Är du snuvad på tryggheten? En rapport om försäkringsskyddet för anställda som saknar kollektivavtal

Är du snuvad på tryggheten? En rapport om försäkringsskyddet för anställda som saknar kollektivavtal

Inledning Försäkringsskyddet för anställda är idag en komplicerad härva av lagar, kollektivavtal och privata försäkringar. Det statliga socialförsäkringssystemet, som syftar till att garantera alla människor standardtrygghet vid sjukdom, funktionshinder, arbetslöshet, föräldraskap och ålderdom, utgör den viktigaste delen i de anställdas försäkringsskydd. Systemets begränsningar har emellertid skapat ett behov av kompletterande försäkringslösningar för olika yrkesgrupper. Med kollektivavtalade försäkringar har arbetsmarknadens parter hittat en rationell lösning på detta försäkringsbehov. I dag omfattas drygt 92 procent av samtliga anställda av dessa försäkringar. Mot bakgrund av de sista årens försämringar av socialförsäkringssystemet har avtalsförsäkringarna blivit garanten för standardtryggheten för de anställda. Men hur ser situationen ut för landets övriga anställda, de 8 procent som står utanför kollektivavtalen? Hur finmaskigt är deras skyddsnät när de drabbas av sjukdom, arbetsskada, dödsfall eller arbetslöshet? Vilket stöd får de när de är föräldralediga och hur blir deras pension? För att få svar på dessa frågor har Synovate TEMO på Folksams uppdrag genomfört en intervjuundersökning bland 303 slumpmässigt utvalda företag inom branscherna detaljhandel, hotell- och restaurang samt lokalvård med mellan 1 till 49 anställda som saknar kollektivavtal. Hela 65 procent av företagen hade färre än fem anställda, 24 procent hade 5 till 9 anställda, 9 procent hade 10 till 19 anställda och 3 procent hade 20 till 49. Undersökningens resultat ligger framför dig. Läs, begrunda och ta plats i diskussion om hur vi tillsammans kan axla välfärdens utmaningar! Håkan Svärdman Välfärdsanalytiker på Folksam

Försäkringsskyddet vid sjukdom Sammanfattning: Anställda med kollektivavtal har en sammanlagd ersättning på 88 procent vid kortvarig sjukdom, medan anställda utan motsvarande avtal har 78 procent i ersättning. Stor andel missar ersättning från avtalsförsäkring Knappt en tredjedel av de avtalslösa bolagen erbjuder någon form av kompletterande ersättning vid kortvarig sjukdom. En fjärdedel av de avtalslösa företagen har försäkringslösningar som ger ersättning vid långvarig sjukdom. Förra hösten beslutade riksdagen att sänka ersättningsnivån i sjukförsäkringen. Den högsta ersättningsbara inkomsten sänktes från 33 580 kronor till 25 187 kronor. Under denna inkomstnivå blir sjukpenningen högst 78 procent av lönen. Drygt 30 procent av löntagarna på arbetsmarknaden har i dag en inkomst som ligger över ersättningstaket. Tabell 1 visar att under de första 90 sjukdagarna ger de flesta avtalsförsäkringarna en ersättning som motsvarar 10 procent på lönedelar under taket och 90 procent på lönedelar därutöver så att den sammanlagda ersättningen vid sjukdom blir 88 procent av lön. Det gäller emellertid inte för privatanställda arbetare som endast får ersättning för lönedelar under taket. Uppskattningsvis finns det 80 000 personer inom LO:s privatanställda medlemmar som har en inkomst över tak. Ersättningsgraden är i regel från och med den 91:a till den 360:e sjukdagen mellan 88 och 84 procent. Lägst är ersättningen för statsanställda med 78 procent. Från och med den 361:e sjukdagen upphör ersättningen från avtalsförsäkringen för löndelar under ersättningstaket medan för lönedelar därutöver utgår i regel en ersättning på 80 procent. Den genomsnittliga ersättningen blir därmed 78 procent av lön. Om sjukdomen blir långvarig eller varaktig kan det bli aktuellt med sjuk-eller aktivitetsersättning som motsvarar 64 procent på lönedelar under taket. De flesta avtalsförsäkringar ger vid sådana tillfällen en ersättning på 15 procent så att den sammanlagda ersättningen blir 79 procent. Det betyder att ersättningen kan bli högre vid varaktig sjukskrivning om personen dessförinnan varit sjukskriven i mer än ett år. Mest märkbar blir effekten för statsanställda som i genomsnitt får 85 procent Men avtal är ingen garanti för ersättning En färsk undersökning fann att närmare 25-30 procent av de som omfattas av avtalsförsäkringarna inte får ersättning trots att de har fått sjukpenning. Andelen personer som inte fick kompletterande avtalsersättningar vid sjukersättning varierade mellan 15 till 40 procent. Högst var andelen hos anställda inom kommunala bolag. Troligen beror det på att den drabbade inte har känt till möjligheten och därmed inte ansökt om ersättning. Saknas avtal kan ersättningen halveras Arbetar man på en arbetsplats som saknar kollektivavtal har man inte rätt till ersättning från avtalsförsäkringar. Vid sjukdom blir den högsta sjukpenningsersättningen 78 procent på lönedelar under ersättningstaket. Ersättningsgraden sänks till 64 procent om sjukpenningen omvandlas till sjukersättning. Den mest kännbara förlusten gör personer med lön över ersättningstaket. Tjänar man 30 000 kronor i månaden får man en sjukpenning som motsvarar 65 procent av lönen och en sjukersättning på drygt hälften av lönen vid långvarig sjukdom.

