Finspång ovanligt mycket energi

Finspång ovanligt mycket energi Energiplan för Finspångs kommun Januari 2010 www.finspang.se

E N E R G I P L A N F Ö R F I N S P Å N G S K O M M U N Finspång ovanligt mycket energi Antagen av kommunfullmäktige 2009-11-25

Innehåll Inledning 2 Forskningsprojektet 2 Projektets olika steg 3 Energiplanens innehåll och struktur 4 Planeringsförutsättningar 5 Lagstiftning 5 Kommunens förutsättningar 5 Styrdokument 6 Agenda 21 6 Miljömål 6 Vision för Finspångs kommun 6 Översiktsplan 7 Riktlinjer för kommunens upphandling 7 Avfallsplan 8 Lokalt tillväxtprogram 8 Nulägesbeskrivning 9 Analys av energisystemet och dess miljöpåverkan 9 Kommunens utsläppskällor 10 Energianvändningen i Finspång 10 Energianvändning och koldioxidutsläpp per invånare 11 Framtidsbild Finspång 2040 13 På väg mot ett hållbart samhälle - Finspång år 2040 13 Fyra omvärldsscenarier 15 Förändringar i två huvuddimensioner 15 Fyra scenarioskisser 16 Mål och åtgärder 19 Regionala och nationella miljömål 19 Åtgärder 19 Miljöbedömning 20 Kvantitativ miljöbedömning 20 Kvalitativ miljöbedömning 20 Värdering 20 Energi- och klimatstrategi 21 Hushållning & effektivisering 21 Beskrivning 21 Mål 21 Handlingsplan 22 Uppvärmning 25 Beskrivning 25 Mål 26 Handlingsplan 26 Transporter 29 Beskrivning 29 Mål 31 Handlingsplan 31 Elproduktion 36 Beskrivning 36 Mål 36 Handlingsplan 37 Information & dialog 38 Beskrivning 38 Mål 39 Handlingsplan 39 Uppföljning och utvärdering 43 Uppgradering av planen 43 Underlagsmaterial 44 Mål 19

Inledning Finspång ovanligt mycket energi är en devis som har flera bottnar. Inom näringslivet finns företag som har stort behov av energi men också företag som ligger i internationell framkant när det gäller energiteknik. Mycket energi har också satsats inom det forskningsprojekt som lett fram till en ny energiplan för Finspångs kommun. Framöver måste dessutom mycket energi läggas på genomförande av åtgärder och uppföljning av energiplanen i en fortsatt samverkan mellan kommunala verksamheter, näringsliv, organisationer och kommuninvånare. Energifrågorna är i högsta grad kopplade till miljöfrågor. Energianvändningen påverkar vår miljö, globalt eller lokalt, oavsett vilka energikällor vi använder. Hotet om klimatförändringar är sannolikt en av de största utmaningar mänskligheten ställts inför. Finspångs kommun har flera viktiga roller i energi- och miljöarbetet. En ansenlig mängd energi används inom den kommunala verksamheten. Kommunen är också producent och distributör av fjärrvärme. Ansvaret för samhällsplaneringen och myndighetsutövningen är andra roller med stor betydelse för energi- och miljöarbetet. Kommunen har också ansvar för utbildning, information och rådgivning. Energiplanen avser Finspångs kommun som geografiskt område. Inom stora områden har dock den kommunala verksamheten endast begränsat inflytande eller rådighet när det gäller energianvändningen. I dessa fall ska energiplanen ses som kommunens viljeinriktning inom energiområdet. Forskningsprojektet Energiplanen för Finspångs kommun har tagits fram i ett forskningsprojekt inom i Naturvårdsverkets program Miljöstrategiska verktyg (MiSt) år 2004-2007. Projektet har till den största delen finansierats av Naturvårdsverket men även Energimyndigheten har bidragit med finansiellt stöd. I projektet har deltagit forskare från Linköpings universitet, Centrum för miljöstrategisk forskning, Kungliga Tekniska Högskolan, Totalförsvarets forskningsinstitut och Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Utgångspunkten i projektet har varit att det är möjligt att utveckla kommunal energiplanering så att den kan fungera på ett bättre sätt än tidigare. I projektet har nya verktyg för energiplanering tillämpats. Dessa verktyg är strategisk miljöbedömning och nya former av medborgarmedverkan. Strategisk miljöbedömning innebär att miljöbedömning görs på planer eller program och kan sägas motsvara miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som görs för projekt. Utifrån ett EU-direktiv kräver lagstiftningen numera att ett antal kommunala planer och program ska miljöbedömas.

