E-handel - fem förutsättningar

DATUM RAPPORTNUMMER 19 februari 2003 PTS-ER-2003:4 ISSN 1650-9862 E-handel - fem förutsättningar Bredband Säkerhetsinfrastruktur Betaltjänster Fysiska leveranser Tillit och säkerhetsmedvetenhet

Förord Regeringen gav i regleringsbrevet för år 2001 Post- och telestyrelsen (PTS) uppdraget att rapportera om stimulansmöjligheter och eventuella hinder inom PTS sektorsområde, för en utveckling i riktning mot ökad elektronisk handel. PTS har som uppdrag i 2002 års regleringsbrev att genomföra en uppföljning av redovisningen av föregående års uppdrag, avseende dels om möjligheterna att inom Post- och telestyrelsens sektorsområde stimulera elektronisk handel, dels om eventuella hinder för en utveckling i riktning mot en ökad elektronisk handel. I föreliggande rapport redovisar PTS nämnda regeringsuppdrag. Uppföljningen av tidigare uppdrag görs genom en fördjupad beskrivning av tidigare identifierade problemområden inom PTS sektorsområde. De områden som behandlas i rapporten är: bredband, säkerhetsinfrastruktur, betaltjänster, fysiska leveranser samt tillit och säkerhetsmedvetenhet. Rapporten har utarbetats i ett projekt. Teresia Widigs Ahlin har varit projektledare och i projektgruppen har Kenneth Olofsson, Christer Areskoug, Peder Cristvall och Camilla Jönsson ingått. Stockholm i februari 2003 Nils Gunnar Billinger Generaldirektör Post- och telestyrelsen

Innehåll Sammanfattning... 1 Summary... 3 1 PTS regeringsuppdrag... 7 1.1 Bakgrund och syfte... 7 1.2 Föregående rapporter... 7 1.3 Avgränsning och definitioner... 8 1.4 Metod och genomförande... 9 1.5 Disposition av rapporten... 9 2 E-handel och Internet en kvantitativ överblick... 10 2.1 Tillgång till och användning av Internet... 10 2.2 Användning av elektronisk handel... 11 3 Bredband... 13 3.1 Lägesbeskrivning... 13 3.2 Slutsatser... 15 3.3 PTS fortsatta arbete... 16 4 Säkerhetsinfrastruktur... 18 4.1 Certifikat... 18 4.2 Lägesbeskrivning... 20 4.3 Slutsatser... 21 4.4 PTS fortsatta arbete... 22 5 Betaltjänster... 23 5.1 Lägesbeskrivning... 23 5.2 Slutsatser... 26 5.3 PTS fortsatta arbete... 27 6 Fysiska leveranser... 28 6.1 Lägesbeskrivning... 28 6.2 Slutsatser... 31 6.3 PTS fortsatta arbete... 31 7 Tillit och säkerhetsmedvetenhet... 32 7.1 Lägesbeskrivning... 32 7.2 Slutsatser... 35 7.3 PTS uppdrag inom området... 36 8 Övergripande slutsatser... 38 Litteratur... 39 Bilaga 1 - Enkätstudie... 40 Syfte med undersökningen... 40 Metod... 40 Bilaga 2 - Bredband och funktionshindrade... 41 Post- och telestyrelsen