En tredjedel av de avtalslösa företagen ger kompletterade ersättning vid sjukdom Folksams undersökning av försäkringsskyddet bland företag som saknar kollektivavtal visar att endast 14 procent har tecknat en sjukförsäkring för sina anställda. Andelen är högst bland företag inom detaljhandeln med 17 procent och lägst inom städ- och fastighetsservicebranschen där endast 5 procent har tecknat en försäkring. Andelen företag som betalar sjuklön under hela sjukskrivningsperioden är 7 procent och 9 procent uppger att de betalar sjuklön från och med den 15:e sjukskrivningsdagen till den 90:e dagen. Det betyder att 30 procent av företagen erbjuder sina anställda någon form av kompletterande ersättning vid sjukdom. Vid långvarig sjukdom försämras skyddet ytterligare. Knappt 28 procent av företagen har en tjänstepensionsplan som ger kompletterande ersättning till de anställda om de blir långtidssjukskrivna eller förtidspensionerade. När vi frågar företagen varför de har avstått från att teckna en sjukförsäkring för sina anställda uppger 37 procent att frågan inte har varit aktuell, 26 procent tycker att försäkringsskyddet är för dyrt och att det är bättre att lägga det på löner, 26 procent säger att de anställda är nöjda med villkoren. Var tionde företag har gjort det på grund av de ogillar principen om kollektivavtal. Sjukförsäkring med många undantag Sjukförsäkringarna som försäkringsbolagen erbjuder företagen och dess anställda är betydligt snävare i sin utformning än kollektivavtalade motsvarigheter. Försäkringarna kräver i regel hälsoprövning och anställda som inte är fullt arbetsföra omfattas inte av försäkringsskyddet. För vissa sjukdomar såsom som utbrändhet, ålders-, förslitnings- eller belastingsrelaterade smärttillstånd gäller vanligtvis 18 månaders karens innan försäkringen börjar gälla. Arbetsoförmåga som beror på missbruk av alkohol eller narkotika eller vissa idrotter och äventyrsaktiviteter kan också leda till att ersättningen sätts ned helt eller delvis. De flesta sjukförsäkringarna tillämpar därutöver en generell karensperiod på 90 dagar innan ersättning utbetalas. Skulle anställningen upphöra under sjukskrivningen och den anställdes arbetsförmåga minskar ytterligare kan man inte alltid räkna med att ersättningen från den privata sjukförsäkringen ökar. Månadspremien för en sjukförsäkring ligger runt 600 till 700 kronor för anställda med en månadslön på 20 000 kronor. Motsvarande kollektivavtalad förmån kostar knappt 200 kronor.

Tabell 1: Försäkringsskydd vid sjukdom som har pågått i mer än 15 dagar men inte mer än 90 dagar Privatanställd Statsanställd Kommun- och Privatanställd Anställd utan arbetare landstings- tjänsteman kollektivavtal anställd Månadslön 20 000 30 000 20 000 30 000 20 000 30 000 20 000 30 000 20 000 30 000 Sjukpenning enligt lag kr/månad 15 600 19 650 15 600 19 650 15 600 19 650 15 600 19 650 15 600 19 650 Ersättning enligt kollektivavtal, kr/månad 1 950 2 456 2 000 6 449 2 000 6 850 2 000 6 449 0 0 Total ersättning 17 550 22 106 17 550 26 499 17 600 26 500 17 600 26 499 15 600 19 650 Andel av månadslön 88 % 74 % 88 % 88 % 88 % 88 % 88 % 88 % 78 % 65 % Tabell 2: Försäkringsskydd vid sjukdom som har pågått i mer än 91 dagar men inte 0 dagar Privatanställd Statsanställd Kommun- och Privatanställd Anställd utan arbetare landstings- tjänsteman kollektivavtal anställd Månadslön 20 000 30 000 20 000 30 000 20 000 30 000 20 000 30 000 20 000 30 000 Sjukpenning enligt lag kr/månad 15 600 19 650 15 600 19 650 15 600 19 650 15 600 19 650 15 600 19 650 Ersättning enligt kollektivavtal, kr/månad 1 950 2 456 0 3 850 1 970 6 334 2 000 5 647 0 0 Total ersättning 17 550 22 106 15 600 23 500 17 570 25 984 17 600 25 297 15 600 19 650 Andel av månadslön 88 % 74 % 78 % 78 % 88 % 87 % 88 % 84 % 78 % 65 % Tabell 3: Försäkringsskydd vid sjukdom som har pågått i mer än 0 dagar Privatanställd Statsanställd Kommun- och Privatanställd Anställd utan arbetare landstings- tjänsteman kollektivavtal anställd Månadslön 20 000 30 000 20 000 30 000 20 000 30 000 20 000 30 000 20 000 30 000 Sjukpenning enligt lag kr/månad 15 600 19 650 15 600 19 650 15 600 19 650 15 600 19 650 15 600 19 650 Ersättning enligt kollektivavtal, kr/månad 0 0 0 3 850 0 3 850 0 3 128 0 0 Total ersättning 15 600 19 650 23 500 23 500 15 600 23 500 15 600 22 778 15 600 19 650 Andel av månadslön 78 % 65 % 78 % 78 % 78 % 78 % 78 % 76 % 78 % 65 % Tabell 4: Försäkringsskydd vid långvarig eller varaktig sjukdom (sjukersättning, tidigare förtidspension) Privatanställd Statsanställd Kommun- och Privatanställd Anställd utan arbetare landstings- tjänsteman kollektivavtal anställd Månadslön 20 000 30 000 20 000 30 000 20 000 30 000 20 000 30 000 20 000 30 000 Sjukersättning enligt lag kr/månad 12 800 16 120 12 800 16 120 12 800 16 120 12 800 16 120 12 800 16 120 Ersättning enligt kollektivavtal, kr/månad 2 994 3 459 4 200 9 187 2 994 6 587 3 000 6 906 0 0 Total ersättning 15 794 19 579 17 000 25 307 15 794 22 707 15 800 23 026 12 800 16 120 Andel av månadslön 79 % 65 % 85 % 84 % 79 % 76 % 79 % 77 % 64 % 54 % 5