Medborgarmedverkan har skett genom att en s.k. medborgarpanel bestående av intresserade kommuninvånare har arbetat tillsammans med kommunala tjänstemän, forskare och företrädare för näringsliv och organisationer. Arbetet har genomförts i s.k. workshops. Projektet har utformats som ett samarbete mellan forskargruppen, som utformat den forskningsmässiga delen, och en arbetsgrupp med företrädare för kommunala förvaltningar och bolag, som drivit energiplaneprocessen. Forskargrupp och arbetsgrupp har tillsammans bildat projektgrupp med uppgift att styra och samordna projektet. I projektets inledning har energisystemet i Finspång kartlagts och analyserats i ett examensarbete. I workshops, i samverkan mellan medborgarpanel, kommunala tjänstemän, forskare och företrädare för näringsliv och organisationer, har vision/framtidsbild, omvärldsscenarier och handlingsvägar tagits fram. Utifrån vision/framtidsbild, regionala miljömål och lokala förutsättningar har mål i energiplanen tagits fram. Nollalternativ i de olika omvärldsscenarierna och åtgärder har miljöbedömts med hjälp av miljöanalytiska metoder. Utifrån svaren på en enkät till kommuninvånarna och en återkoppling till medborgarpanelen har de olika åtgärderna värderats och omvärderats. Projektets olika steg Projektet kan mycket kort sammanfattas i följande steg: 1. Kommunens arbetsgrupp tillsätts, medborgarpanelen rekryteras, tidplan fastställs och allmänna frågor om energiplanearbetet diskuteras. 2. Kartläggning och analys av energianvändningen i Finspång. 3. Förslag till vision för energisystemet (framtidsbild) tas fram i workshop 1 i samverkan mellan medborgarpanel, kommunala tjänstemän, forskare och företrädare för näringsliv och organisationer. 4. Omvärldsscenarier formuleras i workshop 2 i samverkan mellan medborgarpanel, kommunala tjänstemän, forskare och företrädare för näringsliv och organisationer. 5. Alternativa handlingsvägar för att uppnå visionen formuleras i workshop 3 i samverkan mellan medborgarpanel, kommunala tjänstemän, forskare och företrädare för näringsliv och organisationer. 6. Nollalternativen i de olika omvärldsscenarierna beräknas och miljöbedöms. 7. Mål tas fram utifrån regionala miljömål och framtidsbilden. 8. Miljöbedömning och värdering av handlingsvägar/åtgärder. 3

9. Utskick av enkät kring kommuninvånarnas inställning till energi-, miljö- och samhällsfrågor. 10. Återkoppling till medborgarpanelen. 11. Förslag till energiplan tas fram och sänds ut på bred remiss. 12. Kommunfullmäktige antar ny energiplan för Finspångs kommun. Energiplanens innehåll och struktur I en kommunal energiplan ska en säker och tillräcklig energitillförsel tryggas. I energiplanen för Finspångs kommun behandlas inte detta separat. En säker och tillräcklig energitillförsel är dock en av drivkrafterna bakom flera av åtgärderna i energi- och klimatstrategin. Hushållning, effektivisering och lokal energiproduktion är komponenter som minskar sårbarheten i energiförsörjningen. Risker vid eventuella naturkatastrofer eller elavbrott behandlas i Handlingsprogrammet för skydd mot olyckor som kommunfullmäktige antog 2004. Det finns ett antal nationella styrdokument, målsättningar inom EU och internationella överenskommelser som är av största vikt för energianvändningen och dess klimatpåverkan. Under rubriken Planeringsförutsättningar har vi dock valt att kortfattat beskriva styrdokument som antagits av kommunfullmäktige och som har betydelse för hur energifrågorna hanteras på lokal nivå. Nulägesbeskrivningen, som i energiplanen endast är övergripande, har kompletterats med färsk statistik. Detaljerat underlag finns bland annat i examensarbetet från Linköpings universitet 2004, Analys av ett lokalt energisystem och dess miljöpåverkan - nulägesbeskrivning av Finspångs energisystem. Som övergripande mål i energiplanen på kort sikt har det nationella målet för Begränsad klimatpåverkan valts: För perioden 2008-2012 ska utsläppen av växthusgaser som medelvärde vara minst fyra procent lägre än 1990. På lite längre sikt har riksdagens nyligen antagna mål valts: År 2020 har utsläppen av växthusgaser minskat med 40 procent jämfört med år 1990. Energiplanen är så utformad att den också ska ses som kommunens klimatstrategi. Områdena energi och transporter som energiplanen behandlar, är otvivelaktigt de områden som har mest betydelse när det gäller att minska utsläppen av klimatgaser i Finspångs kommun. Mål och åtgärder beskrivs under rubriken Energi- och klimatstrategi. 4