Sammanfattning I rapporten redovisas Post- och telestyrelsens (PTS) regeringsuppdrag att rapportera om hinder respektive stimulansmöjligheter för e-handel. Fem förutsättningar har studerats närmare: bredband, säkerhetsinfrastruktur, betaltjänster, fysisk leverans samt tillit och säkerhetsmedvetenhet. PTS genomförde hösten 2002 en enkätstudie riktad till allmänheten. Studien visar bl.a. Internetanvändares vanor att e-handla och vilka säkerhetsåtgärder som vidtas vid användning av Internet. Enligt studien använder fyra av fem svenskar mellan 16 och 76 år Internet. Hälften av alla Internetanvändare har e-handlat för privat bruk någon gång under det senaste halvåret. Något fler män än kvinnor har e- handlat, men skillnaderna mellan könen är små. I åldrarna upp till och med 54 år råder inga stora skillnader i e-handelsvanor, men från 55 års ålder och uppåt, sjunker användningen av e-handel. Bredband. Det är vanligare att Internetanvändare med bredbandsaccess i hemmet e-handlar, jämfört med dem som har uppringd Internetaccess. Hösten 2002 hade 30 procent av Internetanvändarna bredbandsaccess i bostaden. Av de tillfrågade bredbandsanvändarna hade 67 procent e-handlat någon gång under det senaste halvåret, medan 46 procent av dem med uppringd access i bostaden hade e-handlat under samma period. Resultatet motsvarar utfallet i den undersökning som PTS gjorde av e-handelsvanor i förhållande till accessform år 2001. I 2002 års studie fick de som inte planerade att skaffa bredband ange skäl till detta. Endast tre procent av Internetanvändarna markerade att de inte är intresserade av bredband. De vanligaste skälen som angavs var att det är eller riskerar att bli för dyrt i framtiden samt att det saknas bredbandsoperatör i bostadsområdet. En ökad tillgänglighet till bredband kan öka e-handeln. Vad staten kan göra är att stimulera bredbandsutbyggnaden och skapa betingelser för konkurrens på lika villkor för marknadens aktörer. Staten kan vidare stimulera efterfrågan på bredband genom att erbjuda nyttiga tjänster. Säkerhetsinfrastruktur. Säkerhetsinfrastruktur är en viktig förutsättning för många tillämpningar, bl.a. för e-handel. Bedrägerierna på Internet ökar och behovet av kunna verifiera motpartens identitet är stor. Idag råder begränsad användning av elektroniska certifikat, e-legitimation, och branschens aktörer är avvaktande. Marknaden anses omogen och potentiella användare ser inte nyttan. Tekniken är svår att förstå och användargränssnitten är illa utformade. Sätt för staten att stimulera utvecklingen är att informera om användningsområden, att myndigheterna tillämpar e-legitimation samt att uppmuntra utveckling av goda gränssnitt. Betaltjänster. Dominerande betalsätt vid Internethandel är postförskott och faktura, vilket används vid 84 procent av alla betalningar vid Internethandel. För att förenkla vid e-handel behövs säkra och lättanvända betaltjänster. Dessa måste visa tillräckligt stora fördelar gentemot traditionella betalsätt för att attrahera en kritisk massa av konsumenter och e-handelsföretag. Det finns sedan en tid företag som erbjuder effektiva och säkra betaltjänster, men framgångarna för dessa har varit begränsade. Av kunderna krävs det nya beteenden och utnyttjande av nya funktioner, vilket kan utgöra en tröskel för att ansluta sig. Marknaden för betaltjänster domineras av stora banker som kontrollerar infrastrukturen för betalningar och utvecklar egna betaltjänster. Dessa formulerar villkor för hur de Post- och telestyrelsen 1

konkurrerande företagen ska få utnyttja betalningsinfrastrukturen. Betalningar via mobilnäten kontrolleras av mobiloperatörerna, vilket kan komma att förändras i samband med tredje generationens mobiltelefoni, 3G. Betalningar via betalsamtal kontrolleras av teleoperatörerna av det fasta telenätet. En fördjupad kunskap om teknik och marknad vad gäller betaltjänster behövs. Fysiska leveranser. Delvis förändrat kundbeteende från stora inköp till små, mer frekventa, många kunders större prismedvetenhet vid e-handel än vid butiksköp, samt att kostnaden för frakt har ökat, ger särskilda förutsättningar för e-handel. Distanshandelsföretag anser sig inte kunna ta ut hela fraktkostnaden direkt av kunden. Kostnaden för frakt måste istället täckas genom prissättning av produkterna. Ett lägsta ordervärde för varje beställning krävs, vilket kan vara en tillbakahållande faktor för e-handel. En annan möjlig motkraft mot e-handel, är att det kan upplevas besvärligt att ta sig till ett utlämningsställe för att hämta varor. En möjlighet kan vara att installera s.k. fastighetsboxar i flerfamiljsfastigheter, dit leverans av försändelser som är större än vad som går in i ett normalt brevinkast kan ske. Inom statens uppgifter ligger att tillse att konkurrens sker på lika villkor för marknadens aktörer. Tillit och säkerhetsmedvetenhet. Användarnas tillit och säkerhetsmedvetenhet har betydelse för e-handelns utveckling. De som e-handlar har större behov av att lämna ut personliga uppgifter via Internet. Studien visar att en knapp fjärdedel av dem som har e-handlat har lämnat kredit- eller kontokortsnummer via e-post eller webbplatser. Av dessa är det bara 17 procent som endast lämnar ut personliga uppgifter om webbplatsen är säker (d.v.s. att förbindelsen är krypterad). Säkerhetsmedvetenheten är högre hos bredbandsanvändare än hos dem med uppringd access i bostaden, ändå saknade hälften av dem med bredbandsaccess brandvägg och en tredjedel saknade uppdaterat virusskydd. Nio av tio av dem med uppringd access saknade brandvägg och hälften saknade uppdaterat virusskydd. Det finns behov av att informera allmänheten om relevanta säkerhetsåtgärder och att genom information om risker minska onödig oro. Staten kan bidra till ett säkrare Internet, bl.a. genom att inom statsförvaltningen tillämpa säkra webbplatser och e-legitimation. PTS, och staten överhuvudtaget, har begränsade möjligheter att påverka förutsättningar och undanröja hinder. Marknadskrafterna avgör utvecklingen, men staten kan: utreda och analysera marknader, ta fram underlag för beslut om eventuella åtgärder för att konkurrensen ska fungera bättre. lagstifta för att skapa förutsättningar för en konkurrens på lika villkor för marknadens aktörer. analysera Internetanvändarnas informationsbehov och informera om säkerhetsrisker vid e-handel och andra aktiviteter på Internet. fungera som en pådrivande kraft genom att använda och erbjuda elektroniska tjänster inom den egna förvaltningen och i kontakten med företag och medborgare samt genom att använda elektroniska certifikat där så är lämpligt. Post- och telestyrelsen 2

