FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 1 februari 2001 1. Datornätverk

CABLETRON FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 1 februari 2001 1 1. Detta gäller en begäran om förhandsavgörande från Appeal Commissioners, keland, inom ett område som redan har berörts i domen i målet Peacock, 2 nämligen tullklassificering av utrustning avsedd att göra det möjligt för datorer att kopplas samman i ett lokalt nätverk (lokal area network, nedan kallat LAN). Eftersom sådan utrustning kan användas i datornätverk som sträcker sig utanför ett lokalt nätverk kan den även mer allmänt kallas för "nätverksutrustning". 2. Medan domen i målet Peacock rörde ett slags utrustning "nätverkskort" för vilken ingen specifik gemenskapsförordning hade antagits vid den aktuella tidpunkten, rör det föreliggande målet dels klassificeringen av 58 namngivna varor som vid tidpunkten för det nationella förfarandet tycks ha omfattats antingen uttryckligen eller genom analogisk tolkning av kommissionens förordningar för klassificering i Kombinerade nomenklaturen (nedan kallad KN) 3, dels i synnerhet dessa förordningars giltighet. 1 Originalspråk: engelska. 2 Dom av den 19 oktober 2000 i mål C-339/98 (REG 2000, s. I-8947). Förslag till avgörande föredraget den 28 oktober 1999. 3 Bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22), i dess ändrade lydelse. Bakgrund och förfarande Datornätverk 3. Inför prövningen av omständigheterna i målet kan det vara användbart att ha en uppfattning om den allmänna beskaffenheten hos datornätverk. Ett antal väldigt användbara bidrag har lämnats till domstolen angående detta ämne, och mer information finns allmänt tillgänglig i det största nätverket av dem alla, Internet, från vilket jag även har hämtat sådan information. 4 4. De tidigaste datorerna var fristående och informationen överfördes mellan dem i lagrad form. De kunde anslutas till kringutrustning som tillhandahöll både in- och utgående funktioner, och där skrivare, tangentbord och skärmar var bland den första utrustningen som anslöts. Eftersom datorerna kunde utföra många uppgifter samtidigt anslöts med tiden ett antal termi- 4 Jag vill särskilt tacka för de mycket informativa webbsidorna som tillhandahålls av Kvungsan System, NetReference Inc. som ingår i Burton Group samt av Georgia Air National Guard 116th Bomber Wing. I - 3497

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT JACOBS MÅL C-463/98 naler till en del av dem. Terminalerna hade inte någon egen datorkapacitet utan de användes endast av de olika användarna för att lämna instruktioner till en centralenhet från vilken önskat resultat erhölls. 5. De första datorerna var stora och vissa är det fortfarande. De framsteg som gjorts inom tekniken för databehandling har emellertid inneburit att dagens stora maskiner har väldigt mycket mer bearbetnings- och lagringskapacitet än vad deras föregångare av motsvarande storlek hade. Dessa framsteg har även inneburit att väldigt mycket mindre maskiner nu har en ansenlig kapacitet, och sådana har i den industrialiserade världen blivit ett standardinslag i många hem och på många arbetsplatser. På arbetsplatsen är det vanligt att varje individ har sin egen dator med egen bearbetnings- och lagringskapacitet. av dessa nätverk, som normalt omfattar en enda byggnad eller ett komplex av byggnader, kallas LAN. Större områden kan täckas av så kallade MAN (metropolitan area networks) och WAN (wide area networks). Olika nätverk kan sammankopplas så att kommunikation kan ske mellan dem, och den stora majoriteten av dessa nätverk (tillsammans med många hemdatorer) är slutligen sammankopplade på en världsomspännande nivå för att tillsammans bilda Internet. 8. De fysiska länkarna mellan maskinerna kan vara av olika slag, inklusive infraröda strålar. Det är emellertid vanligast att använda någon form av kabel; inom ett LAN normalt en koaxialkabel, en tvinnad tvåledare eller en fiberoptisk kabel. För att kunna kommunicera med hjälp av en kabel måste varje dator vara försedd med ett nätverkskort av det slag som prövades av domstolen i domen i målet Peacock. 6. Personliga datorer är härvidlag ofta sammankopplade på sådant sätt att de kan utnyttja varandras bearbetnings- och lagringskapacitet, dela vissa in- och utenheter och utbyta information. I synnerhet kan arbetsstationer dela skrivare och ha tillgång till en stordator som kan lagra och bearbeta större mängder data. 7. Det är således vanligt att datorer är sammankopplade i ett nätverk. De minsta 9. Beträffande WAN, eller där geografiskt uppdelade nätverk är sammankopplade, är det vanligtvis nödvändigt att en del av kommunikationen sker genom en hyrd eller allmän telekommunikationsförbindelse. På grund av skillnader mellan den teknik som används i datornätverk och den som används vid telekommunikation var det till en början alltid nödvändigt att kommunikationen skedde genom ett modem (wodulator-demodulator) som omvandlar signalerna från den digitala form som de flesta I - 3498