Försäkringsskyddet vid arbetsskada Sammanfattning: Den sammanlagda ersättningsnivån vid kortvarig arbetsoförmåga vid arbetsskada är 98 procent för anställda med kollektivavtal. Anställda som saknar motsvarande avtal får maximalt 78 procent. Vid långvarig arbetsoförmåga är ersättningsnivån 100 procent av inkomstförlusten för samtliga anställda på arbetsmarknaden som tjänar under ersättningstaket på 25 187 kronor. Inkomster över taket är endast tryggade ifall det finns ett kollektivavtal eller en privat olycksfallsförsäkring. Tre fjärdedelar av de avtalslösa företagen har tecknat en olycksfallsförsäkring som ger ersättning vid arbetsolyckor. Lagen om arbetsskadeförsäkringen är Sveriges äldsta socialförsäkring. Till skillnad från sjukförsäkringen så ger arbetsskadeförsäkringen 100 procent i ersättning för den inkomstförlust som uppstår vid nedsättning av arbetsförmågan på grund av arbetsskada. Ersättningen utgår antingen i form av livränta eller omställningslivränta och/eller barnlivränta om arbetstagaren avlider på grund av arbetsplatsolyckan. Livräntan ersätter inkomstförlusten vid ekonomiskt invaliditet, det vill säga att den skadade har fått en sådan nedsättning av arbetsförmågan som leder till att han eller hon måste gå ned i arbetstid eller inte kan fortsätta i sitt yrke och byta till något annat som ger lägre lön. Ersättningen kan som högst bli 100 procent av 7,5 prisbasbelopp i årsinkomst, vilket motsvarar 25 187 kronor i månaden. Arbetsskadeförsäkring ger däremot ingen ersättning vid kortvarig nedsättning av arbetsförmågan eller så kallad medicinsk invaliditet som är kopplad till en kroppslig funktionsnedsättning på grund av skadan. Det är här avtalsförsäkringen Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) kommer in i bilden. TFA finns i tre snarlika versioner, en för privatanställda arbetare och tjänstemän (TFA), en för kommun- och landstingsanställda (TFA-KL) och en som täcker statsanställda, det så kallade Personskadeavtalet (PSA). TFA försäkringarna ger ersättning för både medicinsk och ekonomisk invaliditet. Ersättning utgår även för sjukvårdskostnader, sveda och värk, rehabilitering, begravningskostnader och förlust av underhåll till efterlevande samt särskilda olägenheter. TFA-KL och PSA har särskilda villkor som ger ersättning ifall skadan beror på våld och misshandel. Skador som upptäcks efter ålderspension ersätts inte enligt TFA och TFA-KL villkoren, medan PSA saknar motsvarande åldersgräns. Tabell 5 och 6 visar ersättningsgraden för anställda vid kortvarig och varaktig nedsättning av arbetsförmågan på grund av arbetsskada. Arbetar man på en arbetsplats med kollektivavtal så blir ersättningsgraden 98 procent vid kortvarig arbetsoförmåga, medan man på de avtalslösa arbetsplatserna enbart får sjukpenning. Vid varaktig arbetsoförmåga blir ersättningsgraden 100 procent för samtliga anställda med en inkomst under 25 187 kronor i månaden och för alla som har en inkomst över detta tak och arbetar på en arbetsplats med avtal. Leder arbetsskadan till sjukhusvård och invaliditet kan anställda på företag med avtal få ersättning för detta enligt exemplet i tabell 7. Motsvarande ersättningar kan endast bli aktuella för anställda på avtalslösa arbetsplatser om företaget har tecknat en olycksfallsförsäkring eller om den anställde stämmer sin arbetsgivare i allmän domstol.

