Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo

Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo Svenska Lagotto Romagnolo klubben, SLRK Januari 2010

INNEHÅLL Förord... 4 Inledning... 5 Bakgrund till RAS... 5 Svenska Lagotto Romagnolo-klubbens arbete med RAS... 5 Möten och konferenser...6 Enkäter... 7 Milstolpar för lagotto romagnolo i Sverige... 7 Hälsoläget i rasen - allmänt... 8 Vision, mål och strategier... 9 Population/Avelsstruktur... 10 Utnyttjande av avelsdjur... 10 Barnbarn... 10 Mål och strategier population/avelsstruktur... 12 Höftledsdysplasi - HD... 13 Gradering... 13 Nuläge... 13 Mål och strategier HD... 15 Ögon... 16 Mål och strategier Ögon... 16 Öron/ Hud/Päls... 17 Öron... 17 Hud/Päls... 17 2

Mål och strategier Öron/hud/päls... 18 Mentalitet och arbetslust...19 Mentalbeskrivning... 19 Mål och strategier Mentalitet... 20 Exteriör... 21 Mål och strategier Exteriör... 21 Speciella hälsotillstånd som identifierats i rasen... 22 Mål och strategier Övergående rasbunden valp-ataxi... 23 Bilagor Nedanstående underlag finns på klubbens hemsida www.lagotto.org, och kan även rekvireras via klubbens sekreterare. Rasstandard och färgbeteckningar Om lagottons mentalitet - kommentarer angående rastypiskt beteende, Gilberto Grandi, f.d. vice ordförande CIL, 2002 Lagottons mentalitet och personlighet, Lars Fält, 2006 Sammanställning av SLRK:s hälsoenkät, 2006 Sammanställning av SLRK:s höftledsenkät, 2006 Sammanställning av SLRK:s pälsenkät, 2009 Populations-/avelsanalys, Per-Erik Sundgren, 2005 3

Förord Det är för alla ett gemensamt och självklart mål att föda upp rastypiska hundar som är fysiskt och mentalt sunda. Uppfödarna ska sträva efter en bred avelsbas med många goda individer i avel, för att på så sätt sprida riskerna, och framförallt värna om den genetiska variationen. Grundförutsättningen för att nå dessa mål är ett gott samarbete, där uppfödare, hanhundsägare och valpköpare visar varandra respekt och välvilja. Detta är betydelsefullt för att skapa den öppenhet, som gör det naturligt att utbyta erfarenheter. Fundamentet är kompetensutveckling. Ingen blir någonsin fullärd. Detta RAS-dokument har sammanställts av SLRK:s Avelskommitté med stöd och hjälp från enskilda medlemmar och uppfödare som på olika sätt bidragit i arbetet. Styrelsen vill på detta sätt varmt tacka alla som lagt ner tid och engagemang på att färdigställa SLRK:s RAS-dokument. SLRK:s styrelse januari 2010 4

Inledning Lagotto romagnolo är en vattenhundsras i grupp 8, sektion 3 med STDN nr 298. Rasen erkändes av Italienska kennelklubben ENCI 1993 och interimistiskt av FCI 1995 samt definitivt av FCI 2005. Lagotto har haft en snabb utveckling och Sverige är det land utanför Italien som har störst antal registreringar. Lagotto är en förhållandevis ung ras och det finns ännu inte någon omfattande dokumentation att utgå ifrån. Bakgrund till RAS År 2001 beslutades i Svenska Kennelklubben (SKK) att det för varje hundras ska utarbetas en rasspecifik avelsstrategi (RAS). RAS ska vara ett kontinuerligt arbete anpassat efter varje ras situation och behov, för att främja kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av svensk hundavel. RAS innehåller en handlingsplan för avelsarbetet. Strategierna ska vara lättförståeliga för såväl nya som erfarna uppfödare. Uppfödare är man i och med sin första uppfödda valpkull. Aveln ska bedrivas för att säkerställa mentalt och fysiskt friska djur och på ett långsiktigt sätt så att rasen inte utarmas på genetisk variation. Strategierna fastställs av SKKs Avelskommitté. Det huvudsakliga arbetet med framtagandet av bakgrundsdata, analys och diskussioner sker i dialog med SKKs Avelskommitté. Svenska Lagotto Romagnolo klubbens arbete med RAS Svenska Lagotto Romagnolo-klubbens (SLRK) styrelse tillsatte år 2001 en avelskommitté (AK) som arbetar med kartläggning av rasen. Arbetet omfattar löpande insamlande av data ur bland annat populations-, hälso- och mentalitetsaspekter. Medlemmar har till AK rapporterat enstaka fall av ohälsa, medfödd defekt, beteendeproblem och exteriöra avvikelser. I uppföljningsarbetet har de officiella uppgifterna i SKKs databaser använts samt dataprogrammet LatHunden och försäkringsbolagens statistik. Dialog förs med de övriga nordiska lagotto klubbarna om problem och förtjänster i rasen. 5