CABLETRON datorer använder till den analoga form som används i båda ändarna av en telekommunikationsförbindelse. Numera använder telekommunikationsnätverk emellertid ofta digitalteknik och ett modem är inte alltid nödvändigt. 10. En specifik skillnad mellan telekommunikation och LAN-teknik är att den förstnämnda etablerar en förbindelse mellan två punkter (point-to-point) vid varje kommunikationstillfälle. Vid slutet av ett kommunikationstillfälle "bryts" förbindelsen och parterna står inte längre i förbindelse med varandra. I ett LAN står alla datorer som utgör nätverket i konstant förbindelse med varandra. Ett meddelande från en av dessa maskiner till en annan utgör en "sändning" över hela nätverket, en sändning som dock endast godtas av den angivna mottagaren eller mottagarna. signalerna mellan dem, eller som helt enkelt kopplar ihop olika typer av kablar. När ett nätverk har nått en viss storlek är det inte längre praktiskt att i stort sett samtliga datorer sänder och "lyssnar" till varandra hela tiden. Då är det önskvärt med en anordning som kan dela ett LAN i mindre, mer hanterbara delar (ofta kallade virtual LAN eller VLAN, en term som även används för åtskilda nätverk som fungerar som om de vore ett) och som styr meddelandena endast till de delar av nätverket där mottagarna befinner sig. Det kan även vara nödvändigt att klara av situationer då flera maskiner i nätverket försöker kommunicera samtidigt och deras meddelanden "kolliderar", eller (särskilt i det fall LAN är sammankopplade med andra nätverk, inklusive Internet) då det inte är önskvärt att vissa typer av meddelanden kommer in till eller lämnar nätverket. 11. Om endast två datorer är sammankopplade skulle det antagligen vara ganska enkelt att dra en kabel mellan dem. I det fall ett stort antal maskiner är sammankopplade, och alla datorer måste kunna nå varandra, är det givet att det kommer att krävas någon sorts apparat för multipla förbindelser som kan koppla samman kablarna med varandra. Eftersom signaler som skickas över kabel försvagas och försämras med avståndet kan det krävas utrustning som skickar dem vidare, återkopplar eller rättar till dem. Då nätverk som använder olika standard kopplas samman behövs någon form av utrustning som "tolkar" 12. LAN och datornätverk i allmänhet omfattar således, förutom de datorer som utgör nätverket och kablarna mellan dem, ett antal olika typer av fysisk utrustning som i begäran om förhandsavgörande i det förevarande målet beskrivs som "ett antal olika funktioner såsom styrning, bearbetning, formatering, dirigering (routing), växling (switching) och sammanbindning (bridging)" av data från en enhet inom ett LAN till en annan. Den utrustning som har förtecknats i bilagan till begäran om förhandsavgörande omfattar (dock inte uttömmande) följande varor: "repeater", "router", "bridge", "concentrator", "media interface module", "hub", "channel interface", "network card", "transcei- I - 3499

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT JACOBS MÅL C-463/98 ver", "adapter", "multimedia access centre" och "media filter". 13. Samtliga sådana enheter utför olika funktioner på detaljnivå, men de har en funktion på det generella planet som redogjorts för ovan. Deras gemensamma funktion kan sammanfattas så att de ser till att alla godkända meddelanden, och inga andra, når avsedd mottagare i oskadat skick, med utnyttjande av det mest effektiva vägvalet. Detta uppnås, med utnyttjande av ett antal olika teknikval, genom att utföra ett antal uppgifter som att verifiera, rätta, återkoppla och skicka vidare data, samt genom att omvandla data från en standard till en annan, filtrera, växla, styra (om), försena eller hindra meddelanden. All den typ av utrustning som är aktuell i det föreliggande målet omfattas av denna breda kategori. Tullklassificering av varor identiska beträffande tulltaxenumren och de sexsiffriga undernumren. Endast de sjunde och åttonde siffrorna utgör undernummer som är specifika för KN. HS har upprättats av Världstullorganisationen (WCO), tidigare känd som Tullsamarbetsrådet. 15. I WCO ingår en harmoniseringskommitté (nedan kallad HS-kommittén) i vilken Europeiska gemenskapen såsom part till HS-konventionen företräds av kommissionen. HS-kommittén har bland annat till uppgift att föreslå ändringar och tillägg, samt att utarbeta förklarande anmärkningar till HS (nedan kallade HSEN), lämna meddelanden om klassificering och andra råd angående tolkningen samt rekommendationer för att säkerställa enhetligheten vid tolkningen och tillämpningen av HS. 6 Sådana förklarande anmärkningar, meddelanden om klassificering, råd och rekommendationer anses vara automatiskt godkända av WCO-rådet om inte en part begär omprövning. 7Även om de inte anses vara bindande anses de vanligtvis vara vägledande. 8 14. Inom gemenskapen tullklassificeras varor i enlighet med KN som baseras på det världsomfattande Harmoniserade systemet (nedan kallat HS) 5 och vilka är 5 Systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering som infördes genom den internationella konventionen av den 14 juni 1983 och som godkändes i gemenskapens namn genom rådets beslut 87/369/EEG av den 7 april 1987 (EGT L 198, s. 1, svensk specialutgåva, område 11, volym 12, s. 3). 6 Se artikel 7 i den i fotnot 5 nämnda HS-konventionen. 7 Ibidem, artikel 8. 8 Enligt domstolens fasta rättspraxis utgör HSEN ett värdefullt hjälpmedel för tolkning av KN. Se till exempel dom av den 9 oktober 1997 i mal C-67/95, Rank Xerox mot Inspecteur der Invoerrechten en Accijnzen (REG 1997, s. I-5401), punkt 17, och dom av den 18 december 1997 i mål C-382/95, Techex mot Hauptzollamt München (REG 1997, s. I-7363), punkt 12, samt domen i det ovan i fotnot 2 nämnda målet Peacock. Domstolen avstod emellertid från att följa HSEN i dom av den 9 februari 1999 i målet C-280/97, ROSE Elektrotechnik mot Oberfinanzdirektion Köln (REG 1999, s. I-689). punkterna 22 24. på grund av att de "strider... mot själva lydelsen av tulltaxenummer 8536 och ändrar dess räckvidd. I - 3500