Tabell 5: Försäkringsskydd mot inkomstförlust vid arbetsskada som leder till 100-procentig arbetsoförmåga under 150 dagar Anställda med kollektivavtal Anställd utan kollektivavtal Månadslön 20 000 30 000 20 000 30 000 Sjukpenning enligt lag kr/månad 15 600 19 650 15 600 19 650 Ersättning enligt lagen om arbets- skadeförsäkring (livränta) kr/månad 0 0 0 0 Ersättning enligt kollektivavtal (TFA), kr/månad 4 000 9 850 0 0 Total ersättning i månaden 19 600 29 500 15 600 19 650 Andel av månadslön 98 % 98 % 78 % 65 % Tabell 6: Försäkringsskydd mot inkomstförlust vid arbetsskada som leder till 100 procentig varaktig arbetsoförmåga Anställda med kollektivavtal Anställd utan kollektivavtal Månadslön 20 000 30 000 20 000 30 000 Sjukersättning enligt lag kr/månaden 12 800 16 120 12 800 16 120 Ersättning enligt lagen om arbets- skadeförsäkring (livränta), kr/månad 7 200 9 067 7 200 9 067 Ersättning enligt kollektivavtal (TFA), kr/månad 0 4 813 0 0 Total ersättning 20 000 30 000 20 000 25 187 Andel av månadslön 100 % 100 % 100 % 84 % Tabell 7: Försäkringsersättning för medicinsk invaliditet och sveda och verk på grund av arbetsskada Ersättningar från Trygghetsförsäkring Anställda med Anställda utan vid arbetsskada (TFA) kollektivavtal kollektivavtal Ersättning för sveda och värk* 29 400 0 Ersättning för medicinsk invaliditet 197 000 0 Total ersättning 226 400 0 *Exemplet utgår från antagandet att de skadade personerna är 50 år och blir invalidiserade på grund av en arbetsolycka, men fortsätter att arbeta minst 25 procent efter olyckan kan följande ersättningar bli aktuella: Ersättning för sveda och värk är beräknat på sex månaders sjukhusvård för svåra skador (4900 kr per månad x 6). Stor andel av de avtalslösa företagen tecknar olycksfallsförsäkring Olycksfallsförsäkring för anställda är den vanligaste försäkringen som företag utan kollektivavtal köper, visar Folksams undersökning. Nästan tre fjärdedelar av företagen uppger att de har tecknat en sådan försäkring. Närmare en femtedel är utan försäkring och 9 procent säger sig inte veta. Skäl som företagarna framför som förklaring till varför de inte har skaffat en olycksfallsförsäkring är att frågan inte har varit aktuell, vilket 48 procent uppger. En femtedel tycker att försäkringsskyddet är för dyrt och det är bättre att lägga det på lönen. Ungefär lika många säger att de anställda är nöjda med villkoren och därför har avstått. Att man ogillar kollektivavtal och därför avstått från att teckna någon form av olycksfallsförsäkring framförs av 5 procent av företagen. Månadspremien för olycksfallsförsäkringar som arbetsgivare tecknar för anställda är vanligtvis 50 kronor. För samma kostnad skulle de få TFA försäkringen som även ersätter arbetssjukdomar vilket inte privata olycksfallsförsäkringar gör. 7

Försäkringsskyddet vid arbetslöshet Sammanfattning: Sänkningen av a-kassan ökar andelen underförsäkrade och skapar nya marknader för privata inkomstförsäkringar. Avtalade förmåner vid arbetslöshet gäller ofta anställda som är äldre än 40 år. Statsanställda har högst sammanlagd ersättning vid arbetslöshet. Endast 5 procent av de avtalslösa företagen erbjuder kompletterande förmåner vid uppsägning. Sänkt a-kassa vidgar marknaden för privata arbetslöshetsförsäkringar Sedan årsskiftet gäller nya regler för arbetslöshetsförsäkringen. Ersättningstaket sänktes från 720 till 680 kronor per dag och ersättningsnivån sänks successivt från 80 procent till 65 procent av lönen. Beräkningsreglerna för ersättningen har förlängts från 6 till 12 månader och avgiften till a-kassan har mer än fördubblats. Framöver vill regeringen försämra ersättningsvillkoren för personer under 25 år och göra a-kassan obligatorisk. Förändringen av arbetslöshetsförsäkringen har skapat en marknad för kompletterande inkomstförsäkringar som framför allt fackföreningarna erbjuder sina medlemmar i form av gruppförsäkring. Tidigare var det förbund inom TCO och SACO som erbjöd sådana försäkringar för medlemmar med inkomster över ersättningstaket. Nu erbjuder även LOförbunden sina medlemmar motsvarande försäkringar. De avtalade försäkringsförmånerna vid arbetslöshet uppvisar stor variation sinsemellan. Avtalen innehåller ofta en kompletterande kontantersättning och ett omställningsstöd i form av utbildning och utvecklingsprojekt för de arbetslösa. Inom den privata sektorn omfattas alla anställda av omställningsstödet, medan endast anställda över 40 år har möjlighet att få kontantersättningen. Åldersgränsen för engångsbeloppet i AGF-KL för kommun-och landstingsanställda är 25 år och 45 år för den periodiska ersättningen. Den statliga avgångsersättningen gäller alla som varit anställda minst ett år De avtalade ersättningarna samordnas i regel med ersättningen från a-kassan så att den sammanlagda ersättningsnivån inte överstiger 80 procent av tidigare lön. Undantagen är ersättningarna som betalas ut som engångsbelopp från AGB till privatanställda arbetare och AGF-KL för kommun- och landstingsanställda. I tabell 8 har ersättningarna från AGB och AGF-KL slagits ut på 300 dagar, vilket förklarar varför mottagarna kan få en sammanlagd ersättning vid arbetslöshet över 80 procent av tidigare lön. Statsanställda har det mest omfattande avtalet som kan ge en sammanlagd ersättning vid arbetslöshet som motsvarar 80 procent av inkomsten.

