Tillsammans skapar vi Hållbara Lund Lund!

Tillsammans skapar vi Hållbara Lund Lund! Lathund fö r att minska miljö - öch ha lsöfarliga a mnen pa fö rskölör öch skölör 2016-03-16

Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 1.1 Varför är barn extra känsliga?... 3 1.2 Mål och arbete för att minska exponering av kemikalier på Lunds skolor och förskolor... 3 1.3 Exponering på förskola och skola... 4 1.4 Hur bemöter man en nyfiken och/eller orolig förälder... 4 2. Prioriterade åtgärder... 5 2.1 Rensa & ta bort... 5 2.1.1 Leksaker... 5 2.1.2 Icke-leksaker... 6 2.1.3 Inredning... 7 2.1.4 Utemiljö... 8 2.2 Hygien & städ... 8 2.3 Inköp... 9 2.4 Mat & tillagning... 9 2.5 Kemikalier & avfall... 11 2.6 Byggnaden... 11 3. Delaktighet... 12 3.1 Barns och elevers delaktighet... 12 3.2 Vårdnadhavares delaktighet... 12 4. Var ute!... 12 4.1 Varierad och naturlig utemiljö... 13 4.2 Utomhuspedagogik utgå från platsen!... 13 5. Tips för mer information... 14 6. Kontaktpersoner i kommunen... 15 7. Ordlista... 16 1

Denna lathund är del i ett utbildningsmaterial som syftar till att informera om och hjälpa pedagoger i arbetet med att minska miljöoch hälsofarliga ämnen i skolmiljön. Den är anpassad för förskolor och skolor i Lunds kommun. Lathunden kan också hittas på www.lund.se/kemi Har du frågor är du välkommen att kontakta: Anna-Karin Poussart, Miljöstrateg kommunkontoret Lunds kommun anna-karin.poussart@lund.se tel. 046-3594237 Lina Hällström, Naturskolan i Lund naturskolan@lund.se, lina.hallstrom@lund.se tel. 046-35 70 60 Johan Blom, Miljöförvaltningen Lunds kommun johan.blom@lund.se Upphandlinsenheten Kommunkontoret Lunds kommun upphandling@lund.se 2

1. Bakgrund Miljö- och hälsofarliga ämnen finns i stort sett i allting omkring oss i vardagen i mat, kläder, möbler, byggmaterial, elektronik, hygienprodukter och leksaker. Många av dessa ämnen har förenklat våra liv, men tyvärr kan vissa av dem medföra risker för vår hälsa. Det har till exempel visat sig att vissa ämnen kan vara allergiframkallande eller påverka hormonbalansen i kroppen. Osäkerheten är stor kring vad som händer när ämnena blandas i våra kroppar och vilken skada de kan ställa till med längre fram i livet. Eftersom barns och ungdomars kroppar inte är färdigutvecklade är de extra känsliga för att utsättas för miljö- och hälsofarliga ämnen. Rådet är därför att vara försiktig om man inte vet om någonting är skadligt och att försöka minska mängden kemikalier som man utsätts för i vardagen. Det är såklart svårt att skydda barnen mot alla kemikalier, men det går faktiskt att undvika flera av dem. Nedan finns en konkret guide till att minska barns och ungdomars exponering i förskola och skola. Det ser kanske mycket ut, men få inte panik över det. Gör så gott ni kan. Börja med några punkter och öka på längs vägen. Bättre att göra lite än inget alls. 1.1 Varför är barn extra känsliga? Barn är mer känsliga för kemikalier än vuxna eftersom deras kroppar inte är färdigutvecklade. Till exempel fortsätter hjärnan och immunförsvaret att utvecklas efter födseln. Om barn utsätts för samma mängd av ett ämne som en vuxen kan de ändå få i sig mer, eftersom de har tunnare hud, utforskar världen med munnen, äter och dricker mer i förhållande till sin vikt och andas snabbare än en vuxen. Barn befinner sig också nära golvet där kemikalierester kan samlas i dammet. 1.2 Mål för att minska exponering av kemikalier på Lunds förskolor och skolor I maj 2014 antog kommunfullmäktige LundaEko II Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling. I programmet finns högt satta mål och delmål för att minimera exponeringen för miljö och hälsoskadliga ämnen. Delmål 3.5 säger att: Samtliga förskolor och skolor i Lunds kommun ska senast 2015 ha inventerats med avseende på produkters och materials innehåll av miljö- och hälsofarliga ämnen och ett åtgärdsprogram baserat på inventeringen ska vara framtaget 2016. I LundaEko II finns också andra delmål som rör ämnet, bland annat ska vi öka kunskapen kring miljö- och hälsofarliga ämnen och ställa högre krav i upphandlingen. Delmålet om att 100 procent av inköpskostnaden för livsmedel ska vara ekologisk mat år 2020 är ett viktigt mål för att minska exponeringen för miljö- och hälsofarliga ämnen. För att nå dessa mål krävs ökad kunskap och gemensamma krafttag i kommunen. 3