Planeringsförutsättningar Lagstiftning Enligt lagen om kommunal energiplanering ska det i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. I energiplanen ska finnas en analys av vilken den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Energiplanen beslutas av kommunfullmäktige. Finspångs kommun har de senaste åren saknat en aktuell energiplan vilket också har uppmärksammats av kommunstyrelsen som givit kommunstyrelsekontoret i uppdrag att revidera den energiöversikt som togs fram 1982. Kommunens förutsättningar Redan för 400 år sedan gjorde den goda tillgången på järnmalm och skog tillsammans med vattenkraft att Finspångs bergslag blev ett industriellt centrum. Finspångs kommun har stora skogsområden, vidsträckt vildmark och hundratals sjöar och vattendrag. Under 2008 uppgick folkmängden i Finspångs kommun till 20 589 personer (2005). Kommunens folkmängd har minskat sedan 1972 (25 129 invånare) med undantag för svaga ökningar i 90-talets början, som dock berodde på en omfattande flyktingmottagning. Under senare delen av 90-talet kan man skönja en tendens mot en ny balanspunkt mellan in- och utflyttning. Karta över Finspångs kommun (Finspångs kommuns hemsida, 2008) 5

I Finspångs centralort bor den största delen av befolkningen, ca 12 800 invånare. I kommunen finns dessutom elva mindre tätorter varav Rejmyre är störst med ca 1 000 invånare. De flesta samhällena är uppbyggda kring bruk och många av industrierna är i drift än idag. På de mindre orterna finns idag ingen fjärrvärme utbyggd men med tanke på att många av orterna är uppbyggda kring en industri kan potential finnas för mindre närvärmeanläggningar. I centralorten har fjärrvärmeutbyggnaden bidragit till att användningen av olja minskat kraftigt. Styrdokument Agenda 21 Kommunens miljö- och energiarbete tar sitt avstamp i handlingsprogrammet för en lokal Agenda 21 som antogs av kommunfullmäktige 1997. Det övergripande målet för miljö- och utvecklingsarbetet i Finspångs kommun är ett hållbart samhälle där människorna lever ett hälsosamt och rikt liv i samklang med naturen. Finspångs lokala Agenda 21 uppdrar till kommuninvånare, föreningar, organisationer, företag och kommunala förvaltningar och verksamheter att upprätta handlingsplaner för hur det övergripande målet ska uppnås. Finspångs kommuns lokala Agenda 21 utgör grunden för det övergripande arbetet med miljö- och utvecklingsfrågor. Miljömål Finspångs kommun har valt att inte ta fram ett eget samlat lokalt miljömålsdokument. Kommunen ansluter sig till de regionala miljömålen för Östergötland. Utifrån lokala förutsättningar fokuseras miljömålsarbetet på åtgärder som vi konkretiserar i kommunala planer och program som översiktsplan, energiplan, avfallsplan, trafikstrategi och riktlinjer för upphandling. De regionala miljömålen ska också vara vägledande i den löpande verksamheten. Energiplanen fokuserar på de miljömål som är relevanta inom energiområdet. Vision för Finspångs kommun Efter ett omfattande framtidsarbete inom kommunstyrelsen, bl.a. i samverkan med Linköpings universitet, antog kommunfullmäktige under 2006 en vision för Finspångs kommun. I visionen tecknas en bild av hur vi vill att kommunen ska vara och uppfattas i en framtid: Finspång är den attraktiva kommunen i en spännande region, där vi skapar utveckling och livskvalitet genom samverkan, öppenhet och nytänkande. Visionen innehåller värdeord och kärnvärden: Vi betonar den attraktiva kommunen. Det är inte ett absolut tillstånd utan en fråga om vad vi är kända för och hur människor värderar kommunen. Det 6

