REDOVISNING Dnr 604-6474-2015 2016-03-14 Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 1.1. Stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde 6c) 1.1.1. Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Stöd till bredband ges för att öka tillgången till bredband med hög överföringshastighet, så kallade nästa generations accessnät (NGA-nät) på landsbygden. Syftet är att öka tillgängligheten till, användning av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik i landsbygdsområden (delåtgärd 7.3, fokusområde 6c). 1.1.2. Regionala prioriteringar med kort bakgrund I bredbandsstödet används bara gemensamma nationella prioriteringar. De projekt som beviljas stöd ska bidra till att uppfylla målen i den regionala bredbandsstrategin. I de fall det finns en kommunal bredbandsstrategi ska projektet även bidra till att uppfylla kommunens mål för bredbandsutbyggnad. Region Hallands övergripande vision är att Halland ska vara bästa livsplatsen. I Tillväxtstrategin för Halland är målen att vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region 2020 jämfört med idag. För att lyckas med detta behövs skapa goda grundläggande förutsättningar där tillgång till bredband är en. Ett utbyggt och tillgängligt bredbandsnät ses som en viktig tillväxtmotor för länet, kommunerna och särskilt för företag, service och invånare, särskilt på landsbygden. Andel med tillgång till bredband via fiber efter kommun 2014 2014 2014 2014 2014 Befolkning Arbetsställen Tätbebyggt Glesbebyggt Hylte 8,5% 4,2% 11,9% 0,4% Halmstad 50,6% 44,1% 54,1% 9,5% Laholm 13,1% 11,6% 16,9% 2,0% Falkenberg 28,7% 21,0% 34,5% 4,0% Varberg 55,0% 52,7% 60,0% 34,5% Kungsbacka 26,0% 27,4% 27,0% 19,3% Halland 38,0% 33,2% 42,0% 15,5% Sverige 54,2% 49,5% 27,0% 19,3% bredbandskartan.pts.se/
Post- och telestyrelsens bredbandskartläggning från 2014 visar för Hallands att 38 % av hushållen och 33 % av företagen i länet har tillgång till fiber med 100 Mbit/s. Jämfört med övriga Sverige har Halland i dagsläget dålig tillgång till fiberbaserat bredband. Tillgången till fiber varierar kraftigt mellan kommunerna och mellan tätort och landsbygd. Det framgår även att det är stor skillnader i tillgång såväl mellan länets kommuner som inom kommunerna. Den visar även att tätorterna är mer välförsedda än glesbygdsområden inom respektive kommun. Bäst tillgång till fiber finns i Varbergs kommuns tätorter, sämst tillgång har de boende på landsbygden i Hylte kommun. Det är sämst tillgång i inlandet, med undantag för mellanbygden i Varbergs kommun. Totalt sett är behovet av bredband mycket stort i förhållande till andel företag och hushåll på landsbygden. Karta Utkast till Regional bredbandsstrategi för Halland 2015-2020. Generellt sett har marknaden hittills inte visat något stort intresse av att bygga ut fibernät på mindre orter eller på landsbygden. På landsbygden tycks aktiviteten i föreningarna till stor del vara beroende av kommunens intresse i att erbjuda stöd, engagemang och stöttning av fiberföreningarna. Region Halland ansvarar för det strategiska arbetet och har tagit fram en regional bredbandsstrategi. Strategins främsta uppgift är att stimulera till utbyggnad i hela Halland. För att göra det behöver det nås en gemensam avsikt där bredbandsstrategin är vägvisare. Samarbete mellan bredbandsaktörer ska främjas. De offentliga rollerna ska systematiseras och förtydligas. Det är viktigt att regionala och kommunala medel används på bästa sätt samtidigt som att se var och hur landsbygdsprogrammets stöd
kommer till bäst nytta för att sträva mot samma mål. Flera av länets kommuner har i färdiga kommunala bredbandsstrategier. Stödet är en del i en gemensam kraftsamling kring bredbandsutbyggnad i länet. Syftet är att gynna de delar där marknaden inte planerar att bygga och där det är långa avstånd från hus till servicenod eller till annat nät. Investeringen ska komplettera och stödja insatser som pekas ut inom ramen för den Regionala bredbandsstrategin. 