Underlaget för RAS bygger på uppgifter från: SKK Avelsdata SKK Hunddata SKK Rasdata Genetica AB SLRK:s Avelskommittés registerföring 1995-2009 SLRK:s årsböcker Statistik från försäkringsbolaget Agria Domarkritiker från officiella utställningar SLRK:s Höftledsenkät 2003 SLRK:s Hälsoenkät 2006 SLRK:s Pälsenkät 2009 Möten och konferenser År 2003 och 2004 hölls uppfödarträffar. 2004 föreläste Katarina Ferm, SLU om populationsanalys och de speciella förhållanden som råder för en ras under uppbyggnad. 2004 hölls en hanhundsägarträff där möjligheten för hanhundsägaren att påverka aveln och det moraliska ansvaret diskuterades. 2005 hölls ett medlemsmöte där Per-Erik Sundgren föreläste om genetisk variation. 2006 hölls tre medlemsmöten. Vid mötet i augusti 2006 deltog SKKs avelskonsulent Karin Drotz. Resultaten från Hälsoenkäten redovisades och ett första förslag till RAS presenterades. 2007 hölls fyra avelsmålsmöten på olika platser i landet. 2008 hölls klubbens första Avelskonferens. Föreläsningar hölls av bland annat veterinär Lars Audell och Katarina Ferm, SLU. 2009 hölls klubbens andra Avelskonferens. Det fördes diskussioner kring förslaget till RAS och föreläsningar hölls av Lars Fält, etolog och Mila Laago, veterinär och specialist i dermatologi. Referat från möten och träffar har publicerats i Lagotto Nytt. Populationsanalys gjord av Per-Erik Sundgren har tillsammans med statistik och information funnits tillgänglig via klubbens hemsida och från sekreteraren. Information om MH (Mentalbeskrivning Hund) har publicerats genom artiklar i klubbens årsbok, vid föreläsning på årsmötet 2005 och på avelskonferensen 2008. 6

Enkäter 2003 ombads samtliga ägare till lagotto med höftledsstatus D eller E att besvara en enkät. Resultatet finns tillgängligt på klubbens hemsida. 2006 sändes Enkät om Funktion och Hälsa hos lagotto romagnolo till lagottoägare. Resultaten presenterades på medlemsmötet augusti 2006 och finns sedan dess tillgängliga på klubbens hemsida. 2009 sändes en enkät avseende hanterbarhet, öron, hud och päls till registrerade hundfrisörer och till de som klipper många lagotto. Resultatet finns tillgängligt på klubbens hemsida. Milstolpar för lagotto romagnolo i Sverige 1995 De första lagottona importeras till Sverige. 1996 De första svenskfödda kullarna registreras hos SKK. 2000 Rasklubben bildas och första numret av Lagotto-Nytt ges ut. 2001 Den första svenska Radunon (klubbutställning) arrangeras. Första Aktivitetsdagarna. Den första Årsboken utkommer. 2004 Policy kring känd HD-status hos avelsdjur införs. 2006 Rasen får sin första Internationella Utställningschampion och Lydnadschampion. 2007 Den svenska Radunon blir officiell utställning. Den första domarkonferensen för rasen arrangeras. 2008 Den första tryffeltävlingen arrangeras. 7

