Guide till Harvardsystemet

HÖGSKOLAN I BORÅS Guide till Harvardsystemet Bibliotek & Läranderesurser Högskolan i Borås 8/14/2014 Version 9.2

Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Harvardguiden en kort historik...1 1.2 Källor...2 2 Generellt om att referera...2 2.1 Varför ska jag referera?...2 2.2 Olika stilar...3 2.2.1 Fotnoter...3 2.2.2 Numerisk...3 2.2.3 Författare år...3 2.3 Definitioner...3 3 Harvardsystemet...6 3.1 Texthänvisningen...6 3.1.1 Sida i texthänvisningen...6 3.1.2 Tecken i texthänvisningen...7 3.1.3 Ibid....7 3.2 Källförteckningen...7 3.2.1 Referenser...7 3.2.2 Utgivningsår saknas...8 3.2.3 Länka till dokument...8 3.2.4 Tecken i referensen...9 3.3 Citat... 10 4 Författare och annan upphovsman... 10 4.1 Personlig författare... 10 4.1.1 En författare... 11 4.1.2 Två eller tre författare... 11 4.1.3 Fler än tre författare... 11 4.1.4 Flera författare med samma efternamn... 12 4.1.5 Flera publikationer av samma författare samma år... 12 4.1.6 Flera publikationer av samma författare i samma texthänvisning... 12 4.1.7 Referera till flera författare samtidigt... 13 4.1.8 Författare med dubbelnamn och namn med prefix... 13 Referens till källförteckning:... 13

4.1.9 Redaktör... 13 4.1.10 Pseudonym och alias... 14 4.1.10 Anonyma publikationer... 14 4.2 Annan upphovsman... 14 4.2.1 Myndighetsdokument, publikationer från organisationer etc.... 14 4.2.2 Organisation med långt namn och akronym... 15 5 Att hänvisa till olika typer av källor... 15 5.1 Tryckta och elektroniska böcker... 15 5.1.1 Bok, andra upplaga eller senare... 16 5.1.2 Avhandlingar... 16 5.1.3 Rapporter... 16 5.1.4 Uppsatser... 17 5.1.5 Årsredovisningar... 17 5.2 Samlingsverk och kapitel i samlingsverk... 18 5.2.1 Festskrifter... 18 5.2.2 Konferenspublikationer/proceedings... 19 5.2.3 Lexikon... 20 5.2.4 Uppslagsverk... 20 5.3 Religiösa publikationer... 21 5.4 Artiklar i tidskrifter och tidningar... 21 5.4.1 Tidskriftsartiklar... 21 5.4.2 Tidningsartiklar... 22 5.5 Offentliga publikationer... 22 5.5.1 Svenska lagar och förordningar... 22 5.5.2 Domar... 23 5.5.3 SOU - Sveriges offentliga utredningar... 23 5.5.4 Propositioner... 24 5.5.5 Utskottsbetänkanden... 24 5.5.6 Övrig utgivning från regering och riksdag... 24 5.5.7 Publikationer från myndigheter, organisationer, företag etc... 24 5.6 EU-dokument... 25 5.6.1 Direktiv... 25 5.6.2 Förordning... 26 5.6.3 Övriga EU-dokument... 26 5.7 Patent och standarder... 26

5.7.1 Patent... 26 5.7.2 Standard... 26 5.8 Broschyrer... 26 5.9 Illustrationer: tabeller och figurer/bilder... 27 5.9.1 Illustrationer från böcker... 27 5.9.2 Illustrationer från utställningskataloger... 27 5.9.3 Illustrationer från webben och från databaser... 28 5.10 Konstnärliga verk och föremål i original... 29 5.11 Film, video, TV och radio... 29 5.11.1 Film... 29 5.11.2 Video... 29 5.11.3 TV... 30 5.11.4 Radio... 30 5.12 Publikationer på webben... 30 5.12.1 Webbsidor... 30 5.12.2 Bloggar... 31 5.12.3 Twitter... 31 5.12.4 E-postlistor och forum... 31 5.12.5 Lärobjekt... 32 5.13 Appar och programvaror... 32 5.14 Opublicerade verk... 32 5.14.1 Pre-print artiklar... 33 6 Att hänvisa i andra hand... 33 7 Muntliga källor... 33 8 Intervjuer och enkäter... 34 9 Källförteckningen... 34

1 Inledning Detta är version 9.2 av Harvardguiden som ursprungligen skapades av Eli Bytoft Nyaas, dåvarande bibliotekarie vid Högskolan i Borås. De ändringar som gjorts är av mindre omfattning, framför allt är det några avsnitt som omformulerats och omdisponerats, och publikationstyperna internt utgivet material och broschyrer har lagts till. 1.1 Harvardguiden en kort historik När de första kandidatstudenterna vid Högskolan i Borås skulle skriva sina uppsatser på vårterminen 1993 blev det tydligt att vi saknade en kortfattad guide på svenska över hur referenser skulle skrivas. Det som fanns var Svensk standard SS 03 82 07 från 1989 som behandlade vilken information som ska finnas med i beskrivningen av olika publikationstyper förutom instruktioner för författare i de olika tidskrifterna. Det bästa sättet att skaffa en entydig guide verkade vara att göra en egen. Tidskrifter som angav att de använde Harvardstilen var i majoritet bland de tidskrifter som var aktuella för studenterna och som underlag användes därför bara dessa tidskrifter. Den första guiden var ett tvåsidigt A4-dokument som delades ut till studenterna. De första åren uppdaterades och utökades guiden ofta, initierad av frågor och kommentarer från studenterna. Guiden växte i takt med studenternas behov. År 2000 fick Harvardguiden sin självklara plats på vår webbsida och i samband med den publiceringen gjordes en större revision. En viktig källa vid revideringen var The Chicago Manual of Style. Nu hade också de första elektroniska publikationerna börjat komma och som stöd för beskrivningar av elektroniska dokument användes ISO 690-2:1997 Information and documentation -- Bibliographic references -- Part 2: Electronic documents or parts thereof. För ett par år sedan gjordes en ny revidering, nu i samarbete med Tobias Pernler. Som källor använde vi tredje upplagan av ISO 690 Information and documentation: Guidelines for bibliographic references and citations to information resources från 2010 och Harvard System of Referencing Guide som University Library, Anglia Ruskin University har gjort. Nytt i guiden var interaktiva och sociala medier som forum och bloggar. Den nuvarande revideringen (version 9) har i huvudsak utförts i samarbete med Sara Hellberg och Karin Süld och nytt material i guiden denna gång är referenser till illustrationer och konstnärliga källor. Vi har också gjort några övergripande ändringar. Det har varit vanligt att ange [elektronisk] för digitala publikationer och vi föreslår att den uppgiften kan utslutas. Den har ingen praktisk betydelse längre i och med att de flesta nu har tillgång till dator el. dyl. När det gäller uppgifter om när ett dokument har lästs är det aktuellt enbart för en text som kan komma att ändras efter att du läst den, som till exempel webbsidor och elektroniska uppslagsverk. För publicerade verk som är tillgängliga i elektronisk form som till exempel artiklar, böcker och rapporter behöver du alltså inte ange datum för när du läste dokumentet. 1

