2 2012 Läs mer på www.sveaskog.se skog åt alla Nu kan alla bli skogsägare. Nya regler gör att privatpersoner kan köpa skog av Sveaskog, oavsett var i landet man bor. För Åsa Fjällström har skogen gjort det möjligt att bo kvar i glesbygd. tema, sidorna 16 19 marknad Växtplats Kina Kina är idag världens tredje största importör av svensk pappersmassa. Och landets betydelse för den svenska skogsnäringen är därmed stor. Sidan 6 jakt & fiske Koll på vattnen Det finns cirka 5 000 sjöar, tjärnar och vattendrag på Sveaskogs marker. Vatten som genom en omfattande kartläggning ska bli tillgängliga för fler. Sidan 12 teknik Mästarmaskiner För att ligga i teknisk framkant köper Sveaskog in maskiner för upp till 70 miljoner kronor varje år. Ett flertal av värstingen Eco Log 560 utgör en del i satsningen. Sidan 14
Nr 2 2012 Samarbete för ökad lönsamhet D en hårda internationella konkurrens som svensk skogs- och träindustri har kräver innovation och effektivisering. Sveaskog bidrar till industrins framgång genom att i hela kedjan anpassa leveranserna till kundernas behov. Det gäller både dimensioner och kvalitet på virket samt tid, precision och pris för leveranserna. Två områden som är avgörande för att bevara skogsbranschens lönsamhet och konkurrenskraft är ökad produktivitet i skogsbruket och effektivare logistik. Jag välkomnar ett brett branschsamarbete i de frågorna. Vi behöver en kontinuerlig utveckling av teknik och metoder för att öka produktiviteten i skogsbruket och klara stigande kostnader för löner, diesel med mera. Men utvecklingen går inte LÅF behandlar norra och södra Sverige olika. tillräckligt snabbt idag. Därför arbetar Sveaskog och den övriga branschen för en gemensam satsning på produktivitet. Skogforsk ska leda programmet som omfattar 100 miljoner kronor över fem år. Att vi samverkar i teknikutveckling är naturligt. Skogsbruket är en alltför begränsad sektor för att de stora maskintillverkarna ska driva arbetet själva. Avverkning pågår! 10 20 En måttstock. 26 Skogsköpare. 32 18 Jag nämnde effektivare logistik som ett annat område. Varför samarbeta här? Jo, Sverige är ett avlångt land, långt upp i norr. Större delen av våra förädlade produkter från skogs- och träindustrin levereras till Europa, Nordafrika och andra avlägsna marknader. Där konkurrerar vi med produkter från andra länder som ofta har sämre kvalitet, men pris fördelar till följd av lägre transportkostnader. Vi har mycket att vinna på att samverka om logistik och infrastruktur. Det ska inte ske i strid med konkurrenslagstiftningen. Men det kan knappast vara med logotypen på virkesbilar eller med egna omlastningsterminaler som vi konkurrerar med varandra. Däremot är det uppenbart att ineffektiv logistik försämrar konkurrenskraften för svensk skogsindustri. När varje bolag har egna bilar som kör förbi virkestravar och industrier förlorar vi värde på skogsråvaran, effektivitet i kedjan och miljöprestanda. Med denna utgångspunkt har jag väckt frågan om hur vi kan samverka. Avslutningsvis vill jag lyfta en fråga som ingen talar om, trots att den påverkar svenska skogsbrukets lönsamhet: föreskrifterna till lagen om lägsta ålder för föryngringsavverkning (LÅF). Enligt dessa behandlas norra och södra Sverige olika. Den lägsta tillåtna åldern för föryngringsavverkning vid ett givet ståndortsindex är lika i hela södra Sverige, men i vissa län i norra Sverige krävs vid motsvarande ståndortsindex en högre ålder för föryngringsavverkning. Rimliga motiv till den skillnaden finns inte, såvitt jag förstår. Dessutom bör det vara storleken på ett träd som avgör om det är moget för avverkning inte antalet årsringar. Så är det i Finland där de har en urkopplingsregel som möjliggör föryngringsavverkning tidigare än vad LÅF anger om träden är nog grova. Jag föreslår att vi överväger en liknande regel i Sverige och ser nyfiket fram emot att höra hur Skogsstyrelsen, forskare och övriga skogsägare ser på detta förslag. per-olof wedin, vd för Sveaskog Stormarbete. våren är här! Aprilväder ute och deklarationsdags inne. För dig som har skog att deklarera har vi en unik tolv sidig bilaga, som enkelt laddas ner på www.sveaskog.se/ deklarera. För dig som inte har skog att deklarera i år, kanske det är dags nästa år? Nu är det möjligt för alla privatpersoner att köpa skog av Sveaskog. Hur det går till, kan du läsa om i vår fastighetsspecial på sidorna 16 19. Med våren följer även en chans att uppleva spännande fågelliv. Vi har på sidan 30 samlat prylarna som gör skådningen smidig, Redaktionen Forum Sveaskog ges ut av Sveaskog fem gånger per år. Tf chefredaktör: Caroline Wejstorp, caroline.wejstorp@sveaskog.se. Ansvarig utgivare: Linda Andersson, linda.andersson@sveaskog.se. prenumeration Hyr en sjö. Har du synpunkter eller vill prenumerera på Forum Sveaskog, mejla till redaktionen, forum@sveaskog.se, eller ring Sveaskogs kundcenter på tel: 0771-787 100. Forest Stewardship Council, FSC, en symbol för ett ansvarsfullt skogsbruk. Märket finns på bland annat byggmaterial, möbler och grillkol. 12 oavsett du är nybörjare eller proffs. Inspireras också på sidan 32 av ornitologen tillika Sveaskogs skogschef, Herman Sundqvist. I övrigt riktar vi blicken mot Kina på sidorna 6 9, och skärskådar marknaden för pappersmassa där. Vi har också träffat Billerud som har verksamhet i Shanghai. Slutligen tittar vi, på sidorna 21 23, tillbaka på de brutala vinterstormar som drog över landet tidigare i år. Nästa nummer av Forum Sveaskog kommer innan midsommar. Till dess ut och njut! Produktion: OTW Communication, www.otw.se, tel: 08 50 55 62 00. Redaktör: Katarina Sjöström, katarina.sjostrom@otw.se. Grafisk form: Sanna Norlin, sanna.norlin@otw.se. Omslagsbild: Paulina Holmgren. Repro: Done. Tryck: Edita, Västerås. ISSN: 1653 9192. annonsering Skärskådat. Vårsol, deklaration och så Kina på det Du vet väl om att du även kan följa oss facebook? Tveka inte att besöka oss på www.facebook.se/sveaskog, redan idag! Vill du annonsera i Forum Sveaskog, kontakta Adviser AB, tel: 08 55 15 14 80, info@adviser.se, www.adviser.se. Caroline Wejstorp Tf ansvarig extern information, Sveaskog. 2 forum sveaskog 2 2012w
30 år i Svenska skogsbrukets tjänst! Det firar vi med 24 månaders garanti (Gäller Kesla producerade delar, ej slitdelar) Patu skogsvagnar & kranar för effektiv transport av virket med traktor. Mer än 30 kombinationer för att passa dina behov Med Patu stegmatare kapar, kvistar och lägger du upp virket snabbt och effektivt Keslas flishugg för effektiv flisning. Finns i två storlekar C645 och C1060 Ryhovsgatan 2, 553 03 Jönköping Tfn. 036-32 73 30 rosenqvistmaskin.se 5 2011 forum sveaskog 3
aktuellt Sveaskog delar ut rekordbelopp Vid Sveaskogs årsstämma den 26 april delar Sveaskog ut 4 473 miljoner kronor till ägaren. Sveaskog är ett välskött företag med en stark finansiell ställning. Till årsstämman 2012 föreslår styrelsen en utdelning om drygt 4,4 miljarder kronor. Det är den största utdelningen under företagets historia och ett sätt att anpassa kapitalstrukturen till företagets ekonomiska mål, säger Sveaskogs styrelseordförande Göran Persson. Den sammantagna utdelningen för 2011 motsvarar 37,79 kronor per aktie. Sveaskogs soliditet för 2011 uppgick till 54 procent och det nya soliditetsmål som ägaren beslutade i april 2011 ligger mellan 35 till 40 procent. Enligt gällande ekonomiska mål ska Sveaskogs utdelning enligt utdelningsmålet långsiktigt motsvara minst 60 procent av resultatet efter skatt. Ny handelsplats för biobränsle Köpare och säljare av biobränsle har nu möjlighet att hitta nya affärsmöjligheter över webben genom den nya handelsplatsen Energy Biofuel Exchange, EBX. Bakom satsningen står företaget Enbio från Norrköping. Användarna av EBX får tillgång till uppdaterade priser på olika typer av biobränsle, nya affärskontakter och möjlighet till förkortade transporter. EBX planeras på sikt att även lanseras i andra länder. Mobil guide till viltet Vem har gått framför dig i skogen? Med Svenska Jägareförbundets kostnadsfria app, som finns för både Iphone och Android, får du snabbt besked om vilka djur som finns där du är genom spår, läte och hur de ser ut. Förhoppningen är att viltappen ska öka intresset för djur och natur. En funktion finns också för att själv spara upplevelser i form av anteckningar, ljud och bild. Ladda ner deklarationsbilaga! Sveaskog har tagit fram en bilaga för dig som har skog att deklarera. Allt du behöver göra är att gå in på Sveaskogs hemsida och ladda ner den som pdf. Självklart utan kostnad! WEBB Här hittar du bilagan: www.sveaskog.se/deklarera ekoparkerna är Sveaskogs ekologiska flaggskepp och präglas av höga naturvärden. Sveaskog har 36 ekoparker runt om i landet som sköts enligt särskilda skötselplaner. Minst hälften av skogen i ekoparkerna är undantagna från skogsbruk. På bilden: Vattendrag i Ekopark Forsmark, Sveaskogs trettionde ekopark. Kalk i backen ger rik flora Kontrasterna är många i Ekopark Forsmark som snart invigs som Sveaskogs trettionde ekopark. Här finns en stor variation av naturtyper och en ovanligt rik biologisk mångfald tack vare kalkrik mark. Granne med ekoparken blir slutförvaringen av svenskt kärnbränsle. Den 14 juni invigs Ekopark Forsmark, som är ett 2900 hektar stort område i Östhammars kommun. Här finns kalkrika barrskogar, sumpskogar, lövskogar och rikkärr som använts som slåtter- och betesmark. Det som sticker ut är att det finns så mycket kalk i marken. Med det följer en stor växlig artrikedom med bland annat många orkidéer, säger Rune Andersson, naturvårdsspecialist på Sveaskog. Rikt fågelliv I ekoparken finns fina vatten i form av klarvattensjöar, vassområden och åar med strandskogar. Det gör att uttern trivs. Den varierade naturen skapar också ett rikt fågelliv, både vad gäller sjöfåglar och rovfåglar. Bland karaktärsfåglarna för området finns mindre hackspett och lärkfalk, berättar Rune Andersson. Rune Andersson, naturvårdsspecialist