Hälsoläget i rasen allmänt Så långt klubben idag känner till är Lagotton en förhållandevis frisk ras. Svaren från hälsoenkäten 2006 visar att 94 % av lagottoägarna skattar sin hunds hälsotillstånd som gott eller mycket gott. Vid granskning av sjukdomsstatistik för åren 2004-2008 från Agria (vilka försäkrar uppskattningsvis ca 60 % av alla lagotto i landet) kan vissa trender utläsas. Vid jämförelse med alla andra raser har veterinärvårdsersättning i Agria utgått i betydligt större omfattning för lagotto avseende: - Mag- och tarmproblem - Klåda och håravfall - Klokapselbrott - Öroninflammation samt främmande föremål i hörselgång - Trafikskadade hundar Tolkning av resultatet ska göras med försiktighet, men till stor del överensstämmer sjukdomsfrekvensen väl med svaren på hälsoenkäten från 2006. Hos Agria pågår arbete med att uppdatera ett Breed Profile för de vanligaste hundraserna, där sjukdoms- och skadefrekvens jämförs med landets övriga hundpopulation. Där är det även möjligt att se prognoser för livslängd, samt sjukdomar som eventuellt kan förkorta den. När en Breed Profile sammanställts för lagotto, kommer SLRK att få ta del av den. AK har även kontaktat övriga försäkringsbolag för att få del av liknande sjukdomsstatistik, men det har inte varit möjligt att få någon sådan. 8

Vision, mål och strategier I de följande avsnitten beskrivs SLRK:s mål och strategier kring ett antal områden. Där det står Uppfödare som ansvarig för att uppfylla en strategi gäller detta i förekommande fall även hanhundsägare som har ett medansvar för aveln. Uppföljning kommer göras löpande av SLRK:s avelskommitté och redovisas till medlemmarna årligen. RAS kommer uppdateras ca vart femte år eller vid behov. Samtliga mål och strategier utgår ifrån SLRK:s vision: VISION Rastypiska hundar som är fysiskt och mentalt sunda. En bred avelsbas som värnar den genetiska variationen. Öppet erfarenhetsutbyte grundat på samarbete och respekt. 9

Population/Avelsstruktur Under de tretton år som avel bedrivits på lagotto i Sverige har rasen nått en tillgänglig avelsbas som vid 2008 års utgång var närmare 2580 hundar i åldern 0 5 år. Under samma period importerades 120 hundar varav hälften från Italien. De senaste fem åren har det i genomsnitt fötts drygt 500 valpar årligen med en ökande tendens. Inflödet av avelsdjur från framför allt Italien och Norge har varit stort. Antalet individer som kommit att användas i avel har snabbt nått nivåer som brukar anses vara en förutsättning för hållbar avel. Utnyttjande av avelsdjur Genom att hålla en låg inavelsgrad och att inte överanvända enskilda individer skapas bättre förutsättningar för fler hundar att bli bra avelsdjur. Tabell 1 Sammanställning över avelstillskott 1996 2009. Genomsnittlig ålder för avelsdebut har de senaste åren varit ca 2,5 år. Barnbarn Då enskilda hanhundar används till många tikar ger det negativa effekter på olika sätt. Den genetiska variationen minskar drastiskt, det försvårar för många uppfödare att finna lämpliga hanhundar, vilka inte är för nära besläktade, till sina tikar. Om en 10

