Inl:1 Budget för Stockholms stad och inriktning för 2012 och 2013 samt ägardirektiv -2013 för koncernen Stockholms Stadshus AB Ett Stockholm där alla kan växa Förnyat förtroende för ett starkt Stockholm. Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har enats om att tillsammans förelägga kommunfullmäktige detta förslag till budget för Stockholms stad. Stockholmarna har givit oss förnyat förtroende. Vår politik för fler jobb med sänkt skatt, förbättrad välfärd och tryggare vardagsekonomi har fått stockholmarnas godkännande och ligger fast. I och med budgeten för med inriktning för 2012 och 2013 fortsätter vi att förvalta tidigare generationers Stockholm och utveckla det framtida Stockholm för kommande generationer. Vi gör det utifrån vår vision om att göra Stockholm till världens bästa stad att leva och verka i - ett Stockholm i världsklass. Stockholmarna ska ha frihet och möjlighet att förverkliga sina drömmar om ett bra liv. Det personliga ansvaret kan aldrig ersättas av politiska beslut. Därför ska politiken riva hinder och skapa förutsättningar istället för att bestämma hur vi ska leva våra liv. Vi tror på människors förmåga, mer än på politikens. Det är i gemenskap med andra människor som vi växer och blir trygga, som vi lär oss att ta hänsyn och vad som är rätt och fel. I linje med detta vill vi fortsätta att utveckla valfriheten för stockholmarna. De avgörande besluten ska fattas vid köksborden, oavsett om det gäller val av barnomsorg, om föräldrarna vill vara hemma lite längre efter föräldraledighetens slut, skola, vård- och omsorgsboende eller andra välfärdstjänster. Arbetet för en öppen och bejakande stad som hävdar sig i världen sker i en snabbt föränderlig omvärld där globaliseringens utmaningar och möjligheter måste gå hand i hand med omtanken om våra medmänniskor, vårt kulturarv och vår miljö. Stockholm en storstad i förändring Vi blir fler, vi reser mer, vi utbildar oss och arbetar på fler ställen i världen fysiskt eller virtuellt. Vi är öppna och toleranta, nyfikna på det som väntar utanför stadens, nationens och Europas gränser. Stockholm är en av de mest innovativa städerna i världen. Här finns företag som tävlar med de ledande i världen när det gäller informationsteknik, hälsovetenskaper och miljöteknik. Det gör att många söker sig till Stockholm för att jobba och leva både från övriga delar av Sverige och från hela världen. Allt detta ställer höga krav på att underlätta för en fungerande vardag för stockholmarna. Vi ska ha en offentligt finansierad service i form av förskolor, skolor, äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning som präglas av hög kvalitet och tillgänglighet. För människor som råkat i arbetslöshet eller andra svårigheter är det en självklarhet att staden ska erbjuda stöd för att åter komma i arbete och egen försörjning eller t ex att lämna ett missbruk.
Inl:2 Stockholm är på väg att bli en miljonstad och det ställer krav på oss att låta staden växa på ett miljövänligt sätt. Stockholm ska även som miljonstad vara en stad där parker och grönområden skänker stockholmarna unika möjligheter till rekreation. Tillgängligt boende är till gagn för alla stockholmare. Från idéstadie till färdigställande ska tillgänglighetsaspekter alltid vara en bärande del vid byggnation av bostäder. Denna stad, en stad i förändring, kräver ett ledarskap som klarar av att lägga grunden för det Stockholm som våra barn och barnbarn ska växa upp och leva i. Vi vill fortsätta ta ansvar för att utveckla staden med klokhet och eftertanke, så att vi kan behålla den goda livskvalitet som är kännetecknande för Stockholm en grön och trygg stad som förenar en innovativ och urban miljö i mänsklig skala med närhet till vatten och natur. Företagande och jobb Förutsättningen att möta framtidens utmaningar ligger i Stockholms förmåga att vara en attraktiv stad för företag att starta och växa, med en dynamisk arbetsmarknad där framtidens jobb kan växa fram. Forskning, innovation och entreprenörskap är avgörande för Stockholms konkurrenskraft och framtidsvillkor. Stockholms ställning i dag är stark men nya kraftansträngningar krävs för att göra Stockholm till den naturliga staden för företag att etablera sig i framför andra städer i norra Europa. Grunden till en välfungerande arbetsmarknad är ett stort och brett näringsliv, som framgångsrikt verkar över konjunkturcykler och skapar arbetstillfällen för människor med varierande förutsättningar och bakgrund. Personer som vill starta företag ska kunna utveckla sina affärsidéer så att nya sektorer utvecklas kontinuerligt. Det ska vara enkelt att byta mellan olika arbeten och mellan arbete, utbildning och företagande. Stockholm ska vara en stad där trösklarna är låga för nya idéer som föder morgondagens jobb. Stockholms stads stabila finanser och ekonomiska styrka att investera för framtiden är beroende av att vi stockholmare arbetar. Invånare i Stockholm ska vara eller ges verktyg att bli självförsörjande. Detta är nyckeln till fortsatt låg skatt samtidigt som vi kan stärka kvaliteten i förskolan, skolan och omsorgen samt finansiera byggandet av framtidens Stockholm. Stockholm ska tydligt präglas av arbetslinjen och respekt för människors egna önskemål och behov. Alla som kan arbeta och försörja sig själva måste ges förutsättningar att göra detta utifrån sin egen förmåga. Endast en varaktigt hög sysselsättning kan säkerställa en stabil finansiering av välfärden. Möjligheten att själv få ta ansvar och kunna påverka livet för sig själv och sina närmaste är viktig. Det är genom ökade möjligheter och eget ansvar som starka, självständiga individer kan utvecklas. Den del av inkomsten som människor själva har makt över efter att skatten är betald måste öka. 200 000 nya Stockholmare Stockholm är på väg att bli en miljonstad. Inom mindre än 20 år kommer över en miljon människor bo i Stockholms stad i en region med närmare tre miljoner invånare. De investeringar vi gör i infrastrukturen nu måste göras för att livet i Stockholm ska fungera också när vi blir många fler. Spår, vägar och cykelbanor byggs nu ut för att möta miljonstaden. Framkomligheten i regionen ska öka. Det kraftigt växande Stockholm ställer även krav på nya förskolor och skolor. Att många vill bo i Stockholm ställer krav på nya bostäder. Det ska byggas många bostäder i Stockholm med hänsyn för stadens arkitektoniska historia och med en håll-
Inl:3 bar livsmiljö. Under mandatperioden planerar staden för minst 15 000 nya bostäder hyresrätter, bostadsrätter, studentbostäder och småhus. En stor del av dessa nya bostäder kommer att byggas i nya hållbara miljöstadsdelar. Därtill behöver nya förskolor, skolor och olika former av omsorgsboenden byggas och befintliga rustas upp. En viktig åtgärd för att öka bostadsbyggandet är att påskynda arbetet med att ta fram detaljplaner. Genom en förenkling av plan- och bygglagens praktiska tillämpning kan planprocessen effektiviseras utan att medborgarinflytandet minskar. Stockholm ska vara en stad med flera kärnor där människor i sitt närområde kan bo, arbeta, utbilda sig, ta del av nöjen och motionsmöjligheter samt erbjudas ett rikt utbud av service, varor och tjänster. Alla stockholmare ska kunna känna stolthet över var de bor och hur de lever. Utvecklingen av ytterstaden är väsentlig för Stockholms framtid. I delar av ytterstaden som idag domineras av kommunala hyresrätter ska vi fortsätta att arbeta för mer blandade boendeformer. Samtidigt ska slitna bostadsområden och centrumanläggningar genom upprustning och nybyggnad bidra till att förstärka attraktiviteten i alla delar av staden. Lokalisering av kommunala förvaltningar kan vara ett sätt att skapa fler arbetsplatser i ytterstaden. En tillgänglig och tät stad är en miljövänlig stad Utifrån stadens perspektiv är det en självklarhet att en hållbar stadsutveckling, och därmed en uthållig ekonomisk tillväxt, bara kan uppnås genom den bästa och mest kostnadseffektiva tekniken som utvecklas på marknadens villkor och att den önskvärda utvecklingen inte kan regleras fram. Miljöarbetet bedrivs ur ett samhälleligt helhetsperspektiv i samarbete med näringsliv, akademi, invånare, organisationer och myndigheter. Klimat- och miljöfrågorna utgör en viktig del av förverkligandet av Vision 2030, både i det globala perspektivet och i det lokala. Stockholms stad har ambitiösa mål avseende koldioxidneutralitet. Dessa kräver åtgärder inom en rad olika områden. Därutöver har staden högt satta mål inom stadsmiljöområdet som kräver en stadscentral samordning för att nå full effekt. Stockholm, i egenskap av miljöhuvudstad i Europa 2010, har fått stor uppmärksamhet runt om i världen. Omvärldens intresse kring Stockholms framgångsrika hållbarhetsarbete och hur vi förenar miljötänkande med en växande stad har under året varit omfattande. Inriktningen framöver är att upprätthålla detta intresse för Stockholms miljöarbete, inte minst mot bakgrund av den potential detta innebär för svenska och stockholmsbaserade miljöteknikföretag. Stockholm ska bibehålla sin tätposition inom klimat- och miljöfrågor. Stockholm står inför en utmaning när det gäller att bygga miljonstaden som en miljövänlig stad. Det handlar om att säkerställa närhet till parker och grönområden, att uppmuntra cykling och andra miljövänliga transportsätt, hantera bullerproblem och säkerställa en god luftkvalitet. I syfte att säkerställa positionen och utveckla arbetet med att både nå målen avseende koldioxidneutralitet och om en förbättrad stadsmiljö kommer en beredning benämnd Stadsmiljörådet att inrättas under kommunstyrelsen vars uppgift blir att koordinera de övergripande strategiska frågorna kring Stockholms hållbara utveckling och satsningar och program inom området stadsmiljö.