1.3 Exponering på förskola och skola Miljön på förskola och skolan skiljer sig från andra miljöer då den ska vara lättstädad, hålla nere ljudnivån och tåla slitage. Vissa kemikalier finns det mer av på förskolor än i andra miljöer, jämfört med hemmiljön. För att det ska vara lätt att städa lägger man till exempel plastgolv, använder plastöverdrag på madrasser, skötbordsmadrasser och har vaxdukar på bord. Mattor, gardiner och textilier på soffor och lekkuddar är ibland behandlade med kemikalier för att få en smuts-, fett- och vattenavvisande yta. Här finns också mycket allväderskläder som är vatten- och smutsavvisande. På förskolan och i skolan finns det dessutom ofta många föremål på en liten yta, såsom datorer, ipads, plastleksaker, utklädningskläder och pysselmateria. Föremål som avger kemikalier. Kemikalierna samlas i damm i inomhusmiljön som är en reservoar för olika typer av miljögifter. Även i utomhusmiljön kan finnas material som avger kemikalier till exempel är det vanligt med gamla bildäck, impregnerade stolpar kring sandlådor och fotbollsplaner med konstgräs gjort på bildäck. Störst exponering finns dock alltid i inomhusmiljön. Att leka, sova och genomföra undervisning utomhus bör prioriteras i största möjliga mån och är en mycket viktig åtgärd i arbetet att minska exponeringen. 1.4 Hur bemöter man en nyfiken och/eller orolig vårdnadshavare? För att ett barn ska trivas och känna sig trygg på förskolan är det viktigt att vårdnadshavare och förskolepersonal har en bra relation. Allt fler vårdnadshavare engagerar sig i kemikaliefrågan och förfrågningar till miljöförvaltningen, miljöstrateger på kommunen, kommunens Facebook etc. ökar stadigt. Det är därför viktigt att pedagoger på förskolor och skolor känner till arbetet i kommunen och att vårdnadshavare och barn får insyn i arbetet. Öppenhet skapar lugn och förtroende. Detta dokument kan med fördel delas ut till vårdnadshavare och andra intresserade. Var stolta över ert arbete och berätta gärna på era möten, veckobrev och i andra forum. Om ni är osäkra på svar och/eller om någon vårdnadshavare vill ha mer information så finns kontaktuppgifter i början av detta dokument. Förskolan Plåstret i Lund har information uppsatt om arbetet med Giftfri förskola. 4

2. Prioriterade åtgärder I arbetet med att minska barnens exponering för miljö- och hälsofarliga ämnen finns det många steg att ta. Det viktigaste är att vi alla börjar göra vad vi själva kan, oavsett vilken roll vi har i kommunen. Nedan följer viktiga åtgärder som har valts ut på grund av att de är extra betydelsefulla för att minska mängden miljö- och hälsofarliga ämnen som barn utsätts för. I vilken ordning man genomför dem är upp till var och en, då varje åtgärd är ett viktigt steg på vägen mot en giftfri förskola och skola. 2.1 Rensa & ta bort 2.1.1 Leksaker Rensa bland plastleksaker Plastleksaker kan innehålla skadliga mjukgörare, exempelvis ftalater som misstänks vara hormonstörande. Barn bör inte utsättas för dem i onödan. De tungmetaller, framförallt bly och kadmium, som kan finnas i plastleksaker har negativa effekter på bland annat nervsystemet och kan vara cancerframkallande. Äldre plastleksaker är i regel sämre än nya. Vid inköp av plastleksaker, välj de som är tillverkade inom EU och är CE-märkta. De plastleksaker som är viktigast att rensa bort är: Klibbiga och hala plastleksaker. Platsleksaker som luktar starkt. Mjuka plastleksaker som är tillverkade innan 2007 (Kraven för leksaker skärptes inom EU år 2007 då de farligaste ftalaterna förbjöds (BBP, DBP och DEHP i halter över 0,1%).Inom EU finns i många fall hårdare lagstiftning för kemikalier i leksaker jämfört med länder utanför EU. Plastleksaker som inte är CE-märkta. Svåra ord tas upp i ordlistan på sidan 16 5