viktigaste är att de som bor i kommunen är stolta över sin bygd och förmedlar en bild av en attraktiv kommun. Vi betonar regionen för att belysa vårt omvärldsberoende där främst en spännande och attraktiv region är viktig. Vi bor och verkar i allt större utsträckning i en region där vi har tillgång till bra boende, arbete, kommunikation, utbildning, service och kulturella upplevelser. Våra företag måste för sin utveckling ha tillgång till goda kommunikationer, kompetens, kompetensutveckling, samverkansparter inom en region. Vi betonar utveckling som viktig för att kunna möta framtidens krav och vara konkurrenskraftiga. Vi betonar livskvalitet där vi ska bjuda både den mindre ortens kvaliteter och vad den större staden i regionen kan erbjuda. Vi vill lyfta fram de kvaliteter vi kan erbjuda med närhet och trygghet i boende, nära till arbete och service och nära till natur och en aktiv fritid. En barnvänlig kommun skapar livskvalitet. Det står även för att vi lever jämställda i ett samhälle baserat på en hållbar utveckling. Vi vill skapa vår framtid genom det vi är bra på, att samverka för att höja kvalité och effektivitet. Vår kommun står för öppenhet. Vi vill öka medborgarnas medverkan i tidiga skeden av planeringsprocessen. Särskild omsorg vill vi ägna formerna för hur barn och ungdom skall komma till tals och påverka den bygd de skall växa upp i och ta över som vuxna. Öppenhet står även för att vi med öppen famn välkomnar de som flyttar hit från andra delar av landet och andra länder. I det öppna Finspång lever vi integrerade oavsett social tillhörighet, i vilket skede av livet vi befinner oss i eller vilken etnisk grupp vi tillhör. Öppenhet står även för nytänkande, en nyfikenhet på det nya, att vi vågar ompröva och pröva nytt. Översiktsplan Samhällsplaneringen spelar en viktig roll när för att minska miljöpåverkan från energianvändning och transporter, samtidigt som det är ett viktigt verktyg för att anpassa samhället till förändrade förutsättningar. De gällande översiktsplanen för Finspångs kommun är från 1990 och arbetet med en ny översiktplan har inletts. Styrande för översiktsplanen är bland annat kommunens vision och det övergripande målet i kommunens lokala Agenda 21 - ett hållbart samhälle. Energiplanen utgör ett viktigt underlag för översiktsplanen. Mål och åtgärder i energiplanen kommer att arbetas in i översiktsplanen. Riktlinjer för kommunens upphandling Finspångs kommun har under 2006 antagit nya riktlinjer för kommunal upphandling. I riktlinjerna slås fast att Finspångs kommun ansluter sig till de 7