Inl:4 Stockholms stad utökar ambitionerna när det gäller cykling och målet är att konkurrera med städer som Köpenhamn och Amsterdam när det gäller cykelvänlighet och cykelsäkerhet. Stockholmarna förväntar sig ren luft och rent vatten. Såväl utomhus- som inomhusmiljön är viktig för att Stockholms livsmiljö ska vara hållbar. Detta gäller exempelvis luftkvaliteten i stadens förskolor och skolor. Hela staden ska hålla ihop och god infrastruktur är en viktig faktor för stockholmarnas möjligheter att agera på ett miljömässigt hållbart sätt. Genom att bygga flerkärnigt, kollektivtrafiknära, högre byggnader, mer energieffektivt, och bygga spårförbindelser, cykelbanor och ringleder samt förbättra säkerheten och framkomligheten skapas en tät, attraktiv och effektiv stad med service, arbete och upplevelser på nära håll. Närheten till vattnet ska tas tillvara och staden ska skapa förutsättningar för fler båtplatser och kollektivtrafik på vattenvatten. Det är avgörande att Stockholmsöverenskommelsens historiska investeringar för att underlätta transporterna i regionen genomförs som planerat i enlighet med länsplanen. Regeringen och regionen har tillsammans ett ansvar för att såväl vägar som kollektivtrafik byggs ut för att möta behoven i en snabbt växande region. I planeringen av nya bostadsområden ska framkomlighet och tillgänglighet vara en viktig ledstjärna. Även den befintliga staden ska göras mer tillgänglig. Kunskap i världsklass Stockholm är på väg att på allvar bli en världsstad. Allt fler söker sig till Stockholm för inspiration och kunskap. En storstad utvecklas genom att olika uppfattningar, kunskaper och kulturer möts. Vår starka position ska bevaras och stärkas. Samarbetena med de ledande universiteten och högskolorna samt med världsledande företag inom strategiska framtidsbranscher som informationsteknologi, hälsovetenskap och miljöteknik ska stärkas. Genom att samverka och nå samsyn talar näringslivet, staden och akademierna med en gemensam röst för Stockholm. Kompetensförsörjningen för framtidens arbetsmarknad förutsätter en skola i världsklass. Kvaliteten på Stockholms skolor ska höjas ytterligare. Fokus ska ligga på elevernas kunskaper och ökade insatser göras på de skolor där elevernas resultat är sämst. Goda exempel ska tas tillvara och spridas. Stadens utbildningsväsende ska hålla hög kvalitet och förbereda eleverna för både yrkesarbete och akademiska studier, samtidigt som det skapar många vägar in i arbetslivet. Genom en nära samverkan mellan näringsliv, grund- och gymnasieskolor, universitet och högskolor skapas naturliga bryggor i allt från trainee- och praktikplatser till mentorskap och lärlingsutbildningar. Förskolor och skolor i Stockholm ska ge barn vad de behöver för att lära och utvecklas. Lika naturligt som valfriheten att välja förskola eller skola ska det vara att alla skolor, offentliga såväl som fristående, ska leva upp till högt ställda kvalitetskrav. En lugn och trygg skola lägger grunden för nyfikenhet och kunskap. Kunskap och bildning ger människor makt att forma sina liv. Omsorg med hög kvalitet Stockholmarna ska uppleva att de får en god service och omsorg. Äldreomsorgen ska förena trygghet, valfrihet och värdighet för äldre. Äldre par med olika vårdbehov ska kunna leva ihop hela livet och detta ska säkerställas genom införande av en parboendegaranti. Utformningen av stödet till äldre ska kännetecknas av kvalitet och valfrihet. Värdighet och respekt är utgångspunkten för att äldre ska kunna leva sina liv som de
Inl:5 själva önskar och kvaliteten ska säkras genom tydliga kvalitetskontroller. Trygghetsboenden utan krav på biståndsbeslut ska erbjudas fler äldre. Ett viktigt mål för stadens äldreomsorg är att kunna ge äldre bättre förutsättningar för ett så självständigt och innehållsrikt liv som möjligt. För att ge Stockholms äldre en god vård och omsorg behövs en bra arbetsmiljö och utbildad personal. De som av olika anledningar behöver stöd och hjälp ska garanteras detta. Omsorgen av personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning ska präglas av respekt, valfrihet och kvalitet. Stockholms arbete med att bli en av världens mest tillgängliga städer fortsätter. Ett starkt samhälle med stöd till de mest utsatta En grunduppgift för staden är att finnas till hands för de mest utsatta. Vår ambition är att Stockholm ska ha Sveriges bästa socialtjänst och genom att gå vidare med utbildningssatsningen för Stockholms socialsekreterare. Barn som far illa ska få hjälp av socialsekreterare med särskild kompetens. Hemlösheten bland de mest utsatta ska halveras till 2013. Stockholm ska ligga i framkant när det gäller att pröva och utveckla nya metoder i arbetet mot hemlöshet. Housing first som metod mot hemlöshet ska fortsätta att utvecklas. Många av dem som stått långt från arbetsmarknaden har funnit en väg tillbaka till egen försörjning genom Jobbtorg Stockholm. Arbetet att minska utanförskapet genom jobb istället för bidrag ska fortsätta. Kultur och idrott en del av Stockholms attraktivitet Vi vill att stockholmarna ska vara nöjda med kultur- och idrottsmöjligheterna i Stockholm. Stockholms stads kulturverksamheter bidrar till ett fritt och öppet kulturliv i Stockholm som präglas av hög kvalitet, mångfald i kulturella uttryck, bredd i antalet aktörer och tillgängligt för alla. Ett självständigt och oberoende kulturliv är en viktig del av demokratin och ett pluralistiskt samhälle. Ett nytt kulturkluster ska skapas kring gasklockorna i miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden. Ett fritt och självständigt kulturliv är en förutsättning för att Stockholm ska utvecklas. Kulturen förvaltar ett bildningsideal som är viktigt att upprätthålla, inte minst inom skolan. Kulturlivet är en garant för det fria ordet och ett livfullt offentligt samtal och därför måste tillväxten i kultursektorn stärkas. Böcker och bibliotek är centrala delar i Stockholms kulturpolitik. Stockholmarnas goda förutsättningar att kombinera ett aktivt storstadsliv med ett levande idrotts-, motions- och friluftsliv är en viktig källa till hälsa. Kultur- och idrottslivet är viktiga arenor för stockholmarnas ideella engagemang. Stadens kultur- och idrottspolitik strävar därför efter att stärka kulturlivets och idrottsföreningarnas frihet, ekonomiska självständighet och livskraft. Möjligheten för kulturskapare att leva på sina yrken ska förbättras. Idrottsföreningarnas förutsättning att bedriva näringsverksamhet i anknytning till evenemang och anläggningar ska öka. Modern och öppen stad Stockholm ska vara en modern och öppen stad. När människor blir respekterade för sin person, sin livsstil och sin kultur och inte blir diskriminerade, ökar toleransen och förståelsen för olikheter. Arbete, en väl fungerande skola och goda kunskaper i svenska är andra viktiga förutsättningar för att bryta utanförskap.