på Sveaskog. Ekoparken har en spännande historia eftersom området tillhört det gamla vallonbruket Forsmark. Nu fortsätter den industriella kopplingen med kärnkraftverket i Forsmark och att Svensk Kärnbränslehantering, SKB, har valt ut området för slutförvaring av Sveriges använda kärnbränsle. SKB har köpt loss mark från Sveaskog för slutförvaringen som på 500 meters djup blir granne med ekoparken. Det här påverkar inte naturvärdena i ekoparken eller vår skötsel. Vi har ett bra samarbete med SKB, förklarar Rune Andersson. NILS SUNDSTRÖM Fakta Fler nya ekoparker Ekopark Tranuberg Drygt 6 000 hektar stort område i nordvästra Dalarna, väster om Idre. Vackert, delvis otillgängligt område med gamla tallskogar och värdefulla miljöer kring åarna Guttån och Sörälven, som har fina bestånd av öring. Invigs 27 september. Ekopark Tjadnes-Nimtek Sveaskogs största ekopark, över 20 000 hektar, öster om Arjeplog i Norrbotten. Sammanhängande granurskogar och åsar med femhundraåriga tallar. Stor artrikedom av växter och djur. Här finns kungsörn, järv och lo. Invigs 4 oktober. foto: ingrid thomasson pressröster Skogen är ett flitigt omskrivet ämne i svenska medier. Här är ett axplock från de senaste veckorna. Mest pengar till reservat i Norrbotten Naturvårdsverket har avsatt 580 miljoner kronor för bildande av naturreservat under 2012. Mest pengar går till Norrbotten. Pengarna ska användas till inköp av mark och intrångsersättningar. Summan fördelas mellan landets 21 länsstyrelser. Norrbotten får mest pengar (70 miljoner kronor) och sedan följer Västra Götaland och Dalarna med 65 respektive 45 miljoner kronor. På fjärde plats kommer Stockholms län med 40 miljoner kronor strax före Värmland och Västerbotten med 35 miljoner. (Skogsland) Trä mest använda stommaterialet i nya hus Industriellt träbyggande har under de senaste tio åren gjort att träbyggande fått ett rejält uppsving. Över hälften av alla nybyggda bostäder är i dag uppförda med trästomme, vilket gör trä till det vanligaste stommaterialet vid nybyggande i Sverige. När det gäller småhus/enfamiljshus är över 90 procent byggda med trästomme. Motsvarande siffra för flervåningshus är drygt 15 procent. Ökningen av andelen flervåningshus som byggs med trästomme har ökat från 1 procent år 2000 till dagens 15 procent. (Skogsaktuellt) 4 Forum Sveaskog 2 2012
FASTIGHETSFÖRMEDLING LRF Konsult är Sveriges ledande mäklare av jord- och skogsfastigheter www.lrfkonsult.se LRF Konsult är Sveriges största rådgivnings- och redovisningsföretag med fler än 1 500 medarbetare. Våra specialister och rådgivare inom ekonomi, juridik, affärsrådgivning och fastighetsförmedling finns på över 135 orter över hela landet.
marknad Mittens rike i centrum på pappret 2000 40 000 ton 2011 262 000 ton [sex gånger mer] Den svenska massaexporten till Kina har mer än sexdubblats de senaste tio åren. Ändå står svensk massa bara för cirka 2 procent av Kinas massaimport. Totalt importerade Kina 13 miljoner ton massa 2011 till ett värde av cirka 9 miljarder dollar, enligt analysföretaget WRI. Högtryck i kinesiska hamnar. skogsnäringen i siffror avverkningsanmälningar feb 2012 Tusen hektar 30 25 20 15 10 5 jan feb mars apr maj jun jul aug sept okt nov dec = 2009 = 2010 = 2011 = 2012K källa: Skogsstyrelsen Den anmälda avverkningsarealen ökade med drygt 14 procent till 14 255 hektar under februari 2012, jämfört med februari 2011. Den anmälda avverkningsarealen ökade i samtliga landsdelar förutom i norra Norrland. Under januari-februari ökade den anmälda avverkningsarealen med 20 procent jämfört med samma period förra året. Kinas betydelse för svensk skogsindustri ökar. Massaexporten har sexdubblats på tio år och Kina är nu det tredje största köparlandet av svensk pappersmassa. De närmaste åren väntas en något lägre ökningstakt. Kina är sedan några år världens största pappersproducent. De egna råvarorna räcker inte till på långa vägar och därför krävs en omfattande import av både färdig pappersmassa och råvara i form av flis och returpapper. Som världens största importör av massa och returpapper och världens näst största importör av flis påverkar Kina både handelsströmmar och prisnivåer. Men efterfrågan är ryckig. När Kina köper blir det ett sug på marknaden och priserna trycks uppåt. Sedan kan Kina nästan helt försvinna från marknaden ett par månader när de fyllt sina lager. Det skiljer Kina från andra aktörer, säger Håkan Ekström, vd för analysföretaget Wood Resources International LLC med säte i Seattle. Viktigt sälja till Kina Generellt sett köper de kinesiska företagen alltid råvara där den är som billigast. Kina eftersträvar därmed inte samma långsiktighet eller lojalitet som många andra importörer, enligt Håkan Ekström. Som massabolag skulle jag inte vilja ha min största försäljning till Kina, men Kina är definitivt en viktig marknad att sälja till. Allra bäst är att exportera någon specialmassa som man kan få mer betalt för, säger Håkan Ekström. Kinas dominerande ställning inom papperssektorn har gått rasande snabbt. För tio år sedan exporterade Kina flis till exempelvis Japan, eftersom den egna massa- och pappersproduktionen var begränsad. Idag är Kina den näst största importören av flis i världen efter Japan. Kina Håkan Ekström, vd för analysföretaget Wood Resources International LLC. Fakta Kina satsar på plantager För att komplettera importen av fiberråvara satsar Kina på egna skogsplantager. I norr växer exempelvis gran, tall, björk och poppel. I söder finns bland annat bambu och eucalyptus. Kina använder även massa som tillverkas av inhemsk halm, bagasse med mera. köper främst lövflis och relativt lokalt från Malaysia, Thailand, Vietnam, samt en del från Chile och Australien, säger Håkan Ekström. Råvara från inhemska plantager Kina satsar på stora massabruk nära hamnar. Den långsiktiga planen är att fortsätta importera stora volymer, men råvarubehovet kommer framöver även till viss del att kunna kompletteras med inhemsk råvara från plantager. Sammantaget kan vi räkna med att Kina kommer att öka sin import av träråvara, men ökningen kommer procentuellt sett inte att vara lika exceptionell som de senaste fem åren, siar Håkan Ekström. För svensk skogsindustri i sin helhet är Kina ännu en liten marknad, även om enskilda bruk har en betydande export dit av framför allt massa. Under 2011 gick åtta procent av den svenska massaexporten till Kina räknat i volym. Motsvarande siffra för pappersexporten var tre procent med kartong som den dominerande produkten, säger Marianne Svensén, bransch ekonom på Skogsindustrierna. Kanada goes Kina Den snabba utbyggnaden av pappersproduktionen i Kina är delvis en följd av Kinas omfattande export av olika varor som behöver förpackningar. Ökat välstånd i Kina pressar också upp det inhemska behovet av hushållsförpackningar och hygienpapper. Trots Kinas växande konsumtion av papper är produktionen av papper ännu större. Därför är Kina nettoexportör av pap- per sedan några år tillbaka. Exporten domineras av bestruket tryckpapper, säger Marianne Svensén. Kinas enorma behov av råvara märks även inom världshandeln av rundvirke, sågade trävaror och plywood. Det har fått den kanadensiska skogsindustrin att rikta säljfokus mot Kina för att kompensera den minskade exporten till USA. Kanadensiska aktörer har lobbat hårt för att Kina ska bygga mer i trä, vilket börjar ge resultat. Efterfrågan drivs av rika kineser som vill bo i hus som liknar bostäder i västvärlden, plus västerlänningar som är verksamma i Kina. En majoritet av det virke som importeras till Kina är lågkvalitativt och används för betongfundament och liknande. Men en allt större andel är av bättre kvalitet som är synligt i hus i form av golv, fönster och även möbler av barrvirke, säger Håkan Ekström. Knappt en procent av svensk trävaruexport går idag till Kina. Håkan Ekström ser goda möjligheter att öka den andelen: Till exempel är importpriser på sågat virke från Nya Zeeland idag högre än genomsnittsvärdet på svenskt virke som importeras till Kina. Även Finland och Tyskland har kommit längre i exporten av sågade produkter. Det handlar inte om att slå ut volymer som redan går dit, utan om att ta marknadsandelar i ökningen. Kina behöver enorma mängder trä i olika former fram över, säger Håkan Ekström. Undviker fallgropar För att utveckla sina affärer med Kina kan företag få hjälp av Sweden China Trade Council, som är en fristående ekonomisk förening som fungerar som nätverk för företag som gör affärer med och i Kina. Exportrådet är en viktig samarbetspartner. Via oss kan medlemmarna få ta del av andras erfarenheter, som i sin tur leder till att man inte behöver falla i de fallgropar som finns. Det krävs både tålamod och att man gör sin hemläxa innan man ger sin in på den kinesiska marknaden, säger Elisabet Söderström, vd för Sweden-China Trade Council. Föreningen har 220 medlemmar, men bara ett fåtal inom skogs industrin. Totalt finns cirka 650 svenska företag i Kina. Intresset för att etablera sig i Kina växer stadigt och blir allt bredare inom olika branscher i takt med den snabba ekonomiska utvecklingen där, konstaterar Elisabet Söderström. NILS SUNDSTRÖM 300 250 200 150 100 50 TUseNTaL ToN Massa 2008 2009 2010 2011 Plantage med bambu. PaPPeR Svensk export till Kina Sverige är en förhållandevis liten råvaruleverantör till pappersjätten Kina. Returpapper - från bland annat USA - är den dominerande råvaran i kinesisk papperstillverkning. KäLLA: SkogSIndUStRIerna Trävaror februari 2012 Prisindex, basår 2000 = 100 160 140 120 100 80 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: SCB Exportpriset för sågade och hyvlade trävaror, gran och tall, var 5,5 procent lägre i februari 2012 jämfört med februari 2011. trädbränsle kvartal 4, 2011 SEK per MWh 300 275 250 225 200 175 = Briketter och pellets = Skogsflis 150 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: SCB och Energimyndigheten Värmeverkens genomsnittliga inköpskostnad för förädlade trädbränslen (briketter och pellets) under det fjärde kvartalet 2011 var 302 kronor/ MWh. Det var cirka 5 procent lägre än under föregående kvartal. Priset för skogsflis till värmeverken låg på 215 kronor/mwh under det fjärde kvartalet, vilket var en marginell minskning jämfört med föregående kvartal. pappersmassa februari 2012 USD per ton 1000 900 800 700 600 feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec jan feb Källa: FoeX. PIX index är varumärkesskyddat. Kommersiellt utnyttjande kräver tillstånd av FoeX Indexes AB. Prisutvecklingen i Europa enligt PIX index. = långfibermassa = kortfibermassa 6 Forum Sveaskog 2 2012 forum sveaskog 2 2012 7
