SVERIGES ADVOKATSAMFUND Generalsekreteraren Cirkulär nr 7/2000 Till ledamöterna av Sveriges advokatsamfund För behandling vid förestående årsmöten inom samfundets avdelningar översänds styrelsens förslag till ändringar av Sveriges advokatsamfunds stadgar i anledning av det s k etableringsdirektivet. Stockholm den 10 mars 2000 Anne Ramberg
Förslag till ändringar av Sveriges advokatsamfunds stadgar i anledning av det s.k. etableringsdirektivet Den 1 januari 2000 trädde lagändringar i rättegångsbalken i kraft som genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 98/5/EG av den 16 februari 1998 om underlättande av stadigvarande utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls (prop. 1998/99:108, bet. 1998/99:JuU24). Lagändringarna innebär i huvudsak att en advokat som erhållit auktorisation i ett land inom Europeiska unionen skall registrera sig hos Sveriges advokatsamfund när han eller hon utövar stadigvarande advokatverksamhet i Sverige under sitt hemlands titel. En sådan advokat skall vara underkastad samma tillsyn och disciplinansvar som svenska advokater. Efter en treårsperiod av faktisk och regelbunden verksamhet som huvudsakligen innefattar svensk rätt skall advokaten anses uppfylla de krav som ställs upp för medlemskap i Sveriges advokatsamfund i fråga om utbildning och praktisk verksamhet. I promemorian föreslås ändringar i stadgarna för att genomföra direktivet. Förslag till stadgeändringar Härmed föreslås i fråga om Sveriges advokatsamfunds stadgar dels att 3, 44, 44 a och 45 skall ha följande lydelse, dels att det i stadgarna skall införas en ny paragraf, 4 a, av följande lydelse. Gällande lydelse Föreslagen lydelse 3 1 Till ledamot av advokatsamfundet får endast den antas som 1. är svensk medborgare eller medborgare i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet 2. har hemvist i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 1. är svensk medborgare eller medborgare i en annan stat inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet 2. har hemvist i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 3.har avlagt de kunskapsprov som är föreskrivna för behörighet till domarämbete, 4. under minst fem år efter ovannämnda kunskapsprov på tillfredsställande sätt utövat praktisk juridisk verksamhet, varvid han under minst tre år skall ha ägnat sig åt att yrkesmässigt tillhandagå allmänheten i rättsliga angelägenheter antingen som anställd hos advokat eller på allmän advokatbyrå eller för egen räkning och som vid tiden för ansökningens prövning tillhandagår allmänheten på sådant sätt samt genomgått av samfundet anordnade preparandkurser i advokatyrkets etik och teknik, 5. har gjort sig känd för redbarhet, och 6. även i övrigt bedöms lämplig att utöva advokatverksamhet. 1 Senaste lydelse 1993:1597.
Samfundets styrelse får med hänsyn till föreliggande särskilda omständigheter medge undantag såvitt gäller första stycket 1, 2 och 4. Detsamma gäller första stycket 3 beträffande den som är auktoriserad som advokat i en annan stat i enlighet med där gällande bestämmelser. Den som har genomgått en utbildning som krävs för att bli advokat i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som i Sverige genomgått ett prov som visar att han har tillräckliga kunskaper om den svenska rättsordningen, skall anses uppfylla kraven enligt första stycket 3 och 4. Den som har genomgått en utbildning som krävs för att bli advokat i en stat inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som i Sverige genomgått ett prov som visar att han har tillräckliga kunskaper om den svenska rättsordningen, skall anses uppfylla kraven enligt första stycket 3 och 4. Detsamma gäller den som registrerats enligt 4 a och som därefter under minst tre år bedrivit faktisk och regelbunden advokatverksamhet i Sverige, under förutsättning antingen att verksamheten huvudsakligen omfattat svensk rätt eller att, om verksamheten inte huvudsakligen omfattat svensk rätt, den registrerade på annat sätt har förvärvat tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att antas till ledamot i samfundet. Den som har blivit auktoriserad som advokat i Danmark, Finland, Island eller Norge i enlighet med där gällande bestämmelser och som därefter under minst tre år på ett tillfredsställande sätt har tjänstgjort som biträdande jurist på advokatbyrå i Sverige skall anses uppfylla kraven enligt första stycket 3 6. Den som är försatt i konkurs eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 föräldrabalken får inte antas till ledamot. Inte heller får den antas till ledamot som enligt 3 lagen (1985:354) om förbud motyrkesmässig rådgivning i vissa fall, m. m. är förbjuden att utöva rådgivningsverksamhet. Lagfaren domare i eller befattningshavare vid domstol eller allmän åklagare eller kronofogde får inte antas till ledamot. Den som är anställd i stats eller kommuns tjänst i annan befattning än som sägs i föregående stycke eller hos annan enskild än advokat får inte antas till ledamot såvida inte styrelsen medger undantag. Vad som nu sagts gäller dock inte befattningshavare vid allmän advokatbyrå eller den som är anställd hos ledamot av advokatorganisation inom Europeiska ekonomiska Den som är anställd i stats eller kommuns tjänst i annan befattning än som sägs i föregående stycke eller hos annan enskild än advokat får inte antas till ledamot såvida inte styrelsen medger undantag. Vad som nu sagts gäller dock inte den som är anställd hos ledamot av advokatorganisation inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
samarbetsområdet. 4 a Den som är auktoriserad som advokat i en annan stat inom Europeiska unionen och utövar stadigvarande advokatverksamhet i Sverige under sitt hemlands titel, skall vara registrerad hos advokatsamfundet. Ansökan om registrering prövas av samfundets styrelse. Till ansökningen skall fogas de handlingar som styrelsen föreskriver eller som sökanden annars vill åberopa. I ett avslag på en ansökan om registrering skall skälen för beslutet anges. Bestämmelserna i dessa stadgar om ledamot av samfundet tillämpas också på den som registrerats enligt första stycket. Bestämmelserna i denna paragraf gäller också för den som till följd av föreskrift enligt 8 kap. 11 rättegångsbalken är skyldig att registrera sig hos samfundet. Beslut, varigenom ledamot uteslutits ur samfundet, skall, så snart beslutet går i verkställighet, delgivas samfundets ledamöter och rikets allmänna domstolar. Har beslut om uteslutning upphävts, skall meddelande därom lämnas samfundets ledamöter och nämnda domstolar, om beslutet tidigare delgivits dem. 44 Beslut, varigenom ledamot uteslutits ur samfundet, skall, så snart beslutet går i verkställighet, delgivas samfundets ledamöter och rikets allmänna domstolar. Har beslut om uteslutning upphävts, skall meddelande därom lämnas samfundets ledamöter och nämnda domstolar, om beslutet tidigare delgivits dem. Detsamma gäller ett beslut om upphävande av en registrering enligt 4 a. Av 8 kap. 9 rättegångsbalken framgår att advokatsamfundets disciplinära verksamhet i vissa delar omfattar även advokat i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 44 a 2 Advokatsamfundets disciplinära verksamhet omfattar i vissa fall också den som auktoriserats som advokat i en annat stat inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. I ett disciplinärt förfarande mot en sådan advokat skall ad- 2 Senaste lydelse 1993:1597.
vokatsamfundet, så snart förfarandet inleds, samarbeta och utbyta information med den behöriga myndigheten eller organisationen i den andra staten. Uppkommer i styrelsen fråga om uteslutning av ledamot enligt 8 kap. 7 femte stycket rättegångsbalken, skall styrelsen, innan beslut fattas i ärendet, bereda ledamoten tillfälle att yttra sig. Beslut om uteslutning skall angiva de skäl, varå beslutet grundas. Styrelsens beslut skall tillställas den ledamot ärendet rör och justitiekanslern. Vad i 44 är stadgat skall äga motsvarande tilllämpning. 45 Uppkommer i styrelsen fråga om uteslutning av ledamot eller upphävande av registrering enligt 8 kap. 7 femte stycket rättegångsbalken, skall styrelsen, innan beslut fattas i ärendet, bereda ledamoten tillfälle att yttra sig. Beslut om uteslutning eller upphävande av registrering skall angiva de skäl, varå beslutet grundas. Styrelsens beslut skall tillställas den det rör och Justitiekanslern. Vad i 44 är stadgat skall äga motsvarande tillämpning. Motivering Registrering En advokat som önskar utöva verksamhet i en annan medlemsstat än den i vilken han erhöll auktorisation skall ansöka om registrering. Denna registrering skall i Sverige ske hos advokatsamfundet (8 kap. 2 a rättegångsbalken). Detta bör regleras också i samfundets stadgar. Representation i samfundet Enligt artikel 6.2 i direktivet skall en advokat som utövar verksamhet under sitt hemlands titel tillförsäkras lämplig representation i värdlandets yrkesorganisation, innefattande åtminstone rösträtt vid val till organisationens organ. Enligt 2 stadgarna för Sveriges advokatsamfund utövas ledamöternas rätt att delta i handhavandet av samfundets gemensamma angelägenheter genom fullmäktige, som enligt 29 väljs av avdelningarna. Ledamöterna indelas i avdelningar utifrån var han eller hon har sin huvudsakliga verksamhet. Ledamöter med sin verksamhet i utlandet tillhör Utlandsavdelningen. Registrerade advokater inordnas systematiskt enklast i samfundets beslutsprocedur genom att på samma sätt som ledamöterna genom avdelningarna delta i valet av fullmäktige. Det förefaller naturligast att EU-advokater med verksamhet i Sverige en förutsättning för