Rensa bland pysselmaterial Barn ska inte använda märkningspliktiga eller gamla färger, lim och lacker. Använd istället vattenbaserade lim och färger med barnen. Undvik i största möjliga mån uppvärmning av plast, exempelvis strykning av pärlplattor eller användning av limpistol. Om plast värms upp, se till att samtidigt vädra i lokalen och att barnen inte är i samma rum. Använd miljömärkta förkläden eller de som är tillverkade av nylon och undvik de som är av PVC. Undvik modellera som baseras på polymerer (plast) till exempel Cernitlera eller Fimolera. De kan innehålla mjukgörande ftalater. Välj hellre en modellera som är baserad på vax eller gör egen trolldeg. Pysselmaterial 2.1.2 Icke-leksaker Det är skillnad på kemikalier i olika produkter beroende på om de är tillverkade som leksaker eller som andra varor. Oftast har leksaker strängare lagstiftning än andra varor, men det finns undantag till exempel förpackningar som är avsedda för livsmedel. Ta bort lek-elektronik Elektronik som inte är avsedd att leka med innehåller ofta tungmetaller och flamskyddsmedel. Detta kan exempelvis vara mobiltelefoner, sladdar och tangentbord. Denna typ av elektronik är inte lämplig för barn att leka med och ska därför rensas ut och lämnas som el-avfall till återvinning. Rensa bland leksaker som inte är leksaker Byggmaterial, väskor, skor och skärp av konstläder i PVC-plast, kromgarvat läder samt oäkta metallsmycken är exempel på varor som kan innehålla ämnen som är skadliga för hälsa och 6

miljö. Smycken, metalldetaljer på kläder samt dragkedjor kan innehålla bly, kadmium och nickel. Varor som inte är tillverkade för barn bör inte användas som leksaker, om inte innehållet är ordentligt kontrollerat. Kläder och väskor i textil samt vegetabiliskt garvat läder, livsmedelsförpackningar i kartong eller saker från naturen är generellt bra alternativ. 2.1.3 Inredning Rensa bland madrasser och lekkuddar särskilt äldre Madrasser, dynor och lekkuddar kan både i dess skumfyllning och i själva överdraget innehålla bland annat skadliga mjukgörare, bromerade flamskyddsmedel och tungmetaller. Vid köp av nya madrasser, dynor och lekkuddar välj de som är certifierade med Bra miljöval, Svanen eller Oeko-tex. Försäkra er om att de nya är fria från ftalater och flamskyddsmedel. Om möjligt, undvik helt de av PVC. Använd madrassöverdrag i tyg och var noga med att tvätta dessa regelbundet. Möbler Soffor har ofta stoppning av plastbaserat material som skumplast Från förskolan Plåstret i Lund. Madrass av ekologisk bomull. och skumgummi och innehåller flamskyddsmedel. Äldre soffor från 70-80-talet har ofta högre halter av idag förbjudna bromerade flamskyddsmedel. Soffor kan också innehålla perfluorerade ämnen, framförallt soffor som inte har avtagbar klädsel och där man vill ha en smutsavvisande yta. Överdrag, gjorda av exempelvis konstläder, består ofta av PVC och kan innehålla hälsoskadliga ftalater och även de bör därför undvikas. Byt om möjligt ut gamla möbler från 70- och 80-talet som är gjorda av skumgummi. Vid inköp av nya möbler välj de som är fria från ftalater, flamskyddsmedel, tungmetaller och PVC. Textilier Undvik helt textilier med egenskaper såsom smutsavvisande, antibakteriella och flamsäkra, eftersom dessa funktioner ofta beror på miljö- och hälsoskadliga kemikalier. Exempel på sådana kemikalier är perfluorerade ämnen och nanosilver. Vaxdukar gjorda av PVC kan innehålla skadliga mjukgörare och bör därför undvikas. Vaxdukar i bomull med yta av akrylatplast är ett bättre alternativ om man ändå behöver en 7

