användbar för att lancera värmepumpar. Han efterlyste något liknande för bioenergin. Karin Fant svarade att man just nu funderar på vilket material som man bör ta fram För att lyckas sa enperson från auditoriet måste vi måste prata mer om effekten och prata mindre om maskinerna som gör alla saker. Tona ner tekniken prata mer om nyttan. Prata också om affärsnyttan Är det möjligt att ge npågon form av lånegarantier frågade en eftersom bankfinansiering ofta är svår att få. Karin Fant svarade att ett problem kan vara att EU regler om statsstöd till enskilda företag kan ge vissa hinder På frågan om bränslet räcker för all expansion kom svaret från publiken att utredningar har visat att dagens 140-150 TWh kan öka med 50 TWh till utan problem. Och vad gäller pellets så har produktionen fallit och bara för några år sedan prodcerade vi 500 000 ton mer än idag så också den kapaciteten kan inte vara ett hinder. En positiv faktor är att upphandlingar blir lättare i industrisektorn jämfört med den kommunala sektorn. Avslutning Jörgen Mannheimer Har man en idé så måste man ha hjälp det är kul att vi har fyllt detta stora rum. Tack till Håkan Knutsson och Anders Henriksson, Familjen Helsingborg, Energimyndigheten, Lennart Ljungblom, Mikael Blume, it strateg o web konstnär, min nya kompis Robin som med sina 4 unga friska krafter har sett till att allt klaffat. Det är många fler som hjälpt till och finansierat projektet och alla har bidragit med viktiga strån till stacken. Sen skall vi inte heller glömma föredragshållarna som har varit så vänliga att dela sina erfarenheter med oss. Jag påminner om www.energikonvertering.se som blir den plattform som dokumentation och andra intressanta saker kan hämtas. Vi skall fylla den här plattformen men vi måste jobba tillsammans! www.energikonvertering.se
Teamet som gjorde att konferensen fungerade Efter konferensen arrangerade SP ett seminarium ingående i projektet Framtida Närvärme