NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0584-1 2010-01-12. Tillsynsprojekt- Kemikalier i detaljhandeln



Relevanta dokument
Projektet KID-0910 Tillsyn av kemikalier i detaljhandeln 2009

Nr 8/05 RIO Regionala inspektionsprojekt i Kalmar, Stockholm och Sörmland. Kalmar Stockholm Sörmland

VOC-märkning. Tillsynskampanj i färg- och lackhandeln. En rapport från miljöförvaltningen Ulrika Iversen / Bertil Engdahl MILJÖFÖRVALTNINGEN

Bekämpningsmedel. projekt R A P P O R T. Tillsynsprojekt Maria Mattsson. oktober 2008

Förvaring, förpackningsregler, tillstånd m.m. Detta går vi igenom. Förpackningsregler. Gamla regler. Nya regler

Kemikalieinspektionen inspekterar ditt företag

Rapport från projektet

Miljö- och hälsoskyddskontoret. Bekämpningsmedel. 2008:1 Tillsyn av bekämpningsmedel ett samverkansprojekt med Kemikalieinspektionen

Kemikalier i detaljhandeln

Kemikalieprojekt Med inriktning på kontroll av bekämpningsmedel

HÖRBY KOMMUN. Kemikalier i varor Regionalt tillsynsprojekt. Information och tillsyn hos butiker med leksaksförsäljning RAPPORT

Kontroll av märkning av kemikalier

FAKTABLAD Kemikalieförteckning. Checklista och exempel WSP Natlikan

KID 09/10 Kemikalier i detaljhandeln

Att leva med REACHur en miljöinspektörs perspektiv. Miljöförvaltningen i Lunds kommun Matilde Törnqvist, Miljöinspektör AF-borgen

2003 och Landskrona

Tillsyn på kosmetiska och hygieniska produkter som riktar sig till barn.

PROJEKT. Tillsynskampanj 2011 Märkning av kemikalier och livsmedel

Rubrik: Förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter

Kemikalier i detaljhandeln (KID0910)

Tillsynsprojekt Tobak, folköl och vissa receptfria läkemedel

Förordning (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer

ka produkter på den svenska marknaden. Det blir alltså frågan om fortsatt samverkan mellan det lokala och centrala planet.

Slutrapport Kolla korken. En kampanj om kemikalier och barnsäkerhet genomförd hösten 2004

Metaller i smycken. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Göteborg, Malmö och Stockholm RAPPORT. Antagen av Miljönämnden

Livsmedelsbutiker hösten 2011

Svensk författningssamling

Kemikalietillsyn i detaljhandeln

Smycken i detaljhandeln - ett nationellt samverkansprojekt 2014

Ftalater i leksaker Tillsynsprojekt 2008

Kemiska produkter i butiker

Rapport tillsyn av tillfälligt boende

Kemiska produkter i butiker

Tillsyn 4/12. Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG.

Information om tillsyn enligt miljöbalken på förskolor 2013

Revision - butiker 2013

Tillsyn av kemikalier i detaljhandeln 2012

Projektmanual Till deltagare i det nationella tillsynsprojektet om inomhusmiljön i skolan. Version 1.1

Bilvårdsanläggningar i Vasastan

Kemiska produkter i butiker. Märkning och ansvar

Aktuellt om Reach-tillsyn

Omtentamen i Tillsyn av Kemiska produkter 7,5 p Ht 2011 (tentamenstid )

Egenkontroll butiker. Miljökontoret Adrian Sandin, Jimmy Roslund, Ursula Söderberg

Vad ska vi prata om? Klassificering, märkning och förpackning av kemiska produkter. Klassificering

Rapport- Tillsyn av förskolors utemiljöer med fokus på UVskydd

EGENKONTROLL enligt miljöbalken

Användningen av arsenik och kreosot minskar till följd av hårdare regler, vilket är bra.

Tillsyn av båtklubbar 2014

Egenkontroll. - ditt ansvar som verksamhetsutövare

Sammanfattning Resultat

Bilaga 1. Avfallstransportörer. Ett tillsynsprojekt Maj stockholm.se

FARLIGT AVFALL PÅ FÖRETAG. Information och praktiska tips

Miljötillsyn av grafiker

Tolkningar och bedömningar av Egenkontrollförordningen

Årsrapport riktad tillsyn av kosmetiska produkter

Handläggarstöd Legionella ett kunskaps- och tillsynsprojekt inom Miljösamverkan Västernorrland. Version

Farligt avfall från verksamheter

Tillsyn av plastflaskor och metallburkar Årsrapport 2015

Egenkontroll på skolor

Måla båtbotten Du har väl koll på reglerna?