överanvänd hanhund visar sig vara bärare av någon sjukdom, som vi ännu inte känner till, kan skadan vara stor. Genom att studera de olika hanhundarnas antal barnbarn får vi en metod för att avläsa enskilda hanhundars dominans. Slutresultatet antalet barnbarn påverkas dels av hur många barn avelshunden själv har som går vidare i aveln, dels av hur många av dessa barn som i sin tur blir avelshundar och i vilken grad de sedan används för avel. En riktlinje kan vara att antalet barnbarn inte bör överstiga dubbla antalet barn. Tabell 2. Hanhundars antal barnbarn i förhållande till deras barn 1996 2009. Tabell 3. Tikars antal barnbarn i förhållande till deras barn 1996 2009. 11

Mål och strategier population/avelsstruktur Mål: Inavelsgraden ska bibehållas under 2,0 % Strategi/aktivitet Vem? När? I varje ny kombination sträva efter att inte öka rasens Uppfödare Löpande inavelsgrad Ta del av uppföljning genom SKKs Avelsdata, Lagotto Uppfödare Löpande Nytt och hemsidan. Öka kunskapen bland uppfödare, hanhundsägare och SLRK Löpande avelsintresserade om avelsprinciper i allmänhet och beräkning av inavelsgrad och rasens situation i synnerhet genom träffar och utbildningsdagar. Uppmuntra användandet av genetiskt obesläktat SLRK Löpande avelsmaterial för en så bred avelsbas som möjligt Låta avelsdjur uppnå lägst två års ålder, gärna tre, innan avelsdebut. Detta för att främja mental mognad, fysisk utveckling och att eventuella sjukdomsanlag ska hinna ge sig till känna. Uppfödare Löpande 12

Höftledsdysplasi HD Dysplasi är en felaktig utveckling av höftleden och är en relativt vanlig skelettrubbning hos många hundraser. Anlaget är medfött, men rubbningen i ledens utveckling äger rum under hundens uppväxttid. Först när skelettet vuxit färdigt, kan man med god säkerhet med hjälp av röntgen bedöma höftledernas utseende. Röntgenplåtarna avläses centralt på SKK. Risken för att utveckla HD är till stor del ärftligt betingad. Belastade individer producerar oftare avkomma med dysplasi än hundar med normala höftleder. Chansen till ökad andel fria avkommor sker i takt med att antalet fria syskon, fria föräldrar och fria nära släktingar ökar. En generell rekommendation är därför att inte använda drabbade hundar i avel. I flera hundraser är ett sådant förfarande förenat med registreringsförbud. Även hundar med normala höftleder kan ge avkomma som utvecklar HD. Risken för att en hund med A eller B ska lämna avkomma med HD, ökar om dess föräldrar och/eller syskon är drabbade. Användande av C-hundar i avel genererar fler D- och E-höfter. Normal motion påverkar inte ledutvecklingen negativt. En större risk är övergödning med en för snabb tillväxt som följd samt häftig lek med större, tyngre hundar. Gradering Gradering av höftledsstatus sker enligt normer fastställda av FCI. Normerna bygger dels på passformen mellan lårbenshuvud och ledskål, dels på djupet av ledskålen, det vill säga hur djupt lårbenshuvudet ligger i ledskålen. A = normala höftleder grad A B = normala höftleder grad B C = lindrig dysplasi D = måttlig dysplasi E = höggradig dysplasi Nuläge Inför rasens erkännande i Italien 1993 konstaterades att 34 % av 280 röntgade lagotto var belastade med HD. I Sverige valde många att redan från början röntga sina hundar. 13

Genomsnittsålder vid HD-röntgen är nu 2,6 år. Ca 50 % av hundarna är röntgade. Av röntgade hundar födda 2006 2008 är i genomsnitt 69 % avlästa med A eller B. En förhållandevis hög andel, ca 11 %, har resultat D och E. Sedan 2008 rekommenderas att avel sker med endast A och B-hundar Tabell 4. HD-status i de olika årskullarna 1996-2008. Tabell 5. Avkommans HD-grad beroende av vilken parningstyp föräldrarna kommer ur. Underlaget är alla svenskfödda lagotto (ca 1450) 1996-2008 vars båda föräldrar har kända HD-resultat. Information om kombinationer gjorda mellan föräldrar med olika HD-diagnos, andel HD-röntgade lagotto och resultat finns tillgängligt i SKK Avelsdata. 14