kund foto: billerud I dagsläget används cirka 15 procent av allt papper som produceras i världen i Kina. Den kinesiska konsumtionen ökar, och i takt med det växer även svensk pappersexport. Det var i Kina man först lärde sig att tillverka papper. Men tiderna förändras. Numera är det länder i väst som exporterar papper och massa till Kina. För svenska Billerud har den kinesiska marknaden successivt ökat i betydelse. Redan 2004 öppnade företaget ett representationskontor i Kina. På plats i Shanghai K ina anses idag vara en av världens snabbast växande massa- och pappersmarknader, och 2011 var exporten Marknaden i Kina kan av papper och massa från Sverige till Kina ungefär 682 000 ton. Det hjälpa oss utgör visserligen bara en liten del av den totala svenska exporten av papper och att hitta en massa, som för närvarande uppgår till balans över omkring tretton miljoner ton. Men i takt med att den kinesiska konsumtionen av papper ökar, växer också konjunkturcyklerna. den svenska exporten till Kina. Redan idag konsumeras omkring 15 procent av allt papper som produceras i världen i Kina. Vi måste vara på plats Svenska Billerud, som i sina fyra massaoch pappersbruk tillverkar framför allt förpackningspapper, har varit verksamma på den kinesiska marknaden i cirka 30 år. Affärerna gick till en början i många led, från svenska handelshus till kinesiska handelshus till lokala affärsmän till lagerhållare och slutligen till kund. Något samtal mellan producent och slutkund existerade inte. Nu är trenden den motsatta, säger Daniel Eriksson som sedan i mars 2007 ansvarar för Billeruds säljkontor i Shanghai. Idag måste vi vara på plats i Kina för att komma närmare våra kunder och ge dem den service de vill ha. Daniel Eriksson har arbetat med Billeruds kinesiska kunder i 14 år. De fem senaste åren har han varit bosatt i Kina. Hans erfarenhet är att skillnaden mot att arbeta i Sverige är mindre än man kan tro. Men det är viktigt att skapa sig kunskap och förståelse för varför människor här gör som de gör, säger han. Då kan man också hjälpa dem att få de produkter de har bäst användning för. Tillsammans med de övriga sex anställda på Billeruds kontor i Shanghai arbetar Daniel Eriksson med att förstärka och synliggöra Billeruds närvaro i Kina. Man arbetar med att få en helhetsbild av den kinesiska marknaden och med att bygga relationer med målet att hellre göra bra affärer än många affärer. Vi ser Kina som en intressant marknad som kan hjälpa oss att hitta en balans över konjunkturcyklerna, summerar Daniel Eriksson. Vanligt att spekulera i produkter En viktig produkt är pappersmassan från Billerud. I Kina är det stor efterfrågan på massa som tillverkas av långa fibrer från barråvara och som används för olika specialpapper som kräver hög styrka. Skog med sådana långa fiber saknas nästan helt i Kina vilket innebär att man måste importera antingen råvara eller pappersmassa tillverkad av långa fiber, Fakta Fakta om Billerud År 1883 byggdes en massafabrik på lantegendomen Billerud. Nya Billerud bildades 2001. Billerud har en omsättning på cirka nio miljarder svenska kronor. 2 300 anställda i 11 länder. En årskapacitet på 1,4 miljoner ton. Driver tre pappersbruk i Sverige: Karlsborg, Gruvön, Skärblacka och ett i England: Beetham. Har tio säljkontor som servar 1 100 kunder i 100 länder. något som naturligtvis gynnar en producent med Billeruds produktportfölj. Ändå kan tillgången på pappersmassa variera, av ett lite annorlunda skäl: Det finns de som köper upp pappersmassa när priserna är låga och lägger det i lager i väntan på att priserna ska gå upp, berättar Daniel Eriksson. Att spekulera i olika produkter är vanligare här än i Europa. Det finns, hävdar Daniel Eriksson, all anledning att vara optimist inför framtida möjligheter i Kina. Billerud är väl positionerat, med produkter som man i Kina inom överskådlig framtid inte själva kan producera. Och av den pappersmassa som köps till- på export. Daniel Eriksson ansvarar sedan i mars 2007 för Billeruds säljkontor i Shanghai. Här, på den kinesiska marknaden finns det all anledning att vara optimist, menar han. verkas förpackningspapper för produkter som går på export till Europa, vilket i sin tur innebär att tomma containrar till konkurrenskraftiga priser kan användas av Billerud, med flera företag, för nya leveranser till Kina. En betydande del av den skogsråvara som Billerud konsumerar har Sveaskog som leverantör. Håkan Broman, som är kund- Fakta Papprets historia i korthet Mycket papper har tillverkats sedan år 105 e.kr. då Ts ai Lun skriver en rapport till den kinesiske kejsaren där han berättar hur man tillverkar papper av hampa, gamla tygrester och fisknät. ansvarig, berättar att Billerud är en av Sveaskogs största kunder som varje år köper närmare en miljon kubikmeter massaved. Som stor skogsägare och leverantör till Billerud utgör vi första länken i värdekedjan, säger han. Att de positionerar sig på de stora tillväxtmarknaderna ser vi som mycket positivt för framtiden. I Europa startas de första pappersbruken under 1200-talet i Italien och Spanien. Och i Sverige grundas 1570 ett första pappersbruk vid Knutstorps gods i Skåne. Numera är pappersbruken i MATS WIGARDT Sverige, med sin unika råvara, världsledande tillverkare av papper och pappersmassa. En allt större del av den tillverkade volymen hittar också tillbaka till papprets ursprungsland. Två nya virkesköpare Anders Rydell (vänster) är ny virkesköpare i Vimmerbyområdet i Götaland, och Olof Liedberg (höger) är ny virkesköpare i ett nytt område i Götaland i trakterna kring Jönköping. Anders gick ut skogsbruksskolan för 23 år sedan och började då som huggare. Han har på senare år drivit eget och sysslat med röjningar, varit maskinentreprenör och jobbat med planeringar. Olof är skogsmästare och har arbetat med virkesköp i tio år. Han kommer närmast från Holmen, där han varit köpare. Innan dess var han köpare på Weda Skog. Sveaskog på Nolia i Piteå Sveaskog kommer att vara på plats under Nolia Jord & Skog som äger rum i Piteå den 10-12 maj. Monternumret är 1053. Vi ser mässan som ett utmärkt tillfälle att både träffa våra virkesleverantörer och även de skogsägare som vi ännu inte gjort affärer med, säger Helena Delborn, marknadskommunikatör på Sveaskog. Hallå där Leif Lyckebäck, innovatören bakom det miljövänliga och mekaniska snytbaggeskyddet MultiPro, som Sveaskog köpt rättigheterna till. Vad händer i projektet i vår? Vi producerar små volymer av MultiPro-skyddade plantor till Svenska Skogsplantors anläggning i Kolleberga. Nästa steg är anpassning för kommersiell tillverkning för nästa vår. Vad betyder MultiPro för skogsbruket? Sveaskog satsar sedan tidigare på Conniflex som miljövänligt snytbaggeskydd för täckrotsplantor. Genom MultiPro får även större plantor barrots- och T-plusplantor ett mekaniskt skydd vi kan bedriva ett helt giftfritt skogsbruk. Sveaskogs målsättning är att tillhandahålla MultiPro för hela skogsbruket. Hur fungerar det nya skyddet? Vi applicerar en 25 centimeter lång fiberbaserad hylsa runt plantan. Den hindrar snytbaggen från att ta sig upp. Appliceringen utförs i plantskolan och går snabbt, eftersom de här plantorna ändå måste hanteras var för sig och manuellt. Hylsan är nedbrytbar och skyddar effektivt i två år. Sveriges Lantbruksuniversitet utvärderar kontinuerligt skyddseffekten. Hur kom du på idén till skyddet? Jag är jägmästare och har jobbat inom bland annat skogsföryngring och affärsutveckling. 2007 började jag titta på ett kostnadseffektivt sätt att göra ett mekaniskt skydd. Nyckeln är att hylsan är ljus så att snytbaggen inte vågar exponera sig. Det är samma princip som när man markbereder och friläggar ljus mineraljord, som snytbaggen drar sig för att springa över. NILS SUNDSTRÖm 8 Forum Sveaskog 2 2012 forum sveaskog 2 2012 9