Länsstyrelsen Kalmar län Samrådssvar dnr: Vattenmyndighetens kansli Kalmar

PROJEKTBESKRIVNING OCH SLUTRAPPORT

RUTINBESKRIVNING 1 (11) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer. Kotake Malin, Ssbmm TDOK 2010:311 TRV 2010/103116

EGENKONTROLL ENLIGT MILJÖBALKEN

Bilvård och verkstad i Ulvsunda industriområde

Fotografisk verksamhet

INFORMATION OM EGENKONTROLL

Tillsyn av kemikalier i smycken

Dnr Temperatur i butik. Miljö- och byggnadskontoret Västerviks kommun. Rada Dobriyanova

Solarietillsyn i Luleå 2008

Enkät om delprojekt tillsyn avloppsreningsverk 2005

Kemikalietillsyn Bensinstationer

Säkerhetsdatablad Mix Fix

Tillsyn av tatuering- och piercingverksamheter i Österåkers kommun

Miljönämndens Barnbokslut 2009

Bygg- och miljökontoret Hälsoskydd

Rapport 2010:09. Kartläggning av farliga kemikalier Etapp 2, tillsynsprojekt. Miljöenheten

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, Stockholm

Beslut om förbud för XX att till allmänheten upplåta verksamhetens solarier

Markanvisningar för butikslägen till lågpriskedjan LIDL. Återremiss.

PM 3/03. Båtbottenfärger till fritidsbåtar. Ett inspektionsprojekt

Säkerhetsdatablad Sid 1(5)

KODFÖRKLARING TYPER LIVSMEDELSBUTIKER

TILLSYN 4/14. Detaljhandelstillsyn. kemikalieinspektionen.se. Kemiska produkter och bekämpningsmedel

Kemikalier i ytterkläder Tillsyn över detaljhandeln

Kemikalieinspektionens författningssamling

Ftalater i leksaker Tillsynsprojekt 2006

Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 4. För att det är ett lagstadgat krav.

Spårbarhet och redlighet

Säkerhetsdatablad då och nu. Arbetsmiljöingenjörens arbete?

1/05. RIO Skåne 2004 ett regionalt inspektionsprojekt

Kemikalier i vår vardag. samt tillsynsprojektet om kontroll av kemikalier i varor enligt Reach

Plan för tillsynsvägledning för åren TILLSYN 2/14. kemikalieinspektionen.se

Anmälningspliktiga och icke anmälningspliktiga drivmedelsanläggningar i Haninge, Tyresö och Nynäshamn

Bättre koll med egenkontroll!

REMISSVAR (A2015/1050/ARM) Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del II (SOU 2015:38)

Revisionsrapport Verksamheter på entreprenad

2014:01. Information och praktiska tips för mindre företag och verksamheter. Ett samarbete mellan

Tillsyn över solarier i Solna år 2005

FARLIGT AVFALL PÅ FÖRETAG. Information och praktiska tips

Transkript:

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0584-1 2010-01-12 Tillsynsprojekt- Kemikalier i detaljhandeln

Titel: KID0910 Kemikalier i detaljhandeln 2009-2010 Författare: Utgiven av: Ylva Lundgren Granskad av Lena Åkesson Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Utgivningsdatum: 2010-01-12 2