Under åren har jag fått många frågor och kommentarer från guidens användare och dessa har bidragit till att guiden har växt och blivit allt bättre och mer omfattande. Vi hoppas att guidens användare vill fortsätta att engagera sig. Eli Bytoft Nyaas 2013-03-15 1.2 Källor Som underlag för vårt arbete har vi använt följande källor: The Chicago manual of style (2003). 15. uppl. Chicago, Ill.: University of Chicago Press. Rosinska, G. & Scott, G. (2012). Harvard referencing guide for visual material. RMIT University Library. http://rmit.libguides.com/harvardvisual [2013-05-12] Swedish Standards Institute (SIS) (2011). SS-ISO 690:2011 Information and documentation: guidelines for bibliographic references and citations to information resources (ISO 690:2010, IDT). Stockholm: SIS. Tilburg University Library & Tilburg University Faculty of Law (u.å.). Information and publications: Citation standards. http://drcwww.uvt.nl/dbi/instructie/eu/en/t42.htm [2013-05-12] University Library, Anglia Ruskin University (2012). Guide to the Harvard System of Referencing.4 uppl. http://libweb.anglia.ac.uk/referencing/files/harvard_referencing_2012.pdf [2013-05-12] Wahlgren, P., Wrange, P. & Warnling-Nerep, W. (2004). Juridisk skrivguide. Stockholm: Norstedts juridik. 2 Generellt om att referera 2.1 Varför ska jag referera? När du skriver en rapport, uppsats eller annan akademisk text skall du alltid referera till dina källor på ett standardiserat sätt. De viktigaste argumenten för det är: Det skall klart framgå vilket underlag du har för dina tolkningar och påståenden. Det skall klart framgå vad som är dina egna slutsatser och tankar och vad du har hämtat från andra. Det skall vara lätt att hitta tillbaka till källan för den som vill läsa mera eller kontrollera dina uppgifter. Om du inte refererar korrekt riskerar du att bli misstänkt för plagiering d.v.s. att du presenterar andras resultat, slutsatser eller tankar som om de vore dina egna. Att plagiera är fusk, något som Högskolan i Borås ser allvarligt på. Den som blir påkommen med att plagiera riskerar att få en varning 2

eller i värsta fall bli avstängd från utbildningen. Läs mer om plagiat och hur du undviker det i högskolans Antiplagieringsguide (finns på PingPong). 2.2 Olika stilar Det finns i huvudsak tre typer av stilar för att skriva referenser: fotnoter, numerisk och författare-år. Vilken stil du ska använda beror i huvudsak på vilken disciplin du tillhör och publicerar dig inom. Gemensamt för de olika stilarna är dock att det inne i texten finns en kortfattad hänvisning, antingen en siffra, fotnot eller en parentes, som anger vilken källa som informationen är hämtad ifrån. Denna hänvisning pekar mot en bibliografisk referens som återfinns i källförteckningen i slutet av texten. Referensen i källförteckningen är mer uttömmande än hänvisningen i texten, och gör att läsaren med säkerhet kan identifiera den källa som använts. De finns många varianter på de tre huvudstilarna, många tidskrifter har t.ex. en egen variant. Ska du publicera en artikel i en tidskrift måste du följa den stil som tidskriften föreskriver. Dessa uppgifter finns i tidskriften eller på tidskriftens webbplats. 2.2.1 Fotnoter I texten anges källan i en fotnot. En liten siffernot i texten visar till fotnoten. I källförteckningen är referenserna alfabetiskt ordnade på författare eller annat huvuduppslag (t.ex. titel). Om du behöver lägga en förklarande text i en fotnot blandas den med fotnoter som anger källor. Exempel på stil: Oxford 2.2.2 Numerisk Varje källa anges med en siffra i texten. Källorna numreras i ordning allteftersom de introduceras i texten, och behåller sedan samma siffra genom hela arbetet. I källförteckningen ordnas referenserna nummerordning. Exempel på stil: Vancouver, IEEE 2.2.3 Författare år I texten anges källan med författarens efternamn och publiceringsår inom en parentes, det kallas en texthänvisning. Varje texthänvisning har en motsvarande referens i källförteckningen, alfabetiskt ordnad på författarens efternamn. Ibland består texthänvisningen av t.ex. en titel eller namnet på en organisation. Då blir referensens huvuduppslag titeln respektive organisationens namn. Exempel på stil: Harvard, APA 2.3 Definitioner Följande uttryck används ofta i dessa sammanhang. Akronym Förkortning som består av initialer, t.ex. FN - Förenta Nationerna. 3

Alfabetisk ordning Bokstavsordning, som innebär att t.ex. författare Andersson kommer före författare Bengtsson. Antologi En bok som består av bidrag från flera olika författare. Bibliografi En förteckning över publikationer enligt ett visst system, t.ex. inom ett visst ämne eller ett lands samlade utgivning (nationalbibliografi). Bibliografisk beskrivning De uppgifter om ett dokuments författare, titel, siduppgift, tryckår, förläggare etc. som behövs för att identifiera och hitta dokumentet. Huvuduppslag Det ord som ett dokument ordnas under i en bibliografi, förteckning eller referenslista. Det kan t.ex. vara författarens efternamn, bokens titel eller en organisation. Konferenstryck Dokumentation från seminarier och konferenser. Källa Där du har hämtat dina uppgifter. Det kan vara en bok, en tidskriftsartikel el. dyl. Källförteckning Förteckning över de publikationer som ligger till grund för ett dokument som en artikel eller en uppsats. I Harvardsystemet skall källförteckningen vara i alfabetisk ordning. Monografi En bok som behandlar ett relativt avgränsat ämne och som har samma författare för hela verket. Paginering Sidnumrering Referens Bibliografisk beskrivning av en källa. Texthänvisning Harvardsystemet använder en parentes i texten för att ange när en uppgift är hämtad från en annan källa. Inom parentesen finns normalt enbart ett författarnamn och ett årtal, ibland även sidhänvisning. Tidning Publikation som ges ut dagligen eller veckovis som är avsedd för spridning bland allmänheten och som innehåller allmänna nyheter. Tidskrift En periodisk publikation som utges regelbundet, 4-12 nummer per år, och som innehåller forskningsresultat, fackkunskap, 4

kulturmaterial eller förströelse. Volym Tidskrifter utges i volym. Ofta motsvarar volym en årgång, men några internationella tidskrifter har flera volymer under samma år eller ibland en årgång som sträcker sig över två volymer. Uppgift om volym är därför viktig. Vanliga förkortningar: I referenserna används en del förkortningar. Generellt gäller att du använder förkortningar på det språk som du skriver din uppsats på. Skriver du på svenska skall dina förkortningar vara svenska oavsett hur det ser ut i källorna. bd. diss. et al. ibid. kap. lic.-avh. red. Band Dissertation (doktorsavhandling) Och de andra På samma ställe Kapitel Licentiatavhandling Redaktör s. Sida ss. uppl. u.å. Sidorna Ny upplaga innebär att bokens innehåll är uppdaterat Utan år, används när du inte kan hitta någon uppgift om när ett dokument är utgivet 5