Inl:6 Hela Stockholm ska vara attraktivt och visionen om ett Stockholm i världsklass ska gälla alla stadsdelar. Ett viktigt medel för att skapa en mer integrerad stad är att öka människors möjlighet att äga sin bostad, exempelvis genom friköp av kommunala hyresrätter, vilket är särskilt positivt i de områden där de kommunala bostadsbolagen dominerar. Vägen till egen försörjning är också avgörande för integrationen. I Stockholm ska det finnas en tydlig etableringskedja för nyanlända som snabbt leder till egen försörjning. All flyktingmottagning och språkundervisning ska ha egen försörjning i fokus och vara individuellt anpassad. Ytterstadens stadsdelar ska stå i fokus för ökat företagande och fler arbetstillfällen. Enkelt att vara stockholmare För stockholmarna är tid viktigt. Att hämta på förskolan, att ta sig till och från arbetet, att hinna till barnens fritidsaktiviteter, handla och träffa vänner allt måste fungera för att vardagen ska gå ihop. Stockholms stad ska erbjuda förutsägbarhet att stockholmarna i alla lägen ska känna sig trygga med att det bara fungerar. Stockholm ska vara en stad för hela livet och där alla får plats. Tillgängligheten ska vara hög, trafiken ska flyta och välfärdstjänster av toppkvalitet ska finnas på plats när de behövs. Det ska vara enkelt att vara stockholmare. Stockholms stad ska vara tillgänglig dygnet runt, snabbt och professionellt svara och lotsa. Utbyggnaden av e-tjänster ska fortsätta. Stockholms stad ska använda skattemedlen klokt och vara invånarnas ombud i beställningen av högkvalitativa tjänster. Stockholmarna ska erbjudas valfrihet och ökad mångfald. Alla verksamheter staden själv driver ska vara effektiva. Trygg stad Stockholm ska vara en trygg stad. Stockholms stad ska säkerställa trygga, rena och väl upplysta stadsmiljöer. Förutom att hålla en hög ambitionsnivå på renhållning och klottersanering ska staden kraftsamla för att höja kvaliteten på stadens parkmark och grönytor. Återkommande trygghetsmätningar genomförs för hela staden. Resultatet från dessa ingår som underlag i stadens trygghetsarbete. Staden ska aktivt arbeta med att öka säkerheten i stadsdelarna, exempelvis genom regelbundna trygghetsvandringar. Staden ska också satsa vidare på trygghetsskapande belysning. Mörka och otrygga platser ska lysas upp. Modern arbetsgivare Stockholms stad som arbetsgivare ska erbjuda spännande och utmanande arbeten. Staden blir på fler och fler områden beställare av tjänster snarare än utförare av desamma. Detta är i grunden bra, fler hjälper till att säkerställa en hög kvalitet i omsorgen och en hög kunskap i skolan, men det ställer också ökade krav på välformulerade kvalitetskrav och uppföljning samt att stadens anställda är välutbildade och motiverade. Stadens chefer har en nyckelroll i att säkerställa att staden klarar att möta framtidens krav. Stadsövergripande inriktning för verksamheten En god ekonomisk hushållning är en förutsättning för att staden i framtiden ska klara av att möta de krav som morgondagens stockholmare kommer att ställa på en effektiv användning av skattebetalarnas pengar. Budgeten ska innehålla mål för verksamhet och ekonomi samt riktlinjer av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Ekonomin är en förutsättning för verksamheten, men också en begränsning. Budgeten ska
Inl:7 hållas. Nämnder och bolagsstyrelser ska löpande följa sina verksamheter och göra omprioriteringar som leder till måluppfyllelse inom givna budgetramar. Genom tydliga mål för verksamheterna klargörs vilka uppdrag som har ålagts nämnderna och vad som är möjligt att uppnå med befintliga resurser. Målen ska vara mätbara och utvärderas i samband med budgetuppföljningen. I verksamhetsberättelsen ska måluppfyllelsen redovisas. Avvikelser hanteras och stäms av under året. I denna budget för med inriktning för 2012 och 2013 ligger de tre inriktningsmålen fast även under denna mandatperiod för stadens verksamheter: Stockholm ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök Kvalitet och valfrihet ska utvecklas och förbättras Stadens verksamheter ska vara kostnadseffektiva Under respektive inriktningsmål redovisas kommunfullmäktiges mål för verksamheterna. Dessa följs upp av kommunstyrelsen med mätbara indikatorer. Indikatorerna redovisas per mål i bilaga 5. Under respektive nämnd eller verksamhetsområde redovisas kommunfullmäktiges indikatorer och aktiviteter. Därutöver finns i förekommande fall obligatoriska nämndindikatorer som följer upp. Stockholm ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök Företag ska välja etableringar i Stockholm framför andra städer i norra Europa Stockholm-Mälardalsregionen ska utvecklas till en ledande kunskapsregion med stark innovationskraft och ledande forskning. I regionen är förutsättningarna goda för nya arbetstillfällen och fler invånare. Stockholm tar ansvar för att leda och driva på en förstärkt regional integration. I stadsutvecklingsområdet Norra Station samverkar staden med Solna stad, Locum AB, AB Storstockholms Lokaltrafik, SL, och statliga Akademiska Hus för att skapa ett världsledande life science-område i Stockholm och Solna. Norra Stationsområdet utvecklas därmed till den västra noden i området Vetenskapsstaden, som omfattar Stockholms universitet och Karolinska Institutet i norr, Kungliga Tekniska Högskolan i öster och Handelshögskolan i söder. Staden ska också engagera sig i Science for life laboratory. Staden ska underlätta för småföretagare att vara med i stadens olika upphandlingar. Verksamhetsmålet Företag ska välja etableringar i Stockholm framför andra städer i norra Europa följs upp med följande indikatorer: Företagens nöjdhet med information från kommunen Företagens nöjdhet med kommunens service Sammanfattande företagsklimat i kommunen Andel upphandlad verksamhet i konkurrens Antal nystartade företag Invånare i Stockholm ska vara eller bli självförsörjande För att effektivera insatserna för människor som är utan arbete inrättas från en arbetsmarknadsnämnd. Där samlas stadens resurser för arbetsmarknadsinsatser.