Foto framsida hämtat från: http://ec.europa.eu/enterprise/sectors/chemicals/media/photos/homepage.jpg 1. Inledning...4 2. Syftet med projektet...4 3. Lagstiftning...4 3.1 Farobeteckningar...4 3.2 Klassificering och märkning svensk märkning...5 3.3 Barnskyddande förslutning...5 3.4 Kännbar varningsmärkning...6 3.5 Regler gällande miljösanktionsavgift...6 3.6 Fosfat i textiltvättmedel...7 3.7 Tillstånd...7 3.8 Förvaring av förpackningar för kemiska produkter...7 3.9 Egenkontroll...7 4. Metod...7 4.1 Information till butiker inför projektet...7 4.2 Inspekterade butiker...8 4.3 Inspektion...8 4.3.1 Kontroll av produkter...9 4.3.2 Butikernas egenkontroll...9 5. Resultat...9 5.1 Produkter med mindre brister...9 5.2 Produkter som saknade svensk märkning...10 5.3 Produkter som saknade barnskyddande förslutning...10 5.4 Produkter som saknade kännbar varningsmärkning....10 5.5 Miljösanktionsavgifter...10 5.6 Rapportering av textiltvättmedel innehållandes fosfater/fosfonater...10 5.7 Tillståndspliktiga produkter...11 5.8 Förvaring...11 5.9 Butikernas egenkontroll...11 6. Diskussion och slutsatser...11 6.1 Brister i kunskapen om reglerna kring kemiska produkter...11 6.2 Större medvetenhet och kunskap om reglerna kring kemiska produkter...12 6.3 Behövs mer, och bättre, information till verksamhetsutövarna?...12 3

1. Inledning Under hösten 2009 har NS Stadsbyggnad/Miljö deltagit i tillsynsprojektet KID0910 Kemikalier i detaljhandeln 2009-2010 som är ett gemensamt projekt mellan Kemikalieinspektionen och landets kommuner. Ungefär hälften av Sveriges kommuner deltar i projektet. I dessa kommuner bor drygt 6 miljoner personer, det vill säga närmare 70 procent av Sveriges invånare. 2. Syftet med projektet Projektet inriktar sig mot kontroll av förbudet mot fosfater i textiltvättmedel, märkning av kemiska produkter samt barnskyddande förslutning och kännbar varningsmärkning. Enligt Kemikalieinspektionen är syftet med projektet att: Få bort produkter med dålig produktinformation från den svenska marknaden. Upptäcka och inspektera företag som idag står utanför den svenska kemikaliekontrollen. Väcka intresse och öka kunskapen om kemiska produkter och det regelverk som rör dem. Ge förutsättningar för en mer enhetlig kemikalietillsyn i landet. Öka samarbetet och utveckla kommunikationen mellan kommunerna och Kemikalieinspektionen. 1 Projektets upplägg är att kommunerna inspekterar produkter i detaljhandeln under hösten 2009 och rapporterar in brister till Kemikalieinspektionen. Under våren 2010 kommer Kemikalieinspektionen att följa upp konstaterade brister hos de svenska primärleverantörerna. Vid kommunernas inspektioner kontrolleras, förutom själva produkterna, även hur väl butikernas egenkontroll gällande kemiska produkter fungerar. Kontroll av om tillstånd för försäljning för vissa särskilt farliga produkter finns samt att förvaringen av kemiska produkter uppfyller de lagstadgade kraven görs också. 3. Lagstiftning 3.1 Farobeteckningar Definitioner av farobeteckningar och regler kring vilka egenskaper kemiska produkter ska ha för att märkas med respektive farosymbol och farobeteckning finns i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS) 2005:7. 1 Kemikalieinspektionens extranät www.kemi.se Om projektet 4

Reglerna kring kemiska produkter med nedanstående farobeteckningar och farosymboler kontrollerades i projektet: Hälsoskadlig/Irriterande Mycket giftig/giftig Miljöfarlig Frätande Kontroll av reglerna kring brandfarliga produkter ingick inte i projektet. 3.2 Klassificering och märkning svensk märkning Regler om klassificering och märkning finns i KIFS 2005:7 om klassificering och märkning av kemiska produkter. I projektet kontrollerades att kemiska produkter med farobeteckningarna Irriterande, Hälsoskadlig, Mycket Giftig, Giftig, Miljöfarlig och Frätande, hade svensk märkning, vilket krävs enligt 13 KIFS 2005:7. Reglerna i KIFS 2005:7 gäller för alla som släpper ut en kemisk produkt på marknaden (2, KIFS 2005:7). Enligt 30 kapitlet miljöbalken samt punkt 6.6.1 i bilagan till förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter, ska för överträdelse av 13 KIFS 2005:7, en miljösanktionsavgift (MSA) på 5000 kronor betalas. 3.3 Barnskyddande förslutning Enligt 2 kap. 4 KIFS 2008:2 om kemiska produkter och biotekniska organismer ska alla behållare som innehåller vissa typer av kemiska produkter och som erbjuds eller säljs till allmänheten vara försedda med barnskyddande förslutning. De kemiska produkter för vilka barnskyddande förslutning krävs är: 5