registreringen inordnas i avdelningarna utifrån samma principer som gäller för svenska advokater, nämligen beroende på var de har sin huvudsakliga verksamhet. Försäkringar och avgifter Artikel 6.3 i direktivet tillåter värdlandet att föreskriva att en advokat som utövar yrkesverksamhet under sin hemlandstitel skall teckna en försäkring eller ansluta sig till en garantifond för yrket. En advokat som utövar verksamhet under hemlandets yrkestitel skall dock undantas från denna skyldighet, om han eller hon kan visa att vederbörande omfattas av en försäkring eller ett garantiåtagande i enlighet med hemlandets bestämmelser, om försäkringen eller garantin är likvärdig i fråga om skyddets villkor och omfattning. Grundbestämmelserna om avgifter och försäkringar (serviceersättningen) finns i 31 stadgarna. Avgiften betalas av ledamot medan serviceersättningen påförs alla i en advokatrörelse ingående jurister. Alla ledamöter erlägger 2 400 kr i avgift till samfundet. Avgiften bekostar bl.a. disciplinverksamheten och remissförfarandet. Serviceersättningen uppgår (enligt förslag till fullmäktige) till 9 900 kr och betalas till SASAB. Av beloppet avser 7 370 kr försäkringar, varav 6 650 kr belöper på ansvarsförsäkringen och 720 kr på brottsskadeförsäkringen. Resterande belopp, 2 530 kr, bekostar bl.a. matrikel, kursverksamhet, Advokaten, cirkulär m.m. Ansvarsförsäkringen täcker verksamhet inom Norden. Styrelsen kan med stöd av 31 3 mom. andra stycket stadgarna befria en advokat från skyldigheten att betala serviceersättningen. Enligt praxis kan svenska advokater verksamma utanför Norden under förutsättning att de innehar annan likvärdig försäkring i det land de är verksamma i få nedsättning i serviceersättningen med 6 650 kr motsvarande kostnaden för ansvarsförsäkringen. Brottsskadeförsäkringen som är gällande i hela världen måste alla betala oavsett var verksamheten bedrivs. Mot bakgrund av de kostnader som täcks av medlemsavgiften och serviceersättningen (förutom försäkringsdelen) och den ställning som den registrerade advokaten får i praktiken densamma som en ledamot ter det sig naturligt att en registrerad advokat skall erlägga motsvarande ersättning som en ledamot gör. Den praxis som utvecklats när det gäller befrielse från skyldighet att betala ansvarsförsäkringen synes ligga i linje med direktivets föreskrifter. Direktivet medger inte uttryckligen att en avgift tas ut av den registrerade advokaten. Bestämmelsen om att denne omfattas av samma yrkesmässiga regler som värdlandets advokater ger dock stöd för detta och så länge som den inte är diskriminerande i förhållande till vad ledamöterna betalar lägger direktivet knappast hinder i vägen för att ta ut en avgift, något som också CCBE utgått i från i sina riktlinjer. Samarbete i disciplinära förfaranden I artikel 7 i direktivet föreskrivs att yrkesorganisationerna i värdlandet och hemlandet skall samarbeta under ett disciplinärt förfarandes gång. Underrättelseskyldigheten går så-
ledes längre än den som föreskrivs i 8 kap. 9 tredje stycket rättegångsbalken, som endast avser beslut i vilket konstaterats att advokaten åsidosatt sina plikter som advokat. Föreskrifter i detta avseende bör tas in i stadgarna. Inträde i samfundet 3 stadgarna om inträde i samfundet är nästan likalydande med 8 kap. 2 rättegångsbalken. Sedan de nu aktuella ändringarna trädde i kraft saknas dock i stadgarna den nya väg till medlemskap i samfundet som direktivet innebär. Förhållandet till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet Alla EU-länder ingår i dag i EES. Den nytillkomna EG-rätten blir en del av den gemensamma rättsordningen genom ett speciellt förfarande i den s.k. Gemensamma EES-kommittén. Etableringsdirektivet har ännu inte färdigbehandlats i den. I 8 kap. 11 rättegångsbalken stadgas därför att regeringen får föreskriva att bestämmelserna om EU-advokater skall tillämpas också beträffande den som auktoriserats som advokat i ett annat land inom EES. En särskild bestämmelse om detta bör tas in också i stadgarna. I takt med EU:s utvidgning kommer länder in i EU som inte tillhör EES. I bl.a. rättegångsbalken talas därför i dag om Europeiska unionen