3 Harvardsystemet Harvardsystemet, som första gången användes 1881 vid Harvard University i USA, har varit det rådande systemet inom naturvetenskaperna i många år och blir allt vanligare även inom samhällsvetenskaperna. Harvardsystemet hör till (författare-år)-stilarna och består av två delar, en hänvisning i texten (texthänvisningen) och en bibliografisk beskrivning i källförteckningen (referensen). Det är viktigt att texthänvisningen överensstämmer med huvuduppslaget i referensen. Alla exemplen i guiden visar hur det ska se ut I din text och hur Referensen i källförteckningen ska skrivas. 3.1 Texthänvisningen Texthänvisningen består av en parentes som vanligtvis innehåller författarens efternamn och källans utgivningsår. Texthänvisningen placeras i den löpande texten. Varje gång du använder information eller uppgifter från en annan källa skall du skriva en texthänvisning. Det viktiga är att det som står i din texthänvisning tydligt pekar på den aktuella referensen i din källförteckning. Det får inte finnas minsta tvivel om vilken referens du hänvisar till. Hur texthänvisningen placeras i texten varierar. Vanligt är att den placeras efter det stycke i vilket man refererar till källan i fråga: en modell som kallas constructive alignment (Biggs 1999). Texthänvisningen kan också vävas in i texten: constructive alignment (Biggs 1999) är en väl etablerad modell en modell, utvecklad av John Biggs (1999), som kallas constructive alignment Vilket av dessa skrivsätt man föredrar varierar i viss mån mellan olika dicipliner. Följ praxis inom ditt ämnesområde. Om du inte uppfattat att där finns något mera vedertaget sätt kan det vara bra att växla mellan skrivsätten i din text. 3.1.1 Sida i texthänvisningen Praxis varierar inom olika ämnesområden också när det gäller om man ska ange vilken sida i källan som informationen är hämtad ifrån eller inte. När man hänvisar till långa texter anser några att det är en service till läsaren att ange var i boken information som du har använt finns, medan andra enbart vill ha med sidangivelser vid citat. Följ praxis inom ditt ämnesområde. I exemplen i denna guide finns sidanvisningar angivna ibland. 6

En del lärare är vad McGuinness (2007, s. 30) kallar heavy users av biblioteket En del lärare är vad McGuinness (2007, ss. 30-33) kallar heavy users av biblioteket En del lärare är vad McGuinness (2007, ss. 30, 33) kallar heavy users av biblioteket 3.1.2 Tecken i texthänvisningen Följande tecken används i texthänvisningen., (komma) används: ; (semikolon) används: - mellan efternamn och initial i de fall det är nödvändigt att ha med initial: (Ekelund, M. 2002) - mellan år och sida: (Ekelund, M. 2002, s. 13) - mellan år om du har flera dokument av samma författare: (Limberg 1994, 1998) - mellan författarnamn om de är fler än två: (Stern, Kalech & Felner 2012) mellan författarnamn (huvuduppslag) när du anger flera källor samtidigt: (Belanger 2012; Kellum 2011; Mery 2012) & (et-tecknet) används: i stället för och mellan namnen när det finns flera författare och de står inom parentesen: (Stern, Kalech & Felner 2012) 3.1.3 Ibid. Ibid. är förkortningen för det latinska ordet ibidem som betyder på samma ställe. Används istället för att upprepa texthänvisningen om du i din text hänvisar till en viss källa två eller flera gånger efter varandra i samma stycke. Det vill säga, om du refererar igen till närmast föregående källa och ingen annan källa finns mellan dem kan du ange ibid. och eventuellt sidnummer. Ibid. bör användas med försiktighet eller inte alls eftersom det lätt kan bli fel till exempel när man klipper och klistrar i sin text. Inom vissa discipliner används detta skrivsätt inte alls..(björk s. 57)...(ibid. s. 105). 3.2 Källförteckningen 3.2.1 Referenser I slutet av ditt arbete samlar du referenser till alla källor du använt i en källförteckning i alfabetisk följd. Här finns de uppgifter som behövs för att kunna identifiera ett dokument och hitta det. En referens är en så kallad bibliografisk beskrivning av en publikation. Det som avgör hur en referens ska skrivas är i huvudsak tre saker: 7

Hur många författare det är, om de kan förväxlas, om de är redaktörer eller om det är en institution eller organisation som står som författare. Vilken typ av publikation det är. I vissa fall även var publikationen finns. Varje typ av publikation eller dokument beskrivs på ett unikt sätt. I Harvardsystemet ska du på ett tydligt sätt markera huvudpublikationens titel, använd kursiv text för detta. För tidskriftsartiklar är tidskriften huvudpublikation och för bokkapitel är det boken. I exemplet har vi en tidskriftsartikel som McGuinness har skrivit och tidskriftens titel ska därför stå kursivt. McGuinness, C. (2007). Exploring strategies for integrated information literacy. Communications in Information Literacy, 1(1), ss. 26-38. För att kunna skriva en korrekt referens är det viktigt att ha så komplett information som möjligt om publikationen. Det finns olika sätt att göra det på som att ladda ned informationen till ett referenshanteringssystem som EndNote, skicka referensen via e-mail eller utnyttja funktionen att skapa en referens som du sedan kan klistra in i din text. Utnyttja de tjänster som finns i databaserna. 3.2.2 Utgivningsår saknas Ibland saknas uppgift om utgivningsår eller publiceringsdatum. Det är mest vanligt i dokument på webben men förekommer också när det gäller tryckt material. Reglerna är de samma. Om du inte kan hitta något år eller datum för publiceringen ska du ange att det saknas med u.å. (utan årtal) i parentesen. Gina Tricot. (u.å.). Om Gina Tricot. http://www.ginatricot.com/cse/sverige/foretaget/om-ginatricot/csecontent-csecorporate-csecorporatepage-p1.html [2013-08-15] (Gina Tricot u.å.) 3.2.3 Länka till dokument URL (Uniform Resource Locator) är en webbadress som länkar dig till dokumentet eller till webbsidan där dokumentet finns. När du anger URL var mycket noga med att den är korrekt och kontrollera att den fungerar. Ta med URL i referensen endast när det är enda sättet att hitta tillbaka till information som du har hittat på webben, detta brukar vara fallet för webbsidor, bilder, bloggar, forum etc. DOI (Digital Object Identifier) är ett sätt att märka intellektuell egendom i digitala nätverk. Det identifierar objektet i stället för platsen objektet finns på och kan användas för att märka många olika digitala objekt som tidskrifter, tidskriftsartiklar, bilder, video etc. DOI-nummer kan anges i referensen. För att ta fram dokumentet via DOI gör du en sökning på DOI-nummer i sökmotor eller databas. Referens till källförteckningen - DOI: Midttun, A. (2012). The greening of European electricity industry: a battle of modernities. Energy Policy, 48(0), ss. 22-35. DOI: dx.doi.org/10.1016/j.enpol.2012.04.049 8