1. Produkter som är märkta med farobeteckningen Mycket giftig, Giftig eller Frätande. 2. Produkter som är klassificerade i faroklassen Hälsoskadlig med riskfras R 65 och märkta med farobeteckningen Hälsoskadlig och riskfrasen Farligt: kan ge lungskador vid förtäring. Kravet omfattar inte produkter som släpps ut på marknaden i form av aerosoler eller i behållare försedda med en förseglad sprayanordning. 3. Produkter som innehåller = 3 % metanol 4. Produkter som innehåller = 1 % metylenklorid (diklormetan) Reglerna om barnskyddande förslutning i KIFS 2008:2 gäller i yrkesmässig verksamhet när kemiska produkter släpps ut på marknaden (2 kap. 1, KIFS 2008:2). Enligt 30 kap. miljöbalken samt punkt 6.3.1 i bilagan till förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter är för en överträdelse av 2 kap 4 KIFS 2008:2, genom att i sin yrkesmässiga verksamhet erbjuda eller sälja kemiska produkter i behållare som saknar föreskriven barnskyddande förslutning, miljösanktionsavgiften 5000 kr. 3.4 Kännbar varningsmärkning Enlig 2 kap. 5 KIFS 2008:2 ska, oavsett storlek, behållare som innehåller kemiska produkter som erbjuds eller säljs till allmänheten vara försedda med kännbar varningsmärkning om produkterna är märkta med farobeteckningen Extremt brandfarligt, Mycket brandfarligt, Mycket giftig, Giftig, Frätande eller Hälsoskadlig. Reglerna om kännbar varningsmärkning i KIFS 2008:2 gäller i yrkesmässig verksamhet när kemiska produkter släpps ut på marknaden (2 kap. 1, KIFS 2008:2). Som nämnts tidigare kontrollerades inte förpackningar märkta enbart med brandfarlighetssymbol. Enligt 30 kap. miljöbalken samt punkt 6.3.2 i bilagan till förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter är för en överträdelse av 2 kap 5 KIFS 2008:2, genom att i sin yrkesmässiga verksamhet erbjuda eller sälja kemiska produkter i behållare som saknar föreskriven kännbar varningsmärkning, miljösanktionsavgiften 5000 kr. 3.5 Regler gällande miljösanktionsavgift Enligt miljöbalken 30 kap. 3 är tillsynsmyndigheten skyldig att påföra miljösanktionsavgift om förutsättningarna för det är uppfyllda. I förordning 1998:950 om miljösanktionsavgifter anges för vilka överträdelser, och med vilket belopp, miljösanktionsavgift ska tas ut. Miljösanktionsavgiften bygger på ett så kallat strikt, eller objektivt ansvar, det vill säga att avgiftsskyldigheten inte beror av ifall överträdelsen skett med uppsåt eller 6

av oaktsamhet. Hänsyn ska inte tas till graden av hur allvarlig överträdelsen är i det enskilda fallet. Avgift ska påföras om det objektivt kan konstateras att en överträdelse har skett och att det i det enskilda fallet inte är uppenbart oskäligt att påföra avgiften. Miljösanktionsavgiften tillfaller staten. 3.6 Fosfat i textiltvättmedel Enligt 14 e förordning 1998:944 om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter får textiltvättmedel som innehåller mer än 0,2 % fosfat inte säljas till privatpersoner. Textiltvättmedel med > 5 % fosfater/fosfonater eller > 0,2 % fosfor ska enligt reglerna förläggas med försäljningsförbud samt att butiken ska åtalsanmälas enligt 3 punkt 2, 29 kap. Miljöbalken. 3.7 Tillstånd För vissa, särskilt farliga, kemiska produkter krävs tillstånd för hantering och överlåtelse enligt förordning KIFS 2008:245 om kemiska produkter och biotekniska organismer. Enligt 4 kap. KIFS 2008:2 anses produkter klassificerade som Mycket giftig, Giftig och Starkt frätande, vara särskilt farliga. I KIFS 2008:245 finns regler om vilka produkter som är undantagna från tillståndskravet samt regler om krav på anteckningsskyldighet vid yrkesmässig överlåtelse. En överträdelse av reglerna ovan ska åtalsanmälas för otillåten miljöverksamhet enligt 4 1 l, 29 kap. Miljöbalken. 3.8 Förvaring av förpackningar för kemiska produkter Enligt 2 kap. 8 KIFS 2008:2, ska hälsofarliga kemiska produkter förvaras så att de är svåråtkomliga för små barn och väl avskilda från produkter som är avsedda att förtäras. 3.9 Egenkontroll Kontroll av verksamheternas rutiner för kontroll av kemiska produkter grundar sig på 26 kap. 19, miljöbalken som säger att den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. 4. Metod 4.1 Information till butiker inför projektet I Staffanstorps kommun informerades skriftligen samtliga butiker om projektet och om att inspektion skulle genomföras under hösten på deras verksamhet. Informationsbrevet skickades ut i början av augusti. Till brevet bifogades broschyren Kemiska produkter i butiker. Butikerna uppmanades i brevet att gå igenom sitt 7