duk. Vid val av nya textilier, välj naturfiber som är miljömärkta. Exempel på naturfibrer är ull, bomull och lin. Tvätta alltid nyinköpta textilier. 2.1.4 Utemiljö På lekplatser och andra utemiljöer utformade för barn är det inte ovanligt att det finns gamla bildäck, tryckimpregnerat trä (t.ex. lastpallar, slipers), tjärasfalt och konstgräs. Dessa innehåller i olika grad miljö- och hälsofarliga ämnen. Varför och hur dessa material används varierar naturligtvis, och därmed varierar också hur mycket barnen exponeras för kemikalier. Många förskolor och skolor använder exempelvis bildäck och lastpallar för att skapa en mer spännande och utmanande utemiljö för barnen/eleverna. Det är därför viktigt att fundera kring hur användningen av de material som finns i utemiljön ser ut. Hur mycket och på vilket sätt kommer barnen i kontakt med de material som innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen? Använd sunt förnuft. Ha tankarna med er när det är dags att förändra och utveckla gården. I fall där exponeringen är hög, försök hitta material med lägre eller inget innehåll av miljö- och hälsofarliga ämnen. Undvik och resonera särskilt kring: Bildäck innehåller bl.a. PAH:er, metaller, ftalater och fenoler Konstgräs: består av återanvända bildäck Tryckimpregnerat trä: innehåller ofta miljöfarliga ämnen, exempelvis är slipers ofta impregnerade med kreosot Material som inte är ämnat för lek, så som byggmaterial, avloppsrör, plastslangar, brandslangar, spillmaterial från bygg, PVC-rör, kabeltrummor, presenningar, vägtrummor, kabelrör, impregnerade pallkragar 2.2 Hygien & städ Tvätta händerna Kemikalier samlas i damm som lätt fastnar på barnens händer. Det är därför viktigt att barnen tvättar händerna innan de äter. Även efter kontakt datorer och annan elektronisk utrustning samt efter kontakt med kemiska produkter, såsom färg och lim, är det viktigt att tvätta händerna. Städa och vädra Kemikalier som finns i möbler och andra varor samlas ofta i dammet. De mindre barnen är särskilt utsatta för dammet eftersom de rör sig närmare golvet. Upprätta och följ därför ordentliga städrutiner. I samband med städning som rör upp damm, exempelvis dammsugning, se till att barnen inte är i samma rum och vädra ordentligt. Håll ytorna fria så att städningen underlättats. Använd miljömärkta produkter vid städning. 8

Textilier och mjukisdjur Kemikalier från tillverkningsprocessen och från transporten finns ofta kvar i textilier så tvätta dem därför alltid före användning. För att förhindra att damm och därmed kemikalier samlas i textilier är det viktigt att tvätta och vädra dem regelbundet. Detta gäller för till exempel filtar, örngott, gardiner, dukar, mjukdjur och handdukar. Undvik sköljmedel och välj miljömärkt tvättmedel. Skölj eller torka av leksaker De mest lättillgängliga kemikalierna kan tvättas, sköljas eller torkas bort från leksaker. Alla nyinköpta leksaker ska därför sköljas eller torkas av innan användning. För att få bort både ytliga kemikalier och damm ska samtliga leksaker sköljas eller torkas av regelbundet. 2.3 Inköp Handla på kommunens avtal Det ska vara lätt att göra rätt! Kommunens medarbetare ska därför alltid handla på kommunens upphandlade avtal. Upphandlingsenheten på kommunkontoret har stor kompetens. När kommunens medarbetare följer upphandlade avtal, så minimerar man risken att köpa produkter som innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen. Upphandlingsenheten på kommunen följer upphandlingsmyndighetens kriterier, inom de produktgrupper där kriterier har tagits fram till exempel för giftfri förskola. När miljömärkta produkter finns välj dessa så långt det är möjligt. Hittar du inget bra alternativ som förskolan eller skolan kan beställa? Våga fråga! Hör av dig till kommunkontorets upphandlingsenhet. Använd handskar av nitril eller polyeten Användning av handskar är inte alltid detsamma som en god hygien. Minimera användningen så att de enbart används när det verkligen behövs. Undvik handskar av vinyl och latex. Vinyl kan innehålla skadliga mjukgörare och latex kan vara allergiframkallande. Bra alternativ, till exempel vid skötbordet, är de av nitril eller polyeten (PE). Välj miljömärkta och parfymfria hygienprodukter Vid val av hygienprodukter välj miljömärkta och parfymfria alternativ. Både för miljöns skull och för att minska risken för negativa hälsoeffekter såsom astma och allergi. 2.4 Mat & tillagning Välj ekologiska livsmedel Lunds kommun har länge varit framgångsrika och var år 2015 en av tre svenska kommuner som köper mer än 50 % ekologiska livsmedel. Målet är att 100 procent av inköpskostnaden för livsmedel ska vara ekologisk mat år 2020. I ekologiskt lantbruk använder man inte 9