Referens till källförteckningen - URL: Diskrimineringsombudsmannen (DO) (2012). Om DO. http://www.do.se/sv/om-do/ [2013-08-22] 3.2.4 Tecken i referensen Ofta används punkt (.) som skiljetecken i referenserna. I tabellen nedan redogörs för övriga tecken och när de används. - mellan författarnamnen om det finns flera författare till samma verk: Stern, R., Kalech, M. & Felner, A. (2012)., (komma) används: - mellan tidskriftens titel och volym(häfte) i en tidskriftsartikelreferens: Library Review, 61(2), ss. 68-91. -mellan volym(häfte) och siduppgifter en tidskriftsartikelreferens: Library Review, 61(2), ss. 68-91. - (bindestreck) används: - mellan titel och datum i en tidningsartikelreferens: Dagens industri, 31 juli. -mellan sidor och dubbelhäften: Pedagogisk forskning i Sverige (3-4), ss. 227-243. : (kolon) används: / (snedstreck) används: - mellan huvudtitel och undertitel: Eklund, K. (2007). Vår ekonomi: en introduktion till samhällsekonomin. - mellan förlagsort och förlag: Stockholm: Norstedts akademiska förlag. - mellan avdelningarna, när du anger vägen till en del i ett elektroniskt dokument. & (et-tecknet) används: - i stället för och mellan namnen när det finns flera författare: Stern, R., Kalech, M. & Felner, A. (2012). -när du anger serieuppgifter: (Vetenskap för profession: 17). () parentes används -uppgift om tidskriftshäfte / nummer: Journal of the American Society for Information Science, 42(5), ss. 361-371. -runt årtal: Stern, R., Kalech, M. & Felner, A. (2012). [] hakparentes används -runt uppgifter som inte framgår av publikationen men som du känner till som medietyp, när dokumentet lästes etc.: Guggenheim Museum Bilbao [fotografi]. http://www.bibliotek20.se/ [2010-06-17] 9

3.3 Citat Ett citat är en ordagrann återgivning av en källa. Ange i texthänvisningen vilken sida i originaldokumentet citatet är hämtat. Kortare citat skall skrivas direkt i texten inom citationstecken (" "). "A digital footprint is a trail left by interactions in a digital environment; including the use of TV, mobile phone, the internet and other devices and sensors. (Wikipedia 2013) Wikipedia (2013). Digital footprint. http://en.wikipedia.org/wiki/digital_footprint [2013-03-28] Långa citat som består av flera meningar skall skrivas i ett eget stycke med indrag i såväl höger- som vänsterkant. There is no easy answer. Until a satisfactory solution is found, most people can agree that there is a need for greater social networking savvy so that young people can learn how to manipulate privacy settings on social media sites. Social media is not going away, nor should it. All of us need to think twice, however, before we post personal content. (Moore 2012, s. 91) Moore, S. C. (2012). Digital Footprints on the Internet. International Journal of Childbirth Education, 27(3), ss. 86-91. 4 Författare och annan upphovsman 4.1 Personlig författare I de flesta fall är författaren en person och det är efternamnet som ska anges. När det gäller att skriva ut förnamn är praxis olika inom ämnesområdena men generellt är det mest vanligt att enbart ange författarnas initialer. Du ska rätta dig efter de riktlinjer som din lärare eller handledare eventuellt ger. Om du ska ha hela förnamnet kan det bli nödvändigt att söka i flera databaser och på webben för att hitta förnamnen. Det gäller dessutom att vara konsekvent, ska du skriva ut förnamn måste du ha med förnamn på alla författare i din källförteckning. I exemplen nedan finns referenser till olika typer av publikationer, såväl tryckta som elektroniska. Fokus i detta kapitel är hur du ska ange författare i referensen och hur du ska skriva i texthänvisningen. Detaljer angående referenser till de olika publikationstyperna behandlas i de följande kapitlen men genom hela dokumentet finns exempel på hur det ska stå i din text och hur det ska se ut i referensen. 10

4.1.1 En författare Det finns två olika sätt att ange författarna till den litteratur du har läst i din text. Det ena är att skriva författarens namn tillsammans med årtalet i en parantes. (Dahlberg 1997) Men du kan också fläta in författarnamnet i texten och enbart ange årtalet i parentesen. Många hävdar att du i så fall fokuserar tydligare på författarens idéer och tankar. Dahlberg (1997) påpekar att Dahlberg, K. (1997). Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund: Studentlitteratur. 4.1.2 Två eller tre författare Om det är två eller tre författare skall alla stå i texthänvisningen. När namnen står inom parentesen skall du använda &-tecknet i stället för ordet och mellan det näst sista och sista författarnamnet. Står däremot namnen i den löpande texten (alltså inte i parentesen) skriver du och. De kvalitativa metoderna har under de senaste decennierna fått ett större erkännande (Repstad & Nilsson 2007, s. 11). eller har under de senaste decennierna fått ett större erkännande enligt Repstad och Nilsson (2007, s. 11). Repstad, P. & Nilsson, B. (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. 4.1.3 Fler än tre författare Om det finns fyra eller flera författare till samma text skriver du alla författarnas namn första gången du hänvisar till källan och sedan använder du det första namnet och et al. för att visa att det finns flera författare. I källförteckningen ska alla författarna finnas med. (Goworek, Fisher, Cooper, Woodward & Hiller 2012) och sedan (Goworek et al. 2012)... Goworek, H., Fisher, T., Cooper, T., Woodward, S. & Hiller, A. (2012). The sustainable clothing market: an evaluation of potential strategies for UK retailers. International Journal of Retail & Distribution Management, 40(12), ss. 935 955. DOI: 10.1108/09590551211274937 11