1.1.3. Målbild Bredband till alla på landsbygden för lokal utveckling. Det nationella målet är att Sverige ska ha ett bredband i världsklass. Det innebär att 90 procent av hushållen och företagen ska ha tillgång till 100 Mbit/s till år 2020. Detta mål ställer sig Halland bakom. Det regionala delmålet 2012-2015 för Halland är att 2015 ska minst 40 procent av hushållen och företagen ha tillgång till bredband på 100Mbit/s. 1.1.4. Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål. 1.1.5. Beslutsomgångar och urval av ansökningar Ansökningar kommer att ställas i konkurrens mot varandra för att uppnå största möjliga effekt och måluppfyllelse. Länsstyrelsen kommer att göra detta genom att preliminärt ha två beslutstillfällen 2016. Första beslutstillfället kommer att omfatta ansökningar som kommit in från den 3 september 2014 fram till och med den 30 april 2015. För detta tillfälle avsätts 100 procent av den tilldelade budgeten. Pengar som inte förbrukas vid ett beslutstillfälle förs över till nästa beslutsomgång. Vid eventuell fler beslutstillfällen ingår i andra omgången ansökningar inkomna senast den 31 augusti 2015. I en tredje beslutsomgång ingår ansökningar inkomna senast den 31 december 2015. Efter senaste ansökningsdatum prövar Länsstyrelsen alla ansökningar som kommit in under beslutsomgången. Ansökan ska vara komplett senast vid datum som Länsstyrelsen meddelar, för att kunna delta i aktuell beslutsomgång. Läs mer om vad som gäller för Halland med bland annat aktuella ansökningsdatum, ansökningsperioder, beslutsdatum och lista med vilka handlingar som behövs: www.lansstyrelsen.se/halland/sv/lantbruk-och- landsbygd/landsbygdsutveckling_ny/nya-landsbygdsprogrammet--/service,- infrastruktur-och-attraktiv-landsbygd/pages/bredband.aspx Ansökningar som uppfyller alla grundläggande villkor för stödet poängsätts och rangordnas utifrån urvalskriterierna. Ansökningar som får mindre än 200 poäng i nationella urvalskriterierna avslås, även innan ansökningstiden för beslutsomgången har gått ut. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. Övriga ansökningar rangordnas inbördes och beviljas stöd enligt rangordning, så långt budgeten räcker för aktuell beslutsomgång. Ansökningar med samma poäng ska skiljas åt med den beräknade anslutningsgraden. Här är det faktisk procenttal som gäller, inte poängen. Om det ändå inte räcker för att särskilja
ansökningarna så ska antal möjliga anslutningar användas. Blir inte detta utslagsgivande tillämpas kronologisk ordning, d.v.s. den ansökan som kom in först beviljas stöd. Rangordnade ansökningar som inte kan beviljas stöd på grund av att budgeterade medel inte räcker till i beslutsomgången, förs vidare till nästa beslutsomgång. Ansökan kommer att kunna föras vidare en gång. 1.1.6. Urvalskriterier Delåtgärd 7.3, fokusområde 6c Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Det finns bara nationella urvalskriterier för bredband. Urvalskriterierna syftar till att prioritera kostnadseffektiva projekt med god genomförandekapacitet. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder, se kapitel 14, bilaga 23. Nationella urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Projektet ger hög anslutningsgrad till 5 poäng: 85 procent eller fler anslutna inom avgränsat område för 45 bredbandsnätet 3 poäng: 75 84 procent anslutna inom avgränsat område för 1 poäng: 50 74 procent anslutna inom avgränsat område för 2. Projektet har ett högt antal möjliga anslutningar till bredbandsnätet 3. Den som söker stöd har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen 5 poäng: Minst 200 möjliga anslutningar inom avgränsat område för projektet 4 poäng: 100 199 möjliga anslutningar inom avgränsat område för 3 poäng: 50-99 möjliga anslutningar inom avgränsat område för 2 poäng: 20-49 möjliga anslutningar inom avgränsat område för +1 poäng: Likviditeten för projektets genomförande är tryggad. +1 poäng: Det finns en projektledare utsedd för +1 poäng: Det finns en ekonomiansvarig utsedd för +1 poäng: Det finns en upphandlingskunnig utsedd för +1 poäng: Det finns en person med relevant teknisk utbildning eller erfarenhet i 40 15 Summa 100 Regionala urvalskriterier För stöd till bredband finns inte några regionala urvalskriterier. 1.1.7. Investeringar som inte prioriteras regionalt Det finns inte några regionala prioriteringar inom bredband.