kemiska bekämpningsmedel. Riskerna kring användandet av kemiska bekämpningsmedel är svåra att bedöma och kunskapsbristen kring effekterna är stor. Genom att öka andelen ekologisk mat minskar vi mängden kemikalier vi får i oss. Minska mängden kött Det finns många skäl att äta mindre kött. Kött har relativt stor miljöpåverkan jämfört med andra livsmedel. Att äta mindre kött och att välja det du äter med omsorg är ett av de viktigaste miljöval du kan göra. Ur hälsosynpunkt behöver vi också dra ned på köttkonsumtionen. Många miljögifter blir allt mer koncentrerade ju högre upp i näringskedjan de kommer. Undvik helt fisk som är fiskad i Östersjön, eftersom den innehåller höga halter av flertalet miljögifter såsom dioxiner, PCB och kvicksilver. Undvik redskap/produkter av plast Plast kan innehålla tungmetaller, bisfenoler och mjukgörare, exempelvis ftalater. Dessa kan läcka ut till livsmedel som är i kontakt med plast, särskilt om man värmer upp den. Det bästa är att byta ut plast mot porslin, rostfritt, glas eller bambu. Var särskilt observanta, och byt om möjligt ut, plast som värms upp till exempel vattenkokare, stekspadar, skålar, tallrikar och muggar. Använder ni plastprodukter, se till att de är godkända för livsmedel (har symbolen av ett glas och en gaffel, respektive symbolen av en mikrovågsugn). Undvik redskap/produkter av teflon Många non-stick-beläggningar tillverkas med högfluorerade ämnen som är svårnedbrytbara och ansamlas i kroppen. De kan även vara reproduktionsstörande, cancerframkallande och kroniskt giftiga. Köp rostfritt eller gjutjärn istället. Undvik att köpa mat i metallkonserver Plastbeläggningen på insidan av konservburkar och tuber av metall är ofta av epoxiplast som är tillverkad med det hormonstörande ämnet bisfenol A. Mat är den huvudsakliga källan till bisfenol A, där mat ur konservburk anges som en viktig källa. Välj hellre vätskekartong, glasförpackningar eller frysta alternativ. 10 Köket från förskolan Plåstret i Lund. Köksredskap i plast har bytts ut till metall och teflonpannorna har bytts till gjutjärnspannor.

Spola i vattenkranen Vatten är vårt viktigaste livsmedel och den bästa drycken och törstsläckaren för alla barn. Vatten som har varit stillastående ett tag kan ha förhöjda halter av bly, nickel, koppar etc. som läckt ut via kökskranen eller vattenledningen. Spola därför alltid i kranen en stund innan användning för att spola ur ledningarna, särskilt när vattnet varit stillastående under natten. 2.5 Kemikalier & avfall Rensa bland kemiska produkter Mängden kemiska produkter på förskola och skola bör vara så begränsad som möjligt. Rensa bort de produkter som är gamla, inte används eller är märkningspliktiga. Använd i största möjliga mån miljömärkta produkter till exempel Bra Miljöval, Svanen eller EU-ecolabel. Tänk på att samtliga kemiska produkter endast bör användas av vuxna och ska förvaras otillgängligt för barnen. Förteckna märkningspliktiga kemiska produkter De kemikalier som ändå används i verksamheten ska redovisas i en kemikalieförteckning. (Endast krav på miljö- och hälsoskadliga kemikalier enligt miljöbalken, egenkontrollförordningen). Tillhörande säkerhetsdatablad för produkterna ska finnas lättillgängliga. Kemikalieförteckningen bör uppdateras regelbundet. Utse en ansvarig person med rätt kompetens för att sköta dokumentationen. Saknar ni säkerhetsdatablad fråga leverantören! Hantera lågenergilampor Lågenergilampor och lysrör innehåller bland annat det hälso- och miljöfarliga ämnet kvicksilver. En lampa som slås sönder sprider kvicksilverångor som är så pass farliga att man bör lämna rummet i en halvtimme medan det vädras ut. Både söndriga och hela lampor ska lämnas till återvinningscentralen. 2.6 Byggnaden Bygg och underhåll med miljöanpassat material Lundafastigheter, och i några fall LKF Lunds kommuns fastighets AB, ansvarar och förvaltar lokaler för förskolor och skolor i Lunds kommun. Vid byggnation och renovering bör krav ställas enligt de mål och delmål som finns i LundaEko II. Enligt LundaEko ska krav ställas på att material innehåller så lite som möjligt av miljö- och hälsofarliga ämnen. I äldre hus kan det finnas material som klassades som ofarliga när de byggdes in, men som man idag anser är miljö- och hälsofarliga. Ett sådant material är äldre PVC-golv som kan innehålla tungmetaller och ftalater. Dessa utreds, identifieras och byts vid behov ut i den takt ekonomin tillåter. Kontakta Lundafastigheter eller LKF vid frågor. 11