4.1.4 Flera författare med samma efternamn När flera författare med samma efternamn har skrivit varsin bok som är utgiven samma år, blir det nödvändigt att ta med författarnas initialer även i texthänvisningen för att skilja dem åt. Lägg märke till att placeringen av initialerna beror på om du skriver författarens efternamn inom eller utanför parentesen. (Ekelund, C. 2002) (Ekelund, M. 2002) M. Ekelund (2002) Ekelund, C. (2002). How to govern relationships and established commitments: a study of standardized products in mature industrial markets. Diss. Handelshøjskolen. Köpenhamn: Handelshøjskolen. Ekelund, M. (2002). Intestinal Bypass and Total Parenteral Nutrition: Changes in Gut Function and Morphology. Diss. Lunds universitet. Lund: Univ. 4.1.5 Flera publikationer av samma författare samma år Ibland händer det att en och samma författare har två eller flera publikationer utgivna samma år. Då lägger du till a, b, c etc. omedelbart efter årtalet för att skilja de olika referenserna från varandra. Vilken referens som skall ha a eller b beror på titlarnas inbördes alfabetiska ordning. Trost, J. (2002a). Att skriva uppsats med akribi. 2., [rev.] uppl., Lund: Studentlitteratur. Trost, J. (2002b). Att vara opponent. Lund: Studentlitteratur. (Trost 2002a) (Trost 2002b) Trost (2002a, 2002b) 4.1.6 Flera publikationer av samma författare i samma texthänvisning Om du hänvisar till flera publikationer av samma författare i samma texthänvisning skall dessa skrivas i kronologisk följd. Även i källförteckningen ska publikationerna placeras i kronologisk följd, alltså det äldsta dokumentet först. Limberg, L. (1994). Libraries for pleasure reading and learning. Svensk biblioteksforskning, (1), ss. 7-15. Limberg, L. (1998). Att söka information för att lära: en studie av samspel mellan informationssökning och lärande. Diss., Göteborgs universitet. Borås: Valfrid. 12

(Limberg 1994, 1998) 4.1.7 Referera till flera författare samtidigt När du i din text vill referera till flera författare som har kommit till samma slutsats använder du semikolon (;) mellan författarna. Belanger, J. (2012). Developing a collaborative faculty-librarian information literacy assessment project. Library Review, 61(2), ss. 68-91. Kellum, K. K., (2011). Development, assessment and use of an on-line plagiarism tutorial. Library Hi Tech, 29(4), ss. 641-654. Mery, Y. (2012). Performance-based assessment in an online course: comparing different types of information literacy instruction. Portal: libraries and the academy, 12(3), ss. 283-298. (Belanger 2012; Kellum 2011; Mery 2012) 4.1.8 Författare med dubbelnamn och namn med prefix Referens till källförteckning: Ahlefeld Nisser, D. von (2011). Kunskapande samtal i (special)pedagogisk verksamhet. Falun: Högskolan Dalarna Fleury, A.-M. & Davies, B. (2012). Sustainable supply chains-minerals and sustainable development, going beyond the mine. Resources Policy, 37(2), ss. 175-178. Foer, Jonathan Safran (2002). Everything is illuminated. Boston: Houghton Mifflin Persson, L. G. W. (1980). Hidden criminality: theoretical and methodological problems, empirical results. Diss. Stockholms universitet. Stockholm: Univ....detta antagande får också stöd i en studie genomförd av Anne-Marie Fleury och Benjamin Davies (2012). I Jonathan Safran Foers (2002) debutroman 4.1.9 Redaktör Samlingsverk och antologier som har en redaktör skall ha redaktörens namn som huvuduppslag om du hänvisar till antologin i sin helhet. Att det är en redaktör anges med (red.) mellan namnet och årtalet. Referens till källförteckningen - antologi: Hansson, B. & Lyngfelt, A. (red.) (2009). Pedagogiskt arbete i teori och praktik: om bibliotekens roll för studenters och doktoranders lärande. Lund: Btj. (Hansson & Lyngfelt red. 2009) I regel är det aktuellt att referera till något av kapitlen i stället för till hela antologin. Du använder då kapitelförfattarens namn som huvuduppslag, men även i de fallen ska uppgifter om antologins titel 13

samt redaktörer finnas i referensen i källförteckningen. Sist i referensen anger du på vilka sidor kapitlet finns i boken. Referens till källförteckningen - kapitel: Nolin, J. (2009). Informations- och kunskapspraktiker i förvandling. I Hansson, B. & Lyngfält, A. (red.) Pedagogiskt arbete i teori och praktik: om bibliotekens roll för studenters och doktoranders lärande. Lund: Btj, ss. 257-282. (Nolin 2009) 4.1.10 Pseudonym och alias Författare har genom historien ibland skrivit under ett taget namn, så kallad pseudonym. I forum, bloggar och i sociala medier är det vanligt med alias. Personer som använder pseudonym och alias får detta som huvuduppslag. I vissa fall kan det vara aktuellt att ange det riktiga namnet om det är känt. Det ska då skrivas i en hakparentes omedelbart efter namnet. Kepler, L. (2013). Sandmannen. Ny utg. Stockholm: Bonnier. (Kepler 2013) Vox Efx (2012). Good morning [fotografi]. http://www.flickr.com/photos/vox_efx/8144372742/in/photostream [2013-04-10] (Vox Efx 2012) 4.1.10 Anonyma publikationer Om en publikation helt saknar uppgifter om vem eller vilka som är författare blir verkets titel huvuduppslag. Höjd ränta bankens hopp (2010). Dagens nyheter, 26 april. I artikeln Höjd ränta bankens hopp (2010) 4.2 Annan upphovsman 4.2.1 Myndighetsdokument, publikationer från organisationer etc. Ibland saknas personliga författare. Typiska exempel är publikationer från företag, myndigheter, organisationer etc. Dessa har i regel myndighetens eller organisationens namn som huvuduppslag. Den här typen av publikationer hör ofta till serier och det är vanligt att de finns publicerade på 14