Mål och strategier HD Mål: Andelen D- och E-höfter ska minska Mål: 60 % av de årliga kullarna ska röntgas Strategi/aktivitet Vem? När? Fastställa procentsats och årtal för Mål 1 (ang andel D- och SLRK:s 2010 E-höfter) styrelse Endast bedriva avel på HD-fria hundar (klubbens Uppfödare Löpande rekommendation sedan 2008) Verka för en ökande andel röntgade hundar, såväl hela SLRK Löpande kullar som individer. Ge fortsatt regelbunden information om förekomst av HD via hemsidan och medlemstidningen. SLRK Löpande 15

Ögon Katarakt, grå starr, är en grumling av ögats lins. De flesta katarakter är sannolikt ärftliga men katarakt kan ibland orsakas av yttre påverkan. Katarakt kan också utvecklas sekundärt till andra ögonsjukdomar, till exempel PRA, PPM och PHTVL/PHPV. Alla katarakter är inte så allvarliga att de orsakar sämre syn. Till och med 2008 fanns 876 officiella ögonlysningsresultat hos SKK. 92,8% var utan anmärkning. Endast hälften av andelen hundar med olika anmärkningar har bedömts vara drabbade av de ärftliga formerna av katarakt. Mål och strategier Ögon Mål: Andelen hundar med anmärkningar om ärftliga former av katarakt ska minska Strategi/aktivitet Vem? När? Samtliga individer som används i avel ska ha ett i SKK Uppfödare Löpande officiellt ögonintyg, som inte är äldre än ett år vid parningstillfället. Individer drabbade av ärftlig katarakt, likaså deras Uppfödare Löpande avkomma, ska inte användas i avel. Hundar som fått diagnos katarakt ÖP (övrig partiell Uppfödare Löpande katarakt) kan undersökas på nytt, för att få en säkrare diagnos. Ge regelbunden information till uppfödare om förekomst av ärftliga ögonsjukdomar via hemsidan och medlemstidningen. SLRK Löpande 16

Öron/ Hud/Päls Öron Ymnig hårväxt i hörselgången kan orsaka problem med öroninflammation (otitis externa). En trång hörselgång höjer ytterligare risken för problem. Här finns anledning för uppfödare att ställa höga krav på föräldradjuren och inte använda individer med återkommande problem. Hud/Päls Problem med klåda/dermatit (hudinflammation) förekommer i rasen. Även atopi (luftburen allergi), demodex (hårsäcksskabb) och pyodermi (hudinflammation) har rapporterats via veterinär data. Drabbade hundar bör ej användas i avel. Om problem uppträder hos flera individer inom en familjegrupp och misstänks vara ärftliga bör dessa hundar inte användas i avel. Typiskt för rasen är pälsen som ska ha hårt ringlade lockar och mycket tjock underull. Den korrekta pälsen är i ofriserat skick ett utmärkt skydd mot väder, vind, vegetation och vatten. Pälsen ska hållas naturlig, tämligen kort över hela kroppen vara något längre på huvudet. Vanligtvis klipps pälsen ner helt ca två gånger årligen. En friserad, utkammad lagottopäls är aldrig funktionell. Pälskvalitén hos lagotto är mycket viktig och är direkt kopplad till funktionalitet. Problem förekommer med bland annat kala fläckar (follikulär dysplasi). Även mycket gles och tunn behåring över stora delar av kroppen förekommer. Släthårig lagotto förekommer i kullar med för övrigt normalt behårade kullsyskon. Arvsgången är ännu ej fastställd varför försiktighet bör iakttagas. Pälsenkäten 2009 bekräftar Agrias statistik över förekommande hud- och öronproblem. 17