Inl:8 Jobbtorg Stockholm är stadens gemensamma ingång och samordnar stadens insatser för att stödja fler arbetslösa bidragstagare till egen försörjning. Genom Jobbtorg Stockholm ska alla som idag är beroende av ekonomiskt bistånd på grund av att de är arbetslösa garanteras en snabb individuell bedömning och en aktivitetsplan, arbete eller annan insats inom fem dagar. Ungdomar som under en längre period uppburit ekonomiskt bistånd, har funktionsnedsättning eller rätt till instegsjobb, efter en till tre månaders praktik erbjuds sex månaders visstidsanställning i staden. Samtliga nämnder och bolag ska verka för att så många som möjligt av stadens ungdomar ska få möjlighet till sommarjobb. Stadens satsningar på att erbjuda skolungdomar sommarjobb fortsätter i samarbete med Stockholms företag. Hela Stockholm ska vara attraktivt Nämnder och styrelser ska stödja en positiv utveckling i Järva och Söderort, samt i ytterstaden som helhet. De goda erfarenheter gjorda under senare år i Järva och Söderort ska tillvaratas och tillämpas. Central samordnare för ytterstadsutveckling med tydligare och striktare samordning ska säkerställa att arbetet med visionerna för Järva och Söderort fortlöper enligt de beslut som fattats. Regeringen har på längre sikt öppnat för möjligheten att införa så kallade nystartszoner. Staden ska verka för att Järva får vara en av de teststäder när regeringen inför pilottest för ekonomiska frizoner. Arbetet med att göra Stockholm tillgängligt för alla är prioriterat. Sedan den dåvarande borgerliga majoriteten startade arbetet med ett tillgängligare Stockholm år 1999 har nästan en miljard kronor satsats för detta ändamål. Många projekt har blivit framgångsrika genom ett gott samarbete med handikappråd och handikapporganisationer. I det kommande arbetet med att göra Stockholm tillgängligt för alla krävs det att alla stadens nämnder och bolag tar ett ansvar och ser tillgänglighetsfrågorna som en naturlig beståndsdel i den dagliga verksamheten. Verksamhetsmålet Invånare i Stockholm ska vara eller bli självförsörjande följs upp med följande indikatorer: Andel aspiranter som har avslutats exklusive återremitterade, tre månader efter inskrivning på Jobbtorg Stockholm Andel aspiranter som är självförsörjande tre månader efter avslut på Jobbtorg Stockholm Andel personer beroende av ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen Andel praktikplatser som kan tillhandahållas för de aspiranter som Jobbtorg Stockholm kan matcha jämfört med antalet anställda Andel barn som lever i familjer som är beroende av ekonomiskt bistånd Andel vuxna som har ett långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd jämfört med samtliga vuxna invånare Andel vuxna personer beroende av ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen Andel ungdomar 18-24 år som är beroende av ekonomiskt bistånd i förhållande till samtliga 18-24 åringar i förhållande till befolkningen Andel barn som växer upp i familjer med ensamstående föräldrar som är beroende av ekonomiskt bistånd Andel nyanlända som är självförsörjande efter introduktion exkl. nyanlända som flyttat till annan kommun Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi Stockholms livsmiljö ska vara hållbar Under kommer arbetet med miljöprogrammet för perioden 2012-2015 inledas. Arbetet leds av kommunstyrelsen och kommer att vara stadsövergripande.
Inl:9 Klimatinitiativet och investeringsarbetet för att minska energiförbrukningen i stadens egna fastigheter och verksamheter fortsätter. Vid års utgång ska energianvändningen i stadens egna byggnader och anläggningar ha minskat med 10 procent jämfört med 2006. Klimatinvesteringar i skolor och i miljonprogramsområdena prioriteras. En ny parkstrategi där stockholmarna inte ska ha längre än 300 meter till närmaste grönområde och 15 000 nya träd under mandatperioden samt anläggandet av fler citynära badplatser förstärker de gröna värdena. Likaså kommer det nyinrättade trädrådet att säkerställa bevarandet av gamla träd i staden. Verksamhetsmålet Stockholms livsmiljö ska vara hållbar följs upp med följande indikatorer: Andel elbilar i stadens fordonspark inkl.leasade fordon exkl.utryckningsfordon- och specialfordon Andel av stadens storkök eller storhushåll i stadens verksamheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling Andel fordon som använder odubbade vinterdäck, exkl. utrycknings- och specialfordon Andel av stadens verksamheter som sorterar ut förpackningar och papper Andel förnyelsebart drivmedel i stadens egna och leasade etanol- och fordonsgasfordon Andel inköpta ekologiska livsmedel i staden i kronor av totala värdet av inköpta livsmedel Andel medarbetare som under arbetstid använder miljövänliga transportmedel när de reser i tjänsten Andel miljöbilar i stadens fordonspark inkl. leasade fordon exkl. utrycknings- och specialfordon Andel sjöar med minskad eller bibehållen total fosforhalt Antal dygn där dygnsmedelvärdet för kvävedioxid (NO2) överskrider 60 µg/m3 Antal dygn där dygnsmedelvärdet för partiklar (PM 10) överskrider 50 µg/m3 Elförbrukning Elförbrukning per kvadratmeter för kontorsfastigheter, bostadsfastigheter och lokaler Utsläppen av växthusgaser Det ska byggas många bostäder i Stockholm Fler bostäder är en förutsättning för en fortsatt stark utveckling av Stockholm. Fram till 2030 kommer stadens befolkning öka med cirka 200 000 personer och därför krävs en långsiktig planering och en utbyggnad i stabilt tempo över konjunkturcyklerna för att möta efterfrågan från dem som vill flytta till och inom Stockholm. Staden ska planera för minst 80 000 nya bostäder fram till 2030. Under mandatperioden planerar staden för minst 15 000 nya bostäder. För att skapa en mångfald av aktörer och blandade upplåtelseformer i ytterstaden ska möjligheten att ombilda sin bostad kvarstå i ytterstaden. Verksamhetsmålet Det ska byggas många bostäder i Stockholm följs upp med följande indikatorer: Antal färdigställda bostäder Antal markanvisade bostäder Antal påbörjade bostäder Antal påbörjade hyresrätter Antal bostäder i godkända/antagna detaljplaner Antal påbörjade ägarlägenheter Antal studentbostäder