myndigheternas eller organisationernas webbsidor. Du kan själv avgöra om du vill ta med serien i referensen. Konsumentverket (2013). Marknadskontroll av leksaker med magneter och andra magnetvaror (Rapport 2013:5). Karlstad: Konsumentverket. (Konsumentverket 2013) Rapport med personliga författare En generell regel är att författarnamn alltid ska anges när det är känt. Fredlund, E. & Spång, J. (2012). Mögel och mögelgifter i torkad frukt (Rapport 2012:5). Uppsala: Livsmedelsverket. (Fredlund & Spång 2012) 4.2.2 Organisation med långt namn och akronym I många fall kan namnet skrivas i sin helhet, men när namnen är långa och krångliga har de ofta en accepterad akronym som du kan använda i texthänvisningen. Observera att du ska använda det fullständiga namnet första gången du hänvisar till källan och ange akronymen i parentes, därefter kan du använda enbart akronymen. I referensen är det dock nödvändigt att skriva ut hela namnet. (International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA) 2007) Därefter räcker det att du anger akronymen: (IFLA 2007) International Federation of Library Associations and Institutions ( IFLA) (2007). Guidelines for library services to babies and toddlers (IFLA Professional Reports 100). The Hague: IFLA Headquarters. http://archive.ifla.org/vii/d3/pub/profrep100.pdf 5 Att hänvisa till olika typer av källor 5.1 Tryckta och elektroniska böcker Det finns olika typer av böcker. Monografi är ett vanligt ord i sammanhanget och används för en bok som behandlar ett relativt avgränsat ämne och som har samma författare för hela verket. Till monografier hör bl.a. rapporter, avhandlingar och uppsatser. Vi får fler och fler elektroniska böcker och ibland finns både en tryckt och en elektronisk utgåva av samma titel. Skriv referensen till elektroniska publikationer på samma sätt som till de tryckta. 15

Referensen till en bok är kanske den enklast utformade referensen. I alla referenser ska det finnas uppgifter om författare, verkets titel och utgivningsår. När det gäller böcker ska det dessutom finnas uppgifter om förlagsort och förlag. Eklund, K. (1987). Vår ekonomi: en introduktion till samhällsekonomin. Stockholm: Tiden. (Eklund 1987) 5.1.1 Bok, andra upplaga eller senare Om boken har kommit i flera upplagor ska du ha med uppgift om upplaga från och med den 2. upplagan. Eklund, K. (2007). Vår ekonomi: En introduktion till samhällsekonomin. 11. uppl., Stockholm: Norstedts akademiska förlag. (Eklund 2007) 5.1.2 Avhandlingar Doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar skall ha uppgift om universitet där examen är avlagd samt förlagsort och förlag som ofta är universitetet. Om universitetet eller högskolan dessutom är förlag är det vanligt att skriva Univ. eller Högskolan som förläggare i stället för att upprepa hela namnet. Dessutom ska du ange vilken typ av examen det gäller. Du använder förkortningen diss. för doktorsavhandling och lic.-avh. för licentiatavhandling. Referens till källförteckningen - doktorsavhandling: Bruce, C. (1997). The Seven faces of information literacy. Diss. University of New England, Australia. Adelaide: Auslib Press. Limberg, L. (1998). Att söka information för att lära: en studie av samspel mellan informationssökning och lärande. Diss. Göteborgs universitet. Borås: Valfrid. (Bruce 1997; Limberg 1998) Referens till källförteckningen - licentiatavhandling: Lind, M. (1996). Affärsprocessinriktad förändringsanalys: utveckling och tillämpning av synsätt och metod. Lic.-avh. Linköpings universitet. Linköping: Univ. (Lind 1996) 5.1.3 Rapporter Rapporter har stora likheter med vanliga böcker. De redovisar resultat från en undersökning eller ett uppdrag och har ett väl avgränsat innehåll. Ofta ingår de i en rapportserie och då är det värdefullt om 16

serieuppgifter tas med. Några rapporter har vetenskapligt innehåll och det syns ofta i titel eller i serieuppgiften. Serie och serienummer ska placeras inom parentes efter dokumentets titel. Persson, B. (2011). Lärarutbildningens betydelse för en inkluderande skola (Vetenskap för profession: 7). Borås: Högskolan i Borås. (Persson 2011) 5.1.4 Uppsatser Uppsatser är examensarbeten på grundutbildningsnivå. Även när det gäller uppsatser ska lärosätet anges och du ska dessutom ange vilken nivå uppsatsen är på. Om den har serieuppgift skrivs referensen som till en rapport i rapportserie. Referens till källförteckningen - uppsats: Saleem, F. (2011). WHO ARE YOU? Masteruppsats, Textilhögskolan, Högskolan i Borås. Borås: Högskolan. (Saleem 2011) 5.1.5 Årsredovisningar Företaget är författare. Om du hämtar årsredovisningen på företagets webbplats anger du URL och om du hämtar den från en databas ska du ange databasens namn eftersom innehållet skiljer sig åt mellan bolagets fullständiga publikation och den ekonomiska redovisning som lämnas till Bolagsverket och som är sökbar i databaser som Bolagsinfo. Holmen (2013). Årsredovisning 2012 med hållbarhetsredovisning. Stockholm: Holmen AB. http://www.holmen.com/global/holmen%20documents/publications/annual%20reports/sv- Annual%20report%202012.pdf?798204 (Holmen 2013) Holmen (2012). Delrapport januari-juni 2012. Tillgänglig: Bolagsinfo Holmen (2012) redovisar 17

5.2 Samlingsverk och kapitel i samlingsverk Denna publikationstyp kännetecknas av att den har redaktörer. Bland de böcker som består av olika författares bidrag finns festskrift, handböcker, årsböcker och konferenstryck. Samlingsverk kallas också antologier. I de flesta fall har du läst ett enstaka kapitel i en sådan bok och det är därför aktuellt att du skriver en referens till just det kapitel du har läst. I konferenspublikationerna (proceedings) kallas kapitlen för paper eller konferensbidrag. I regel är det aktuellt att referera till något av kapitlen i stället för till hela antologin. Du använder då kapitelförfattarens namn som huvuduppslag, men även i de fallen ska uppgifter om antologins titel samt redaktörer finnas i referensen i källförteckningen. Notera att du ska skriva det lilla ordet I innan du anger redaktör eller titel. Sist i referensen anger du på vilka sidor kapitlet finns i boken. Referens till källförteckningen - kapitel: Nolin, J. (2009). Informations- och kunskapspraktiker i förvandling. I Hansson, B. & Lyngfält, A. (red.) Pedagogiskt arbete i teori och praktik: om bibliotekens roll för studenters och doktoranders lärande. Lund: Btj, ss. 257-282. (Nolin 2009) Ibland händer det att sådana samlingsverk består av flera delar. Då ska du även ange vilken del du har använt. Referens till källförteckningen kapitel i verk som består av flera delar: Ellegård, A. (1986). Språkpedagogik: vad är det? I Marton, F. (red.) Fackdidaktik. Vol. 2. Svenska och främmande språk, samhällsorienterande ämnen. Lund: Studentlitteratur, ss. 75-98. (Ellegård 1986) I exemplen nedan hittar du även referenser till kapitel i festskrift och konferensbidrag. 5.2.1 Festskrifter En festskrift består av enskilda kapitel inom ett avgränsat ämnesområde och ges ut i samband med jubileer, gärna till framstående personer. Här är det festskriftens titel som ska kursiveras. Referens till källförteckningen - kapitel i festskrift: Taube, K. (2003). Olika åldrar i samma klass, bra eller dåligt för elevernas läsförmåga? I Linnanmäki, K. & Ström, K. (red.) Specialpedagogik i tiden: festskrift tillägnad Ulla Lahtinen. Vasa: Åbo Akademi. Pedagogiska fakulteten, ss. 195-210. (Taube 2003) Om du ska hänvisa till hela verket blir det såhär: 18