produktsortiment för att undvika onödiga miljösanktionsavgifter. Broschyren Kemiska produkter i butiker ges ut av Kemikalieinspektionen och innehåller beskrivningar och information om vilka krav som gäller för kemiska produkter med olika märkning och riktar sig främst till butiker som säljer kemiska produkter till privatpersoner. I september och oktober bokades dag och tid för inspektion via brev med uppmaning om att höra av sig om den föreslagna tiden inte passade. 4.2 Inspekterade butiker Totalt gjordes 19 inspektioner. De butiker som inspekterades i projektet var: Livsmedelsbutiker - Lidl - Willy:s - Issabil - Tempo Jakriborg - Coop Konsum - ICA Supermarket - City Gross Bensinstationer - Bensinauto & Allroundservice i Staffanstorp AB (Statoil) - Sally i Staffanstorp (Shell) Färghandel/Bygghandel - Birklers Färg AB (Colorama) - Stig Larsson Matt- Färg och Tapetköp AB (Nordsjö Idé & Design) - BYGGmax AB Plantskolor/växtvaruhus - Skåneplantor AB - Aktiebolaget Ö. Sönnarslövs Planskola (ÖSPAB Växtvaruhus) Övriga - Brännborns Pang i Staffanstorp AB - Mocolony AB - Kvarnen, Svenska Foder AB - Lantmännen Maskin AB - Swecon Anläggningsmaskiner AB 4.3 Inspektion Vid inspektionerna kontrollerades dels butikens egenkontroll, dels att produkterna som såldes var korrekt märkta. Minnesanteckningar kring vad som framkom vid inspektionen skickades till respektive butik. 8

4.3.1 Kontroll av produkter Huvuddelen av inspektionerna ägnades åt kontroll av produkterna som säljs i butiken. Det som kontrollerades var: - om svensk märkning fanns,/ - om barnskyddande förslutning för produkter märkta mycket giftig, giftig, frätande eller hälsoskadlig med R65 Farligt: kan ge lungskador vid förtäring (undantag för förseglade sprayanordningar) fanns och fungerade, - kännbar varningsmärkning för produkter märkta mycket giftig, giftig, frätande eller hälsoskadlig, - Innehåll av fosfor i textiltvättmedel. Produkter med brister rapporterades till Kemikalieinspektionen. Miljösanktionsavgift beslutades för överträdelse av reglerna rörande svensk märkning, kännbar varningsmärkning och barnskyddande förslutning. En miljösanktionsavgift per överträdelse och butik beslutades i projektet. Det vill säga, hade butiken två eller flera olika produkter med samma avvikelse beslutades enbart om en miljösanktionsavgift för överträdelsen. Enligt projekthandledningen skulle textiltvättmedel med < 5% fosfater/fosfonater eller ungefär 0,2 % fosfor rapporteras till Kemikalieinspektionen. Inga åtgärder skulle dock vidtas i butiken. Bedömning av om textiltvättmedlen innehåller för mycket fosfor kommer att göras vid Kemikalieinspektionens inspektioner hos tillverkare och importörer under 2010. 4.3.2 Butikernas egenkontroll NS Stadsbyggnad/Miljö följde Kemikalieinspektionens checklista vid kontrollen av butikernas egenkontroll. Frågorna berörde om butiken kontrollerar att produkter som levereras till dem har kännbar varningsmärkning och barnskyddande förslutning, om stickprovskontroller av barnskyddande förslutningar görs, om butiken har tillståndspliktiga produkter samt om man förvarar farliga produkter svåråtkomligt för små barn och väl avskilt från livsmedel. För brister i förvaringen rekommenderar Kemikalieinspektionen i projekthandledningen att inspektören för en dialog med butiksinnehavaren och berättar om reglerna. I extrema fall kan krav i form av förelägganden ställas utifrån reglerna om förvaring. 5. Resultat 5.1 Produkter med mindre brister Produkter som hade mindre brister såsom påklistrad etikett med risk- och skyddsfraser på svenska, men farobeteckning på andra språk än svenska, dubbeletikett med den svenska märkningen under en flik, dåligt fungerande 9