3. Delaktighet 3.1 Barns och elevers delaktighet Det är viktigt att göra barnen och eleverna delaktiga i arbetet med att minska exponeringen för miljö- och hälsofarliga ämnen på förskolan/skolan. Prata med barnen och eleverna om att det finns saker som innehåller ämnen som är skadliga för oss människor och miljön, och om varför dessa kemikalier används. Viktigast är att ge barnen och eleverna verktyg att själva kunna förhålla sig kritiskt till alla prylar som finns runt omkring oss i vardagen. Gå gemensamt igenom hur vi kan känna igen dessa saker och hur vi ska hantera dem. Det är viktigt att inte skrämma upp någon. Ge samtalen ordentligt med tid och fokusera på det vi kan göra som är positivt (se tabell s. 14 för tips på litteratur). 3.2 Vårdnadhavares delaktighet Det är också viktigt att informera vårdnadshavare om att ni arbetar med att minska exponeringen för miljö- och hälsofarliga ämnen. Genom att involvera vårdnadshavare breddas samtalet, och medvetenheten kring dessa frågor höjs. Även här gäller dock att inte skrämma upp någon utan istället kunna visa på ett genomtänkt förhållningssätt och ett medvetet arbetssätt. Oftast uppskattar vårdnadshavare att förskolan eller skolan arbetar aktivt med detta. Många gånger är vårdandshavare också en bra resurs när det gäller att hitta bra alternativ vid inköp och liknande. Det finns mycket lättillgänglig information på internet att hänvisa vidare till för dem som vill läsa mer (se tabell s. 14). 4. Var ute! Det enklaste och mest effektiva sättet att minska exponeringen för miljö- och hälsofarliga ämnen är att vistas ute med barnen och eleverna. Utomhusvistelse har många positiva effekter. När barn och elever leker utomhus ökar den fysiska aktiviteten, vilket ger bättre allmänhälsa, både fysiskt (kondition, muskelstyrka, immunförsvar, hjärt-och kärlhälsa) och mentalt (stressreducering, återhämtning, välbefinnande). Frisk luft minskar även smittspridning och allergier. Barn som är utomhus mycket är överlag friskare och får bättre koncentrationsförmåga än barn som vistas mycket inomhus. 12

4.1 Varierad och naturlig utemiljö En varierande och inspirerande utemiljö med mycket vegetation och gröna partier, höjdskillnader, stora ytor att springa på och löst material att skapa och bygga av, främjar dynamisk lek där barns kreativitet och fantasi får utrymme. Det inbjuder också till fler sociala lekar samtidigt som det erbjuder möjligheten att hitta egna platser att dra sig undan på. Forskning visar dessutom att barn som får tillgång till en varierad och naturlig utemiljö blir aktivare och i större uträckning ägnar sig åt fysiskt utmanande lekar som i sin tur leder till ett utvecklat riskkalkylerande jämfört med barn som vistas i mer traditionella lekmiljöer. För alla förskolor och skolor i Lunds kommun finns möjligheten att söka bidrag från Gröna skolgårdar för att göra förändringar i utemiljön. Kontakta Naturskolan om ni behöver råd och tips på hur ni kan jobba för att förändra gården. Hämta inspiration och få uppdaterad information om ansökningsprocessen på Naturskolans webbsida om Gröna skolgårdar: www.lund.se/gronaskolgardar 4.2 Utomhuspedagogik utgå från platsen! Ett sätt att säkerställa att barnen och eleverna vistas mer ute är att förlägga en del av den planerade verksamheten utomhus. Mycket av det som brukar göras inne kan göras ute. Utemiljön erbjuder stora möjligheter att jobba med utomhuspedagogik. Platsen, i det här fallet förskole- eller skolgården eller närmiljön, tas som utgångspunkt i aktiviteterna. Utomhuspedagogik, eller platsbaserat lärande, bygger på ett aktivt lärande där barns och elevers egna upplevelser, upptäckter och sinnesintryck är i fokus. Utomhuspedagogik handlar om: Att undervisa utifrån det som är konkret och på riktigt för barnen och eleverna. Att göra vardagen begriplig med hjälp av praktiska aktiviteter som involverar flera sinnen och ger avtryck i hela kroppen. Att lära i ett sammanhang. Att visa barnen och eleverna hur de kan vara med och påverka vad som ska undersökas. Att det inte alltid bara finns en lösning på ett problem. Även ur detta perspektiv är en varierad och dynamisk gård bättre och mer intressant. Det finns många goda exempel i Lund på förskolor och skolor som använder utemiljön aktivt i sin pedagogik. Det finns också mycket lättillgänglig litteratur i ämnet. För de som vill utforska utomhuspedagogikens möjligheter ännu mer eller har funderingar kring utformning av sin utemiljö så erbjuder Naturskolan både fortbildningsdagar och långsiktig handledning till arbetslag. Kontakta Naturskolan för mer information! 13