Inl:10 Framkomligheten i regionen ska öka Arbetet med att koppla samman ytterstadens stadsdelar med varandra och med omgivande kommuner ska intensifieras. Satsningar på nya tvärförbindelser med spårväg kombinerar en förbättrad framkomlighet och regional integration med miljöhänsyn. Genom Förbifart Stockholm, med byggstart 2012, knyts regionen tätare samman och skapar ökade möjligheter till resor mellan de norra och södra delarna av regionen. Ett växande Stockholm ställer ökade krav på utbyggd infrastruktur. En stark expansion sker i Nacka-Värmdösektorn samt i Norra Djurgårdsstaden. För att möta detta behov ska såväl spårbunden kollektivtrafik inklusive en framtida utbyggnad av tunnelbanan, som en östlig förbindelse studeras. Staden ska verka för att tvärbanan byggs ut från Hammarby Sjöstad till Slussen och från Alvik till Kista och slutstationen Stockholm Nord via Bromma flygplats. Staden ser positivt på nya spårvagnssträckningar som Spårväg City, vilken kollektivtrafikmässigt ska binda samman utvecklingsområdena nordvästra Kungsholmen med Värtan genom City. Stockholms stads cykelleder ska ses över i innerstaden såväl som ytterstaden. Stockholm ska ha välfungerande cykelbanor/-fält som bidrar till ökad trafiksäkerhet. Verksamhetsmålet Framkomligheten i regionen ska öka följs upp med följande indikatorer: Procentuell förlängning av restiden, innerstadsgator Procentuell förlängning av restiden, inre infarter Procentuell förlängning av restiden, yttre infarter Procentuell förlängning av restiden, tvärleder Genomsnittlig hastighet för stombusstrafiken i innerstaden Genomsnittlig hastighet för stombusstrafiken i ytterstaden Nettotillskott av parkeringsplatser Antal meter nyanlagda cykelvägar i staden Stockholmarna ska vara nöjda med kultur- och idrottsmöjligheterna i Stockholm Kultur i olika former ska ges större utrymme i fler verksamheter. Inte bara barn och unga utan även personer med funktionsnedsättning och äldre som i aktiva former har stöd från staden ska möta musik, böcker och konst som betyder mycket för livskvaliteten. I Stockholm ska möjligheterna till idrott vara många och varierade. Alla stockholmare ska ha möjlighet att utöva idrott. Stadens insatser inom idrott ska fokusera på barn och unga. Verksamhetsmålet Stockholmarna ska vara nöjda med kultur- och idrottsmöjligheterna i Stockholm följs upp med följande indikatorer: Stockholmarnas nöjdhet med Stockholms idrottsliv Ungdomars nöjdhet med tillgång till spontanidrott Ungdomars nöjdhet med tillgång till organiserad idrott Stockholmarnas nöjdhet med Stockholms kulturliv Ungdomars nöjdhet med möjligheterna till eget utövande av kulturaktiviteter
Inl:11 Stockholmarna ska vara trygga och nöjda med städning och renhållning Stockholm ska vara en vacker och blommande huvudstad. Stadens parker är världsunika och parkplaneringen har historiskt sett skapat mycket fina gröna rum som prisats internationellt. Klotter och annan skadegörelse ska konsekvent motarbetas och saneras på stadens fastigheter inom 24 timmar där skolor och förskolor är särskilt prioriterade. Dialogen med privata fastighetsägare och bolag ska intensifieras som en del i att genomföra stadens klotterpolicy och arbete mot förfulande skadegörelse. Arbetet med att bygga bort otrygga och brottsbelastade miljöer ska stärkas. Staden ska aktivt arbeta med att öka säkerheten i stadsdelarna, exempelvis genom regelbundna trygghetsvandringar. Utvecklingen av stadens säkerhetsarbete utgår från stadens säkerhetsprogram och omfattar samtliga nämnder och bolag. Arbetet syftar till att både faktisk och upplevd säkerhet och trygghet uppnås för de som bor, verkar och vistas i Stockholms stad så att människor, verksamhet och företagande kan fungera även vid oönskade händelser. Alla verksamheter ska göra risk- och sårbarhetsanalyser. Verksamhetsmålet Stockholmarna ska vara trygga och nöjda med städning samt renhållning följs upp med följande indikatorer: Andel invånare som känner sig trygga i sitt stadsdelsnämndsområde Stockholmarnas nöjdhet med rent och städat Stockholmarnas nöjdhet med skötsel park och grönområden Stockholmarnas nöjdhet avseende sanering av klotter/skadegörelse Upplevelsen av Stockholm som tillgänglig stad Andel invånare som inte känner känner oro för att utsättas för brott Andel barn/unga, 15-17 år som inte begått brott Andel barn/unga, under 15 år som inte begått brott Antal cykelolyckor i staden per tusental cyklande Antalet bostadsbränder jämfört med år 2010 Antalet identifierade sårbarheter som /bolagstyrelsen avser att arbeta förebyggande med under året Antalet inträffade incidenter
Inl:12 Kvalitet och valfrihet ska utvecklas och förbättras Stockholmarna ska erbjudas valfrihet och ökad mångfald Idag finns möjligheten för enskilda att välja inom förskola, skola, äldreomsorg, stöd och service till personer med funktionsnedsättning samt inom socialpsykiatri. Det är viktigt att de olika vägar som står till buds för att bibehålla eller öka den mångfald som behövs för att enskilda ska uppleva reell valfrihet används. Sedan en tid pågår aktiviteter för att på olika sätt främja tillkomsten av nya företag och möjliggöra för mindre att växa. Inom de verksamheter där valfrihet råder och mångfalden ska öka har olika former av företagande en god möjlighet att bidra till att enskildas önskan om mångfald kan garanteras. För att underlätta valfrihet finns information och vägledning i olika former exempelvis Jämför service på stadens hemsida, Kontakt center med Äldredirekt, e-tjänster och en växande e-förvaltning. Arbetet med att utveckla och införa e-tjänster fortsätter. Stadens e-tjänster samlas fortsättningsvis i tjänsten Mina Sidor där medborgare med en och samma inloggning kan få tillgång till och överblick över sina kontakter med och ärenden i staden. Staden har nu totalt 60 e-tjänster. Staden ska samverka med andra myndigheter i utveckling av e-förvaltningen i syfte att förenkla för medborgare genom användningen av lösningar som är gemensamma för hela den offentliga sektorn vid exempelvis inloggning. Verksamhetsmålet Stockholmarna ska erbjudas valfrihet och ökad mångfald följs upp med följande indikatorer: Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom förskola Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom skola Andel medborgare som vet var information finns för att kunna göra sina val Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom omsorg om personer med funktionsnedsättning Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom äldreomsorg, vård- och omsorgsboende Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom äldreomsorg, hemtjänst. Antal kommunala hyresrätter i ytterstaden som friköpts och ombildats till bostadsrätter Förskolor och skolor i Stockholm ska ge barn vad de behöver för att lära och utvecklas Stockholms barn och ungdomar ska erbjudas Sveriges bästa förskolor och skolor. Det ska alltid finnas ett brett urval av verksamheter, inriktningar och fristånde alternativ där kunskap, lärande och omsorg står i fokus. En särskild skolstrategi ska implementeras för skolorna i ytterstaden. Skolan spelar en nyckelroll för att minska utanförskapet. En rad omfattande statliga reformer genomförs nu inom skolområdet. Skolreformerna innebär en ny modern skollag, en förtydligad läroplan för förskolan, nya läroplaner för den obligatoriska skolan, en ny gymnasieskola, en ny betygsskala, betyg från årskurs 6 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan samt från årskurs 7 i specialskolan. Dessutom förändras lärarutbildningen, lärarlegitimation ska införas och staten gör stora ekonomiska satsningar på lärarfortbildning, rektorsutbildning och utvecklingsstöd för förbättrad undervisning.