Summary In this report, the National Post and Telecom Agency (PTS) reports on the Government assignment to report on obstacles and opportunities for the stimulation of E-commerce. Five preconditions have been studied in detail: broadband, security infrastructure, payment services, physical delivery and confidence and security awareness. In the autumn of 2002, PTS conducted a questionnaire study directed at the public. The study shows, among other things, the habits of Internet users in e- commerce and what security measures are implemented when using the Internet. According to the study, four out of five Swedes between the ages of 16 and 76 use the Internet. Half of all Internet users have, at some time during the last half-year, purchased goods or services for private purposes with the use of e-commerce. Slightly more men than women have bought online, but the difference between the sexes is small. In the ages up to and including 54, there are no great differences in online buying habits, but from the age of 55 and above, use of e- commerce decreases. Broadband. It is more common for Internet users with broadband access at home to buy online, compared with those who have dial-up Internet access. In the autumn of 2002, 30% of Internet users had broadband access at home. Of the broadband users asked, 67 per cent had bought online at some time during the last half-year, while 46 per cent of those with dial-up access at home had bought online during the same period. This result corresponds to the outcome of the survey conducted by PTS in 2001 on online buying habits in relation to form of access. In the 2002 study, those who had not planned to acquire broadband gave the reasons for this. Only three per cent of Internet users emphasised that they were not interested in broadband. The most common reasons given were that it is too expensive, or that there is a risk of it becoming so in the future, and also that there are no broadband operators in the home area. Increased accessibility to broadband may increase e-commerce. What the State can do is to stimulate the development of broadband and create the conditions for competition on equal terms for the actors in the market. The State can also stimulate demand for broadband by offering valuable services. Security infrastructure. Security infrastructure is an important precondition for many applications, among other things, e-commerce. Fraud on the Internet is increasing and there is a great need to be able to verify the other party s identity. Today, electronic certification (e-identity) is only used to a limited extent and the actors in the sector are hesitant. It is considered that the market is rather immature and potential users do not appreciate the benefits. The technology is difficult to understand and the user interfaces are poorly designed. Means for the State to stimulate development are to provide information about user areas, that the authorities use e-identity and to encourage the development of good interfaces. Payment services. The dominant payment method for Internet trade is cash on delivery and invoice, which is used for 84 per cent of all payments in connection with Internet commerce. In order to simplify e-commerce, secure and easily used payment services are required. These must demonstrate sufficiently great advantages in relation to traditional methods of payment to attract a critical mass Post- och telestyrelsen 3