5. Tips och inspiration Pedagogiska tips Gör barnen delaktiga i arbetet med att minska exponeringen för miljöoch hälsoskadliga ämnen. Slöjda och/eller skapa egna leksaker av naturmaterial från förskole/skolgården, från närmiljön eller genom återbruk. Hämta inspiration här Håll Sverige Rents Grön Flagg-tema Kemikalier: http://www.hsr.se/node/1082 Naturskyddsföreningens Operation Giftfri förskola: www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/miljogifter/giftfriforskola Håll Sverige Rents Grön Flagg-tema Kemikalier: http://www.hsr.se/node/1082 Naturskolan i Lunds Naturskoleblad: www.lund.se/naturskoleblad 500 länkar om Slöjd och pedagogik: www.slojd.nu/slojdlankar Nyman. (2015) Hantverk, estetik och slöjd - Med utemiljön som inspiration. Årskurs F-9: www.outdoorteaching.com Arbeta med utomhuspedagogik/platsbaserat lärande. Skapa gröna, dynamiska, utvecklande och varierande förskole- och skolgårdar. Information om: vilka kemikalier som är farliga i vilka produkter de finns vilken funktion de har i produkterna deras kortsiktiga och långsiktiga effekter hur ni påbörjar arbetet med att minska exponeringen för kemikalier Lunda Eko II Folkhälsomyndigheten råd om städning i förskola och skola Naturskoleföreningens Lär in ute-bokserie: www.outdoorteaching.com Naturskolan i Lunds Naturskoleblad: www.lund.se/naturskoleblad-arkiv Gröna skolgårdar Lund: www.lund.se/gronaskolgardar Naturskyddsföreningens Operation Giftfri förskola: www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/miljogifter/giftfriforskola Naturskyddsföreningens Lathund för en giftfri förskola: www.naturskyddsforeningen.se/node/27831 Upphandlingsmyndighetens webbutbildningar för en giftfri förskola: www.upphandlingsmyndigheten.se/omraden/giftfriforskola Kemikalieinspektionens (KEMI) rapport nr 8/13: Barns exponering för kemiska ämnen i förskolan: www.kemi.se/global/rapporter/2013/rapport-8-13.pdf Appen Vara utan fara -Din guide till en giftfriare vardag: http://varautanfara.se www.lund.se/medborgare/bygga-bo--miljo/klimat-hallbarhetoch-miljo/miljosmart-kommun/lundaeko-ii/ http://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-ochpress/nyhetsarkiv/2014/augusti/nya-allmanna-rad-omstadning-i-skola-och-forskola/ 14

6. Kontaktpersoner i Lunds kommun Anna-Karin Poussart, Miljöstrateg kommunkontoret Lunds kommun anna-karin.poussart@lund.se, tel. 046-3594237 Lina Hällström, Naturskolan i Lund lina.hallstrom@lund.se, tel. 046-35 70 60 Johan Blom, Miljöförvaltningen Lunds kommun johan.blom@lund.se Upphandlingsenheten kommunkontoret Lunds kommun upphandling@lund.se 15

7. Ordlista Med miljö- och hälsofarliga ämnen menas enligt LundaEko II: utfasningsämnen, prioriterade riskminskningsämnen, SVHC-ämnen och ämnen som finns uppförda på SINlistan som hormonstörande. Kemikalieinspektionen delar in kemiska ämnen i utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen utifrån ämnenas egenskaper. Utfasningsämnen är ämnen med egenskaper som till exempel cancerogena, mutagena eller reproduktionstoxiska. Prioriterade riskminskningsämnen har också allvarliga egenskaper, till exempel allergiframkallande. Bisfenol A Bisfenol A (BPA) används framför allt för att tillverka polykarbonat- och epoxiplaster. Polykarbonatplast används bland annat i CD- och DVD-skivor och tandfyllningsmaterial. Det kan också användas i plastflaskor och matlådor. Epoxiplast kan användas i elektronik, byggmaterial, i lim, som skyddande lack i konserv- och läskburkar samt vid renovering av vatten- och avloppsrör. Bisfenol A finns också i termopapper som används till kvitton och biljetter. Bisfenol A är ett hormonstörande ämne som påträffas i nästan alla urin- och blodprover från människor. C E-märkning Genom att CE-märka en vara deklarerar tillverkaren, på eget ansvar, att produkten uppfyller EUs lagstiftning för just den produktkategorin. CMR-ämnen Kemiska ämnen med cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska egenskaper. Flamskyddsmedel Flamskyddsmedel används för att göra ett material mindre lättantändligt. Exempel på produkter som kan innehålla flamskyddsmedel är textilier, möbler, skyddskläder, gummikablar, isoleringsmaterial och elektronisk utrustning. Flamskyddsmedel kan vara miljö- och hälsofarliga. Vissa av dem är svårnedbrytbara och ansamlas i organismer. En del av dem är även misstänkta för att vara hormonstörande. Vanligast är dessa egenskaper bland bromerade flamskyddsmedel. Ftalater Ftalater är en grupp ämnen som används för att göra plaster och gummi mjuka och smidiga. De används i flera sorters produkter, till exempel plastgolv, vävplast, plasttryck på kläder. Det kan också Ftalater kan läcka från varan och tas upp av kroppen genom huden eller födan. Man har kunnat uppmäta förhöjda halter i blod, urin och bröstmjölk hos människor. Flera av de ftalater som används har visat sig vara hormonstörande. 16