Inl:13 Under kommande år måste alla förskolor arbeta intenssivt med att införa nyheterna i den förtydligade läroplanen för förskolan som gäller från. Denna har förtydligats och kompletterats med nya mål när det gäller språklig utveckling, barns matematiska utveckling samt naturkunskap och teknik. Samverkan mellan skolan, stadsdelsnämnderna och socialtjänsten är viktig för att kunna stödja den som har det svårt och för att stadens verksamheter ska kunna ansvara för att ingen individ faller mellan stolarna. I enskilda ärenden ska berörda enheter samverka för att på bästa sätt stödja individen. Respektive nämnd ska därutöver ha kontaktpersoner för samverkan i frågor om skola-socialtjänst, skola-förskola, kris- och katastrofarbete samt det lokala brottsförebyggande arbetet. Verksamhetsmålet Förskolor och skolor i Stockholm ska ge barn vad de behöver för att lära och utvecklas följs upp med följande indikatorer: Andel nöjda föräldrar i förskoleundersökningen avseende utveckling och lärande Andel nöjda föräldrar i förskoleundersökningen avseende trygg och säker miljö Nöjd föräldraindex Resultatet av enheternas självvärdering avseende utveckling och lärande inom förskola Andel elever i årskurs 9 som uppnått målen i alla ämnen Andel elever som är behöriga till gymnasiet Andel elever i skolundersökningen i årskurs 8 som är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan Andelelever i skolundersökningen i årskurs 8 som är nöjda med Jag kan arbeta utan att bli stöd Nöjd elevindex i årskurs 8 Andel nybörjare i årskurs 1 i oktober år 2007 som fullföljde utbildningen inom 4 år (exkl. IV-programmen) kommunal huvudman Andel elever med grundläggande behörighet till högskola och universitet Andelen nöjda elever i gymnasieundersökningen avseende möjlighet att känna sig trygg i skolan Andelen nöjda elever i gymnasieundersökningen avseende lugn och arbetsro i skolan Nöjd elevindex gymnasieskolan Andel kursdeltagare inom grundläggande vuxenutbildning som under läsåret fullföljt kurs Andel kursdeltagare inom gymnasial vuxenutbildning som under läsåret fullföljt kurs Andel godkända sfi elever efter ett år Andel barngrupper (1-3 år) med fler än 14 barn Andel barngrupper (4-5 år) med fler än 18 barn Andel förskollärare av antal anställda Antal förskolebarn per antälld Antal barn som inte barnomsorgsgarantin uppfyllts för under året Andel elever som nått kravnivå på de nationella proven i årskurs 3 Andel elever som uppnått kravnivå på de nationella proven i år 5 Andel elever som uppnått kravnivå på de nationella proven i år 9 Andel elever som uppnått LUS-punkt 15 i årskurs 3 Ogiltig frånvaro i grundskolan Andel gymnasieelever med godkänt i alla kurser i slutbetyg vid vårterminens slut (exkl. IV-programmet) Andel elever som uppnått kravnivån på de nationella proven i gymnasiet
Inl:14 Stockholmarna ska uppleva att de får god service och omsorg Äldreomsorg Äldreomsorgen i Stockholms stad ska utvecklas för att förbättra bemötande, service och omsorg. Det är därför fortsatt prioriterat med rehabilitering, förebyggande insatser och en uppvärdering av det sociala innehållet i omsorgen. Boendet är en viktig trygghetsfaktor genom hela livet. För äldre i Stockholm finns två boendeformer som är avsedda för äldre och som inte kräver biståndsbeslut senoirboende och trygghetsboende. Vid mer omfattande behov av stöd, omsorg och service finns vård- och omsorgsboende. Oavsett vilket boende enskilda har ska det vara möjligt att bo kvar till livets slut. Det äldrelyft som pågår som en del i Stimulans för Stockholm innebär en välkommen standardhöjning för de olika boendeformerna. En del i arbetet med att utveckla äldreomsorgen är ubildningssatsningar för medarbetare. En annan är fortsatt inriktning mot att maten och matsituationen ska förbättras. Ytterligare viktiga kvalitetsfrågor är bemötande och meningsfull vardag. För enskilda kan det handla om kultur i äldreomsorgen, om utevistelser eller om gemenskap. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Stödet ska präglas av valfrihet, hög kvalitet och trygghet. Alla människor ska tillförsäkras integritet, självbestämmande och delaktighet, oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte. Stockholm är en av världens mest tillgängliga huvudstäder. Människor med funktionsnedsättning ska, så långt det är möjligt, ha samma möjligheter som alla andra att leva ett självständigt liv och ha ett arbete att gå till. Graden av funktionsnedsättning påverkas av samhällets förmåga att möta människor med funktionsnedsättning. Under senare år har valfrihet och öka mångfald varit viktiga och efterfrågade utvecklingsfrågor inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Nu, då valfrihet råder, är det viktigt att fortsatt fokusera på att informera om detta samt att skapa tydlighet kring valmöjligheter, utveckla mångfalden och att möjliggöra fler alternativ. En viktig kvalitetsaspekt, förutom valfrihet och mångfald, är medarbetarnas komptens. Utbildningsinsatser kommer att genomföras under kommande år. Tillgänglighetsfrågor är också av stor vikt och att dessa integreras i alla sammanhang. Individ- och familjeomsorg Stadens stöd ska göras mer tillgängligt. Människor är olika och därför behövs en mångfald alternativ inom den sociala omsorgen, där metodrikedomen ofta är en förutsättning för att lyckas. Arbetet med missbruk och hemlöshet är fortsatt ett av de mest prioriterade områdena. Antalet hemlösa har minskat och målet att halvera antalet mest utsatta hemlösa under perioden 2008-2013 ligger fast. Hemlöshetsproblematiken bland unga har tydliga prioriteringar. Det gäller insatser för barn och ungdomar som helt eller periodvis bor utanför hemmet där individuellt stöd riktas till dem som ständigt återkommer till härbärgen samt att tillgången på försöks- och träningslägenheter ska öka. Staden har en hemlöshetsjour vars syfte är att minska antalet hemlösa som går direkt till ett akutboende/härbärge. Målet är att beläggningen minskar på akutboendena, till förmån för att fler kommer vidare till eget eller mer stadigvarande boende. För att bättre kunna hjälpa våldtagna kvinnor och kvinnor som utsatts för annan typ av våldsrelaterad brottslighet har staden tagit initiativ till och genomfört nätverksträffar
Inl:15 för att öka samordningen och utveckla samarbetet mellan polisen, åklagarväsendet, socialtjänsten, kvinnojourerna och teamet för våldtagna kvinnor. Staden ska prioritera arbetet med utsatta barn och ungdomar. Alla familjehem som staden anlitar ska ha rätt utbildning för uppgiften. Möjligheterna och formerna för ett ökat stöd till familjehem vid förflyttningar av den permanenta vårdnaden ska utredas. Stödet till barn som utsatts eller riskerar att utsättas för brott och övergrepp ska öka. Verksamhetsmålet Stockholmarna ska uppleva att de får god service och omsorg följs upp med följande indikatorer: Andel anhöriga som är nöjda med hur anhörigstödet fungerar (äldreomsorg) Andel omsorgspersonal med grundutbildning (äldreomsorg) Andelen nöjda omsorgstagare - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) Andelen nöjda omsorgstagare - vård- och omsorgsboende (äldreomsorg) Andelen nöjda omsorgstagare - biståndsbedömd dagverksamhet (äldreomsorg) Upplevelsen av maten och måltidssituationen i vård- och omsorgsboenden (äldreomsorg) Upplevelsen av maten och måltidssituationen inom hemtjänsten i ordinärt boende (äldreomsorg) Omsorgstagarnas upplevelse av