och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet för att lagstiftningen inte skall behöva ändras i takt med EU:s utvidgning. Det föreslås att samma teknik skall tillämpas i samfundets stadgar. Kommentarer till de enskilda ändringsförslagen 3 I första stycket 1 och 2 har endast den ändringen gjorts, att orden Europeiska unionen lagts till definitionen av det område från vilket de aktuella advokaterna kan komma. Ändringen innebär i dag ingenting i sak, utan får betydelse först när Europeiska unionen utvidgas till att omfatta också stater utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Motsvarande ändring har gjorts i tredje stycket. Där har dessutom gjorts ett tillägg som innebär att den advokat som i enlighet med bestämmelsen i 4 a registrerats vid advokatsamfundet och därefter bedrivit faktisk och regelbunden advokatverksamhet i Sverige under minst tre år i vissa fall skall anses uppfylla de krav som uppställs i första stycket 3 och 4. Det är fråga om kraven avseende den utbildning och praktik som erfordras för inträde i advokatsamfundet, om verksamheten antingen huvudsakligen har omfattat svensk rätt eller advokaten på annat sätt har förvärvat tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att antas till ledamot av samfundet. Ändringen har sin motsvarighet i 8 kap. 2 tredje stycket rättegångsbalken. I det sjunde stycket har gjorts motsvarande ändring som i första stycket 1 och 2. Därutöver har undantaget från förbudet mot anställning hos annan än advokat beträffande befattningshavare vid allmän advokatbyrå upphävts. Undantaget är numera överflödigt. 4 a
I paragrafen finns stadgarnas grundläggande bestämmelser om registrering av den som auktoriserats som advokat i en annan stat inom Europeiska unionen och som bedriver stadigvarande advokatverksamhet i Sverige. Bestämmelsen har sin motsvarighet i 8 kap. 2 a rättegångsbalken. I första stycket bekräftas skyldigheten för en sådan advokat att registrera sig hos advokatsamfundet. Ansökan skall enligt andra stycket prövas av samfundets styrelse, som också ges rätt att närmare utforma de krav som ställs i fråga om de handlingar som sökanden skall åberopa. Som exempel på en sådan föreskrift som t.ex. kan meddelas genom fastställande av ett ansökningsformulär kan nämnas vilken högsta ålder på bevis om auktorisation som godtas. I det tredje stycket anges att ett beslut att vägra registrering skall uppta skälen för beslutet (jfr 4 tredje stycket rörande avslagsbeslut på inträdesansökan och artikel 9.1 i direktivet). Ett sådant beslut kan enligt 8 kap. 8 rättegångsbalken överklagas till Högsta domstolen. Fjärde stycket innehåller en generell bestämmelse om att vad som föreskrivs i stadgarna om ledamot också skall gälla den som registrerats enligt första stycket. Detta innebär t.ex. att vad som sägs i 2 om rätt att delta i handhavandet av samfundets angelägenheter genom val av fullmäktige också kommer att gälla den registrerade advokaten (jfr artikel 6.2 i direktivet). Liksom ledamöterna kommer den registrerade advokaten att indelas i avdelningarna utifrån var han eller hon har sin huvudsakliga verksamhet (27 stadgarna). Även bestämmelserna om skyldigheten att erlägga avgift och serviceersättning kommer att omfatta den registrerade advokaten. Enligt bestämmelsen i det femte stycket skall bestämmelserna i stadgarna om registreringsskyldiga advokater tillämpas också beträffande advokater från en stat inom EES som inte tillhör EU, i den mån regeringen har föreskrivit att de omfattas av rättegångsbalkens reglering härom. 44 På motsvarande sätt som för ett beslut om uteslutning av en ledamot föreskrivs i ett tillägg i bestämmelsen att ett beslut att upphäva en registrering av en EU-advokat skall tillkännages på viss sätt. Ett upphävande av en registrering har till följd att advokaten inte längre har rätt att i Sverige utöva sådan verksamhet som är registreringspliktig (se prop. 1998/99:108 s. 18x). 44 a I bestämmelsen finns en erinran om att disciplinverksamheten också omfattar advokater från andra länder inom EU eller EES än Sverige som är verksamma här. Därutöver föreskrivs att advokatsamfundet, på sätt förutsätts i artikel 7.2 i direktivet, skall samarbeta med hemlandets behöriga myndighet eller organisation. 45
I bestämmelsen regleras vissa förfarandefrågor vid uteslutning eller upphävande av registrering på grund av de skäl som anges i 8 kap. 7 femte stycket rättegångsbalken. För den registrerade advokatens del handlar det om fall när vederbörande fråntagits rätten att i sitt hemland uppträda som advokat. I dessa fall skall registreringen upphävas.