skogsbruk Mer sågbart timmer höjer skogens värde För tio år sedan innehöll massaved från Sveaskogs avverkningar i Götaland betydligt mer sågbart virke än idag. Med hjälp av planering, samarbete och ny teknik har projektet Mesta Möjliga Sågbart inneburit ökade intäkter för skogsägaren. M ed målet att bli den bästa virkesleverantören har Sveaskog länge gått i bräschen för ett innovativt skogsbruk, med ny teknik och många nya idéer. Vi strävar efter att bli bäst i klassen, och till vår hjälp för att höja värdet på skogsråvaran har vi en innehållsrik verktygs låda, säger fältköpsledare Thomas Höök. Merparten av Sveaskogs virkesköp är avverkningsuppdrag. Det innebär att Sveaskog ser till att virket avverkas på ett sätt som gör att både köpare och säljare blir nöjda. Och det är många personer inblandade i en avverkning, från planering till utkört och sorterat virke. Att alla då drar åt samma håll är en förutsättning för ett lyckat resultat. Kvalitetssäkrade skördare Men utan smidiga och flexibla tekniska lösningar, med datorer som kan tala med varandra och maskinförare med förståelse för hela arbetsprocessen, från stående träd till sönderdelade produkter, får industrin inte det virke man vill ha. Ett sätt att hålla tekniken i trim är med hjälp av de produktionstekniker som regelbundet besöker maskinlagen för att se till att allt fungerar. Ett annat sätt är att kvalitetssäkra Sveaskogs alla skördare. Vi ska se till att mätresultaten i skördaren stämmer överens med verkligheten. Därför kalibreras skördardatorn genom manuella kontrollmätningar av både längd och diameter, säger Thomas Höök. När virket sedan väl ligger på marken ska det köras från hygge till väg och sorteras. Skördarföraren märker timret enligt ett färgsystem för att underlätta när virket Thomas Höök. Vi strävar efter att bli bäst i klassen. skotas ut och läggs upp i vältor. Men det förekommer olika uppfattningar huruvida en stock kan sågas eller ska klassas som massaved, konstaterar Thomas Höök. Därför måste ibland även tycke och smak kalibreras. Bengt Börjesson är marknadsansvarig på Sveaskog i Götaland. Han konstaterar att det går att höja värdet på skogen på olika sätt. En metod kan vara att helt enkelt ta fram de produkter som ger bäst utbyte av trädet och inte i onödan aptera massaved istället för sågtimmer som det är stor skillnad i värde mellan. Eftersom det i Bengt Börjessons del av Sverige finns flera sågverk som frågar efter klent virke drog han för tiotalet år sedan igång projektet Mesta Möjliga Sågbart. Vi började med att inventera virkestravarna och upptäckte att det i massavedshögarna fanns gott om virke som kunde sågas istället för att kokas, säger Bengt Börjesson. Och det handlade om stora volymer. Drygt en tredjedel av massaveden hade lika gärna kunnat gå till något sågverk, med gynnsamt resultat för både industri och markägare. Under flera år har sedan dess en kontrollant gjort regelbundna men oannonserade besök ute på avverkningsplatserna för att bedöma och mäta hur virket apterats och för att utveckla ett resonemang med maskinförarna, med påtagligt positivt resultat. Statistiken talar sitt tydliga språk, konstaterar Bengt Börjesson. Idag hittar vi bara knappa fem procent sågbart virke i massavedshögarna. Projektet gör stor nytta Sveaskogs kontrollant heter Lars-Göran Larsson. Han är numera pensionerad men fortsätter att regelbundet ta på sig stövlarna och avlägga besök ute i skogen. Han minns hur han tidigare kunde hitta enstaka objekt där en stor del av det virke som bedömts vara massaved mycket väl hade kunnat sorteras som sågtimmer. Idag, intygar han, ser det betydligt bättre ut. Projektet har gjort stor nytta. Bara det att vi kommer ut på avverkningsplatserna och pratar med maskinlagen gör skillnad. Idag är de bättre på att bedöma hur virket ska sorteras, säger Lars-Göran Larsson. MATS WIGARDT Fakta Sveaskogs virkesaffär Sveaskog säljer timmer, massaved och biobränsle. 13 procent av rundvirket på den svenska virkesmarknaden levereras av Sveaskog. Av det fördelar sig 38 procent på sågtimmer och 49 procent på massaved och flis. Sveaskog har cirka 70 sågtimmerkunder i Sverige och norra Europa. Lars-Göran Larsson är Sveaskogs kontrollant som granskar att inget sågtimmer klassas som massaved. Det ger ökade intäkter för skogsägaren. 10 Forum Sveaskog 2 2012 forum sveaskog 2 2012 11
jakt & fiske Malingsbo-Kloten är ett vildmarksliknade skogslandskap beläget mellan Västmanland, Dalarna och Örebro län. Här arrenderar Fiskeklubben Skogsöringen en skogstjärn. Men all fisk de fångar släpps tillbaka, för att den naturliga återväxten ska bibehållas. Kartläggning ska underlätta fisket 5 000 sjöar och andra vattendrag hamnar under lupp när Sveaskog under 2012 gör en stor inventering. Vi vill göra våra vatten tillgängliga så att fler kan få ta del av fiskeupplevelser på Sveaskogs marker, säger Anna Waxin, chef för enheten Naturupplevelser på Sveaskog. foto: Carl Johan Erikson Sveaskog är inte bara en stor skogsägare, utan det finns också cirka 5 000 sjöar, tjärnar och andra vattendrag på företagets marker. I vårt företag finns stor kunskap om många av dessa men det vi har saknat är en samlad bild, säger Anna Waxin. Under året görs därför en stor inventering av samtliga Sveaskogs vatten. Det är ett långsiktigt projekt där vi i första skedet ska dokumentera vad vi har. Sedan är tanken att gå vidare bland annat med olika typer av fiskevårdsinsatser. Syftet är att vi bättre ska utnyttja den fina resurs vi har, säger Anna Waxin. Allt fler arrenderar Det finns en stor och ökande efterfrågan på naturupplevelser av olika slag, från både svenska och utländska besökare. Många drömmer om ett eget fiskevatten eller att få fiska kräftor i en sjö. För Sveaskog finns en affärspotential. Hur kan vi bättre utnyttja våra vatten så att fler får tillgång till dem? Genom vår kartläggning hoppas vi kunna få underlag så att vi kan utveckla fisket. Att arrendera en egen sjö är populärt och en form som Anna Waxin tror kommer att öka ytterligare i framtiden. Det är ett bra koncept där vi kan få fiskeklubbar, privatpersoner eller företag att engagera sig i ett vatten med ett intresse, dels för fisket, dels för att förvalta och sköta om vattnet. Det leder till en god fiskevård som alla tjänar på. THOMAS EKENBERG Egen tjärn är guld värd Kompisgänget med intresse för flugfiske bildade en fiskeklubb och tog hand om arrendet av den lilla skogstjärnen. Här är naturupplevelserna viktigare än fisket. Vi är gäster här: fisken sköter sig bäst själv. Det är vår enkla filosofi, säger Magnus Karlsson, ordförande i fiskeklubben Skogsöringen. F iskeklubben Skogsöringen arrenderar sedan 2009 en skogstjärn på cirka åtta hektar i Malingsbo-Kloten, som är ett vildmarksliknade skogslandskap i gränslandet mellan Västmanland, Dalarna och Örebro län. Det är en pärla. Ett kuperat landskap med stora vildmarker och ändå är det nära till större städer, säger Magnus Karlsson, som är ordförande i föreningen. Fiskeklubben består av ett kompisgäng från Västerås och Köping som fiskat i området i ett tiotal år. Vi började fundera på om vi inte kunde arrendera tjärnen som vi har ett så stort Magnus Karlsson. All fisk vi fångar släpps tillbaka. hjärta för, och som verkligen har en unik potential med ett vilt öringsbestånd och fin bäckröding, berättar han. Magnus Karlsson och hans fiskekamrater kom så småningom överens med Sveaskog och arrenderar nu fiskevattnet för tredje året. Naturvård lika intressant som fisket Vi har ett stort naturvårdsintresse och vi vill värna de naturliga bestånden som finns i tjärnen och skapa förutsättningar för en naturlig återväxt. All fisk som vi fångar släpps tillbaka och vi försöker också med olika åtgärder återskapa fiskens naturliga miljö. Att släppa tillbaka fisken är en av de få regler som klubben satt upp och den tummas inte på. Annars är tanken att inte krångla till det utan att ge medlemmarna möjlighet att njuta av den fina miljön. Vissa av medlemmarna är mer inriktade på fisket medan andra tycker det är kul att även jobba med naturvårdande åtgärder. För egen del är naturvården minst lika intressant som själva fisket. Vi har med Sveaskogs hjälp fått lekgrus som vi placerat ut för att skapa höljor och förbättra lekbottnar. Vi har rensat utlopp och har sökt tillstånd att få kalka en av tillopps bäckarna för att höja ph-värdet och underlätta för öringen att leka, berättar Magnus Karlsson. Och åtgärderna har redan börjat ge goda resultat. Det är så tacksamt. Om man ger naturen en chans är fisken där på en gång. Det är kul att se att vaken har blivit fler och att de är närmare land. Även området runt tjärnen, som tidigare var ett put-and-take-fiske, har återställts. Det var ganska slitet på sina ställen, men nu börjar det växa igen och bli mer naturligt. Miljön är tjusningen Magnus Karlsson tycker att alla ideella timmar som föreningen lagt ner på tjärnen är väl värda mödan. Visst är det härligt att ha flugspöet laddat, men den stora tjusningen är ändå att bara få komma hit och vara i den här miljön, avslutar han. THOMAS EKENBERG fakta Fiske på Sveaskogs vatten Det finns cirka 1 700 fiskerättsupplåtelser på Sveaskogs mark till privatpersoner, fiskeklubbar, kompisgäng och andra sammanslutningar samt företagare inom naturturism. Den upplåtna fiskerätten kan omfatta bland annat handredskapsfiske, nätfiske och kräftfiske. I Sverigefiskekortet ingår över 800 vatten i 41 kommuner. I Malingsbo-Kloten finns ett dussin sjöar inom kronofisket och här säljs cirka 5 000 6 000 fiskekort varje år. WEBB Mer information hittar du på www.inatur.se 12 FORum SveaSKog 2 2012 FORum sveaskog 2 2012 13
teknik Nya maskiner för ökad effektivitet Sveaskog köper varje år in skogsmaskiner för cirka 50-70 miljoner kronor. En egen maskinpark är en bra förutsättning för att testa och utveckla ny teknik, säger Lennart Hult, inköps- och teknikansvarig på Sveaskog. Sveaskog använder ett antal olika maskinmärken för sina avverkningar i landet. Avgörande för maskinvalet är bland annat driftsäkerheten och närheten till serviceställen. Vad de olika maskinerna uträttar är ganska likt oavsett koncept, säger Lennart Hult. Ett märke har dock ökat kraftigt under senare år svenska Eco Log. Sveaskog köpte den första maskinen av märket 2008 och har idag 20 stycken. Förarna tycker att det är en bra maskin och att den är effektiv, framför allt i gallring, säger Lennart Hult och nämner också fördelar som kranstyrka, god sikt och maskinens nivellering att föraren alltid sitter plant. Sveaskogs avverkning utförs av dels egna maskinförare, dels entreprenörer. De egna maskinlagen som utgör cirka en tredjedel av kapaciteten är viktiga av flera anledningar. Med egna lag och egna maskiner får Sveaskog kontroll på avverkningskostnaderna och det ger även en fördel i dialogen med maskintillverkarna om vad som behöver utvecklas och förbättras. Personen i hytten ska trivas Med nya IT-system kan vi göra automatiska driftuppföljningar och därmed är det enkelt att se hur mycket maskinerna utnyttjas, när och varför de servas eller repareras, säger Lennart Hult. Den snabba digitala utvecklingen inom skogsbruket innebär att även skotarna nu har datorer. Detaljerade kartor visar varenda stock som har avverkats och var olika sortiment ligger inom avverkningsobjektet. Skotarna har stått för den största