CABLETRON De relevanta tulltaxenumren i KN utorgan, minnesenheter och "andra" enheter, inbegripet kringutrustning. 16. I KN och HS benämns datorer "maskiner för automatisk databehandling", även förkortat "maskiner för ADB". 17. Tulltaxenummer 8471 i KN har följande lydelse: "Maskiner för automatisk databehandling och enheter till sådana maskiner; magnetiska och optiska läsare, maskiner för överföring av data till databärare i kodad form samt maskiner för bearbetning av sådan data, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans". 18. Eftersom det ifrågavarande målet huvudsakligen rör fastställandet av det korrekta tulltaxenumret för tullklassificering, anser jag inte att det är nödvändigt att i detalj redogöra för de olika undernumren. En betydande omarbetning av HS och KN trädde för övrigt i kraft den 1 januari 1996, 9 en omarbetning som berör den tidsperiod som är relevant i det aktuella målet, och undernumren före och efter det datumet är inte identiska. Det räcker att nämna att både före och efter det datumet finns det kategorier för bland annat digitala maskiner för automatisk databehandling, digitala bearbetningsenheter, inorgan och 9 Se kommissionens förordning (EG) nr 3009/95 av den 22 december 1995 om ändring av bilaga I till rådets förordning nr 2658/87 (EGT L 319, 1995, s. 1). Den förordningen motsvarar en lika betydande ändring av HS. 19. Till och med slutet av år 1995 avsåg tulltaxenummer 8517 "Elektriska apparater för trådtelefoni eller trådtelegrafi, inbegripet apparater för bärfrekvenssystem". Undernummer 8517 82 90 avsåg andra telegrafiapparater än telefaxapparater och apparater för bärfrekvenssystem. 20. Sedan den 1 januari 1996 har tulltaxenummer 8517 följande lydelse: "Elektroniska apparater för trådtelefoni eller trådtelegrafi, inbegripet apparater för trådtelefoni med trådlösa mikrotelefoner och telekommunikationsapparater för bärfrekvenssystem eller för digitala trådsystem; bildtelefoner." Det undernummer som bäst överensstämmer med det tidigare undernumret 8517 82 90 är nu 8517 50 90 som omfattar apparater (andra apparater än apparater för trådtelefoni med trådlösa mikrotelefoner, bildtelefoner, telefaxapparater, teleprintrar, telefon- och telegrafväxlar) för digitala trådsystem. 21. Ett sista tulltaxenummer som ursprungligen inte hade förutsetts vare sig av parterna, den nationella domstolen eller kommissionen har föreslagits under förfarandet vid domstolen efter ett beslut av I - 3501

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT JACOBS MÅL C-463/98 HS-kommittén kort tid efter den muntliga förhandlingen i det aktuella målet. Det är slumpnummer 8543: "Elektriska maskiner och apparater med självständiga arbetsuppgifter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel." Vägledning för tolkning av HS och KN 24. Regel 3 skall tillämpas när varor vid första anblicken kan klassificeras under ett eller flera tulltaxenummer. Bestämmelsen är uppdelad i tre steg: a) det tulltaxenummer som har den mest specificerade varubeskrivningen har företräde, b) blandningar, varor som består av olika material eller är sammansatta av olika beståndsdelar, och som inte kan klassificeras med ledning av a) skall klassificeras som om de bestod av det material eller den beståndsdel som ger dem deras huvudsakliga karaktär, c) om en vara inte kan klassificeras med ledning av a) eller b), skall det tulltaxenummer som står sist i nummerordningen användas. Allmänna bestämmelser 22. Både HS och KN har en inledning som innehåller sex likalydande allmänna bestämmelser för deras tolkning, och som beträffande den sistnämnda har upptagits i gemenskapslagstiftningen och utgör bindande gemenskapsrätt. Ibland hänvisar man till dem under benämningen "rättsreglerna". 23. Regel 1 stadgar att "... [k]lassificeringen skall bestämmas med ledning av lydelsen av tulltaxenumren (med fyrställig sifferkod), av anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen och, om inte annat föreskrivs i tulltaxenumren eller i anmärkningarna, med ledning av följande bestämmelser". Av dessa "följande bestämmelser", kan regel 3 och 4 läggas på minnet även om, vilket kommer att visa sig senare, jag inte anser att de behöver tillämpas i det aktuella målet. 25. Regel 4 har följande lydelse: "Varor som inte kan klassificeras med ledning av ovanstående, skall klassificeras enligt det tulltaxenummer som är tillämpligt för närmast liknande vara." 26. Regel 2 och 5 avser situationer som inte är tillämpliga i det här fallet. Även regel 6 kan nämnas, men den rör endast klassificering enligt undernummer, medan det ifrågavarande målet rör bestämmandet av det korrekta tulltaxenumret för klassificering. I huvudsak gäller på undernummernivå samma princip som i regel 1. Anmärkningarna till avdelningarna och kapitlen 27. Varje avdelning och, inom varje avdelning, varje kapitel av nomenklaturen har en I - 3502