Referens till källförteckningen - festskrift: Linnanmäki, K. & Ström, K. (red.) (2003). Specialpedagogik i tiden: festskrift tillägnad Ulla Lahtinen. Vasa: Åbo Akademi. Pedagogiska fakulteten. När Linnemäki och Ström (2003) 5.2.2 Konferenspublikationer/proceedings Proceedings kallas den samlade utgivningen av de presentationer som har förts fram på en akademisk konferens. Andra ord för dessa möten är symposium och meeting. Normalt hänvisar du till ett specifikt konferensbidrag/ paper ur en proceeding. Följande delar ska finnas med i referensen till ett konferensbidrag/ paper: Börja med författare, titel och år till bidraget. Fortsätt med titel på proceeding, konferensens titel, konferensort, land, datum och på vilka sidor i proceeding bidraget finns. Om det finns redaktörer ska de skrivas före konferensens namn och omedelbart efter I. Konferensens titel ska skrivas med kursiv stil. Ange DOI: när det finns i referensen och var noga med att ange precis som det står. Pathak, A., Hu, Y. C. & Zhang, M. (2012). Where is the energy spent inside my app?: fine grained energy accounting on smartphones with Eprof. I EuroSys '12, Proceedings of the 7 th ACM european conference on Computer Systems. Bern, Switzerland 10-13 april 2012, ss.29-42. DOI: 10.1145/2168836.2168841 (Pathak, Hu & Zhang 2012) Ibland saknas fullständig information om konferenser. Försök att hitta så kompletta uppgifter som möjligt genom att söka på Google, Google Scholar och i Libris eller WorldCat. I fallet nedan finns inga tillgängliga uppgifter om datum för konferensen. Soh, C. & Markus, M.L. (1995). How IT creates business value: a process theory synthesis. I ICIS 1995, Proceedings of the 16th International Conference of Information Systems. Amsterdam, Netherlands. http://aisel.aisnet.org/icis1995/4 Soh och Markus (1995) Ibland publiceras konferensbidrag i tidskrifter och referensen skrivs då som en vanlig tidskriftsartikel. Watson, I. (1998). Internet, intranet, extranet: the hype and the hope. Baserad på bidrag vid TLS höstkonferens 1997. Tidskrift för dokumentation, (1), ss. 1-7. (Watson 1998) 19

5.2.3 Lexikon När du ska hänvisa till en definition i en ordbok ska du i den löpande texten ange vilket ord du har sökt på. I texthänvisningen anger du också på vilken sida ditt ord finns. I källförteckningen hänvisar du till hela lexikonet. Svenska språknämnden (2003). Svenskt språkbruk: ordbok över konstruktioner och fraser. Stockholm: Norstedts ordbok. Idiomet kalabaliken i Bender (Svenska språknämnden 2003, s. 574) 5.2.4 Uppslagsverk Uppslagsverk innehåller faktatexter i varierande längd, vanligen sorterade alfabetiskt. De kan täcka ett specifikt ämnesområde eller vara av mer allmän karaktär. Hur du skall referera till dem skiljer sig åt mellan tryckta och elektroniska verk. När artikelförfattaren är angiven ska författaren stå som huvuduppslag. 5.2.4.1 Tryckta uppslagsverk - Osignerade artiklar När du hänvisar till osignerade artiklar i ett tryckt uppslagsverk gör du på samma sätt som när du hänvisar till ett ord du slagit upp i ett lexikon/ordbok. Du anger uppslagsordet i den löpande texten och författare och årtal i parentesen. I källförteckningen hänvisar du sedan till uppslagsverket i sin helhet, alltså uppslagsverkets titel följt av årtal samt förlagsort och förlag. En bibliografi definieras i Nationalencyklopedin (1989-1996) som... Nationalencyklopedin (1989-1996). Höganäs: Bra Böcker. 5.2.4.2 Tryckta uppslagsverk - Signerade artiklar Längre artiklar i uppslagsverk har ofta namngiven författare. Dessa skall då ha upphovsmannens efternamn som huvuduppslag och behandlas som ett kapitel i en antologi men du ska inte ha något I före titeln. Du anger då alltså artikelförfattarens namn i texthänvisningen. Mårtensson, S. (1994). Nordkorea: sociala förhållanden. Nationalencyklopedin. Höganäs: Bra böcker, bd. 14, s. 232. (Mårtensson 2013) 20

5.2.4.3 Elektroniska uppslagsverk För elektroniska uppslagsverk anges uppslagsverkets titel följt av årtal för senaste uppdatering av den text du läst, uppslagsord samt URL. Den här typen av publikation uppdateras fortlöpande, ange därför när du läste artikeln i hakparentes sist i referensen. I Wikipedia finns historik över gjorda ändringar som gör att du kan gå tillbaka och se vilken information som fanns vid ett visst datum. Mårtensson, S. (2013). Nordkorea: sociala förhållanden. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/lang/nordkorea [2013-03-20] Nationalencyklopedin (2013). Textilmuseet. http://www.ne.se/textilmuseet [2013-03-28] Wikipedia (2013). Textilmuseet. http://sv.wikipedia.org/wiki/textilmuseet_i_bor%c3%a5s [2013-03- 28] I Nationalencyklopedin (2013) anges att Textilmuseet tidigare hette 5.3 Religiösa publikationer Det finns publikationer som är så vanliga att de inte skall finnas med i källförteckningen. Däremot skall du hänvisa till dem i din text. Typiska exempel här är Bibeln, Koranen och andra. När du skall referera till Bibeln är det vanligt att skriva utan förkortningar i texten och du skall inte ha någon parentes. Hos Matteus, kapitel 6, vers 9-11 läser vi... 5.4 Artiklar i tidskrifter och tidningar 5.4.1 Tidskriftsartiklar En tidskrift är en periodisk publikation som utges regelbundet, vanligt är mellan 4-12 nummer per år, som kan ha varierat innehåll och vänder sig till speciella intressegrupper. Det är vanligt att vi delar in tidskrifter i branschtidskrifter och vetenskapliga tidskrifter. Referensen till en tidskriftsartikel har stora likheter med referens till del i ett verk. Referensen inleds med artikelns författare följt av år och titel. Därefter följer information om tidskriftens titel, volym, nummer och på vilka sidor artikeln finns. Tidskriftens titel skall skrivas med kursiv stil. Om författaren är okänd används artikelns titel som huvuduppslag. Kuhlthau, C. (1993). Inside the search process: information seeking from the user s perspective. Journal of the American Society for Information Science, 42(5), ss. 361-371. (Kuhlthau 1993) 21