Tabell 8: Ersättningsnivån under de första 100 dagarna i arbetslöshet Privatanställd Statsanställd Kommun- och Privatanställd Anställd utan arbetare (AGB) (TA) landstingsan- tjänsteman kollektivavtal ställd (AGF-KL) (AGE) Månadslön 20 000 30 000 20 000 30 000 20 000 30 000 20 000 30 000 20 000 30 000 A-kassa enligt lag kr/månad 14 960 14 960 14 960 14 960 14 960 14 960 14 960 14 960 14 960 14 960 Ersättning enligt kollektivavtal, kr/månad 1 900 1 900 1 040 9 040 2 640 3 960 0 6 040 0 0 Total ersättning 16 786 16 786 16 000 24 000 17 600 18 920 14 960 21 000 14 960 14 960 Andel av månadslön 83 % 56 % 80 % 80 % 88 % 63 % 75 % 70 % 75 % 50 % AGB-beloppet (26 000/300 x22) AGF-KL (20 000 x 0,3 x 6/300 x 22, samt 30 000 x 0,3 x 6/300 x 22) Utan avtalsförsäkring är risken stor för underförsäkring Efter sänkningen av a-kassan har endast häften av samtliga arbetslösa en ersättning som motsvarar 80 procent av tidigare lön. Arbetar man inom den privata sektorn och är yngre än 40 år med en månadslön på 21 000 kronor så blir ersättningen vid arbetslöshet 70 procent av tidigare lön, oavsett om det fanns avtal eller inte på den tidigare arbetsplatsen. Dessa grupper kan förstärka sitt inkomstskydd genom att teckna en privat inkomstförsäkring som erbjuds av fackföreningar eller direkt av försäkringsbolag. Ovanligt med kompletterande förmåner vid uppsägning hos avtalslösa företag Endast 5 procent av de avtalslösa företagen som medverkade i Folksams undersökning uppger att deras anställda omfattas av någon form av ersättning eller förmåner vid uppsägning. Drygt 80 procent ger ett klart nekande svar på frågan, medan 10 procent inte vet. Av de företag som erbjuder sådana förmåner uppger 45 procent att det sker i form av kontant ersättning, exempelvis avgångsbidrag. Ersättning för utbildning erbjuds av 25 procent av företagen och 10 procent tillhandahåller coachning. Hela 28 procent kan emellertid inte svara på vad företaget erbjuder. 9

Förmåner vid föräldraledighet Sammanfattning: Samtliga avtalsområden har kompletterande ersättningar i anslutning till föräldraledighet. Vanligtvis är ersättningsperioden 3 månader. Statsanställda har emellertid rätt till ersättning i 330 dagar. Den sammanlagda ersättningsnivån är ofta 88 procent för samtliga grupper med avtal, medan övriga har 78 procent. Endast 4 procent av de avtalslösa företagen erbjuder kompletterande förmåner vid föräldraledighet. Den svenska föräldraförsäkringen är världsunik. Den ger föräldrarna rätt till ledighet i 480 dagar, 390 dagar med en ersättning som motsvarar 80 procent av lön upp till 33 580 kronor i månaden och 90 dagar på lägstanivån, 180 kronor per dag. Föräldraledigheten kan tas ut allt ifrån en åttondels dag till heldag och fram till barnet är 8 år eller slutat första klass. De kollektivavtalade förmånerna vid föräldraledighet baseras inte på försäkringslösningar, utan betalas direkt av arbetsgivaren. Vanligtvis krävs det ett års anställning innan man har kvalificerat sig för föräldralön enligt avtal. De flesta avtal ger en ersättning som motsvarar 10 procent av lönen under socialförsäkringstaket och 90 procent på lönedelar därutöver. Däremot skiftar ersättningsperioden. Statsanställda kan få ersättning i 330 dagar medan privatanställda arbetare och tjänstemän erbjuds 90 dagar med föräldralön och inom den kommunala sektor är det 60 dagar för anställda som tjänar under ersättningstaket i socialförsäkringssystemet och i 270 dagar för de som har lön över taket. Tabell 9 visar att i samtliga grupper på arbetsmarknaden där kollektivavtal gäller blir den sammanlagda ersättningen 88 procent av lönen under de tre första månaderna som föräldraledig. Saknas avtal eller motsvarande förmån blir ersättningen 78 procent av tidigare lön. Föräldralön i sin forna tappning havandeskapslön som är reserverad för kvinnor finns fortfarande kvar inom några avtal inom byggbranschen. Män inom dessa branscher saknar följaktligen denna förmån. Tabell 9: Ersättningsnivå under de tre första månaderna som föräldraledig Privatanställd Statsanställd Kommun- och Privatanställd Anställd utan arbetare landstings- tjänsteman kollektivavtal anställd Månadslön 20 000 30 000 20 000 30 000 20 000 30 000 20 000 30 000 20 000 30 000 Föräldrapenning enligt lag kr/månad 15 600 23 400 15 600 23 400 15 600 23 400 15 600 23 400 15 600 23 400 Ersättning enligt kollektivavtal kr/månad 2 000 3 000 2 000 3 000 2 000 3 000 2 000 2 000 0 0 Total ersättning 17 600 26 400 17 600 26 400 17 600 26 400 17 600 26 400 15 600 23 400 Andel av månadslön 88 % 88 % 88 % 88 % 88 % 88 % 88 % 88 % 78 % 78 % Få avtalslösa företag erbjuder föräldralön Andelen företag som erbjuder kompletterande förmåner vid föräldraledighet uppgår endast till 4 procent av företagen som deltog i Folksams undersökning. Av dessa är det 22 procent som ger ett föräldrapenningstillägg som motsvarande 10 till 14 procent av lönen under 2,5 månad. Över hälften, 54 procent, svarar emellertid att de inte känner till vad som företaget erbjuder när de anställda är föräldralediga. Andra former av förmåner såsom barnpassning, städhjälp och eller engångssumma förekom endast hos en procent av samtliga företag i undersökningen. 10