CABLETRON inledning med ett antal mer specifika anmärkningar. 10 De tulltaxenummer som är aktuella i det här målet finns i kapitel 84 och 85, som i sin tur hör till avdelning XVI. Anmärkningarna till avdelning XVI och till kapitel 85 verkar inte vara av avgörande betydelse för det aktuella målet, men anmärkning 5 till kapitel 84 har varit föremål för betydande diskussioner. 28. Före år 1996 hade denna anmärkning följande lydelse: 3. kan utföra de aritmetiska beräkningar som användaren begär, samt 4. utan mänskligt ingripande kan utföra ett bearbetningsprogram som de, om så behövs, kan modifiera genom logiskt beslut under pågående körning, "A. Med maskiner för automatisk databehandling i nr 8471 förstås [b och c rör analogimaskiner respektive hybridmaskiner, vilka inte är relevanta i det aktuella målet.] a) digitalmaskiner som 1. kan lagra ett eller flera bearbetningsprogram samt åtminstone de data som är omedelbart nödvändiga för att utföra programmet, B. Maskiner för automatisk databehandling kan förekomma i form av system som består av ett varierande antal enheter i separata höljen. En enhet anses utgöra en del av ett komplett system om den uppfyller följande villkor: 2. fritt kan programmeras efter användarens behov, 10 Liksom HSEN har dessa anmärkningar av domstolen ansetts vara en viktig hjälp vid tolkningen. Se till exempel domarna i de i fotnot 8 nämnda målen Rank Xerox och Techex. a) Den kan anslutas till centralenheten, antingen direkt eller via en eller flera andra enheter. I - 3503

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT JACOBS MÅL C-463/98 b) Den är speciellt konstruerad som en del till ett sådant system och måste i synnerhet, om den inte utgör en strömförsörjningsenhet, kunna ta emot eller leverera data i sådan form (kod eller signaler) som kan användas av systemet. annat anges i E nedan skall en enhet anses utgöra en del av ett komplett system om den uppfyller följande villkor: Även separata enheter av detta slag skall klassificeras enligt nr 8471. a) Den är av sådant slag som endast eller huvudsakligen används i en [maskin för automatisk databehandling]. Nr 8471 omfattar inte maskiner i vilka ingår eller som arbetar i anslutning till en maskin för automatisk databehandling och som utför en specifik arbetsuppgift. Sådana maskiner klassificeras enligt de nummer som motsvarar deras respektive arbetsuppgifter eller, om detta inte är möjligt, enligt något slumpnummer." b) Den kan anslutas till centralenheten antingen direkt eller via en eller flera andra enheter. c) Den kan ta emot eller leverera data i sådan form (kod eller signaler) som kan användas av systemet. 29. Från och med den 1 januari 1996 har anmärkning 5 till kapitel 84 fått ändrad lydelse. Stycket A har inte ändrats medan resten av anmärkningen nu har fått följande lydelse: C. Separata enheter av en [maskin för automatisk databehandling] skall klassificeras enligt nr 8471. "B. [Maskiner för automatisk databehandling] kan förekomma i form av system som består av ett varierande antal enheter i separata höljen. Om inte D. Skrivare, tangentbord, X-Y-koordinerade inorgan och minnen som uppfyller I - 3504

CABLETRON villkoren i B b och B c ovan skall under alla omständigheter klassificeras som enheter enligt nr 8471. 31. Det är emellertid värt att nämna att avsnitt D i anmärkningen till tulltaxenummer 8471 rör "särskilt föreliggande i datasystem ingående enheter". Under hela den tidsperiod som är relevant för det aktuella målet innehöll anmärkningen bland annat följande: E. Maskiner som utför en specifik uppgift, annan än databehandling, och som ingår i eller arbetar i anslutning till en [maskin för automatisk databehandling] skall klassificeras enligt de nummer som motsvarar deras respektive arbetsuppgifter eller, om detta inte är möjligt, enligt något slumpnummer." "Utom centralenheter och in- och utenheter kan som exempel på sådana enheter nämnas: Förklarande anmärkningar till HS 30. HSEN, som nämnts ovan i punkt 15, innehåller flera definitioner som kan visa sig användbara för det aktuella ändamålet, inbegripet de som avser automatisk databehandling, maskiner för automatisk databehandling, system för automatisk databehandling och elektriska apparater för trådtelefoni eller trådtelegrafi. Jag kommer att hänvisa till dessa definitioner nedan när det behövs. 4. Enheter för styrning och anpassning, t.ex. sådana som sammanbinder centralenheten med andra digitalmaskiner eller med ett antal in- och utenheter, vilka kan utgöras av bildskärmar, fjärrterminaler etc. I denna kategori ingår kanalanslutningsenheter som används för att sammanbinda två digitala system med varandra. 5. Signalomvandlingsenheter. Vid inmatningen gör dessa enheter det möjligt för maskinen att förstå en utifrån kom- I - 3505