utvecklingen de senaste åren. Den tekniska utvecklingen gör att vi framöver sannolikt behöver förnya dem i samma tidsintervall som skördarna, säger Lennart Hult. Sveaskog använder idag en skördare i cirka 12 000 timmar, vilket innebär en livslängd på 4 till 6 år med tvåskift. Skotare används i 15 000 timmar, det vill säga mellan 5 och 7 år. Det som nu utvecklas är kranspetsstyrning, vilket är ett hjälpmedel för föraren att hantera kranen. Vi deltar också i projekt med målet att automatisera nivellering och dämpa hela skogsmaskinen för att minska vibrationerna. Det ger möjlighet att öka körhastigheten med skotare och därmed få ökad produktivitet, säger Lennart Hult. skogens konung. Sveaskog har köpt in ett flertal skördare av modellen Eco Log 560. Skördarna ökar produktiviteten i både gallringar och klenare slutavverkningar och förbättrar dessutom förarnas arbetsmiljö. Jag trivs bra med konceptet, säger maskinföraren Mia Karlsson. Lennart Hult. Förarna tycker att Eco Log är en bra maskin och att den är effektiv i gallring Han betonar dock att grunden i utvecklingsarbetet är att förbättra arbetsmiljön: Det viktigaste är att den som sitter i hytten trivs. Två maskiner i en Sveaskog har de senaste åren gått i bräschen när det gäller utveckling av teknik och arbetsmetoder för skogsbruket. Just nu genomför vi en utbildning för både egna förare och entreprenörer som omfattar planering, maskininställningar och effektivare körning med lägre dieselförbrukning som mål, säger Lennart Hult. För den tekniska utvecklingen samarbetar Sveaskog både med enskilda tillverkare och deltar i branschgemensamma projekt. fakta Så ser Sveaskogs maskinpark ut Sveaskog har 45 egna maskinlag och 120 entreprenörslag. Sveaskogs maskinlag förfogar över 92 moderna skogsmaskiner: skördare och skotare. Bland projekten med enskilda utvecklingsföretag finns satsningen på Flispac, en tillsats till skördare som flisar grenar och toppar och automatiskt tillverkar flisstockar. Inom branschgemensamma projekt satsas det stort på utveckling av drivare det vill säga skördare och skotare i samma maskin. Studier visar att drivare ökar effektiviteten med 10 20 procent och ger ett mer flexibelt arbete för föraren. Sveaskog kommer sannolikt att ha denna maskintyp i arbete inom snar framtid. Det känns bra att Sveaskog prioriterar medverkan i den tekniska utvecklingen. Den är en förutsättning för svensk konkurrenskraft, avslutar Lennart Hult. NILS SUNDSTRÖM Sveaskog köper in 15 20 maskiner per år. Maskinerna används mellan 4 och 7 år. Kostnaden för en skogsmaskin ligger i snitt på cirka 3 miljoner kronor. foto: fredrik persson 14 Forum Sveaskog 2 2012
Skogsaffärer på nya sätt. Vi har hela färgskalan av skoglig kompetens. Våra virkesköpare finns alltid nära dig. Och de har hög kompetens inom alla viktiga områden ekonomi, ekologi, teknik och marknad. Sveaskog utvecklar skogens värden. Det tjänar både du och din skog på när du säljer virke till oss. Peter Granberg Leif Randeblad Patrik Fredriksson Bror Olofsson Mikael Selberg Åke Kalla Harry Niemi Leif Risberg Jan-Erik Berglund Tommy Lundberg Arvidsjaur och Arjeplog 0960-559 20 070-320 09 33 Boden och Jokkmokk 0920-25 82 82 070-555 92 01 Gällivare och Överkalix 0926-757 68 070-601 10 41 Kalix och Haparanda 0923-696 51 070-654 42 59 Luleå 0920-25 82 80 070-320 50 29 Pajala utom Korpilombolo församling 0978-204 41 070-330 22 38 Pajala 0978-510 80 073-806 30 80 Piteå och Älvsbyn 0911-784 60 070-565 11 22 Piteå och Älvsbyn 0911-784 51 070-696 30 97 Älvsbyn 0929-168 32 070-559 68 47 Erik Furmark Anna-Maria Eriksson Erik Alnersson Christine Johansson Urban Hellgren Melker Johansson Petter Johansson Anders Johnsson Sture Roslund Marcus Helletun Övertorneå och Korpilombolo församling 0927-122 40 070-320 50 44 Lycksele 0950-231 71 Lycksele 0950-231 72 Malå och Sorsele 0953-416 47 Norsjö 070-381 61 61 Storuman 0951-262 71 Vindeln, Umeå och Robertsfors 0933-615 57 Skellefteå 0910-852 80 Skellefteå 0910-852 81 Åsele och Bjurholm 0941-149 34 Christer Westh Peter Häger Jonny Carlsson Jakob Bäckman Ronnie Andersson Rikard Fjällman Mikael Hedin Henrik Hammar Tomas Larsson Martin Bäck Söderhamn, Bollnäs och Ovanåker 076-125 39 70 Sa Jämtland, Ljusdals kommun och Härjedalen 076-112 33 48 Askersund 0583-134 41 070-603 56 92 Uppland 0171-235 43 070-342 86 01 Norra Uppland 0171-235 46 070-341 28 78 Avesta och Sala 0225-71 20 19 076-103 22 61 Hedemora, Säter, Falun, Borlänge och Ludvika 0225-71 20 18 070-304 37 25 Kristinehamn 0586-649 07 070-630 08 70 Karlskoga 0586-649 01 070-624 25 84 Nora och Lindesberg 0586-649 04 070-678 78 38 Emil Fransson Henrik Jansson Carl Westerberg Håkan Bäcke Irene Björklund Anders Ekeblad Håkan Andersson Therése Knutsson-Dermer Storfors, Filipstad och Hällefors 0586-649 06 070-207 25 66 Karlstad 076-102 58 82 Katrineholm 0150-137 80 070-523 26 66 Fagersta, Smedjebacken och Ludvika 0222-336 53 070-259 34 98 Skinnskatteberg, Ljusnarsberg 0222-336 63 070-371 09 12 Västerås 021-38 07 95 070-303 11 03 Örebro 019-19 50 04 070-514 77 62 Arboga och Eskilstuna 019-19 50 33 076-788 50 03 Roger Johansson Jonny Edvardsson Per Svensson Anders Rydell Olof Liedberg Skaraborg 0500-43 60 36 070-625 44 21 Vimmerby 0492-180 33 076-774 21 04 Vimmerby 0492-180 35 070-234 15 89 Vimmerby 070-282 97 52 Jönköping 070-212 15 67
TEMA skogsköp Alla kan bli skogsägare Sveaskog säljer tio procent av den egna skogsmarken för att stärka enskilt skogsbruk. Under 2012 planerar företaget att sälja 22 000 hektar, främst i norra och mellersta Norrland. Och alla privatpersoner har möjlighet att köpa. Av: Nils Sundström S veaskog säljer skog till privatpersoner för att utveckla glesbygden och stärka enskilt skogsbruk. Det har företaget gjort sedan 2002 i enlighet med ett riksdagsbeslut. Under 2012 planerar Sveaskog att sälja cirka 22 000 hektar skog. Årsmängden är ungefär densamma år från år och är anpassad för att inte skapa obalans på den totala marknaden för skogsfastigheter i Sverige. Det stora flertalet som köper skog av oss är ortsbor och för många är affären ett tillköp till den egna skogsegendomen. Den vanligaste köparen är en man på 55 år som bor i samma kommun som skogsfastigheten, säger Eivor Mettävainio. Sedan senhösten 2011 är det möjligt för Nu får alla köpa skog, oavsett var man bor eller om man äger skog eller mark sedan tidigare. alla privatpersoner att köpa skog av Sveaskog oavsett var man bor eller om man äger skog eller mark sedan tidigare. Det är en skillnad mot tidigare, då endast boende i länet fick köpa. Vi får många förfrågningar från människor som bor på annan ort, och som blivit besvikna på att de tidigare inte kunnat köpa mark av oss, säger Eivor Mettävainio, fastighetschef på Sveaskog. Det är bland annat personer som har vuxit upp i en kommun och som vill återknyta banden. Nu får även de chans att köpa mark i sin hembygd. Värdet på skogsmark kan öka Genom att ta bort begränsningar om vilka som får köpa vill Sveaskog också efterlikna den övriga marknaden för skogsfastigheter. Markförsäljningen sker till marknadsmässiga priser. Att vem som Eivor Mettävainio är fastighetschef på Sveaskog. foto: Vibeke Aronsson helst nu får köpa skog av Sveaskog kan öka värdet på skogsmarken. Även det kan stärka glesbygden, menar Eivor Mettävainio: En bättre prisutveckling på skogsegendomar gynnar de lokalt boende som redan äger skog. Prenumerera på skogsfastigheter Men skogen står där den står och behöver skötas oavsett vem som äger den. Är man boende på annan ort och köper skog är det en vanligare företeelse att man anlitar personer för att göra de skogsåtgärder som krävs. Det ger jobb åt lokala entreprenörer, säger Eivor Mettävainio. Information om Sveaskogs alla skogsobjekt som är till salu finns på företagets hemsida med detaljerade beskrivningar och kartfunktioner. Nya objekt släpps på marknaden kontinuerligt och det går att prenumerera på nyheterna. Skogsbruksplanen för varje objekt kan laddas ner till mobiltelefoner och surfplattor. Åk ut och titta Sveaskogs prospekt beskriver fler värden som finns i en skogsegendom än enbart de faktiska förhållandena kring hektar och kubikmeter. Fler och fler intressenter tittar på faktorer som jakt och fiske, men även möjligheten att använda marken för exempelvis vindkraft. Vi märker även hur den snabba utvecklingen inom biobränslebranschen påverkar synen på skogsegendomen och i norra Sveriges inland kan även gruvnäringens expansion ge framtida inkomstmöjligheter, säger Sören Åhlund, fastighetsansvarig för Sveaskog i Norrbotten. Han råder dem som planerar att köpa Alltfler tittar på faktorer som jakt och fiske, men även möjlighet att använda marken för vindkraft. skog för första gången att ta hjälp av kunniga personer, om de inte själva har kunskapen. Sveaskogs virkesköpare och oberoende konsulter kan hjälpa till. Det finns alltid en osäkerhetsfaktor i bedömningarna av en skogsegendom. Därför är det viktigt att själv åka ut och bilda sig en uppfattning om vad man tycker om skogsegendomen, säger Sören Åhlund. Hur tryggt är det att köpa skog av Sveaskog? I vår senaste kundundersökning framkom det att köparna kände sig trygga med affären och nästan alla skulle vilja göra fler affärer med oss om lämpligt område blev till salu. Vi kan skog och har gedigen erfarenhet av fastighetsrätt. Vi sköter också allt pappersarbete som behövs för en säker fastighetsaffär, betonar Sören Åhlund. Skogsmäklaren Jim Sundqvist: Skog en bra investering Jim Sundqvist är skogsvetare och fastighetsmäklare på Areal i Umeå, som bedriver fastighets förmedling och rådgivning för jord- och skogsbruk. Hur är intresset för att köpa skog? Det är ungefär detsamma som för tio år sedan. Men utbudet har ökat markant. Det beror främst på en hög medelålder bland skogsägare. Många som säljer är runt 80 år och de som köper, runt 45-50 år. Den största köparkategorin äger skog sedan tidigare. Hur är intresset bland utbor? Ungefär