barnskyddande förslutning etc. rapporterades till Kemikalieinspektionen för eventuell uppföljning vid deras inspektioner. 5.2 Produkter som saknade svensk märkning I sju av butikerna hittades produkter som var försedda med farosymbol men saknade svensk märkning, totalt 10 stycken olika produkter. Produkterna rapporterades till Kemikalieinspektionen. Förslag till beslut om miljösanktionsavgift har kommunicerats till verksamhetsutövarna och beslut om miljösanktionsavgift har tagits för de sju butikerna som sålde produkter utan svensk märkning. 5.3 Produkter som saknade barnskyddande förslutning En produkt som saknade barnskyddande förslutning hittades. Denna produkt rapporterades till Kemikalieinspektionen och förslag till beslut om miljösanktionsavgift kommunicerades. Beslut om miljösanktionsavgift för verksamheten där produkten hittades har tagits. Tre olika produkter där de barnskyddande korkarna inte var ordentlig påskruvade eller fungerade dåligt av någon annan anledning hittades i butikerna. Produkterna har rapporterats till Kemikalieinspektionen och butiksinnehavarna uppmanades att kontrollera dessa korkar noga innan produkten sätts ut på hyllan. 5.4 Produkter som saknade kännbar varningsmärkning. I fyra butiker hittades produkter som saknade kännbar varningsmärkning, totalt tio olika produkter (en av produkterna fanns i två olika butiker). Produkterna rapporterades till Kemikalieinspektionen och förslag till beslut om miljösanktionsavgift har kommunicerats och beslut om miljösanktionsavgift har tagits för de fyra butikerna där produkter med avsaknad av kännbar varningsmärkning hittades. 5.5 Miljösanktionsavgifter Totalt har tolv miljösanktionsavgifter beslutats, för åtta olika butiker. Oavsett hur många produkter som hittats med samma typ av brist, exempelvis avsaknad av kännbar varningsmärkning, beslutas enbart om en miljösanktionsavgift. Maximalt antal miljösanktionsavgifter för en butik är alltså tre. En butik har fått beslut om tre miljösanktionsavgifter, två butiker om två och fem stycken om en. 5.6 Rapportering av textiltvättmedel innehållandes fosfater/fosfonater Totalt har 20 olika textiltvättmedel rapporterats in till Kemikalieinspektionen. Detta eftersom de enligt innehållsförteckningen innehåller mindre än 5 % fosfater/ fosfonater och man då i butiken inte kan bedöma om produkten innehåller mer än 0,2 viktprocent fosfor. Inget textiltvättmedel med mer än 5 % fosfater/fosfonater hittades vid inspektionerna. 10