Mål och strategier Öron/hud/päls Mål: Andelen hundar med klåda, hud- och öronproblem ska minska Strategi/aktivitet Vem? När? Defekta och/eller kroniskt sjuka hundar ska inte användas Uppfödare Löpande i avel. Bevaka aktuell forskning SLRK Löpande Förbättrad information till valpköpare om hud-, päls- och öronvård. SLRK/ Uppfödare Löpande SLRK följer försäkringsbolagens statistik och har kontakt med veterinärkårens hudspecialister i den så kallade Skinnklubben för att hitta orsakerna till klåda, öronproblem och pälsproblem hos lagotto. 18

Mentalitet och arbetslust Lagotto är en ursprunglig arbetshund och det är klubbens och uppfödarnas uppgift att bevara rasens arbetsegenskaper och värna om dess typiska mentalitet. Arbetslust och behov av mental stimulans kan tillgodoses och dokumenteras på många sätt. I rasen finns svenskfödda viltspårchampions och över 100 hundar har startat vid lydnadsprov med lydnadsdiplom. Flera lagotto tävlar i agility, bruksprov och freestyle. Vid rasens första tryffelprov 2008 startade ett 20-tal tränade tryffelhundar. Av dessa bedömdes tre vara av internationell standard i fråga om arbetet. Bland de egenskaper som anses rastypiska och främjar tryffelsökförmågan nämns ofta snabb associationsförmåga, följsamhet mot sin förare, förmåga att arbeta självständigt, uthållighet, ihärdighet och bra luktsinne. En lagotto ska aldrig visa aggressivitet mot andra hundar eller människor. Mentalbeskrivning I april 2009 har MH resultat för 167 lagotto redovisats hos www.genetica.se. Därutöver finns 5 % ofullständiga prov varav 3 % har avbrutits av beskrivaren och 2 % har avbrutits av ägaren. Anmärkningsvärt är att 11 % av hundägarna har begärt att få avstå skottprov. 19

Mål och strategier Mentalitet Mål: Andelen lagotto som uppvisar oönskade reaktioner vid kontakt med människor eller hundar, är otrygga i miljöer eller är ljud- och/eller skottkänsliga, ska minska. Mål: Rasens arbetsegenskaper ska tillvaratas Strategi/aktivitet Vem? När? Endast hundar som har ett gott och för rasen typiskt Uppfödare Löpande temperament ska användas i avel. Hund som uppvisar beteendestörning i form av Uppfödare Löpande överdrivna rädslereaktioner eller aggressivt beteende i oprovocerade eller för hunden vardagliga situationer ska inte användas i avel. (SKKs grundregel 2:3) Uppmuntra till deltagande vid tryffelsök anlagsprov SLRK Löpande och tävling. Motivera aktivitetsombuden att erbjuda aktiviteter och SLRK Löpande studiecirklar kring mentalitet Öka intresset för mentalbeskrivningar och utbilda SLRK Löpande funktionärer inom klubben Genom föreläsningar och studiecirklar (till exempel SKKs SLRK Löpande uppfödarutbildning) öka kunskapen hos framförallt uppfödare, avelsintresserade och hanhundsägare om hundars beteende (etologi). Genom artiklar på hemsidan och i medlemstidningen SLRK Löpande informera lagottoägare om hundars beteende (etologi). Ta fram förslag till anlagstest för lagotto. * SLRK 2011 * SLRK arbetar med förslag till ett anlagstest för att bättre förstå, bevara och utveckla de arbetsegenskaper och beteenden som är typiska för en lagotto. Anlagstestet ska utformas så att typiska beteenden, med förhoppningsvis hög arvbarhet, tydliggörs. Testets utformning ska vara sådant att det kan genomföras i hela landet, och utan egentlig träning av hunden. 20