var tredje skogsfastighet köps av någon som inte bor på orten. Blir det vanligare att räkna på alternativa intäktsströmmar från skogen? Ja, det är en viktig del av en total kalkyl. För 20 år sedan tittade man nästan enbart på vad skogen kunde ge i massaved och timmer. Skogsbränsle är en viktig intäktskälla idag, men även möjligheten till vindkraft. Många värdesätter även jakt och rekreation. Hur ser du på skog som investering? Historiskt har den varit en säker investering. I norr fördubblades skogsmarkspriserna från 2003 fram till finanskrisen 2008. Sedan har prisena varit rätt stabila. Jag är själv 35 och äger skog som en pensionsförsäkring. Vad är det viktigaste att tänka på inför skogsköpet? Att kritiskt granska det material man får om objektet. Hur gammal är skogsbruksplanen? Åk ut och titta och ta hjälp om det behövs för att göra en bedömning. Vilket mål har man har med sitt skogsägande? Är det maximal virkesproduktion eller att jaga och få ved till jaktkojan? Är det enklare att köpa skog om du redan är skogsägare? Visst är det så. Då har du redan kontakter med exempelvis bank och virkesköpare och kan använda en annan fastighet som säkerhet vid belåning eller för att avverka. Du kan också få vissa skattemässiga fördelar, som rationaliseringsförvärv om köpet gäller mark i närheten av den egna fastigheten. Vad ska man tänka på när man köpt skogen? Skaffa en försäkring mot åtminstone brand och storm. Det är ett bra sätt att gardera sig om något skulle hända. Skogsegendomarna som säljs är i genomsnitt cirka 200 hektar. Enligt ett riksdagsbeslut ska Sveaskog sälja tio procent av den egna marken, beräknat på markinnehavet 2002. Det innebär att Sveaskog ska sälja 436 000 hektar. 1 943 Så många affärer har gjorts inom markförsäljningsprogrammet sedan 2002, med ett försäljningsvärde på drygt fem miljarder kronor. Drygt en tredjedel av alla skogsägare bor inte på sin fastighet. De är så kallade utboägare. Sedan 2010 gäller samma försäljningssätt i hela landet Sveaskog säljer mark genom utannonsering av objekt och budgivning. 6,94 Så många procent hade Sveaskog sålt den sista december 2011, motsvarande cirka 303 000 hektar, av den egna skogsmarken. 50 Så många procent av den produktiva skogen i Sverige ägs av enskilda ägare. 329 471 Så många skogsägare fanns det år 2010. Av dem var 38 procent kvinnor och 62 procent män. Källa: Skogsstyrelsen
tema skogsköp foto: paulina holmgren investering i glesbygd. Jan-Åke Jonsson i Barsele utanför Storuman ser skogen som en säker investering. Han har köpt stora skogsfastigheter av Sveaskog i två omgångar och hoppas att barnen en dag vill ta över. foto: paulina holmgren foto: susanne kronholm äger för ekonomin. Åsa Fjällström, 41 år, tävlar inom draghundsporten på elitnivå. Den egna skogen söder om Vilhelmina är en viktig hörnsten i ekonomin. Hon kan tänka sig att köpa mer skog. skogsägare i storstad. Helene Wikström, 59 år, bor i Stockholm men äger skog utanför Skellefteå. Det fungerar utmärkt och hon gläds över sönernas intresse för skogbruk. Åsa Fjällström, 41, Vilhelmina: Tack vare skogen kan jag bo kvar E ntreprenören Åsa Fjällström är djupt engagerad i draghundsporten på elitnivå. Hon har flera SM-guld bakom sig, varav två guld från 2011. Hemma på gården i byn södra Volsjöfors driver hon tillsammans med sambon ett företag med tillverkning av artiklar för draghundsporten. Men även skogen är en viktig hörnsten i ekonomin. Skogen är ett sätt för mig att kunna bo kvar här och skaffa mig ekonomiskt stabilitet, säger Åsa Fjällström. Hemmanet som familjen bor på tog hon över som 20-åring. Att ha egen skog har varit en dröm sedan barnsben. Då tillbringade hon mycket tid hos morföräldrarna som drev ett fjälljordbruk och skogsbruk i Ammarnäs. För snart två år sedan såg hon en annons från Sveaskog som sålde skog som gränsade till hennes egen skogsmark söder om Vilhelmina, men den marken fick en granne köpa. Istället fick jag erbjudande om att köpa en skogsfastighet som angränsade till mina jakt- vänners marker. Jag tyckte marken kompletterade min egen skog på ett bra sätt och jag gillade även att det blev en större sammanhängande jaktmark, säger Åsa Fjällström som själv jagar älg. Sagt och gjort. Tillsammans med sambon köpte hon drygt 100 hektar skog vid Ångermanälvens södra strand vid Meseleberget. Området har en bra bonitet och ligger i en bergssluttning. Det var ett fint köp och det växer så det knakar där, säger Åsa Fjällström som ser sig själv som en aktiv skogsägare. Skogsägandet ser hon inte bara som en bra investering, utan även som ett sätt att få ökat inflytande över platsen där man bor. Hon ser både för- och nackdelar med att vem som helst nu kan köpa mark av Sveaskog. I hjärtat känns det som att de som bor här borde få en möjlighet att leva och verka här. Då är det viktigt med en lokal förankring i skogsägandet, men för fastighetspriserna är det samtidigt gynnsamt för oss att försäljningen släpps fri, säger Åsa Fjällström. Jan-Åke Jonsson, 58, Bar sele: Skogen vill jag kunna ge till mina barn I nästan hela sitt yrkesliv har Jan- Åke Jonsson jobbat inom järnvägen, men han skaffade sig tidigt en skoglig utbildning och har alltid haft ett stort intresse för skogsskötsel. Genom åren har han både ärvt skog och hunnit göra flera skogsaffärer. Sitt första skogsköp gjorde han när en skogsfastighet som tillhört hans mors familj blev till salu. Några år senare sålde Sveaskog ett intilliggande område, på södra sidan om Umeälven vid Barsele. Året var 2002 och Jan-Åke Jonsson anmälde sitt intresse och fick köpa marken som var på 530 hektar. Det var ett känslomässigt köp, mer än en ekonomisk planering. Sedan gick det bara några år så hade värdet på marken fördubblats, säger Jan-Åke Jonsson. År 2010 köpte han återigen skog av Sveaskog. Denna gång en skogsfastighet på 440 hektar, som också gränsade mot hans ägor. Jan-Åke Jonsson hade tittat på området redan för flera år sedan men fick inte köpa då. När det sedan kom ut på öppna marknaden köpte jag det via ett anbudsförfarande. Det blev dyrt, men jag ser det ändå som en säker investering, säger Jan-Åke. Han ägnar gärna tid i skogen för att röja och plantera, men anlitar andra för slutavverkning. Särskilt glad är han över att hans två barn, som är i drygt 20-årsåldern, har hjälpt till med bland annat plantering. Jag vill ge skogen till mina barn. Jag tror inte att jag skulle vara lika engagerad om jag inte hade barn som också är intresserade. Det känns mer meningsfullt att veta att jag en dag kan överlåta skogen till dem, säger Jan-Åke Jonsson. Hans råd till andra som vill köpa skog är att noga kolla upp skogsmark som är till salu. Har man inte kunskapen själv ska man ta med någon som kan. Man kan inte räkna med att allt är prisvärt. Helene Wikström, 59, Stockholm: Utmärkt att äga skog på distans F ör drygt trettio år sedan tog Helene Wikström tillsammans med systern över föräldragården med tillhörande 300 hektar skog. Tio år senare köpte hon ut sin syster och ytterligare många år senare fick hon ett brev från Sveaskog. Det var ett brev om möjlighet till markförvärv riktad till kvinnliga skogsägare. Vi höll familjeråd och sönernas intresse avgjorde, berättar Helene Wikström. Affären om 200 hektar i närheten av stamfastigheten blev klar 2009. Helene Wikström ser skogen som en bra, långsiktig placering och är glad över att ha kunnat ta del av Sveaskogs markförsäljningsprogram. Det är bra att privata skogsägare ges möjlighet att utöka sitt innehav. Små skogsfastigheter är svåra att driva rationellt och kan bli obrukade. Hennes man har efter hand skaffat sig goda kunskaper om skogsbruk. Annars skulle det inte fungera säger hon. Detsamma gäller sönerna. Att äga skog långt bort från där man bor är inget problem, anser Helene Wikström: Det fungerar utmärkt med bra planering. Vi har nyligen uppdaterat skogsbruksplanen och ser nu över vad som behöver göras på fastigheten de närmaste tio åren. För ett par år sedan gjorde familjen försök med gödsling. I sommar ska den yta som avverkades i samband med tillköpet 2009 planteras. Vi kommer att ha några hektar med contorta som idag inte finns på fastigheten. Vi provar även att ha en mindre yta med sibirisk lärk, säger Helene Wikström. Familjen sköter själv all planering och skogsvård. Vid något tillfälle har de lejt bort röjning. Slutavverkningar och gallringar säljs på kontrakt som avverkningsrätter. Helene Wikström kan tänka sig att i framtiden köpa mer skog, om marken ligger i närheten av den egna skogen. Våra båda söner är genuint intresserade av skogsfastigheten. Kanske någon av dem bosätter sig på fastigheten framöver? Vi vill kunna ge kommande generationer en valmöjlighet. 18 Forum Sveaskog 2 2012 forum sveaskog 2 2012 19
F15 Med fokus på din arbetsplats. Skotare med förarmiljö i absolut toppklass. Kontakta din återförsäljare för demo. www.rottne.com 30 Vi brinner för biobränsleproduktion! En helt ny generation aggregat för effektiv och snabb avverkning av bioenergi träddelar. Snabbare uttorkning av det klippta materialet för högre energidensitet. nsitet. Kompaktering av materialet för bättre lastvikt vid skotning och transport. Klippt i rätt längd direkt för effektivare skotning. Allan Bruks AB levererar mobil och stationär utrustning för sönderdelning och beredning av bränslen från avfall och biomassa. ABAB Bioharvester 255 Besök oss på www.allanbruks.se eller ring 08-582 50 500 Besök oss på Elmia World Bioenergy! Monter nr U6:32
reportage Foto: niklas larsson/scanpix Efter stormen Gudrun, Dagmar, Emil, Pär... Inte bara kära barn har många namn. Brutala stormar orsakar enorma skador på svensk skog. Och så sent som i julas drog Dagmar in över landet med västanvindar på upp till 190 kilometer i timmen. Katastrofen var ett faktum. I stora delar av Ljusnans dalgång såg det ut som om att en jättekam dragit fram. Nu har stormen lagt sig för längesen, men uppröjningsarbetet har bara börjat.