1.1.8. Stödnivå Stödnivån i länet är anpassad till de regionala förutsättningarna utifrån gemensamma riktlinjer som tagits fram av Jordbruksverket. Samma stödnivå används för alla projekt som beviljas stöd inom länet. Följande faktorer har vägts samman: bredbandsnätens storlek, som utgår från antal personer per kvadratkilometer i länets olika kommuner markförhållanden, som speglas av andelen åkermark, betesmark, skog inklusive berg, myrar, mossar och liknande svåra marker samt andelen sjöar och vattendrag i länet. historiska kostnader för bredbandsinvesteringar under åren 2010-2013 hämtade från bredbandsstödet i landsbygdsprogrammet 2007-2013. Riktlinjen syftar till att den privata insatsen i genomsnitt ska vara likvärdig kostnaden för en uppkoppling i tätort. tillgång till marknadsaktörer i länet och vilka affärsmodeller de erbjuder. Brist på aktiva marknadsaktörer kan motivera en högre stödnivå. I Hallands län får de som investerar i bredband 60 procent av de stödberättigande utgifterna. Denna procentberäkning gjordes enligt mall i bilaga om beräkning av stödprocent, se bilaga 35. Länets befolkningstäthet har en tydlig förskjutning mot kustområdena som är mer befolkningstäta och inlandet som är glesbefolkat. Stora delar av kommunernas inlandsområden har därför, överlag räknat, lägst befolkningstäthet och därmed störst behov av bredbandsstödet då marknaden troligen inte kommer att bygga här. Behovet för utbyggnad i befolkningsglesa områden och i framförallt inlandet stärks av kartan nedan. För att gynna denna del av länets målgrupp för stödet, har stödprocenten delvis därför avrundadats uppåt till 60 %. Karta Befolkningstäthet, Länsstyrelsen Hallands län Stödprocenten motiveras också av att det i stora delar av Hallands landsbygd är svåra markförhållanden och att även i dessa områden ska anslutningskostnaden för hushållen och företagen kunna vara rimlig. Markförhållandena i länet varierar kraftigt och de målgrupper som är i störst behov av stöd för utbyggnad bor i
inlandet där det oftast är svårt att bygga ut och gräva.. Här är till stor del av skogsbygd med stenig, svårframkomlig terräng i sprickdalslandskap med vattendrag och myrmarker. Största arealen åkermark finns i kustområdena. Enligt Utkast till Regional bredbandsstrategi för Halland 2015-2020 är skillnaderna i fiberutbyggnaden i dag är till stor del beroende av vilka insatser kommunerna gjort. De investeringar som redan genomförts för fiberutbyggnad i Halland uppskattas till drygt 600 miljoner kronor; vilket resulterat i 2013 års fibertillgång på ca 30 %. Det motsvarar investeringar på ungefär 16 000 kronor per hushåll som har tillgång till fiber. En genomgång av de avslutade och beviljade projekten till bredbandsstöd under programperioden 2007-2013, visar med en grov uppskattning att snittkostnaden per anslutning ligger på ca 40 000 kr. För vissa projekt, där bebyggelsen generellt är glesare och terrängförhållandena besvärligare, kan snittkostnaden per anslutning ligga på närmare 60 000 kr. Detta ska även jämföras med det cirka 15 000 kr per anslutning, utan ideell insats, som man räknar med i länets städer och större tätorter. Det är rimligt med en egeninsats även på landsbygden och är en faktor som bidragit till att stödprocenten är satt till 60 % av totalkostnaderna för en investering. I länet dominerar stadsnäten IP-Only, Scanova och By Net som aktörer på marknaden. Det ger möjligheter med flera representerade i länet samtidigt som de hittills inte visat stort intresse för att bygga fibernät på landsbygden. Se även ovan 9.2.2. Regionala prioriteringar med kort bakgrund. Ytterligare motivering till länets stödprocent finns Underlag till fastställd stödandel(stödprocent), se bilaga 35. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än 100 000 kronor i stödberättigande utgifter. Högsta stödbelopp är 10 miljoner euro per projekt. 9.2.9 Koppling till andra mål Halland står bakom den digitala agendan för Sverige och Region Halland driver arbetet att med att ta fram en regional digital agenda i samverkan med bland annat kommuner, högskola, statliga organisation och näringslivet. Den Digitala Agendan för Halland blir en sammanhållen strategi för att på bästa sätt ta till vara på alla de möjligheter som digitaliseringen erbjuder hallänningar och företag, och kommer att fungera som stöd och vägledning till alla berörda parter fram till 2020. Den regionala bredbandsstrategin kommer att utgöra en väsentlig del av den digitala agendan för Halland. Stöd till bredband förstärker insatser för nya jobb och för attraktiv landsbygd, service och fritid genom att bidra till att lösa behovet av digital infrastruktur. Bredband behövs för likvärdiga förutsättningar, samverkan, utbyte av kompetens och spridning av innovationer. Denna utgångspunkt kopplar till och stärker målen i Tillväxtstrategin för Halland som är ökad attraktivitet, konkurrenskraft och sysselsättning. Stödet har betydelse för andra satsningar för landsbygden, som till exempel kommunernas bredbandsstrategier och landsbygdsperspektiv i lokala översiktsplaner. Stöd till pilotprojekt för bredbandsutbyggnad och till andra stöd för samarbeten och pilotprojekt, behöver samverka med stödet för att optimalt bidra till lokal utveckling. En regional samverkansgrupp med kommunernas IT-strateger finns. Stöd för investeringar i småskalig infrastruktur och service och fritid är främst de stöd där effekter kan fås med strategisk planering. Även åtgärderna för ökad konkurrenskraft inom jordbruket och jordbruks- och affärsutveckling kan kopplas till bredbandsutbyggnad. De tvärgående målen om miljö och klimat gynnas av utbyggnaden.