Exteriör Med underlag från SLRK:s årsböcker och SKKs domarkritiker från officiella utställningar kan konstateras att domare påpekar nedanstående: Hundens proportioner avseende höjd, längd och djup. För smal skalle i förhållande till huvudets längd. Ögonform och inplacering. Skuldrans position och vinkel mot överarmen. Bröstkorgens djup. Korsets lutning och avrundning samt svansens ansättning. Trånga instabila hasleder och kohasiga bakställ. Knappa vinklar i knä- och hasled. Det förekommer individer med ett för rasen otypiskt utseende, överstorlek, felaktig pälskvalitet (avsaknad av lockar, slät päls). Mål och strategier Exteriör Mål: Bevara den rustika, funktionella exteriör som rasstandarden föreskriver Strategi/aktivitet Vem? När? Motarbeta alla tendenser till förändring av hundarnas SLRK Löpande exteriör, genom till exempel frisering Att bearbeta och redovisa statistik över utställningskritiker. SLRK Löpande Öka kunskapen hos uppfödare och lagottoägare om vad SLRK Löpande rasstandarden föreskriver och hur denna ska tolkas, genom information på hemsidan och i tidningen samt genom utbildning vid lokala och centrala klubbträffar. Uppmana till deltagande vid SKKs studiecirklar i anatomi. SLRK Löpande 21

Speciella hälsotillstånd som identifierats i rasen Övergående rasbunden valp-ataxi (även benämnd BFJE i litteraturen) är ett rasbundet tillstånd som har rapporterats av uppfödare sedan 2001 som förekommande i begränsad omfattning. Symtomdebut har setts hos valpar i kullar vid 5-9 veckors ålder och upphör oftast efter 2-4 veckor. Tillståndet kan ses som svårighet för valpen att resa sig, att då valpen kommit upp går med hög frambensföring och samtidigt är vinglig i bakpartiet. Ofta uppträder störningen när valpen blir väckt och snabbt vill fram till mamman eller matskålen. Det kan förekomma krampliknande tillstånd där valpen ligger på sidan och försöker att resa sig. Valparna är vid fullt medvetande, de kan äta och dricka under tillståndet. Efter ett par minuter klingar symtomen av och valpen uppträder helt normalt. Om man har en valp med symtom som inte klingar av eller förvärras ska den givetvis undersökas av veterinär för en korrekt diagnos. Nedärvningen sker recessivt. Två fria föräldrar kan bara få fria avkommor. En anlagsbärare i kombination med en fri förälder kan, statistiskt sett, ge 50 % fria respektive 50 % anlagsbärarande avkommor. Observera att det är slumpen som avgör hur fördelningen i varje specifik kull blir. Det enda lab som för närvarande kan testa för genen som styr sjukdomen är ett laboratorium i Finland. Sannolikt finns dock fler gener som styr sjukdomen, varför forskningen fortsätter. Mer information finns på klubbens hemsida www.lagotto.org. Statistiken nedan är rapporterad från laboratoriet i Finland (resultat för individ ska beaktas med viss reservation i de fall där prover inte är tagna enligt SKKs rutiner). I juli 2009 fanns i Europa totalt 561 DNA-testade hundar med kända resultat av vilka 76 var svenska. Fria Anlagsbärare Affekterad Totalt 66,5 % 28,7 % 4,8 % Svenska 71,0 % 22,4 % 6,6 % 22

Mål och strategier Övergående rasbunden valp ataxi Mål: Inga fler valpar med övergående rasbunden valp-ataxi Strategi/aktivitet Vem? När? Uppmana uppfödare att inte avla på affekterade individer SLRK Löpande och inte medvetet medverka till att sprida defektgener. Uppmuntra uppfödare till DNA-test av misstänkta SLRK Löpande invidivder. Vid användandet av känd bärare, endast para med en fri. Uppfödare Löpande Uppmuntra uppfödare till att dela information om egna SLRK Löpande kullar där valp/valpar visat symtom (via klubbens registerkommitté). Bevaka utvecklingen av problematiken. Fortsätta följa SLRK Löpande valideringen av befintligt test, utformning av provtagningsrutiner, rutiner för testhantering och framtida möjlighet till central registrering. Registerföra information och hålla den tillgänglig för medlem i de fall där DNA-resultat föreligger i enlighet med SKKs krav för DNA-test. SLRK Löpande 23