reportage tormarna har avlöst varandra i vinter: Berit, Adventsstormen och Emil är bekanta namn ur nyhetsrapporteringen. Men den storm som orsakat mest skada är Dagmar, som drog fram under julhelgen. Trakterna runt Ljusdal i Hälsingland tillhör de allra värst drabbade. Per-Åke Persson, resultatområdeschef för Sveaskog, södra Norrland, befann sig mitt i stormens öga och förstod genast att Dagmars framfart krävde insatser utöver det vanliga. Redan två dagar efter stormen var vi i luften med en helikopter för att göra en första inventering av skadorna. Sedan har vi använt oss av helikopter i kombination med flygbilder på låg höjd, berättar han. uppröjning pågår. Tony Wennberg har ett av Sveriges farligaste jobb: att röja stormfälld skog. Här pågår uppröjning i Ljusdal efter stormen Dagmars brutala framfart. Foto: Lars Lindqvist/scanpix Fakta Så skyddar du skogen Att sköta sin skog och röja och gallra i tid. Att planera hyggeskanter och välja rätt träslag för den aktuella marken. Det är några av de råd som Stina Moberg och Per-Åke Persson från Sveaskog ger till skogsägare som vill stormskydda sin skog. Men att helt eliminera risken för stormskador är svårt, för att inte säga omöjligt, när vindhastigheten kommer upp över 50 m/sek i byarna som den gjorde under Dagmar, säger Per- Åke Persson. Det finns många faktorer att ta hänsyn till om man som skogsägare vill minska risken för framtida stormskador. Hur den omgivande skogen ser ut? Hur är skogen exponerad mot den vanligaste vindriktningen? Med planering, skötsel och val av trädslag kan risken påverkas. Mer omfattande röjningar och tidigare gallringar skapar på sikt stormfastare skogar. Samtidigt är nygallrad skog mer känslig för stormar, påpekar Stina Moberg. Tvåhundraåriga tallar rök Helikopterinventeringen ger en bra bild av skadorna i fråga om volym och trädslag. Låghöjdsflygningen kompletterar inventeringen och underlättar framförallt planeringen av avverkningen av det stormfällda virket. Det vi såg var att stormen drabbat de mellersta delarna av landet värst och att skadorna är spridda över en stor yta, men också att stormen slagit olika i olika områden. För Sveaskogs del är området på båda sidor av Ljusnans dalgång omkring Ljusdal som är värst drabbat, men vi har också omfattande skador i delar av Jämtland och i västra Härjedalen, berättar Stina Moberg, då skogsansvarig, och visar bilder på hur naturskog med tvåhundraåriga tallar rykte med, liksom fina skiften med 70- årig väl gallrad granskog. Skogsstyrelsen uppskattar att ungefär en tredjedel av Sveriges areal berörs av efterverkningarna efter stormen Dagmar. Herman Sundqvist, chef stab Skog på Sveaskog, konstaterar att Sveaskogs marker drabbats i motsvarande utsträckning. Totalt har cirka 560 000 kubikmeter virke skadats på Sveaskogs marker. Skadorna varierar. Vi har områden, som Västerbotten och stora delar av Götaland, som inte drabbats alls, medan andra områden, som Hälsingland är relativt hårt drabbade, säger Herman Sundqvist. Gran har högsta prioritet. Alla stormfällda granar ska vara borta senast den 1 juli. Allt för att hindra spridningen av granbarkborren. Normalt är gran mest stormkänslig, Fakta Stormen Dagmar Skadorna efter stormen Dagmar, som drog in över landet natten till annandag jul, är spridda över en stor yta. Ungefär en tredjedel av Sveriges areal är berörd av efterverkningarna efter stormen, enligt Skogsstyrelsens uppskattning. I stormens öga. Stina Moberg, Herman Sundqvist och Per-Åke Persson, Sveaskog. men området runt Ljusnan är det merparten tall som stormfällts. Cirka 70 procent av den skadade skogen är tall. Om det beror på att tallen växer på områden som varit särskilt utsatta för stormen eller om det har andra orsaker vet vi inte riktigt, berättar Stina Moberg. Utbildas före uppröjning I Ljusnans dalgång pågår efterarbetet för fullt. Alla tillgängliga resurser i marknadsområdet plus några inlånade enheter har använts: skördare, skotare och grävmaskiner. En hel del måste också göras manuellt och det är ett tidsödande och ibland farligt arbete. Säkerheten är mycket viktig och vi utbildar alla innan de får ge sig ut. Vi vet ju att i uppröjningsarbetet efter Gudrun omkom flera personer i olyckor. Det vill vi inte vara med om här, säger Per-Åke Persson. Han tror att merparten av virket kan räddas med bibehållen kvalitet. Men det gäller att vi använder rätt metoder för att ta hand om stormskadorna. Merparten av den skadade skogen kommer att vara upparbetad och uttransporterad till sommaren och vi bedömer att vi klarar leveranserna enligt de avtal vi har. I dagsläget är det faktiskt brist på virke, men längre fram räknar vi med att det kan bli ett visst överskott. Thomas ekenberg Totalt har cirka 4,5 miljoner kubikmeter skadats av stormen. Cirka hälften av den volymen har fallit i två landskap, Medelpad och Hälsingland. Det vill säga tre län; Gävleborg, Jämtland och Västernorrland, står för huvuddelen av skadorna, cirka fyra miljoner kubikmeter vilket motsvarar cirka 20 procent av den årliga avverkningen inom samma område. Efter stormen Gudrun, som drabbade södra Sverige 8 9 januari 2005, uppskattades den stormfällda volymen till 75 miljoner kubikmeter. Fakta Så kan du minska risken för stormskador Röj granungskogen vid 2 4 meters höjd. Gallra skogen tidigt. Undvik, eller gallra svagt, i granskog högre än 20 meter. Minska successivt åldern vid föryngringsavverkning i granskog på god mark. Behandla mot rotröta efter gallring. Se upp med hyggeskanter exponerade för vind. Förbered en fröträdsställning med en gallring 5 10 år före föryngringsavverkningen. Dikesrensa där det behövs. Gödsla inte direkt efter gallring. Vänta omkring 5 år. 22 Forum Sveaskog 2 2012 forum sveaskog 2 2012 23
Det avgörs i skogen STOLT SPONSOR AV SVENSKA SKIDSKYTTELANDSLAGET Du ser dina insatser växa i takt med skogen själv. För precis som i skidskytte, gäller det att planera. Så att du när du kommer fram till målet, kan få in fullträffen. För skogen är din spelplan. Det är där det avgörs. På ett Skogskonto i Handelsbanken, kan dina pengar växa sig ännu större. En av flera fördelar med att flytta dina pengar till ett skogskonto hos oss är att du inte behöver skatta för dina inkomster förrän du tar ut dem. Det i sin tur gör att du enkelt kan jämna ut oregelbundna inkomster. Vi hjälper dig dessutom gärna med flytten. Kalla det smidigt vi kallar det trygghet. Läs mer på www.handelsbanken.se/skogochlantbruk. Det givna valet Den överlägsna stabiliteten och de många kran- och aggregatalternativen gör att Eco Log 560D är det givna valet vid allt från flerträdshantering till lättare slutavverkning. Kontakta någon av våra säljare redan idag för mer information. För mer information, kontakta våra säljare Norrland Allan Sundberg 070-230 86 67 Mellansverige (Västra) Sören Nilsson 070-650 72 00 Mellansverige (Östra) Lars Hallams 070-695 59 00 Götaland (Västra) Erling Lindberg 070-544 31 17 Götaland (Östra) Tommy Andersson 073-059 71 00 Götaland (Södra) Göran Packendorff 070-271 54 00 Eco Log Sweden AB, Hamngatan 41, 826 22 Söderhamn www.eco-log.se