regionala miljömålen för Östergötland. Under miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning och God bebyggd miljö är miljöanpassad och energieffektiv upphandling en åtgärd som föreslås återkommande. Särskilt betonas vikten av att miljökrav ställs vid upphandling av transporttjänster, att inköpta varor så långt möjligt är fria från hälso- och miljöfarliga ämnen, att efterfrågan på ekologiskt odlade produkter ökar samt att krav på hushållnings- och miljöaspekter ställs vid upphandling av uppvärmning och teknisk drift av byggnader och anläggningar. Det innebär att miljöanpassade och energieffektiva alternativ skall väljas i första hand. Upphandlande enhet skall redovisa vilka produkter och tjänster som har bedömts ur miljösynpunkt. Avfallsplan År 2004 antog kommunfullmäktige en ny renhållningsordning för Finspångs kommun innehållande dels en avfallsplan och dels föreskrifter för avfallshanteringen. Avfallsplanen lägger fast riktlinjerna för kommunens verksamhet i syfte att minska avfallets mängd och farlighet men även för att minska avfallshanteringens miljöpåverkan i övrigt. I avfallsplanen finns ett konkret mål inom klimatområdet: Utsläppen av växthusgaser till följd av den kommunala avfallshanteringen ska minska med 30 % under perioden 2004 till 2008. Målet ska uppnås dels genom att renhållningsfordonens rutter optimeras (ett arbete som pågår kontinuerligt) och dels genom att krav ska ställas i upphandlingen av renhållningsentreprenör. Avfallsplanen ska hållas aktuell genom att planens mål och åtgärder ska ses över vart fjärde år. Översynen ska resultera i en aktualitetsförklaring i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsekontoret har föreslagit att översynen påbörjas under 2009. Lokalt tillväxtprogram Finspång har tillsammans med övriga kommuner i länet utarbetat ett lokalt tillväxtprogram i ett regionalt projekt under ledning av Länsstyrelsen i Östergötland. Strategier och mål har formulerats i samverkan med näringslivet, fackliga organisationer, arbetsförmedling m.fl. Programmet antogs av kommunfullmäktige hösten 2004. Hållbar utveckling är ett återkommande tema i programmet. Energiplanen kan ses som ett komplement till tillväxtprogrammet då vår förmåga att hantera energi- och miljöfrågorna kommer att ha stor betydelse för fortsatt tillväxt och utveckling. 8

Nulägesbeskrivning Analys av energisystemet och dess miljöpåverkan Som utgångspunkt för arbetet med en ny energiplan för Finspångs kommun ligger Ola Erikssons examensarbete vid Linköpings universitet 2004, Analys av ett lokalt energisystem och dess miljöpåverkan - nulägesbeskrivning av Finspångs energisystem. Analysen bygger på data som hämtats från Statistiska centralbyrån (SCB) år 1990-2001, miljörapporter och lokala kunskapskällor. Av analysen framgår att industrin är dominerande i Finspångs energisystem. Ändringar i industrins energianvändning har därmed stor betydelse för trender i energianvändningen i hela energisystemet. Större delen av dess energianvändning, vilken också är den som varierar mest, är el. Om man räknar med svensk medelel har detta inte så stor miljöpåverkan då denna el är relativt ren. Räknar man med europamix, som kan anses rimligt då den europeiska elmarknaden avreglerats, fås en mycket större miljöbelastning. Industrin har ökat användningen av gasol och minskat oljeanvändningen vilket ger genomslag i miljöutsläppstrender. Man har även ökat användningen av fjärrvärme för uppvärmning. Ökningen i användning av andra energislag än el ger ökade utsläpp av bl.a. kväveoxider. Av analysen framgår vidare att utbyggnaden av fjärrvärme i tätorten haft stor betydelse för utvecklingen av energisystemet i kommunen. Dels har flera mindre pannor ersatts med få stora, och dels har fjärrvärmeutbyggnaden inneburit att olja till stor del ersatts av biobränsle. Detta speglas även i miljöpåverkan. För svaveldioxiden visar trenden på minskade utsläpp i och med minskad oljeanvändning. Detta är speciellt positivt i och med försurningsproblematiken i kommunen. Totalt i kommunen minskar dock inte försurningen p.g.a. ökade kväveoxidutsläpp. En minskning av koldioxidutsläppen kan ses för hushållen och offentliga sektorn efter fjärrvärmeutbyggnaden. Biobränsleanvändning ökar däremot andra utsläpp såsom partiklar, ammoniak och lustgas. I analysen redovisas slutligen att trafiken har en betydande roll i energisystemets miljöpåverkan speciellt om man ser till dess andel av energianvändning. Trafiken står för omkring 15 % av energianvändningen men har mer än dubbel procentuell inverkan på de studerade miljöeffektkategorierna. Kommunen är relativt glesbefolkad och arbetspendlingen är relativt stor till och från kommunen. 9