trygghet - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) Omsorgstagarnas upplevelse av trygghet - vård och omsorgsboende (äldreomsorg) Antal nytillkomna omsorgslägenheter för vuxna inom staden (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Nöjda brukare - daglig verksamhet (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Nöjda brukare - korttidsboende (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Nöjda brukare - LSS-boende, vuxna och barn (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Brukarens upplevelse av trygghet - LSS-boende, vuxna och barn (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Öppenvård i förhållande till institutionsvård (IoF) Andel vuxna som varit aktuella för insatser inom individ och familjeomsorgen och som inte är aktuella 12 månader efter avslutad insats (IoF) Andel barn och ungdomar som varit aktuella för insatser inom individ och familjeomsorgen och som inte är aktuella 12 månader efter avslutad insats (IoF) Andel personer i förhållande till totala befolkningen som varit aktuella för insatser inom individ och familjeomsorgen under året (IoF) Andel personer med insatser inom socialpsykiatrin som upplever att de fått en förbättrad livssituation enligt DUR uppföljningen (dokumentaion, utvärdering och resultat) (IoF) Nöjda brukare - personer med insatser inom socialpsykiatrin som i brukarundersökning angett att de är nöjda med sina insatser/ biståndsbedömare och med handläggningen av deras ärende (IoF) Index över andel barn och ungdomar som i Stockholmsenkäten uppger att de inte använder alkohol, tobak eller narkotika (IoF) Berusningsdrickandet bland unga enligt Stockholmsenkäten (IoF) Antal förmedlade försöks- och träningslägenheter via Bostad Stockholm Tak-över-huvudet-garantin (IoF) Andel barn och ungdomar i förhållande till alla barn och ungdomar i stadsdelsnämndsområdet som har haft insatser inom individ och familjeomsorg (IoF)
Inl:16 Stockholms stad som arbetsgivare ska erbjuda spännande och utmanande arbeten Stockholms stad är en av landets största arbetsgivare. Hur väl staden lyckas uppfylla verksamhetens mål och ge stockholmarna en god service är i hög grad beroende av kompetens och engagemang hos medarbetare och chefer. Det är därför av största vikt att staden är, och fortsätter att vara, en arbetsgivare som erbjuder spännande och utmanande arbeten. Stadens chefer och ledare har en central roll att i sitt ledarskap målmedvetet kommunicera, engagera och skapa förståelse hos alla medarbetare för att de har en del i att förverkliga visionen om ett Stockholm i världsklass. Det kommunikativa ledarskapet ska genom bemötande, tydliga förväntningar, hantering av synpunkter, återkopplingar och förmåga att engagera skapa nytta för medborgare och brukare. Staden genomför medarbetarundersökningar där chefer på alla nivåer ska ges en återkoppling. Undersökningarna är en betydelsefull del i stadens utvecklingsarbete. Arbetet med att sprida goda exempel på de insatser som görs avseende ökad jämställdhet och mångfald ska fortsätta. Andelen chefer och ledare med utländsk bakgrund ska öka. Arbetet med att sänka sjukfrånvaron fortsätter. Stadens rehabiliteringsprocess och tidiga insatser vid sjukfrånvaro är avgörande. I arbetet med att sänka sjukfrånvaron har stadens chefer och ledare en betydande roll i att engagera och göra medarbetare delaktiga. Kontinuitet bland medarbetarna är en kvalitetsfråga. Staden ska aktivt stödja medarbetare som vill utvecklas vidare, till exempel genom att ta över verksamhet på marknadsmässiga grunder och vid konkurrensutsättning. Satsningen på att chefer och ledare ska stärkas i sina roller och chefsförsörjningen säkras långsiktigt fortsätter. Samtliga nämnder ska arbeta med chefsutveckling. Medarbetarna ska stimuleras och stödjas att anta chefsuppdrag. Genom en kvalitetssäkrad rekryteringsprocess garanteras att det är kompetensen som är avgörande och att diskriminering inte förekommer. Rätten till sex månaders tjänstledighet för att följa med till entreprenör i samband med verksamhetövergång upphör i verksamhetsövergångar som sker efter den 1 januari. Verksamhetsmålet Stockholms stad som arbetsgivare ska erbjuda spännande och utmanande arbeten följs upp med följande indikatorer: Sjukfrånvaro Stadens arbetsgivarvarumärke
Inl:17 Stadens verksamheter ska vara kostnadseffektiva Budgeten ska vara i balans För att staden i framtiden ska klara av att möta de krav som morgondagens stockholmare ställer ska staden vara sparsam med skattebetalarnas pengar. Styrsystemen ska underlätta budgethållning och effektivitet. Det är en självklarhet att givna budgetramar hålls. Budgethållning är en förutsättning för att de medel som kommunfullmäktige har anslagit verkligen används för avsett ändamål och inte för att täcka underskott inom verksamheterna i strid med kommunfullmäktiges prioriteringar. Verksamhetsmålet Budgeten ska vara i balans följs upp med följande indikatorer: Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringar Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringar Nämndens prognossäkerhet tertialrapport 2 Stadens ekonomiska resultat Stadens kapitalkostnader per nettodriftskostnader Stadens nettodriftskostnader per skatteintäkter Stadens soliditet exklusive pensionsåtaganden Stadens soliditet inklusive pensionsåtaganden Alla verksamheter staden finansierar ska vara effektiva Den övergripande satsningen under den kommande mandatperioden är att frigöra resurser för prioriterade verksamheter genom ökad produktivitet/effektivitet i stadens nämnder/bolags-styrelser. Detta sker bland annat genom en bättre samordnad styrning och förtydligade former för uppföljning och jämförelser. Ett utökat samarbete mellan olika nämnder leder till ökad effektivitet och kvalitet samtidigt som det minskar sårbarheten. Lean, resultatbaserad styrning och andra metoder för att synliggöra och hantera ineffektivitet i olika avseenden har visat sig vara bra verktyg för att klara högre kvalitet med samma eller minskade resurser och med ett tydligt fokus på stockholmarna. Samtlig personal med yrken i offentligt finansierad verksamhet ska genom sitt engagemang skapa nytta för medborgarna och därmed förverkliga visionen om ett Stockholm i världsklass. Arbetet måste fortgå med att minska stadens administration och lokalkostnader till förmån för kärnverksamheterna. Gemensamma funktioner i staden En rad gemensamma stödfunktioner har införts så att stadens verksamheter kan vara kostnadseffektiva och fokusera på kärnprocesserna. Införandet av gemensamma lösningar innebär minskade kostnader för stadens administration. För att effektiviseringarna ska få fullt genomslag måste stadens nämnder se över sina administrativa resurser så att de dimensioneras till de nya förutsättningarna och att ineffektivt dubbelarbete inte uppstår. Organisatoriskt finns dessa stödfunktioner inom service. Kontaktcenter finns för frågor om äldreomsorg och förskola, parkeringstillstånd, utbildningsfrågor, avfall, stadsmiljö, vissa miljöfrågor och bygglov. Kontaktcenter Stockholm samt satsningen på nya e-tjänster förbättrar servicen och tillgängligheten i enlighet med Vision 2030. Kontaktcenter frigör tid för handläggarna på förvaltningarna som därmed kan ägna mer tid till strategiskt arbete, utredningar och analyser. I avvaktan på att ett gemensamt telefonnummer för Stockholms stad införs, genomförs en sammanslagning av växelfunktionerna.