of consumers and e-commerce enterprises. There have for some time been enterprises that offer efficient and secure payment services, but their success has been limited. New behaviour and the use of new functions on the part of customers are required, which can constitute a threshold for customer activation. The market for payment services is dominated by large banks, which control the infrastructure for payments and develop their own payment services. These formulate terms for how competing enterprises should be allowed to use the payment infrastructure. Payment via mobile networks is controlled by the mobile operators, which may change in conjunction with the third-generation mobile telephony, 3G. Payment via premium rate calls is controlled by the telecom operators controlling the fixed telecommunications network. Advanced knowledge of technology and market regarding payment services is required. Physical delivery. A partial change in customer behaviour from major purchases to small, more frequent purchases, many customers keener price awareness in connection with e-commerce than with shop purchases, and also that the cost of carriage has increased, constitute special preconditions for e-commerce. Distance trading businesses consider that they are not able to pass on the entire cost of carriage directly to the customer. The cost of carriage must instead be covered by the pricing of the products. A minimum order value for certain orders is required, which may be a restraining factor for e-commerce. Another possible counterforce against e-commerce is that it may be felt that it is inconvenient to go to a distribution point to collect goods. One possibility may be to install so-called drop-off boxes in multiple occupation properties, where consignments that are too large to go through a normal letter box can be delivered. It is a function of the State to ensure that competition takes place on equal terms for the actors in the market. Confidence and security awareness. The confidence and security awareness of users is important for the development of e-commerce. Those who buy online have greater needs of releasing personal data via the Internet. The study shows that almost one-fourth of those who have bought online have provided credit or cash card numbers via e-mail or web sites. Of these, it is only 17 per cent of them that only release personal data if the web site is secure (i.e. the data transmitted is encrypted). Security awareness is greater among broadband users than among those with dial-up access at home, yet half of those with broadband access did not have a firewall and a third did not have up-to-date virus protection. Nine out of ten of those with dial-up access did not have a firewall and half did not have upto-date virus protection. It is necessary to inform the public about relevant security measures and, through information about the risks, reduce unnecessary anxiety. The State can contribute to a secure Internet by, among other things, using secure web sites and e-identity within the public administration. PTS, and the State generally, have limited opportunities to influence the preconditions and eliminate obstacles. Market forces determine developments, but the State can: investigate and analyse markets, produce an information-base for decisions concerning possible measures to ensure that competition functions better. legislate to create the preconditions for competition on equal terms for the actors in the market. Post- och telestyrelsen 4

analyse the information needs of Internet users and provide information about security risks in connection with e-commerce and other activities on the Internet. act as a driving force through using and offering electronic services within its own administration and in its contacts with businesses and citizens, and also by using electronic certification whenever appropriate. Post- och telestyrelsen 5

1 PTS regeringsuppdrag 1.1 Bakgrund och syfte I den av riksdagen beslutade propositionen Ett informationssamhälle för alla (1999/2000:86), den s.k. IT-propositionen, fastslås mål, inriktning och prioritering av områden för IT-politiken. Regeringens bedömning är att elektronisk handel (hädanefter e-handel) är ett viktigt medel för att öka tillväxten. Post- och telestyrelsen (PTS) fick år 2001 uppdraget att rapportera om stimulansmöjligheter och eventuella hinder inom PTS sektorsområde, för en utveckling i riktning mot ökad e-handel 1. I PTS regleringsbrev avseende år 2002 finns det uppdrag som redovisas i föreliggande rapport, vilket lyder: Post- och telestyrelsen har som uppdrag att i samband med årsredovisningen för budgetåret 2001 rapportera dels om möjligheterna att inom Post- och telestyrelsens sektorsområde stimulera elektronisk handel dels om eventuella hinder för en utveckling i riktning mot en ökad elektronisk handel. Myndigheten skall inom ramen för sektorsområdet presentera en uppföljning av denna redovisning senast i samband med årsredovisningen för budgetåret 2002. 1.2 Föregående rapporter PTS redovisade i november 2001 ovanstående uppdrag i rapporten Hinder för e- handel och i februari 2002 E-handel och statens instrument för att utveckla förutsättningarna. I den förstnämnda rapporten konstaterade PTS att viktiga hinder för företagen var: kompetens, kultur och attityder inom företagen, organisatoriska problem (bl.a. ansvarsfördelning och införande av nya roller, inom och mellan företag), tekniska problem (t.ex. vid systemintegration), affärsmässiga hinder (avsaknad av kritisk massa av kunder, avsaknad av adekvata affärsmodeller m.m.), avsaknad av säkra system för betalningar (för konsumenter och andra företag), brister i utformning av användargränssnitt, och otillräcklig överföringskapacitet i kommunikationsnätverk (bredband). När det gäller konsumenterna ansågs betydelsefulla hinder vara: tillgänglighet till datorer och Internet, tillgänglighet till bredband, tekniska svårigheter och illa utformade användargränssnitt, bristande tillit från konsumentens sida, till Internet och till e-handelsföretagen, att e-handelsföretagen inte använder säkra webbplatser, avsaknad av effektiva och säkra betaltjänster, kostnader för frakt och expeditionsavgifter, samt att utbudet av produkter och tjänster är begränsat. 1 Regleringsbrev för budgetåret 2001 avseende Post- och telestyrelsen. Post- och telestyrelsen 7