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT JACOBS MÅL C-463/98..." mande signal, medan de vid utmatningen omvandlar de utsignaler som är resultatet av den bearbetning maskinen har utfört till signaler som kan användas utanför maskinen. 32. Vid HS-kommitténs tjugosjätte sammanträde, vilket avslutades strax före den muntliga förhandlingen i det föreliggande målet, antogs ett beslut uppenbarligen enhälligt att ändra anmärkningen genom ett ändringsmeddelande i vilket punkt 4 andra stycket ströks och ersattes med följande lydelse: "This category includes routers, bridges and hubs used to control and direct communications between the machines in local area networks (LANs) and channel to channel adaptors used to connect two digital systems (e.g. LANs) to each other." ("I denna kategori ingår routrar, bryggor (bridges) och nätnav (hubs), som används för att övervaka och styra kommunikationen mellan maskiner i lokala nätverk (LAN) och kanalanslutningsenheter som används för att sammanbinda två digitala system (t.ex. LAN) med varandra.") 33. Samtidigt antogs ett nytt andra stycke till punkt 5: Bindande tulltaxeupplysningar 34. För att tullklassificeringen av varor skall vara enhetlig ur rättssäkerhetssynpunkt för näringsidkare inom hela gemenskapen finns det ett system med bindande tulltaxeupplysningar som för närvarande regleras av artikel 12 i tullkodexen. 1 1 35. Enligt dessa bestämmelser kan näringsidkare begära att de nationella tullmyndigheterna skall utfärda upplysningar om tullklassificeringen av specifika varor. Tulltaxeupplysningar som utfärdas av dessa myndigheter är bindande både för tullmyndigheterna och mottagaren beträffande varor som överensstämmer med dem som beskrivits, och gäller i sex år om de inte upphör att gälla på grund av något av ett antal angivna skäl. 36. Då upplysningar upphör att gälla på grund av att de har återkallats eller ändrats får mottagaren ändå använda dem under sex månader. Om upplysningar upphör att gälla på grund av att en förordning har antagits vars lydelse står i strid med de "This category includes optical fibre converters which are used in LANs." ("I denna kategori ingår omvandlare för optiska fibrer som används i LAN.") 11 Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4) i dess ändrade lydelse som trädde i kraft den i januari 1997 enligt artikel 1.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 82/97 av den 19 december 1996 om ändring av rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 17, 1997, s. 1). I - 3506

CABLETRON utfärdade upplysningarna, kan förordningen ange den tidsperiod under vilken upplysningarna fortfarande skall gälla. Adaptern möjliggör digital dataöverföring mellan automatiska databehandlingsmaskiner inom ett 10 Mbps (megabit/sekund) digitalt nät. Relevanta klassificeringsförordningar 2. Länkadapter i eget hölje... 37. Artiklarna 9 och 10 i förordning nr 2658/87 12 ger kommissionen rätt att anta förordningar avseende klassificeringen av varor i KN. Apparaten förbinder digitalt två nät med olika egenskaper och möjliggör på detta sätt dataöverföring. 38. Förordning nr 1638/94 13 antogs den 5 juli 1994 och trädde i kraft den 28 juli 1994. Den klassificerade följande varor under undernummer 8517 82 90 i KN (telegrafapparater, andra apparater än telefaxapparater och bärfrekvenssystem): 3. Transceiver i eget hölje... "1. Adapter i eget hölje... Apparaten möjliggör anslutning av upp till fyra adaptrar till ett 50 Mbps (megabit/sekund) nät för digital dataöverföring." 12 Se ovan fotnot 3. 13 Kommissionens förordning (EG) nr 1638/94 av den 5 juli 1994 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen (EGT L 172, s. 5; svensk specialutgåva, område 2, volym 12, s. 104). 39. Dessa klassificeringar angavs vara gjorda "på grundval av de allmänna bestämmelserna 1 och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen, av anmärk- I - 3507

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT JACOBS MÅL C-463/98 ning 5 till kapitel 84 och av texten till KNnummer 8517, 8517 82, och 8517 82 90". 41. Denna beskrivning motsvarar de nätverkskort som var aktuella i målet Peacock. 15 40. Förordning nr 1165/95 14 antogs den 23 maj 1995 och trädde i kraft den 14 juni 1995. På samma grunder som i ovannämnda förordning nr 1638/94 gjordes följande klassificeringar enligt undernummer 8517 82 90: 42. Enligt artikel 2 i både förordning nr 1638/94 och förordning nr 1165/95 fortsatte bindande tulltaxeupplysningar som utfärdats av tullmyndigheterna och vars innehåll stod i strid med klassificeringarna i dessa förordningar att vara gällande under tre månader. "4. Anpassningskort för montering i kabelförbundna digitala datorer (ADB) som möjliggör datautbyte via ett lokalt nät (LAN) utan användning av modem. Bakgrunden till målet vid den nationella domstolen 43. Sökanden i den nationella domstolen, Cabletron Systems Ltd (nedan kallad Cabletron) importerar till Irland, från länder utanför gemenskapen, utrustning av det slag som nämnts ovan i punkt 12. Med ett sådant kort kan en ADBmaskin användas som en in/utenhet för en annan maskin eller centralenhet. 44. Revenue Commissioners, den irländska myndighet som är ansvarig för tullfrågor och som är svarande i målet vid den..." 14 Kommissionens förordning (EG) nr 1165/95 av den 23 maj 1995 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen (EGT L 117, s. 15). 15 Se ovan fotnot 2. Kommissionens förordning (EG) nr 936/1999 av den 27 april 1999 om ändring eller upphävande av vissa förordningar om klassificeringen av varor i Kombinerade nomenklaturen antogs till följd av ändringarna som gjorts år 1996 i HS och KN och i syfte att undanröja den bristande överensstämmelsen mellan den nya strukturen och de befintliga klassificeringsförordningarna. Den trädde i kraft den 6 maj 1999. Den ersatte beträffande de klassificeringar som är relevanta i det aktuella målet hänvisningarna till undernummer 8517 82 90 med hänvisningar till undernummer 8517 50 90 (andra apparater, för digitala trådsystem). I - 3508