ARBETSLIV foto: fredrik persson David Holgersson från Osby naturbruksgymnasium är nöjd med att få ha egen skolskotare under praktiktiden på Sveaskog. Maskinföraren Larry Jeppsson är handledare. Unga förare får färdighet Elever från skogsbruksskolor behöver maskinpraktik i skogen för att bli skickliga förare för skogsbruket. Sveaskog investerar i morgondagens skogsgeneration genom att erbjuda praktikanter att köra så kallade skolskotare. De flesta naturbruksgymnasier med inriktning mot skog erbjuder praktikplatser. Och elever som utbildar sig till skotarförare vill övningsköra mycket under sin praktik. Därför satsar Sveaskog på skolskotare, som enbart ska användas av praktikanter. Praktisk erfarenhet krävs Sedan 2011 finns sådana övningsskotare på alla Sveaskogs marknadsområden. Elever som utbildar sig till maskinförare är inte högproduktiva när de är färdigutbildade. De behöver mer praktisk Eleverna ska få köra så mycket maskin som möjligt under sin praktik. erfarenhet. Syftet med övningsskotarna är att eleverna ska få köra så mycket maskin som möjligt under sin praktik hos oss, säger Urban Nordmark, teknisk chef på Sveaskog. Fler unga till Sveaskog Tidigare har eleverna fått provköra avverkningslagets ordinarie skotare, men det kan leda till stress för laget att klara sina produktionskrav. Skolskotaren blir en extra skotare på avverkningen för att se till att allt virke kommer fram till bilväg. Nya maskinförare är viktigt både för Sveaskog och för skogsbranschen i stort, som står inför stora pensionsavgångar framöver. Skogsbranschen konkurrerar med väg-, bygg- och gruvsektorn om maskinförarna. Förhoppningen är att satsningen på skolskotare ska locka fler unga förare att söka sig till skogsbruket och Sveaskog. En praktikant som nyligen kört skolskotare hos Sveaskog är David Holgersson, 18 år, som går andra året på Osby naturbruksgymnasium. Jag gillar att köra maskin. Det här är ett bra sätt att få köra skotare mycket det hinner vi inte göra i skolan. Dessutom ger det kontakter som kan vara bra att ha när man gått klart utbildningen, säger David Holgersson som hoppas att kunna få jobb som skördarförare så småningom. Skoj köra egen maskin Arbetet i skogen ser han som fritt och ansvarsfullt. Även handledaren Larry Jeppson ser att skolskotaren är uppskattad bland praktikanterna: De tycker att det är spännande och skoj att få köra egen maskin och prova på arbetet i olika terräng. Det fungerar jättebra. NILS SUNDSTRÖM forum sveaskog 2 2012 25
arbetsliv en dag på jobbet Ingrid Sandström Jobb: Utbildad skogsvetare och sedan den 1 februari avverkningsledare inom Sveaskogs team Kalix. Yrkesliv: Har bland annat arbetat som projektledare, upplåtelseansvarig, systemförvaltare av arrendesystem och naturvårdsspecialist inom Sveaskog sedan 2003. Ålder: 33 år. Bor: I Risögrund utanför Kalix. Familj: Sambo, sexårige Elias och två vorstehhundar. Intressen: Skidåkning, skoterturer, jakt, bär- och svampplockning samt picknick i vår fantastiska skärgård. Favoritårstid: Vårvintern med ljuset och skarföret. Hösten med den höga luften. Sommaren då blir det mycket turer i skärgården. 09.52 Första besöket ute hos ett av maskinlagen som avverkar skog. Skördarföraren Bo Axelsson är veteran i skogen. Vi pratar om grotanpassningen som är gjord. Och det enorma snödjupet. foto: gunnar svedenbäck Uppdrag: avverkning! Ingrid Sandström är ny på jobbet men gammal i gården. För nio år sedan började hon som färsk skogsvetare på Sveaskog. Nu vill jag bli en fena på att vara avverkningsledare! Säger hon. H on har naturen i blodet. Ingrid Sandström är född och uppvuxen i byn Båtskärsnäs utanför Kalix. I februari började hon som avverkningsledare i team Kalix. Hon hanterar Sveaskogs avverkningar gentemot planerade leveranser av massaved och andra sortiment i östra Norrbotten, och leder två arbetslag med sju personer samt ett antal entreprenörer. Min företrädare Leif Larsson har arbetat här i väldigt många år och har jättebra koll. Det känns bra att få förvalta det arvet, säger hon. Jobbet handlar mycket om uppföljningar, att matcha leveranser och hålla koll på hur Sveaskogs team ligger till produktionsoch leveransmässigt, allt i nära sam arbete med bland annat logistiker, planerare och virkesköpare. Min förhoppning är att hinna vara ute, träffa maskinlagen och entreprenörer och se objekten, säger hon. Kombinationen av skrivbordsarbete och att kunna vara ute i fält har Ingrid Sandström uppskattat i alla roller hon haft på Sveaskog, liksom att det finns så många skogliga verksamheter inom företaget. Från början tänkte jag till exempel inte att jag skulle kunna jobba med jakt och fiske, säger hon. Men det fick hon. Som upplåtelseansvarig i Lycksele hade hon hand om jakt- och fiskearrenden och hyror i hela Västerbotten inom Sveaskogs markinnehav. Hon har haft samma tjänst även i Norrbotten. Enda kvinnan i gruppen Ingrid Sandström har också varit projektledare, bland annat med uppdrag att utvärdera nya metoder för skoglig indelning och planering såsom laserskanning eller genom radar-/satellitdata. När hon började på Sveaskog var hon den enda kvinnan i gruppen. Hon jobbar alltjämt i en mansdominerad miljö. Det är aldrig något jag har tänkt på. Man är kollegor oavsett om man är kvinna, man, ung eller gammal, säger hon. En period var hon naturvårdsspecialist med ansvar för bland annat ekoparkerna i Norrbotten. En sak är hon särskilt stolt över: Vi började komma igång bra med naturvårdande skötsel som då var en ganska ny verksamhet i Norrbotten. Tallskog + opera = magi Historiskt har det brunnit mycket mer i våra landskap än det gör i dag. Så genom naturvårdsbränningar stör man marken där granen, som inte tål brand särskilt väl, får ge vika, detta för att ge lövträd och tall en skjuts. Genom bränningar och annan naturvårdande skötsel gynnas bland annat fåglar, insekter och vedsvampar. Ingrid Sandström planerade också invigningen av Ekopark Maunuvaara. Tornedalske författaren Mikael Niemi var invigningsförättare och operasångerskan Lisbeth Sandberg uppträdde. Kombinationen gammal tallskog och opera var magisk, säger Ingrid Sandström. CAJSA HÖGBERG 08.41 Jag och planeraren Annika Tegbro planerar vilka områden vi ska gallra i viltfoderprojektet, som syftar till att skapa mer vinterbete för älgar. 07.41 11.27 11.02 10.15 Möte på kontoret i Kalix med en kollega som är virkesköpare. Vi går igenom köpobjekt, när i tiden och utifrån olika parametrar det fungerar att avverka hos olika markägare. I den flyttbara skogskojan går jag igenom volymer och andra praktiska saker med laget, här med Bo Axelsson. Skiftbyte för Bo Axelsson och Lennart Nyström. Vi diskuterar kommande utbildning i nya lönesystemet. Bo Axelsson visar hur skördardatorn fungerar. Bara därför strular den naturligtvis. 26 Forum Sveaskog 2 2012 forum sveaskog 2 2012 27
annonstorget Grepp och bärighet från världens ledande tillverkare av slirskydd. SKOGSGRIP 130 SUPERSTUD 130TS PIGGELIN FLEX MEGASTUD 160TS VÅRA NYA SKOTARKRANAR gör din maskin RedO för framtiden TERRA ROCKY GROUZER TXL Vår passion för skog är inbyggd i tekniken! Kontakta oss, vi berättar gärna mer om Cranabs nya fc-serie. www.cranab.se GUNNEBO INDUSTRIER AB tel. 0490-890 00 www.gunneboindustries.com sales@gunneboindustries.com Klipp till på något som fungerar! RIKTIGA REDSKAP SÄLJS INTE PÅ BYGGMARKNADER. Extra lyft under 2012! Ord. 2.190:- NU: 1.590:- STIHL RE 98 Ord. 4.490:- NU: 3.990:- VIKING MB 248 T NYHET! NYHET! Ord. 1.990:- NU: 1.690:- STIHL FS 38 Ord. 2.290:- NU: 1.990:- STIHL MS 170 - D Lån i Landshypotek kan ge lönande lyft Nu kan alla jord- och skogsägare både låna och investera i Landshypotek. Samtliga priser är inkl. moms och eventuella erbjudande gäller t.o.m. 2012-07-31. Medlemslyftet innebär en möjlighet att investera och få en årlig utdelning baserad på Landshypoteks resultat. Bundna insättningar som görs under 2012 erhåller både Landshypoteks Sparkontoränta och en premie samt att du får en utdelning 2013. För mer information vad en investering kan betyda för dig, kontakta Landshypotek på telefon 0771-44 00 40 eller via www.landshypotek.se Naarva är energiklippen som används av de som ställer krav. Alltid skyddad kniv kan när som helst användas för klippning, lastning och lossning. Mer information hos din MOWI-handlare eller på www.ftgforest.com Kvalitetsmaskiner från STIHL och VIKING säljs bara av Servande Fackhandlare som kan sin sak och ser till att du får rätt redskap för dina behov. Hos dem kan du dessutom få hjälp att hålla maskinerna i toppskick så att de behåller sin höga prestanda år efter år. Oavsett om du väljer en kraftfull motorsåg från STIHL eller en testvinnande VIKING-klippare får du den alltid levererad färdigmonterad och startklar. Självklart med vår Nöjd-kund-garanti för att verkligen vara på den säkra sidan. Så sätt igång och vårstäda som proffsen med redskap som håller vad de lovar. Hitta din närmaste återförsäljare på www.stihl.se FTG Cranes AB. Blästergatan 2, 462 73 Vänersborg. Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 E-mail: info@ftgforest.com www.ftgforest.com Riktiga redskap säljs bara av experter