I rapporten E-handel och statens instrument för att utveckla förutsättningarna var PTS slutsats att det mest påtagliga hindret för att införa e-handel i företag, var inställningen till e-handel. Vidare konstaterades att statens möjligheter att påverka förutsättningarna för e-handelns utveckling och utbredning är begränsade. PTS föreslog att regeringen genom exempelvis en statlig förordning skulle åläggas att inventera genomförda, pågående och planerade aktiviteter relaterade till e-handel, samt att till regeringen rapportera aktuellt läge avseende e-handel i respektive myndighet. Myndigheternas rapportering skulle visa på hinder för e-handel, ge underlag för att identifiera möjligheter att stimulera e-handel inom staten, samt visa goda exempel på hur e-handel kan bidra till verksamhetsutveckling. Syftet med förslaget var att utveckla ett instrument för staten att se över och utveckla den egna användningen av e-handel i interna och externa processer, vilket bedömdes vara det mest effektiva staten kan göra för att stimulera e-handelsutbredningen bland företag och konsumenter. PTS kan konstatera att vad gäller de flesta av ovanstående hinder har inte någon väsentlig förändring skett under det år som har gått sedan rapporterna överlämnades till regeringen. Vad gäller PTS och statens möjligheter att stimulera utvecklingen och att undanröja hinder, så är även dessa desamma som för ett år sedan. 1.3 Avgränsning och definitioner Fokus för rapporten är e-handel för konsumenter, ur företagens och konsumenternas perspektiv. Begreppet e-handel används med den definition som angavs i IT-propositionen. E-handel har en vid innebörd och inbegriper alla situationer där parter utväxlar affärsinformation via olika former av elektronisk kommunikation och där minst en part har ett ekonomiskt intresse av kommunikationen. I rapporten används begreppet bredband, som kan beskrivas som hög kapacitet för digital överföring av information. Här används begreppet bredband om nät som är baserade på optisk fiberkabel, radiolänk, koaxialkabel i den mån den används för överföring med hög kapacitet, koppartråd, i den omfattning den har uppgraderats till ADSL eller annan DSL-teknik samt uppkopplingar med hög överföringskapacitet via elnätet. Det finns ingen officiell definition av begreppet bredband. Viktigt är att ingen operatör kan garantera en viss hastighet vid dataöverföring på Internet, annat än i sitt eget nät. I rapporten redovisas statistik efter Internetanvändarnas accessform. Definitioner av de två begreppen uppringd access respektive bredbandsaccess är: uppringd access över den fasta telefonlinjen, med en hastighet på upp till 56 kilobit per sekund eller via ISDN med en hastighet på 64 eller 128 kilobit per sekund. bredbandsaccess, ADSL (eller annan DSL-form), kabel-tv, LAN eller annan enligt ovan. Post- och telestyrelsen 8

1.4 Metod och genomförande Det statistiska material som redovisas i rapporten kommer från en enkätstudie riktad till allmänheten och genomförd av PTS i september 2002. Se bilaga 1 för en närmare beskrivning av enkätstudien. Övrigt underlag utgörs av litteratur och diskussioner med experter. 1.5 Disposition av rapporten Rapportens disposition följer nedanstående figur, där det nedersta trappsteget utgörs av en bakgrund i kapitel 2 med statistik över e-handel och Internetanvändning. I kapitel 3 till 7 redovisas betydelsefulla förutsättningar med avseende på e-handel, vilka ingår i eller har stark anknytning till PTS arbetsuppgifter. Kapitlen kan läsas i valfri ordning. Dispositionen är emellertid tänkt att vara en modell som illustrerar hur olika förutsättningar för e-handel kan betraktas som byggande på varandra. En förutsättning för e-handel är tillgänglighet till kommunikationsinfrastruktur och bredband, vilken diskuteras i kapitel 3. I kapitel 4 finns en redovisning av vilka krav som ställs på en säkerhetsinfrastruktur. Vidare behövs effektiva och säkra sätt att ta betalt. Betaltjänster avhandlas i kapitel 5. Fysiska varor behöver kunna levereras till kunden, vilket diskuteras i kapitel 6. I kapitel 7 behandlas konsumentens säkerhetsmedvetenhet och tillit till tjänsterna. Denna enkla modell ska inte ses som en direkt motsvarighet till en komplex verklighet, utan är snarare tänkt att bidra till en logisk rapportstruktur. I kapitel 8 redovisas övergripande slutsatser. Figur 1: Rapportens uppbyggnad 8. Övergripande slutsatser 7. Tillit och säkerhetsmedvetenhet 6. Fysiska leveranser 5. Betaltjänster 4. Säkerhetsinfrastruktur 3. Bredband 2. E-handel och Internet - en kvantitativ överblick I bilaga 1 redovisas översiktligt enkätundersökningens metod och i bilaga 2 redovisas PTS arbete inom området bredband och funktionshinder. Post- och telestyrelsen 9