Försäkringsskyddet vid dödsfall Sammanfattning: Det offentliga efterlevandeskyddet är starkt för småbarnsfamiljer, men svagare för par utan barn. Efterlevande till statsanställda får 131 procent av den avlidnes inkomst, medan efterlevande till anställd på avtalslöst företag får 70 procent. Fyra av tio avtalslösa företag har tecknat en livförsäkring för sina anställda. Änkepensionssystemet avskaffades 1990 och ersattes med ett nytt offentligt efterlevandeskydd i form av omställningspension, förlängd omställningspension, barnpension och efterlevandestöd till barn. Skyddet omfattar gifta och sammanboende med barn. Skyddet är särskilt starkt för småbarnsfamiljer, men desto svagare för par utan barn. Två former av efterlevandeskydd finns i avtalsförsäkringarna, dels ett som är kopplat till avtalspensionen, dels en tjänstegrupplivsförsäkring (TGL). Den sistnämnda är obligatorisk för samtliga anställda på arbetsmarknaden som omfattas av kollektivavtal. Utformningen av avtalspensionssystemens efterlevandeskydd skiftar mycket mellan avtalsområdena. Förmånstagare till TGL är i regel make, registrerad partner, sambo och barn. Ersättningen består av ett grundbelopp på högst 6 prisbasbelopp (241 800 kronor), barnbelopp på högst 2 prisbasbelopp (80 600 kronor) och begravningshjälp på 0,5 prisbasbelopp (20 150 kronor). Efterlevandeskyddet i avtalspensionssystemen är obligatoriskt för offentligt anställda, men frivilligt för flertalet privatanställda. Familjepension för privata tjänstemän är emellertid ett undantag som omfattar alla med en lön som överstiger socialförsäkringssystemets ersättningstak. Tabell 10 visar den sammanlagda ersättningsnivån när en familj drabbas av dödsfall. Beräkningarna baseras på följande antaganden. En förälder, som är 40 år avlider och efterlämnar en maka och två barn i åldrarna 5 och 9 år. De privatanställda har inte valt efterlevandeskydd (återbetalningsskydd) i sin avtalspension. Vi antar att samtliga personer uppfyller gällande villkor i respektive avtalsförsäkring. Den sammanlagda ersättningen från TGL beräknas till 423 150 kronor. Vi antar att beloppet placeras och utbetalas månadsvis under 10 år. Efterlevande till statsanställda får den högsta sammanlagda ersättningen vid dödsfall. Under de första tre åren efter dödsfallet får de efterlevande 131 procent av den avlidnes inkomst om han tjänade 20 000 kronor i månaden. Även kommun- och landstingsanställda som har lön under ersättningstaket kan räkna med en ersättningsgrad på över 100 procent av den avlidnes lön. Ersättningen skulle kunna bli ännu högre om de offentligt anställda även valt återbetalningsskydd för sin premiebestämda tjänstepension. Ersättningsgraden för privatanställda är 90 procent om man tjänade 20 000 kronor i månaden och nästan 70 procent för de som tjänade 30 000 kronor i månaden. Anställda på avtalslösa företag har endast rätt till ersättning från det offentliga efterlevandeskyddet och då blir den sammanlagda ersättningen vid dödsfall knappt 70 procent om man tjänade 20 000 kronor i månaden och endast 50 procent vid 30 000 kronor i månaden. 11

Tabell 10: Sammanlagd ersättningsnivå under de första tre åren efter dödsfallet Privatanställd Statsanställd Kommun- och Privatanställd Anställd utan arbetare landstings- tjänsteman kollektivavtal anställd Månadslön 20 000 30 000 20 000 30 000 20 000 30 000 20 000 30 000 20 000 30 000 Omställningspension och förlängd omställningspension enligt lag, kr/månad* 7 153 7 153 7 153 7 153 7 153 7 153 7 153 7 153 7 153 7 153 Barnpension enligt lag, kr/månad 6 080 7 850 6 080 7 850 6 080 7 850 6 080 7 850 6 080 7 850 Efterlevandepension till vuxen enligt tjänstepensionsavtal, kr/månad 0 0 4 030 4 067 3 000 4 500 0 589 0 0 Efterlevande pension till barn enligt tjänstepensionsavtal, kr/månad. 0 0 4 000 5 700 2 000 3 700 0 231 0 0 TGL, kr/månad 4 950 4 950 4 950 4 950 4 950 4 950 4 950 4 950 0 0 Total ersättning, kr/månad under de första 3 åren 18 183 19 953 26 613 29 720 23 183 28 153 18 183 20 773 13 233 15 003 Ersättningens andel av den avlidnes lön 91 % 67 % 131 % 99 % 116 % 94 % 91 % 69 % 66 % 50 % * Beräkning av efterlevandepensionsunderlaget: Fiktiv och faktiskt pensionsbehållning för personerna med en månadsinkomst på 20 000 : (240 000 x 0,185 x 25 + 800 000/15,7) och för personerna med en månadsinkomst på 30 000 : 360 000 x 0,185 x 25 + 800 000/15,7 Sex av tio företagare tror att deras anställda är odödliga. Fyra av tio företagare som medverkade i Folksams undersökning har tecknat en dödsfallsförsäkring för sina anställda. Nästan lika många har inte gjort det och 19 procent vet inte om det har gjort det. Som skäl att inte teckna en sådan försäkring framför 37 procent av företagen att frågan inte varit aktuell, medan 15 procent framhåller att man har avstått på grund av att de anställda är nöjda med gällande villkor. Försäkringsskyddet är för dyrt menar 14 procent av företagen och lägger heller detta på lön. Att man har avstått på grund av att man ogillar principen om kollektivavtal framhåller endast 1 procent av företagen. Flertalet större livförsäkringsbolag kan erbjuda företag TGL-försäkringar som till stora delar motsvarar kollektivavtalad TGL, både vad gäller ersättningsvillkor och pris. Däremot saknar de företagstecknade försäkringarna garantiregeln som gäller för kollektivavtalad TGL, det vill säga att den anställde har rätt till ersättning även om arbetsgivaren har försummat att betala premien. 1