Kommunens utsläppskällor Som en uppdatering av nulägesbeskrivningen redovisas nedan uppgifter från Statistiska centralbyrån de kommunala energibalanserna år 2007. Energianvändningen i Finspång Den kommunala energibalansen visar att Finspångs kommun år 2007 hade en slutlig energianvändning av 885 GWh. Utvecklingen av energianvändningen i Finspångs kommun framgår av nedanstående diagram. Total slutlig energianvändning i Finspångs kommun 1990-2007, (SCB) MWh 1200000 1000000 800000 600000 400000 200000 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 år Hälften av den slutliga energianvändningen går till industri och byggverksamhet, vilket är en högre andel än för riket som helhet. Industrin, tillsammans med hushåll och transporter är de sektorer som har störst energianvändning. Slutlig energianvändning i Finspångs kommun år 2007, 885 GWh (SCB) Hushåll 20% Jordbruk, skogsbruk, fiske 1% Övriga tjänster 4% Transporter 18% Industri, byggverksamhet 52% Offentlig verksamhet 5% Hushållen står för 20 procent av den slutliga energianvändningen i Finspång. Sedan 1990 har andelen fjärrvärme och träbränsle i hushållssek- 10

torn ökat med cirka 370 respektive 12 procent medan andelen olja har minskat med 85 procent sedan referensåret 1990. En stor del av hushållens träbränsleanvändning består av vedeldning, ofta i gamla pannor utan ackumulatortank med höga utsläpp av stoft, tjära och lättflyktiga gaser (VOC) som följd. Andelen el i hushållens energianvändning har sjunkit något de senaste åren - troligen en följd av att hushåll med vattenburen el gått över till fjärrvärme. Minskningen har dock motverkats av att mängden hushållsapparater ökar. Slutlig energianvändning i Finspångs kommun år 2007, fördelad på olika sektorer (SCB) 449 980 MWh 161 338 MWh 178 501 MWh 12 359 MWh 44 180 MWh 38 176 MWh Jordbruk, skogsbruk, fiske Industri, byggverksamhet Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Hushåll År 2007 stod transporterna i Finspång för en energianvändning av 161 GWh och har trendmässigt ökat varje år. Sedan 1990 har energianvändningen i transportsektorn ökat med nästan 17 procent. Till två tredjedelar består bränslet för transporter av bensin, medan diesel står för resterande tredjedel. Andelen förnybara bränslen är låg. Energianvändning och koldioxidutsläpp per invånare Som tidigare redovisats hade Finspång år 2007 en slutlig energianvändning av 885 GWh. Utslaget per invånare blir det 43 MWh/invånare, en siffra som ligger nära riket som helhet där energianvändning ligger på 44 MWh/invånare. I jämförelse med Östergötlands län och med riket som helhet är industrins energianvändning något högre i Finspång, medan transportsektorn har en lägre energianvändning. När det gäller hushållen ligger Finspång i nivå med Östergötland och riket i övrigt. Energianvändning ger upphov till utsläpp av växthusgaser. I nedanstående diagram presenteras utsläpp av koldioxid per invånare i Finspångs kommun. 11

Utsläpp av koldioxid per invånare i Finspångs kommun år 1990-2007, (RUS) ton CO 2 /inv 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1990 2000 2005 2007 år År 2007 uppskattas koldioxidutsläppen i Finspång till ca 70 000 ton, eller 3,4 ton per invånare, enligt det Regionala Uppföljningssystemet för nationella mål RUS. Detta kan jämföras med Sverige som helhet där utsläppen uppgick till 5,6 ton per invånare, eller med Östergötlands län där utsläppen uppgick till 4,8 ton per invånare. Utvecklingen av de totala koldioxidutsläppen visar så här långt en neråtgående trend i Finspångs kommun. Utsläpp av koldioxid i Finspångs kommun år 1990-2007, (RUS) ton CO 2 /år 100000 80000 60000 40000 20000 0 1990 2000 2005 2007 år Koldioxidutsläppen i Finspång år 2007 låg nästan 10 % lägre jämfört med referensåret 1990. Koldioxidutsläppen per invånare ligger på en nivå lägre än snittet för både länet och riket. 12