Hormonstörande Hormonstörande ämnen är sådana ämnen som är främmande för kroppen och kan störa kroppens eget hormonsystem. Många viktiga processer i kroppen styrs av hormoner som verkar vid mycket låga halter i kroppen. Ämnena kan exempelvis orsaka cancer eller påverka ämnesomsättningen och förmågan att få barn. Högfluorerade ämnen (PFOS, PFOA, PFAS) Högfluorerade ämnen kan finnas i impregnerade textilier, impregnerat papper, rengöringsmedel och brandsläckningsskum. Ämnena finns även i produkter som används i verkstads- och elektronikindustrin. De högfluorerade ämnena används eftersom de har förmåga att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor. De används i låga halter i många produkter. De högfluorerade ämnena är en grupp mycket stabila ämnen. En del bryts ned mycket långsamt eller inte alls i naturen, medan andra omvandlas till persistenta ämnen. Många av dem är bioackumulerande, dvs. de ansamlas i levande organismer. Kemikalier/Kemisk produkt Ett kemiskt ämne eller en blandning av kemiska ämnen som inte är en vara, se vara. Till denna kategori hör exempelvis rengöringsmedel, färg och kritor. Mjukgörare En mjukgörare är en tillsats till en polymer som gör en plast mjukare, genom att öka dess plasticitet eller öka dess fluiditet, det vill säga minska viskositeten. Vanliga mjukgörare är ftalater, som ofta används för att mjukgöra PVC-plast. Nanopartiklar Nanopartiklar är ett samlingsnamn för mycket små partiklar, som är mindre än 100 nanometer i diameter. Nanopartiklar kan på grund av att de är så små få helt andra egenskaper än samma ämne i normalstorlek, och kan därför bete sig på helt andra sätt i våra kroppar. Polycykliska aromatiska kolväten PAH Högaromatiska oljor innehåller polycykliska aromatiska kolväten, PAH. Det är en stor grupp av föreningar och många har hälso- och miljöskadliga effekter. De flesta PAH som ingår i oljan är långlivade, bioackumulerande och cancerframkallande. Högaromatiska oljor används bland annat som mjukgörare i gummi. SIN (Substitute It Now) -listan är en förteckning över särskilt farliga ämnen som är utvalda utifrån kriterierna för särskilt farliga ämnen (SVHC) i den europeiska lagstiftningen REACH. SIN-listan innehåller (2014) 47 hormonstörande ämnen. Bakom listan står det Internationella Kemikaliesekretariatet, ChemSec. 17

SVHC (Substances of Very High Concern) är ämnen upptagna på kandidatförteckningen som är del av EU:s gemensamma kemikalielagstiftning REACH (Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals). Tungmetaller Ofta används termen tungmetaller i betydelsen tunga och särskilt miljöfarliga metaller. De mest kända är bly, kvicksilver, uran och kadmium, men även krom, kobolt, nickel, koppar, zink, arsenik, selen, silver med flera räknas som tungmetaller. De kan förekomma i oäkta smycken, lågenergilampor, elektronik och varor av PVC. Gemensamt för tungmetaller är att de är grundämnen som är naturligt förekommande och som inte bryts ner. Problem uppkommer eftersom de på grund av mänsklig påverkan förekommer i högre halter än vad mikroorganismer, växter, djur och människor är anpassade för. Exempel på hälsoeffekter som kan orsakas av tungmetaller är benskörhet, cancer, diabetes, hjärt- & kärlsjukdomar samt skadlig inverkan på nervsystemets utveckling och funktion. 18