Ekonomisk trygghet vid pension Sammanfattning: Den totala pensionsnivån för anställda med avtal kan variera mellan 61 till 74 procent av slutlönen, medan anställda utan avtal får knappt hälften av slutlönen i pension Något fl er än hälften av de avtalslösa företagen har tecknat tjänstepension för sina anställda För åtta år sedan infördes det nuvarande allmänna pensionssystemet, som bygger på livsinkomstprincipen. Ju mer man arbetar och tjänar desto mer pengar spar man på sitt pensionskonto. På alla inkomster av tjänst upp till 28 800 kronor i månaden betalar man en avgift på 18,5 procent. Den största delen av avgiften, 16 procent, bokförs på varje pensionssparares individuella konto, men pengarna används av staten för att betala pensionerna åt dagens pensionärer. Resterande del, 2,5 procent, överförs till pensionsspararnas egna konton i premiepensionssystemet. Ansvaret för värdeutvecklingen på dessa pengar ligger helt i våra egna händer som pensionssparare. Vi förväntas att aktivt placera vårt kapital i några av systemets närmare 800 fonder så att avkastningen blir så hög som möjlig. Avstår vi från detta val, placeras kapitalet i den statliga premiesparfonden. Parallellt med förändringarna av det allmänna pensionssystemet har de kollektivavtalade tjänstepensionssystemen successivt övergått från förmåns- till avgiftsbestämda pensioner. Framöver kommer antalet tjänsteår och slutlönen inte avgöra pensionsnivån, utan avkastningen på inbetalda avgifter. Tjänstepensionssystemen har därför byggt upp valsystem där anslutna pensionssparare kan välja mellan olika fonder och traditionella pensionsförsäkringar. Tabell 11 som baseras på Folksams pensionsprognos visar att den totala pensionen blir mellan 61 till 74 procent av slutlönen för anställda som omfattas av kollektivavtal, medan anställda som står utanför dessa avtal endast får en pension som motsvarar knappt hälften av deras slutlön. För låg- och medelinkomsttagare utgör tjänstepensionen ungefär 20 till 25 procent av den totala pensionen. Denna andel ökar till 40 50 procent för höginkomsttagarna. En rimlig pension bör ligga på 70 procent av slutlönen. Då har man goda möjligheter att bibehålla sin erhållna standard som pensionär. För anställda med kollektivavtal finns det goda utsikter att nå denna nivå ifall man aktivt väljer prisvärda premie- och tjänstepensionsfonder och sparar i någon form, såsom pensionssparande, fonder och boendet. Om man har möjlighet att arbeta ett par år till efter 65 års ålder halveras sparbehovet. Situationen är avsevärt kärvare för personer som inte omfattas av tjänstepensionsavtalen. De måste spara dubbelt så mycket för att få en pension som motsvarar 70 procent av slutlönen. Det betyder att en person som tjänar 20 000 kronor i månanden skulle behöva spara minst 1 300 kronor i månaden i ett privat pensionssparande under 30 år för att nå denna pensionsnivå. Tabell 11: Pensionsprognos för gifta män som är 0 år och varit anställda inom samma sektor sedan 199 1. Ersättning kr/månad Privatanställd Statsanställd Kommun- och Privatanställd Anställd utan arbetare (PA03) landstingsan- tjänsteman kollektivavtal (SAF-LO) ställd (KAP-KL) (ITP) Månadslön 20 000 30 000 20 000 30 000 20 000 30 000 20 000 30 000 20 000 30 000 Månadslön vid 65 år (slutlön) 25 649 38 473 25 649 38 473 25 649 38 473 25 649 38 473 25 649 38 473 Allmän pension 12 672 18 994 12 672 18 994 12 672 18 994 12 672 18 994 12 672 18 994 Tjänstepension 2 727 4 091 5 316 8 960 3 555 5 777 4 315 7 398 0 0 Total ersättning 15 399 23 085 17 988 27 954 16 227 24 771 16 987 26 392 12 672 18 994 Andel av slutlön 61 % 61 % 71 % 74 % 64 % 65 % 67 % 69 % 49 % 49 % 1 Beräkningsförutsättningar: Pensionsbehållning för inkomstpensionen 714 637, pensionsbehållning på PPM 67 112, avkastning på premiepension och tjänstepension 5,5 %, real allmän tillväxt 1 %, inflation 1 %, löneuppräckning 1 %, prisbasbeloppet 40 300 1