Inl:18 Kontaktcenter, gemensam ekonomihantering, gemensam lönehantering, gemensam itservice, gemensam växel och upphandlingsfunktionen innebär minskade kostnader för stadens administration. Kostnadsminskningarna uppgår för preliminärt till 100 mnkr. Samtliga nämnder inklusive service ska omfattas av de gemensamma funktionerna. Dessa finansieras genom köp och sälj mellan respektive nämnd och service. Services prissättning sker i samråd med kommunstyrelsen. För att öka tillgängligheten och demokratin samt förbättra servicen fortsätter arbetet med att etablera e-tjänster för medborgarna. Staden investerar sammantaget cirka 650 mnkr i ett samlat utvecklingsarbete med it som redskap för utveckling av verksamheten och ökad service till invånare och företag. Under förväntas effektiviseringarna uppgå till 8,6 mnkr. Exempel på nya e-tjänster under är att aspiranter på jobbtorgen bland annat kommer att kunna ta del av sin jobbplan, lämna sin sjukanmälan och följa aktuella praktikplatser via webben. Fler nyheter under är en förskoleportal för att underlätta i den vardagliga kommunikationen mellan föräldrar och förskolepersonal, det ska bli både enklare och säkrare med en redovisningstjänst för gode män, förvaltare och förmyndare, vidare kommer det att vara möjligt att söka plats på kulturskolan via webben samt lämna klagomål- och synpunkter via en ingång på stockholm.se. Stadens fastigheter Staden ska ha en aktiv fastighetsförvaltning och en öppen inställning till fastighetsförsäljning. Stadens mark utanför kommungränsen ska inventeras och utredas i syfte att avyttras. Stockholms Stadshus AB:s uppdrag är att tillsammans med stadens bostadsbolag löpande pröva möjligheterna att avyttra sådana delar i fastighetsbeståndet som ur ett förvaltningsperspektiv inte bör behållas. En mer aktiv förvaltning av den samlade fastighetsportföljen bör även kunna innebära förvärv av fastigheter. Syftet är att uppnå en mer effektiv och ändamålsenlig förvaltning. Ett steg i denna process är en ytterligare samordning av stadens kommersiella fastigheter, vilket utreds av Stockholms Stadshus AB tillsammans med bostadsbolagen, S:t Erik Markutveckling och fastighets. Lokaler Lokaler är stadens näst största kostnadspost. Det är väsentligt att stadens lokalbestånd är i balans mellan olika verksamheter och mellan tillgång och behov. Inriktningen är att öka den stadsövergripande samordningen av planering och operativa insatser samt finna gemensamma enhetliga lösningar. Målsättningen är att utveckla stadens beställarkompetens och främja effektivitet. En översyn ska genomföras utifrån dessa olika målsättningar. Förslag ska även vad gäller praktisk lokalhantering. Lokaler ska i första hand hyras av staden eller stadens egna fastighetsbolag. Bolagen ska i nära samverkan med staden, och med koncernnyttan i fokus, underlätta lokaleffektiviseringar, omstrukturering och avveckling. Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB, och Micasa Fastigheter i Stockholm AB ska erbjuda kostnadseffektiva lösningar. Stadens verksamheter ska bedrivas i ändamålsenliga moderna yt- och energieffektiva lokaler. Staden ska även underlätta för enskilda utförare att driva verksamhet. Det finns en stor potential i det befintliga lokalbeståndet. Staden behöver utveckla och effektivisera utnyttjandet av befintliga lokaler samt förbättra samarbetet med näringslivet och externa utförare. Via markanvisning/försäljning av mark, planprocessen, rationellt och optimalt byggande med mera finns möjlighet att påverka situationen.
Inl:19 För att underlätta planeringen för nya kommunala verksamhetslokaler och bostäder kommer standardmodeller på hur de kan utföras kommunstyrelsen. Rationellt och enhetligt byggande blir därmed möjligt vilket påverkar både kostnader och tidplaner positivt. Där så är möjligt kommer utförande enligt modellerna att rekommenderas. I stadens ramavtal med SISAB och Micasa regleras hur kapitalkostnaderna årligen ska bestämmas. Räntan beräknas utifrån internräntan för plus omkostnadsersättning. Samtliga räntekostnader mellan staden och stadens samtliga bolag, rörande hyrestilllägg för lokalanpassningar, ska beräknas till motsvarande ränta. Ramavtalet med SISAB inkluderar en särskild schablon för drift- och underhåll av lokalerna. En ommätning av befintliga lokalareor har genomförts samt kostnaderna för tomträttsavgälder har ökat. Med hänsyn till dessa omständigheter samt indexförändringar fastställs drift- och underhållsschablonen för till 448 kr/m 2. Under kommer arbetet med att stärka den stadsövergripande samordningen och strategisk planering av lokalfrågor att inledas. En strategisk fråga är att behovet av olika verksamhetslokaler, till exempel förskolor och bostäder för personer med funktionsnedsättning, kan tillgodoses i samband med byggprojekt till rimliga villkor. Detta arbete underlättas så att berörda nämnder kan lämna besked om vilka behov som föreligger så tidigt som möjligt. Inriktningen är att hyresavtal ska baseras på marknadshyra och långa inledande hyrestider. Vid köp av bostadsrätter är inriktningen att detta ska ske till självkostnad. För att stärka stadens styrning och uppföljning ska resurstilldelning för de lokalhållande nämnderna utredas. I utformningen bör hänsyn tas till om åtgärder kan vidtas som minskar energiförbrukningen. Det är väsentligt att stadens fastigheter underhålls fortlöpande för att de ska bibehålla sin funktion och för att undvika kapitalförstöring. Inriktningen är att införa en differentierad underhållsschablon som på ett lämpligt sätt tar hänsyn till vilken typ av lokal som avses. Medel avsätts i budget för bidrag för kostnader som uppstår för tomgångshyror i samband med omvandling av servicehus till trygghetsboende. Bidraget är tillfälligt under och kan sökas för högst 75 procent av kostnaden. Verksamhetsmålet Alla verksamheter staden finansierar ska vara effektiva följs upp med följande indikatorer: Administrationens andel av de totala kostnaderna Andel invånare som vet var information finns för att komma i kontakt med stadens verksamheter Andel personer som anser att stadens webbplats fungerar bra och är användarvänlig Andel invånare som anser att stadens verksamheter har en god service Andel brukare som anser att stadens verksamheter uppfyller förväntad service
Inl:20 Förutsättningar Samhällsekonomiska förutsättningar Stark återhämtning i svensk ekonomi Återhämtningen i svensk ekonomi har tagit fart efter en djup nedgång. Enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos väntas BNP växa med 4,3 procent i år och med cirka 3 procent per år och 2012. 1 Utvecklingen drivs både av en ökad export och av den inhemska efterfrågan. Arbetsmarknaden återhämtar sig också snabbare än väntat. I juli 2010 var 4 744 000 personer i åldern 15-74 år sysselsatta - en ökning med 98 000 jämfört med juli 2009. Antalet arbetade timmar ökade med 7,0 procent. Men även om det vänt är arbetslösheten fortfarande hög, det relativa arbetslöshetstalet i riket var 8,0 procent i juli. Även världsekonomin växer i god takt. Den sammantagna globala BNP-tillväxten beräknas uppgå till drygt 4 procent de närmaste tre åren. Det är framförallt tillväxtekonomierna i Asien som driver utvecklingen, i synnerhet Kina med en BNPutveckling på cirka 10 procent. Utvecklingen i USA är dock svagare än förväntat och utgör tillsammans med statsfinansiella problem i en del EU-länder orosmoment för den globala återhämtningen. Konjunkturen i Stockholm förbättras Konjunkturen i Stockholm utvecklas starkt. Handelskammarens konjunkturindikator för näringslivet i Stockholms län har stigit kontinuerligt de senaste tre kvartalen och ligger nu på en nivå som signalerar att stämningsläget bland företagen är betydligt starkare än normalt. Framförallt uppdragsverksamheten som är Stockholms läns största sektor, visar på stark tillväxt med kraftigt ökad efterfrågan och fortsatt positiva förväntningar framöver. Även på arbetsmarknaden visar indikatorerna på en positiv utveckling. Varslen minskar samtidigt som antalet lediga jobb ökar. Sysselsättningen fortsätter också att utvecklas starkt, men trots att antalet sysselsatta ökar har arbetslösheten stigit. Under andra kvartalet 2010 var 6,9 procent av arbetskraften arbetslösa i staden (7,7 procent i länet). Detta förklaras av att den arbetsföra befolkningen växer. Konjunkturindikatorn för riket och Stockholms län 2000-2010 kv2 40 30 20 10 0-10 Kv1-00 Kv1-01 Kv1-02 Kv1-03 Kv1-04 Kv1-05 Kv1-06 Kv1-07 Kv1-08 Kv1-09 Kv1-10 -20-30 Källa: Stockholms Handelskammare Stockholms län Riket 1 Konjunkturläget september 2010, Konjunkturinstitutet