2 E-handel och Internet en kvantitativ överblick Utbredningen av e-handel riktad mot konsumenter har inte har motsvarat de förväntningar som fanns för några år sedan. Siffror från Svensk Handels Internetindikator visar att 1,7 procent av detaljhandeln i Sverige skedde över Internet det tredje kvartalet 2002. 2 Det är en ökning med 13 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan, men inga stora genomsnittliga förändringar har skett de senaste åren. Vissa e-handelsföretag har slagits ut, medan andra inom t.ex. hemelektronikbranschen har ökat sin omsättning markant. Sedan tidigare etablerade företag har på ett framgångsrikt sätt har kompletterat sina fysiska butiker med webbutiker. Traditionella postorderfirmor säljer en ökande andel av sina produkter via webben, och nischföretag har genom satsningar på webbplatser nått global avsättning för sina produkter. Privatpersoner som handlar med varandra via auktionsföretag på webben eller genom privata initiativ, är en intressant företeelse med förutsättningar att växa. Som jämförelse kan nämnas att 2,4 procent av detaljhandeln i USA år 2002 skedde över Internet, mot 1,9 procent 2001 3. 2.1 Tillgång till och användning av Internet I PTS enkätundersökning är det knappt 80 procent av de tillfrågade som har tillgång till en dator i hemmet. Av dessa har nio av tio redan tillgång till Internet hemma. Nästan alla som har en dator hemma, har alltså också Internetaccess. Vad gäller användning av Internet (hemma eller på annan plats) är det nästan hälften som använder Internet varje dag. En dryg femtedel använder Internet varje vecka, och en tiondel mer sällan än varje vecka. Ungefär en femtedel använder inte Internet. Två tredjedelar av dessa är 55 år eller äldre. En liten skillnad mellan män och kvinnor kan noteras - det är omkring sex procent fler kvinnor än män som aldrig använder Internet. Se tabell 1 nedan. Tabell 1: Användning av Internet (i bostaden eller på annan plats), redovisat efter samtliga tillfrågade och efter kön, 2002. Internetanvändning, frekvens Andel av samtliga tillfrågade Andelen av kvinnor Andelen av män I stort sett varje dag 46 % 40 % 53 % Varje vecka 22 % 22 % 22 % Mer sällan än varje vecka 10 % 14 % 7 % Aldrig 21 % 24 % 18 % Anm. Där summan kolumnvis inte blir 100 procent, är orsaken avrundningsfel Källa: PTS I åldersgrupperna upp till och med 44 år råder inga påtagliga skillnader i Internetanvändning, drygt nio av tio använder Internet. Efter 44 år sjunker 2 Att notera är att vissa produktgrupper som har en stor andel av försäljningen över Internet, inte ingår i Internetindikatorn, som t.ex. biljetter och resor. 3 Källa: Jupiter Research Post- och telestyrelsen 10

Internetanvändningen och den andel som aldrig använder Internet ökar, så att en knapp femtedel av dem i åldersgruppen 45-54 år respektive en dryg tredjedel av de tillfrågade i gruppen 55-64 år aldrig använder Internet. Drygt två tredjedelar av de tillfrågade 65-76 år använder aldrig Internet. Tabell 2: Användningen av Internet (i bostaden eller på annan plats), redovisat efter ålder, 2002. Internetanvändning, frekvens 16-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-76 år I stort sett varje dag 58 % 62 % 56 % 48 % 33 % 8 % Varje vecka 26 % 20 % 25 % 23 % 22 % 14 % Mer sällan än varje vecka 11 % 10 % 12 % 11 % 10 % 8 % Aldrig 5 % 8 % 7 % 18 % 35 % 70 % Källa: PTS 2.2 Användning av elektronisk handel Hälften av samtliga Internetanvändare har e-handlat någon gång det senaste halvåret. En knapp tiondel har e-handlat frekvent, d.v.s. sex gånger eller mer under samma period, medan en fjärdedel har e-handlat två till fem gånger. 15 procent har e-handlat en gång de senaste sex månaderna. Män kan sägas vara något mer flitiga än kvinnor att e-handla, men skillnaderna är små, se tabell 3 nedan. Tabell 3: E-handel bland Internetanvändare det senaste halvåret, redovisat efter samtliga Internetanvändare och efter kön, 2002. E-handel, frekvens det senaste halvåret Andel av samtliga Internetanvändare Andelen av kvinnor Andelen av män e-handlat någon gång 50 % 44 % 53 % varav e-handlat 1 gång 15 % 14 % 15 % varav e-handlat 2-5 ggr 26 % 24 % 27 % varav e-handlat >= 6ggr 9 % 6 % 11 % aldrig e-handlat 50 % 56 % 47 % Källa: PTS Det är vanligast att ha e-handlat bland Internetanvändare i åldersgrupperna 16-24 år och 25-34 år, där 54 procent respektive 57 procent har e-handlat någon gång det senaste halvåret. Ungefär hälften av dem i åldrarna 35 år till och med 54 år har e-handlat under samma period. Andelen som har e-handlat sjunker i de äldre åldersgrupperna, så att 37 procent av Internetanvändare i 55-64 årsåldern har e- handlat, mot 24 procent av dem i gruppen 65-76 år. Post- och telestyrelsen 11