CABLETRON nationella domstolen, utfärdade på Cabletrons begäran en bindande tulltaxeupplysning som klassificerade 43 typer av utrustning enligt KN-nummer 8471 99 10 (kringutrustning för maskiner för automatisk databehandling). I samtliga fall angavs "motiveringen till varornas klassificering" vara de allmänna bestämmelserna 1 och 6 samt anmärkning 5 B till kapitel 84. 45. Sedan förordningarna nr 1638/94 och nr 1165/95 antagits upphävde Revenue Commissioners den bindande tulltaxeupplysningen och ersatte den med andra upplysningar som klassificerade de ifrågavarande varorna under KN-nummer 8517 82 90 (andra elektriska apparater för trådtelegrafi än telefaxapparater). Motiveringen till denna ändring angavs vara det sista stycket i anmärkning 5 B till kapitel 84 16 samt förordningarnas ordalydelse. I vissa fall omfattades varorna uttryckligen av förordningarnas ordalydelse medan de i andra fall av Revenue Commissioners ansågs vara tillräckligt lika för att genom analogisk tolkning motivera samma klassificering. 46. Efter omarbetningen av KN år 1996 omklassificerade Revenue Commissioners varorna enligt det nya numret 8517 50 90 (andra apparater för digitala trådsystem). Senare samma år utfärdade de, på Cabletrons begäran om klassificering av ytterligare 22 typer av utrustning, bindande tulltaxeupplysningar som klassificerade 16 slags varor enligt nummer 8517 50 90 samt angav att de återstående sex varuslagen redan omfattades av befintliga tulltaxeupplysningar, och att grunden för klassificeringen fortfarande var densamma. 47. Eftersom tullsatsen vid den tiden, enligt tulltaxenummer 8517 var väsentligt högre än enligt tulltaxenummer 8471, 17 överklagade Cabletron den klassificering som Revenue Commissioners gjort till Appeal Commissioners. Begäran om förhandsavgörande 48. Cabletron anförde i sammandrag följande i överklagandet till Appeal Commissioners: (i) många av de ifrågavarande produkterna omfattades inte av definitionerna i förordningarna nr 1638/94 och nr 1165/95 utan borde ha klassificerats enligt tulltaxenummer 8471, och (ii) genom att adaptrar, länkadaptrar, transceivers och nätverkskort klassificerades enligt tulltaxenummer 8517 innehöll dessa förordningar en uppenbart oriktig tolkning av HS, eftersom dessa varor på grund av den fysiska beskrivningen av dem och deras funktion borde klassificeras enligt tulltaxenummer 8471. Revenue Commissioners anförde att deras klassificering inte var uppenbart oriktig och att den skulle anses 16 Se ovan punkt 28. 17 Enligt Cabletron ökade tulltaxan på dess produkter från 3,9 procent till 7,5 procent under ar 1995. I - 3509

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT JACOBS MÅL C-463/98 korrekt i enlighet med förordningarna nr 1638/94 och nr 1165/95, Gemensamma tulltaxan samt praxis i tullärenden inom Europeiska gemenskapen. Vid den muntliga förhandlingen, som uppenbarligen pågick i åtta dagar, åberopade båda parter sakkunnigutlåtanden till stöd för den klassificering som de förespråkade. 49. Appeal Commissioners har gjort faktiska konstateranden och i båda fallen gjort uttalanden beträffande de rättsliga frågorna som är till Cabletrons fördel. Efter att ha hört samtliga sakkunnigutlåtanden har de i huvudsak godtagit att de ifrågavarande varorna har utformats och tillverkats enbart för användning i LAN, och att LAN, som fungerar som ett distributivt datasystem, är maskiner för automatisk databehandling i form av ett system i den mening som avses i anmärkning 5 B till kapitel 84 i KN. Var och en av de ifrågavarande varorna motsvarar definitionen av en enhet i den mening som avses i nämnda anmärkning, men varorna kan inte användas i en telekommunikationsmiljö som använder olika tekniska lösningar. 1) Är kommissionens förordning nr 1638/94 giltig i den del den klassificerar de varor som beskrivits i punkterna 1, 2 och 3 i bilagan till nämnda förordning enligt KN-nummer 8517 82 90? 2) Är kommissionens förordning nr 1165/95 giltig i den del den klassificerar de varor som beskrivits i punkt 4 i bilagan till nämnda förordning enligt KN-nummer 8517 82 90? 3) Skall Kombinerade nomenklaturen tolkas så att den fordrar att de varor som förekommer i bifogade uppställning klassificeras som "[m]askiner för automatisk databehandling och enheter till sådana maskiner; magnetiska och optiska läsare, maskiner för överföring av data till databärare i kodad form samt maskiner för bearbetning av sådana data, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans..." enligt tulltaxenummer 8471, antingen (i) efter den 1 januari 1996, (ii) mellan den 28 april 1993 och 31 december 1995 eller (iii) under båda tidsperioderna? 50. Appeal Commissioners anser emellertid att det föreligger gemenskapsrättsliga frågor som är väsentliga för det nationella förfarandet och har ställt följande frågor i en begäran om förhandsavgörande: 4) Om svaret på någon del av fråga 3 är nekande avseende en eller flera av de varor som förekommer i bifogad uppställning, skall då Kombinerade nomenklaturen tolkas så att den fordrar att sådana varor före den 1 januari 1996 skall klassificeras som "[e]lektriska apparater för trådtelefoni eller trådtelegrafi, inbegripet utrustning för bärfrekvenssystem..." enligt tulltaxenummer 8517 eller, efter den I - 3510