Framtidsbild Finspång 2040 För att få en uppfattning om hur Finspång skulle kunna se ut energimässigt - en bra bit på väg mot en hållbar utveckling - har en framtidsbild arbetats fram i en brainstorming i samverkan mellan medborgare, kommunala tjänstemän, forskare och företrädare för näringsliv och organisationer. Brainstormingen, som genomfördes i en workshop, hade år 2040 som referensår. Utgångspunkten för framtidsbilden är att det som kan betraktas som omöjligt idag mycket väl kan vara möjligt år 2040. Framtidsbilden har efter återkoppling bearbetats av KTH och FOI. Det är viktigt att notera att framtidsbilden inte är en prognos utifrån hur samhället ser ut idag utan snarare är att se som en sammanfattning av de visioner som deltagarna i workshopen arbetade fram. Syftet med att redovisa framtidsbilden i energiplanen är att man ska få en uppfattning om vad som ligger bakom de mål och åtgärder som tagits fram i energiplaneprojektet. På väg mot ett hållbart samhälle - Finspång år 2040 Finspång håller en hög profil på miljöområdet. Detta omsätts till praktiskt handling i både stort och smått. Många smarta idéer har genomförts och människor kommer resande för att låta sig inspireras av de erfarenheter man skaffat sig. Finspång är bland annat världsledande på miljö- och energiteknik. Man har framgångsrikt byggt vidare på ortens långa tradition inom energiteknik och materialhantering. Materialåtervinning är en lönsam nisch och från att ha varit inriktade främst på återvinning av metaller har man vidgat verksamheten även till andra material. Det senaste inom energiteknik produceras och testas inom kommunen. Produktionen av el och värme är mycket energieffektiv och sker så långt det är möjligt lokalt. Produktionen av el, värme och drivmedel för transporter sker alltid med hjälp av förnyelsebara källor. Även bebyggelsen är mycket energieffektiv. Nyare byggnader har byggts med långtgående krav på energieffektivitet och den äldre bebyggelsen har uppgraderats betydligt vid renoveringar. Uppvärmning av bostäder och lokaler står endast för en bråkdel av energianvändningen. När det gäller uppvärmning är det istället hushållens och handelsträdgårdarnas växthus som står för det största värmebehovet. Värmen kommer från industrins spillvärme, som distribueras genom fjärrvärmenätet, och från solfångare. I möjligaste mån är maten som serveras på kommunens förskolor, skolor och äldreboenden ekologiskt odlad i Finspång eller i närliggande kommuner. Det finns ett regionalt samarbete när det gäller offentliga inköp av bl.a. mat. Tack vare att man satsat både på odling och på djurhållning finns det ganska mycket lokalt framställd mat att tillgå. Finspångsborna tycker att det 13