Tabell 4: Internetanvändare som har e-handlat det senaste halvåret, redovisat efter ålder, 2002. E-handel, frekvens det senaste halvåret 16-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-76 år e-handlat ngn gång 54 % 57 % 49 % 50 % 37 % 24 % varav e-handlat 1 gång 18 % 15 % 15 % 15 % 11 % -- % varav e-handlat 2-5 ggr 29 % 29 % 26 % 25 % 20 % -- % varav e-handlat >= 6ggr 7 % 13 % 7 % 9 % 6 % -- % aldrig e-handlat 46 % 43 % 51 % 50 % 63 % 76 % Amn: I åldersgruppen 65-76 år saknas statistisk signifikans, varför tillfrågade som har svarat att de har e-handlat olika antal gånger inte särredovisas. Även den sammanlagda procentsatsen ska tolkas med försiktighet. Källa: PTS Det är vanligare att de som är flitiga Internetanvändare e-handlar. Av dem som använder Internet varje dag har drygt 60 procent e-handlat en eller flera gånger de senaste sex månaderna. Av dem som använder Internet varje vecka, har ungefär 35 procent e-handlat minst en gång det senaste halvåret. Av dem som använder Internet mer sällan än varje vecka, har en dryg femtedel e-handlat minst en gång under samma period. De vanligaste kategorierna av produkter eller tjänster som köps över Internet framgår av tabell 5 nedan, där procentsatserna anger andelen av de tillfrågade som har köpt varor eller tjänster ur respektive kategori. Tabell 5: Vanligaste produkt- och tjänstekategorierna för konsumenthandel via Internet, 2002. Produkt och tjänstegrupper som köps över Internet Andel av Internetanvändare som har köpt produkt/tjänst Datorer, program, elektronik 10 % Filmer, musik 8,5 % Resor, logi 8,0% Böcker, tidningar 7,3% Biljetter 7,1 % Kläder och sportartiklar 6,5 % Aktier, finansiella tjänster 5,0 % Undervisningsmaterial 1,7 % Matvaror 0,6% Källa: SCB Post- och telestyrelsen 12

3 Bredband Tidigare redovisad statistik 4 visar att individers tillgång till Internet via bredbandsaccess, samvarierar med användandet av e-handel. Det är således vanligare att e-handla bland konsumenter som har bredbandsaccess till Internet, jämfört med dem som har uppringd access. Den statistik som redovisas i denna rapport pekar också på detta. Oavsett om det är så att det är aktiva Internetanvändare som redan e-handlar och som vill få bättre möjligheter att göra just detta, eller om det är själva tillgången till snabb access med fast pris som stimulerar användarna att börja e-handla, så kan bredband skapa gynnsammare förutsättningar för e-handel. Marknaden för Internetaccess genomgår för närvarande en förändring, vilket bl.a. visas av att nettotillväxten av privatkunder med Internetaccess under det första halvåret 2002 utgjordes till 71 procent av bredbandskunder. 5 I framtiden torde konsumenternas tillgång till och användning av bredband vara ett villkor för vissa kategorier av e-handelstjänster, i synnerhet där digitala produkter levereras över nätet, men även t.ex. vid överföring av tredimensionellt och rörligt informationsmaterial inför ett köp. Bandbreddskrävande tjänster är exempelvis överföring av video i realtid eller dataspel. Här är det betydelsefullt att samtliga de nät som behövs för att utföra tjänsten, kan erbjuda den kapacitet som i varje ögonblick krävs under överföringen av data, s.k. Quality of Service, QoS. Här finns många olösta problem, alltifrån tekniska till hur affärsmodellerna ska se ut, bl.a. vad gäller avtal mellan olika operatörer. Utbudet av elektroniska tjänster blir mindre för de konsumenter som saknar bredbandsacccess än för dem som har en sådan. För konsumenter med särskilda behov, t.ex. vissa funktionshinder, kan bredband vara till synnerligen stor nytta. För ett litet företag kan det bli en fråga om överlevnad. Ett företag med ogynnsam lokalisering i förhållande till var bredband erbjuds, kan få problem med att bibehålla och skaffa nya kunder, om verksamheten ställer krav på hög överföringskapacitet. 3.1 Lägesbeskrivning 3.1.1 Tillgång till bredband Enligt PTS studie har i september år 2002 knappt 80 procent av befolkningen tillgång till en dator i hemmet, och av dessa har ungefär 90 procent tillgång till Internet hemifrån. Det totala antalet privata Internetkunder i Sverige var 2 785 000 per den sista juni 2002. Det finns många aktörer på marknaden som erbjuder bredbandsaccess till konsumenter, genom olika tekniker och enligt olika affärsmodeller. 6 PTS uppskattar att det vid halvårsskiftet 2002 fanns cirka 576 000 privata kunder med tillgång till Internet via någon form av access med hög överföringshastighet. Det innebär att 13 procent av Sveriges totala antal hushåll 4 E-handel och statens instrument för att utveckla förutsättningarna, PTS 2002:3 5 Svensk telemarknad, andra halvåret 2002, PTS-ER-2002:25 6 Se t.ex. http://www2.cint.se/pts/bredband.htm för en översikt över leverantörer av bredbandsaccess. Post- och telestyrelsen 13