CABLETRON 1 januari 1996, som "[e]lektriska apparater för trådtelefoni eller trådtelegrafi, inbegripet apparater för trådtelefoni med trådlösa mikrotelefoner och telekommunikationsapparater för bärfrekvenssystem eller för digitala trådsystem; bildtelefoner..." enligt tulltaxenummer 8517? 51. Uppställningen som nämns i begäran om förhandsavgörande innehåller 58 varor 18 som namngivits men som inte beskrivits. Cabletron har i de yttranden som ingivits till domstolen dels bifogat kopior av de bindande tulltaxeupplysningar som utfärdats för dessa varor, vilka innehåller en kort beskrivning, dels bifogat kopior av kompletta beskrivningar avseende 20 av dessa varor. Avtalet om informationsteknik 18 Numrerade från 1 till 66, med utelämnande av punkt 8, 9, 13 15, 17, 19 och 47. 19 Godkänt på gemenskapens vägnar genom rådets beslut 97/359/EG av den 24 mars 1997 om avskaffande av tullar på informationsteknikprodukter (EGT L 155, s. 1). 52. Avtalet om handel med informationsteknikprodukter (nedan kallat ITA) 19 som ingicks i Singapore den 13 december 1996, och trädde i kraft år 1997, omfattar de parter, med Europeiska gemenskapen inbegripen, som tillsammans står för uppskattningsvis 90 procent av världshandeln med informationsteknikprodukter. 53. Enligt avtalet skall samtliga tullar på informationsteknikprodukter vara avskaffade mellan parterna den 1 januari 2000, med stegvisa sänkningar år 1997,1998 och 1999. Gemenskapen har därför sänkt de konventionella tullsatserna till noll för samtliga undernummer till tulltaxenummer 8471 och 8517 från den 1 januari 2000. 54. ITA omfattar dels tulltaxenummer 8471 och 8517 och dess undernummer i HS 20, dels bland annat följande utrustning närhelst den klassificeras i HS 21 : "Nätverksutrustning: apparater för användning i lokala nätverk (LAN) och wide area network (WAN), inbegripet sådana produkter som endast eller huvudsakligen är avsedda att göra det möjligt för maskiner för automatisk databehandling eller tillhörande enheter att förbindas med varandra i ett nätverk som huvudsakligen används för att dela utrustning såsom centralenheter, minneslagringsenheter samt in/utenheter, inbegripet adaptrar, nätnav (hubs), in-line repeaters, omvandlare (converters), concentrators, bryggor (bridges), samt routrar och enheter med tryckta kretsar avsedda att fysiskt införlivas i maskiner för automatisk databehandling eller tillhörande enheter". 20 Se tillägg A till bilagan till ITA. 21 Se tillägg B till bilagan till ITA. I-3511

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT JACOBS MÅL C-463/98 Domen i målet Peacock 56. Domstolen ansåg särskilt att "nätverkskorten uteslutande [är] avsedda för maskiner för automatisk databehandling, de är direkt anslutna till de sistnämnda och deras uppgift är att leverera och ta emot data i en form som kan användas av dessa maskiner. Nätverkskorten kan därför jämföras med alla andra sätt på vilka en maskin för automatisk databehandling kan ta emot och leverera data, på så sätt att de inte fyller en uppgift som de skulle kunna utföra utan hjälp av en sådan maskin." Det kunde således inte uteslutas att de skulle klassificeras under tulltaxenummer 8471 på grund av det sista stycket i anmärkning 5 B till kapitel 84 i KN, eftersom de inte utförde en specifik arbetsuppgift. 23 Nätverkskorten ansågs emellertid uppfylla samtliga villkor för de "enheter" som anges i den anmärkningen "eftersom de kan anslutas till centralenheten och är särskilt konstruerade som delar till ett system för automatisk databehandling". 24 55. Den 19 oktober 2000, efter att det skriftliga förfarandet hade avslutats i det aktuella målet, fastslog domstolen att anmärkning 5 B till kapitel 84 i KN (i dess lydelse före den 1 januari 1996) 22 inte uteslöt att nätverkskort avsedda att monteras i maskiner för automatisk databehandling klassificeras enligt tulltaxenummer 8471, och att dessa nätverkskort mellan juli 1990 och maj 1995 skulle klassificeras enligt tulltaxenummer 8471 som enheter till den typen av maskiner. HS-kotnmitténs tjugosjätte möte 57. Jag har redan nämnt två ändringar i HSEN som beslutades av WCO:s HSkommitté vid dess tjugosjätte möte i november 2000, strax före den muntliga förhandlingen i det aktuella målet. Det antogs ytterligare ett antal beslut som är relevanta för de ifrågavarande klassificeringarna vid det mötet, vilka diskuterades vid förhandlingen. 58. Till att börja med antogs ett beslut att klassificera LAN repeaters enligt tulltaxenummer 8543 som avser elektriska maskiner och apparater med självständiga arbetsuppgifter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i kapitel 85 efter en diskussion där delegaterna från Förenta staterna och Europeiska gemenskaperna hade olika åsikter om huruvida repeaters som används i datornätverk kunde särskiljas från dem som används inom telekommunikation. Kommittén beslutade, med 16 röster mot 13, att inte 22 Se ovan punkt 28. 23 Se domen punkterna 16 och 17. 24 Se domen punkt 20. I - 3512