är viktigt att veta att maten har producerats på ett bra sätt med tanke på miljö och etik. De tycker om att se att korna som går och betar ser ut att må bra. Extensivt bete av bl.a. får och nötdjur hjälper till att hålla landskapet öppet och vackert. Menyerna följer årstidernas växlingar. Den regionala samverkan gäller även för inköp av andra typer av varor och tjänster. Den gör det möjligt att ställa långtgående krav på miljöprestanda hos de inköpta produkterna. Även här använder man sig i första hand av leverantörer från regionen. Det finns också ett väl fungerande samarbete mellan regionens företag. Den lokala förankringen är viktig. De små lokalsamhällena lever. I den kommunala upphandlingen gynnas så långt som möjligt de lokala producenterna. Det lokala näringslivet är mycket livaktigt även i de små samhällena. Det är nära mellan arbete, service och bostäder. Ofta bosätter man sig i närheten av sitt arbete. När det inte är möjligt väljer en del att distansarbeta. Andra pendlar till andra delar av regionen med hjälp av den väl utbyggda och billiga kollektivtrafiken. Numera går det pendeltåg till både Norrköping och Linköping. I grannskapet förflyttar sig de flesta till fots eller med cykel. Den välfungerande kollektivtrafiken binder samman orterna i kommunen. Som komplement finns även en del biltrafik kvar. Arbetsdagen är sex timmar och den som vill har tid att pyssla lite hemmavid. Trädgårdsodling är populärt och många odlar grönsaker på sin egen täppa. Det som inte går åt säljs på den lokala marknaden. De mesta hushållsinköpen sköts annars via Internet och varorna levereras bekvämt hem till dörren. En del inköp görs fortfarande i den lokala matvaruaffären, men de är inte större än att man kan ta varorna på cykeln eller i handen. Att ta hänsyn till miljö och etik när man väljer vad man ska köpa är en självklarhet för de flesta. Det finns nästan inte några dåliga miljövalprodukter kvar eftersom det inte finns någon marknad för dem. Energi- och miljöteknik är sedan länge en uppskattad del av undervisningen under hela skoltiden och Finspångsungdomarna håller sig ofta väl framme i de årliga energikunskapstävlingarna. Man har också genom åren satsat på ett riktigt kunskapslyft för de lite äldre, bl.a. genom utbildningar på arbetsplatserna. Den stora upplevelseparken är ett omtyckt utflyktsmål - särskilt av de skolklasser som får en del av sin undervisning här. Delar av anläggningen har hämtat inspiration från det gamla anrika Tom Tits Experiment i Södertälje. Här kan man lära sig hur olika saker fungerar och göra roliga experiment. En stor avdelning handlar om energi- och miljöteknik. I en annan del av parken får man lära sig mer om traktens rika kulturhistoria. Turister lockas av Finspångs vackra natur och av spännande och avkopplande ekoturism. Finspång klarar nationella och regionala miljömål och är på god väg att leva upp till de långsiktiga målen för hållbar utveckling. Även om Finspång ligger långt fram så strävar man inte ensamma. Resten av landet drar åt samma håll och det statliga regelverket är gynnsamt utformat. 14

Fyra omvärldsscenarier Finspång är i sin långsiktiga energiförsörjning i hög grad beroende av aktörer och omständigheter som kommunen inte kan styra över. För att hantera den stora osäkerheten om vilken väg utvecklingen kan ta har därför olika omvärldsscenarier tagits fram i samverkan mellan medborgarpanel, kommunala tjänstemän, forskare och företrädare för näringsliv och organisationer. Omvärldsscenarierna som arbetades fram under workshop 2 har bearbetats av KTH och FOI. Omvärldsscenarierna speglar tänkbara utvecklingar i omvärlden med betydelse för Finspångs kommuns möjligheter att nå den framtidsbild (Finspång 2040) som togs fram vid workshop 1. Förändringar i två huvuddimensioner Två dimensioner har valts ut där omvärldsförändringar har stor betydelse för Finspångs energiplanering. Samtidigt är utvecklingen i dessa dimensioner osäker, dvs. den kan gå i olika riktningar. Den ena dimensionen har med livsstil att göra. Här finns idén om ett bättre liv, mindre resurskrävande och mindre hektiskt liksom mer lokalt förankrat. En motsatt utveckling i omvärlden skulle innebära fortsatt högt tempo, en internationellt orienterad livsstil med valmöjligheter och tillgång till resurser som de kanske viktigaste värdena. Den andra dimensionen handlar om hur man i Sverige och världen i stort väljer att hantera resursproblematiken. Motpolerna är här, å ena sidan ett system där marknaden i stort sett ostörd får hantera resursknapphet genom prismekanismen, och å andra sidan ett system där det offentliga ingriper betydligt mer i marknaden med ekonomiska incitament (skatter, avgifter eller subventioner) och regleringar (t ex utsläppsnormer). De fyra scenarierna kan sammanfattas i ett s.k. scenariokors: LIVSSTIL Förankring 2 Offentlig reglering Lugn, lokal livsstil, kortare arbetstid, starka regioner, reglering av resursanvändning, rättvist miljöutrymme Internationellt orienterad livsstil, storstadsdominans, reglering av resursanvändning Lugn, lokal livsstil, kortare arbetstid, starka regioner, marknaden finner alternativen Internationellt orienterad livsstil, storstadsdominans, marknaden finner alternativen 3 4 Omväxling och konsumtion 1 Ostörd marknad POLITIK FÖR RESURSANVÄNDNING 15