har tillgång till bredband i hemmet. Den vanligaste accessformen till bredband är ADSL. Utbyggnaden av infrastruktur fortsätter, även om takten i utbyggnaden av stamnätet har mattats av. De totala fiberkabelnäten har ökat med 15 procent från maj 2001 till mars 2002. Utbyggnad har även skett av radiolänknäten. I drygt 90 procent av alla Sveriges kommuner finns områdesnät med bredbandskapacitet i åtminstone någon del av kommunen. I storstäder och större städer finns det största antalet aktörer med områdesnät. I knappt 40 procent av alla tätorter finns minst en aktör med områdesnät. I kommungruppen storstäder 7 nås mer än 60 procent av alla tätorter. Landsbygdskommuner har däremot områdesnät i färre än 30 procent av tätorterna 8 Möjligheten att få tillgång till bredband varierar således efter var konsumenten bor. Enligt PTS enkätundersökning är det ungefär 30 procent av Internetanvändarna som har bredbandsaccess. Vid jämförelse mellan dem som bor i flerfamiljsfastigheter och dem som bor i villa, är det vanligare att man i den senare kategorin vill, men inte kan, ansluta sig till bredband, då det inte finns någon bredbandsoperatör i bostadsområdet. Av dem som bor i lägenhet och har Internetuppkoppling, är det knappt 35 procent som har bredbandsanslutning, medan motsvarande siffra för dem som bor i villa är 17 procent. Se även 3.2.1. Av dem som inte hade tillgång till bredband vid undersökningstillfället, planerade 15 procent att teckna ett bredbandsabonnemang under den kommande tremånadersperioden, medan 70 procent inte planerade att göra detta. Resterande 15 procent visste inte, eller svarade inte på frågan. Av dem som planerar att skaffa bredband inom en 3-månadersperiod, är det vanligaste skälet (flera skäl fick anges), att man använder Internet så mycket att det blir billigare med bredbandsaccess än att ha uppringd access, vilket uppgavs av 40 procent. 27 procent av dem som planerar att bli bredbandsabonnenter använder sådana tjänster som kräver hög överföringskapacitet och behöver därför en bredbandsanslutning. Att ansluta sig därför att hushållet kan få behov av bredband i framtiden, eller för att det finns en bra bredbandsuppkoppling i fastigheten där bostaden ligger, angavs av sammanlagt 21 procent. Distansarbete utgör skälet att skaffa bredband för åtta procent av de tillfrågade, medan fyra procent har uppgivit att ett annat, ej specificerat skäl ligger bakom planerna att skaffa bredband. 3.1.2 Internetanvändare som inte planerar att ansluta sig till bredband Sammanlagt 50 procent av dem som inte planerar att skaffa bredband uppgav att man inte använder Internet tillräckligt mycket eller att man inte använder bandbreddskrävande tjänster. Knappt 60 procent tycker också att det är för dyrt idag eller riskerar att komma att bli för dyrt i samband med framtida prishöjningar. Efter kostnadsskälet, var den vanligaste orsaken att bredband inte erbjuds i bostadsområdet. Denna orsak angavs av 46 procent av de tillfrågade som inte planerade att skaffa bredband. Detta är ett problem som är större bland dem som bor i villa. Av dem som har angivit detta skäl, är det nästan 60 procent som bor i villa. Sammanlagt tio procent uppgav tekniska hinder, eller osäkerhet på anslutningsform eller osäkerhet på bredbandsaccessens fördelar. Endast 3 procent 7 Enligt kommunförbundets kategorisering av olika kommuntyper 8 IT-infrastrukturen i Sverige 2002, PTS-ER-2002:20 Post- och telestyrelsen 14