Svenska tidskrifter saknar ofta uppgifter om volym, då anges enbart vilket nummer det är inom parentes. Thoresson, A. (2012). Mobilnätets motorvägar tål inte mobiler. Forskning och framsteg, (3), ss. 45-47. (Thoresson 2012) Om du har läst en artikel i en databas och sidnumrering helt saknas ska du ange i vilken databas du har hämtat artikeln. Skriv Tillgänglig: innan databasens namn. Är det en fritt tillgänglig artikel på nätet som endast går att läsa online kan du ta med en länk eller DOI-nummer. Danielsson, C. (2010). Noteringar: kontantfaktura eller kassaregister? Balans, (6-7). Tillgänglig: FAR Online. (Danielsson 2010) 5.4.2 Tidningsartiklar Tidningar utges dagligen eller veckovis. De innehåller nyheter och är avsedda för allmänheten. Att referera till en tidningsartikel har stora likheter med hur du refererar till en tidskriftsartikel. Skillnaden ligger i att för tidningar redovisas vilket datum tidningen kom ut. Eftersom innehållet ibland kan skilja sig åt från papperstidningen till webbversionen skall du ha med en länk till artikeln om du läst den elektroniska. Lundell, S. (2001). Fackens strejkkassor förlorar 3 miljarder. Dagens industri, 31 juli. Höjd ränta bankens hopp (2010). Dagens nyheter, 26 april. Daham, O. (2013). Rekordtrafik genom Nordostpassagen. Dagens nyheter, 12 augusti. http://www.dn.se/ekonomi/rekordtrafik-genom-nordostpassagen/ (Lundell 2001) (Höjd ränta bankens hopp 2010) (Daham 2013) 5.5 Offentliga publikationer Hit hör dokument utgivna av regering och riksdag som lagar, förordningar och förarbeten, domstolarnas rättspraxis samt dokument utgivna av enskilda myndigheter. 5.5.1 Svenska lagar och förordningar Alla svenska lagar och förordningar finns i Svensk författningssamling (SFS). I Lagrummet finns register och länkar till svenska lagar och förordningar. Lagar publiceras även i tryckta lagsamlingar 22

som Sveriges Rikes Lag och i databaser som Karnov, men här finns bara ett urval av lagarna. Via Lagrummet hittar du till alla svenska lagar och förordningar, även ändringsförfattningarna. I SFS finns lagarna i kronologisk ordning efter SFS-nummer som består av årtal och löpnummer. I din text ska du ange lagens SFS-nummer. Ofta använder vi namn på lagarna. Du bör använda det korrekta namnet på lagen eller allmänt vedertagna förkortningar av juridiska dokument. Om du använder dessa i din text anger du enbart numret inom parentesen. Vanligtvis utesluter man referensen i källförteckningen till svenska lagar och förordningar men den kan ibland tas med beroende på praxis inom olika discipliner. Kontrollera med lärare/handledare. Enligt de senaste ändringarna (SFS 1998:204) finner vi... Angående kommunala entreprenader (Kommunallag 1991:900) gäller... Enligt ÅRL (1995:1554) skall... Referens till källförteckningen (utesluts vanligtvis): Kommunallag 1991:900. Stockholm: Finansdepartementet. SFS 1998:204. Personuppgiftslag. Stockholm: Justitiedepartementet. ÅRL (Årsredovisningslag) 1995:1554. Stockholm: Justitiedepartementet. 5.5.2 Domar Domar kan jämföras med lagar och förordningar i och med att de arkiveras och tillhandahålls av den aktuella domstolen. Hänvisningar till domslut ska enbart finnas i texten och det behövs ingen referens. Uppgifterna som ska finnas med är domstol och domnummer. Vid upprepningar kan du använda förkortningar för domstolarna men första gången ska du alltid ange hela namnet tillsammans med förkortningen. i konflikten mellan anser Marknadsdomstolen MD 2013:4 Arbetsdomstolens dom 86/12 i mål A 96/11 Högsta Förvaltningsdomstolens dom Mål nr 6108-12... Högsta domstolens domar publiceras i Nytt juridiskt arkiv Avd. 1 och ska anges på följande sätt. Ange alltid årtal och vilken sida domen börjar på i den tryckta publikationen. Högsta domstolen NJA 2011 s. 109 fann att 5.5.3 SOU - Sveriges offentliga utredningar Detta är Regeringens dokument. Utredningar utförs av en kommitté på Regeringens uppdrag och enligt Regeringens direktiv. Utredningen ska stå som författare och departementet blir förlag. Bostadstaxeringsutredningen (2012). Bostadstaxering: avveckling eller förenkling (SOU 2012:52). Stockholm: Finansdepartementet. 23

När Bostadstaxeringsutredningen (2012) la fram sin rapport 5.5.4 Propositioner Det är departementen som lägger fram propositionerna och de står därför som författare och Regeringskansliet är förlag. Miljödepartementet (2012). Utsläppsrätter och geologisk lagring av koldioxid (Regeringens proposition 2012/13:17). Stockholm: Regeringskansliet. ( Miljödepartementet 2012) 5.5.5 Utskottsbetänkanden Utskottet är författare och här är Sveriges Riksdag förlag. Skatteutskottet (2001). Internationellt tullsamarbete (2000/01:SkU2). Stockholm: Sveriges Riksdag. Skatteutskottet (2001) ansåg att... 5.5.6 Övrig utgivning från regering och riksdag Såväl Regeringskansliet som Sveriges Riksdag ger ut andra typer av publikationer. Dessa ska du referera till på vanligt sätt och lista i källförteckningen. Departement, utskott, myndighet eller motsvarande står som författare. Miljödepartementet (2013). Chair s conclusions from the Arctic Environment Ministers meeting Arctic Change Global Effects. Arctic Environment Ministers Meeting, Jukkasjärvi, Sweden, 5-6 February, 2013. http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/92/39/6a986bf2.pdf På ministermötet i Jukkasjärvi (Miljödepartementet 2013)... 5.5.7 Publikationer från myndigheter, organisationer, företag etc. Generellt för den här typen av dokument är att det i regel är myndigheten eller motsvarande som är ansvariga för texten och som därför ska stå som författare. I enskilda fall har publikationerna angivna författare och dessa blir då huvuduppslag medan myndigheten blir förlag. 5.5.7.1 Rapporter från myndigheter Konsumentverket (2013). Marknadskontroll av leksaker med magneter och andra magnetvaror (Rapport 2013:5). Karlstad: Konsumentverket. Konsumentverket (2013) 24