14 Var fjärde företag utan avtal erbjuder inte sina anställda tjänstepension Av samtliga avtalslösa företag som medverkade i Folksams undersökning svarade 61 procent att de har tecknat en tjänstepension för sina anställda. Andelen som inte har gjort det var 32 procent. I 94 procent av företagen som hade tecknat tjänstpensionsförsäkring omfattade försäkringen samtliga anställda. Individuellt tecknad pensionsförsäkring är den vanligaste lösningen, vilket förekom i hälften av företagen. 45 procent av företagen svarade att tjänstepensionsförsäkringen innehåller en premiebefrielseförsäkring, som betalar premien till pensionsförsäkringen vid sjukdom. Lika stor andel uppgav att tjänstepensionsplanen också ger ersättning vid längre sjukdom och förtidspension. Som skäl till att inte teckna en tjänstepensionsförsäkring åt de anställda svarade 34 procent att frågan inte har varit aktuell. En fjärdedel svarade att de anställda är nöjda med villkoren medan en femtedel tycker att försäkringsskyddet är för dyrt och att det bättre att lägga det på lön istället. Att orsaken skulle vara att man inte gillar principen om kollektivavtalad försäkring uppges av 6 procent av företagen. Flertalet större försäkringsbolag i Sverige kan erbjuda arbetsgivare tjänstepensionsplaner för anställda. De innehåller ofta en obligatorisk ålderspension och frivilliga kompletteringar såsom efterlevandeskydd, sjukförsäkring, olycksfallsförsäkring och premiebefrielseförsäkring. Premiebefrielseförsäkringen gäller endast vid sjukdom eller olycksfallsskador som består i mer än 90 dagar. Vid föräldraledighet och ledighet för fackliga uppdrag gäller den inte, vilket de kollektivavtalade motsvarigheterna gör. Månadspremien för ett sådant paket ligger runt 1 700 kronor per anställda. Motsvarande kollektivavtalad produkt kostar i genomsnitt 1200 kronor per anställd.

Sammanfattade reflektioner Denna rapport visar entydigt att anställda på företag utan avtalsförsäkringar ofta snuvas på den trygghet som de allra flesta andra på arbetsmarknaden tar för given. Som anställd får man nöja sig med lägre ersättning vid sjukdom, ingen ersättning för medicinsk invaliditet vid arbetsskada, inget stöd vid föräldraledighet eller uppsägning och en avsevärt lägre pension jämfört med vad motsvarande arbete på en arbetsplats med kollektivavtal hade givit. Med privata försäkringar skulle tryggheten delvis kunnat öka, men flertalet avtalslösa företagare har avstått från att teckna sådana. Att döma av svaren som företagarna framfört tyder mycket på att det är bristande resurser och kompetens som kan förklara deras agerande. Mot bakgrund av att flertalet företagare har färre än fem anställda är det inte så överraskande att ägaren varken har tid, kraft eller kunskap för att ordna ett tillfredställande försäkringsskydd åt sina anställda. Situationen förbättras inte heller av att den fackliga organisationsgraden är låg på dessa företag, vilket troligen leder till att de anställda i mindre utsträckning själva aktualiserar försäkringsfrågan. Antalet anställda på företag som saknar kollektivavtal kan uppskattas till närmare 300 000 personer. De flesta av dessa företag har färre än fem anställda. Med tjänstesektorns allt starkare framväxt kan vi förvänta oss att antalet småföretag ökar i framtiden. Om nu varken avtalsförsäkringar eller privata försäkringslösningar hittills har lyckats få någon större spridning inom branscher som domineras av serviceföretag med få anställda och relativt låga löner är risken uppenbar att ojämlikheten på arbetsmarknaden kommer att cementeras och fördjupas. Särskilt med tanke på fackföreningsrörelsens svårigheter att mobilisera resurser för att med full kraft driva frågan om kollektivavtal och försäkringsbolagens svaga kommersiella intresse gentemot landets 160 000 småföretagare. En lösning som kan öka tryggheten för de anställda på småföretag och underlätta för dess ägare är att höja ersättningsnivån i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen. Men inte lika för alla, utan mest för de som har de minsta ekonomiska marginalerna. Detta kan åstadkommas genom att höja ersättningstaket för dessa förmåner samtidigt som ersättningsnivån minskar med stigande inkomst. Fördelen med en sådan reform är att den är skonsam både mot framtidens statsfinansiella behov av ökade resurser till vård, omsorg och skola, och den svenska modellen med kollektivavtal. För att öka jämlikheten när det gäller arbetsskador, dödsfall och pension finns huvudsakligen två alternativ. Antingen vidgar staten sitt åtagande för de drabbade grupperna eller så kan man införa försäkringsplikt för arbetsgivarna att teckna försäkringar som täcker dessa behov. Men den bästa lösningen vore att facket och arbetsgivarna med gemensamma krafter ser till att kollektivavtalen som vilar på avtalsfrihetens grundval får största möjliga spridning. En utmaning som kommer att kräva förändringar både vad gäller parternas syn på trygghet och företagande och avtalens försäkringsprodukter. 15

folksam.se S 9572 07-07