5.7 Tillståndspliktiga produkter Ingen av de inspekterade butikerna sålde tillståndspliktiga kemiska produkter till allmänheten. 5.8 Förvaring Förvaringen av de kemiska produkterna i butikerna bedömdes uppfylla kraven gällande förvaring i KIFS 2005:7. 5.9 Butikernas egenkontroll Enbart ett fåtal av butikerna sa sig kontrollera att de produkter som levereras till dem har kännbar varningsmärkning och barnskyddande förslutning i de fall det krävs samt kontrollera funktionen hos de barnskyddande förslutningarna. Vid inspektionen informerades butikschefen eller den person som vi träffade i butiken om butikens ansvar för att produkterna uppfyller kraven på märkning och att man bör ha rutiner för kontroll av produkterna samt att den barnskyddande förslutningen fungerar. Informationen skickades även skriftligt till respektive butik i form av minnesanteckningar från inspektionen. 6. Diskussion och slutsatser 6.1 Brister i kunskapen om reglerna kring kemiska produkter Att 12 miljösanktionsavgifter beslutats för 8 butiker visar att det finns brister i kunskapen om de regler som gäller för butiker som säljer kemiska produkter. Vid diskussionerna kring egenkontroll i butikerna framkom också att många av butikerna inte hade rutiner för att kontrollera de produkter som de säljer samt att de barnskyddande förslutningarna fungerar. En del av butikerna hade använt det utskickade informationsmaterialet för att gå igenom sitt sortiment av kemiska produkter och flera butiker hade också god kontroll på vilka produkter de tar in i butiken. Ingen av livsmedelsbutikerna hade produkter med brister som ledde till beslut om miljösanktionsavgift. I övrigt var resultatet blandat och beslut om miljösanktionsavgift har tagits för butiker i alla de kategorier som nämns under punkt 4.2. Butiker som tillhör, eller är anslutna till större butikskedjor hänvisade ofta till att kontrollen av produkter sker centralt och att man därför inte arbetar med det i butiken. Enligt lagstiftningen gäller dock reglerna kring klassificering och märkning för alla som släpper ut en kemisk produkt på marknaden (2, KIFS 2005:7). Reglerna om barnskyddande förslutning och kännbar varningsmärkning gäller i yrkesmässig verksamhet när kemiska produkter släpps ut på marknaden (2 kap. 1, KIFS 2008:2). Alltså ligger ansvaret för att de produkter som säljs i butiken är korrekt märkta ytterst på butiksinnehavaren. Att produkterna kontrolleras centralt av leverantören 11

har, enligt resultatet av inspektionerna i Staffanstorp, inte visat sig vara en garanti för att alla produkter är korrekt märkta. En del av produkterna som hade brister hade köpts in av försäljare som säljer direkt till butiken. Vissa av dessa försäljare har också varit svåra för företagen att få tag på igen och för tre produkter, i två olika butiker, har inte någon svensk importör/ tillverkare av produkten kunnat anges i rapporteringen till Kemikalieinspektionen. 6.2 Större medvetenhet och kunskap om reglerna kring kemiska produkter Tillsynsprojektet bör ha ökat medvetenheten i butikerna om deras ansvar för de farliga produkter de säljer. Förhoppningsvis inför butikerna, enligt uppmaning från NS Stadsbyggnad/Miljö, rutiner för kontroll av de kemiska produkter som säljs. Detta bör innebära att antalet produkter med dålig produktinformation på den svenska marknaden minskar, vilket var ett av syftena med projektet. Ökad kontroll av märkning och barnskyddande förslutningar i butikerna ökar också säkerheten för konsumenterna. Projektet har även ökat kunskapen kring märkning och andra regler som rör kemikalier hos NS Stadsbyggnad/Miljö. 6.3 Behövs mer, och bättre, information till verksamhetsutövarna? Resultatet av tillsynsprojektet tyder på att informationsbrevet och informationsmaterialet som skickades ut inför projektet inte använts i sådan utsträckning att alla brister undanröjts före inspektionerna. I kommande tillsynsprojekt där mycket av informationen kring gällande lagstiftning är ny för de inspekterade verksamheterna (även om verksamhetsutövarna bör känna till den lagstiftning som berör dem), bör man från NS Stadsbyggnad/Miljös sida eventuellt överväga om ett informationsbrev och informationsmaterial är tillräckligt för att uppmärksamma verksamheterna om tillsynsprojektet. Kanske kan en inbjudan till informationsträff några veckor före projektstart öka intresset och engagemanget hos verksamhetsutövarna. Att anordna en sådan träff tar självklart tid och resurser i anspråk, men troligen kan åtminstone en del av den tiden sparas in tack vare färre avvikelser och därmed kortare handläggningstid i samband med inspektionerna. Ett annat alternativ kan vara att, som komplement till ett informationsbrev, ringa upp verksamheterna, till exempel i samband med tidsbokning, och då trycka på att det är viktigt att de ser över verksamheten med avseende på det som ska kontrolleras i projektet. Då vet man med större säkerhet att verksamheterna fått informationen och har även, vid telefonsamtalen, en möjlighet att bedöma om de tagit den till sig. 12

Staffanstorps kommun NS Stadsbyggnad Torget 1 245 80 STAFFANSTORP Tel: 046-25 11 00 Fax: 046-25 12 80 Epost: miljo@staffanstorp.se Hemsida: www.staffanstorp.se 13