CABLETRON klassificera LAN repeaters enligt tulltaxenummer 8471. Därefter framfördes synpunkten, till synes utan omröstning, att eftersom LAN repeaters inte kunde användas för trådtelefoni eller trådtelegrafi måste sådana repeaters klassificeras enligt slumpnummer 8543 och undernummer 8543 89 (andra) under det tulltaxenumret. Förfarandet vid domstolen 61. Skriftliga yttranden har lämnats av parterna i förfarandet vid den nationella domstolen, den nederländska regeringen och kommissionen. Cabletron, Revenue Commissioners och kommissionen har muntligen framfört argument vid förhandlingen. 59. För det andra beslutades det enhälligt att "Communications controllers eller routrar (inbegripet LAN-bryggor (bridges))", "Synchronous-Network-Architecture (SNA) cluster controllers (inbegripet fjärrstyrningsenheter)", "Multistation access units, som är passiva nätnav (hubs) i lokala nätverk (LAN)", och "omvandlare för optiska fibrer", som används i LAN, samtliga skulle klassificeras enligt undernummer 8471 80 enligt anmärkning 5 B till kapitel 84, då anmärkning 5 E inte var tillämplig. Liknande sådana beslut hade antagits, efter majoritetsbeslut, åren 1997 och 1998, men kommissionen hade vid dessa tillfällen lämnat en reservation för gemenskapens räkning som hindrat dem från att träda i kraft. I november 2000 tycks beslutet emellertid ha varit enhälligt. Bedömning 62. Till att börja med måste det nämnas att domstolen inte kan pröva den exakta beskaffenheten hos var och en av de ifrågavarande 58 varorna. Omfattande bevisning har lagts fram för Appeal Commissioners och de har även gjort vissa faktiska konstateranden. Framställningar av olika slag har gjorts under förfarandet, men det ankommer inte på domstolen att pröva sådana frågor. Beskaffenheten hos de varor som skall klassificeras utgör en fråga som endast skall avgöras av den nationella domstolen. 60. Slutligen antogs med 25 röster mot 5 ett beslut att klassificera "ENW-9500-Fast Ethernet Adapter" enligt undernummer 8471 80. Sådana varor liknar dem som domstolen klassificerade enligt undernummer 8471 i domen i målet Peacock. 63. Det stod emellertid klart vid den muntliga förhandlingen att Cabletron, Revenue Commissioners och kommissionen samtliga godtog Appeal Commissioners konstaterande att samtliga produkter var utfor- I - 3513

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT JACOBS MÅL C-463/98 made för att användas i ett LAN 25, och Cabletrons påstående att parterna även godtog konstaterandet att LAN var en maskin för automatisk databehandling i form av ett system bestreds inte. anmärkningen (eller på grund av anmärkning 5 E efter den 1 januari 1996), eftersom de utförde en specifik arbetsuppgift (förutom databehandling), nämligen telekommunikation i form av dataöverföring. 64. Min bedömning kommer att grundas på dessa antaganden. 67. Detta var före domen i målet Peacock. 65. Det var vidare otvistigt att samtliga de ifrågavarande varorna med ett par möjliga undantag som skulle kunna klassificeras enligt tulltaxenummer 8543 sedan HSkommittén nyligen fattat beslut om klassificeringen av repeaters skall klassificeras antingen enligt tulltaxenummer 8471 eller enligt tulltaxenummer 8517. Jag skall pröva frågan mot den bakgrunden, och frågan om tulltaxenummer 8543 får tills vidare anstå. 68. Efter den domen står det klart att nätverksutrustning som överensstämmer med definitionen av "enhet" i anmärkning 5 B inte längre skall anses utföra en "specifik arbetsuppgift" som därmed skulle utesluta den från klassificering enligt tulltaxenummer 8471, då den inte kan utföra någon arbetsuppgift utan hjälp av en maskin för automatisk databehandling. 66. Den ståndpunkt som ursprungligen framfördes av Revenue Commissioners, den nederländska regeringen och kommissionen var huvudsakligen att varorna i fråga, även om de uppfyllde samtliga kriterier för att vara enheter till maskiner för automatisk databehandling i form av system i enlighet med anmärkning 5 B till kapitel 84, inte desto mindre var uteslutna från att klassificeras enligt tulltaxenummer 8471 på grund av det sista stycket i den 25 Med det eventuella undantaget, som påpekades av kommissionen, att en av produkterna även tycktes vara utformad för användning i WAN. 69. Vid förhandlingen godtog både Revenue Commissioners och kommissionen att så var fallet åtminstone innan förordning nr 1638/94 trädde i kraft, men de gjorde gällande att förordningarna inte var behäftade med något uppenbart fel och att de inte skulle anses ogiltiga. Kommissionen anförde dessutom synpunkten att den ändrade lydelsen av tulltaxenummer 8517 från den 1 januari 1996, genom införandet av termen apparater för digitala trådsystem, ändrade innehållet under det tulltaxenumret till att omfatta utrustning för digital dataöverföring. Mot den bakgrunden var det inte längre uteslutet på grund av anmärkning 5 E till kapitel 84 att klassificera nätverksutrustning enligt tulltaxenummer 8471, utan snarare omfattades sådan I - 3514

CABLETRON utrustning specifikt av tulltaxenummer 8517, vilket innebar att tulltaxenummer 8471, anmärkning 5 E och domen i målet Peacock inte längre var relevanta. inte bestritts att varorna inte har någon arbetsuppgift som de kan utföra utan hjälp av en maskin för automatisk databehandling. Den korrekta klassificeringen före antagandet av förordningarna 70. Den klassificering som tillämpades på Cabletrons varor under denna period kan i själva verket inte ifrågasättas eftersom Cabletron erhållit bindande tulltaxeupplysningar som klassificerade 43 produkter enligt tulltaxenummer 8471 i KN, och vilka Cabletron kunde förlita sig på tills de upphävdes eller, om de stod i strid med någon av de ifrågavarande förordningarna, till och med tre månader efter det att den aktuella förordningen trätt i kraft. 26 Det kan emellertid vara lämpligt att börja med att avgöra om den klassificeringen principiellt var riktig. 72. Det är sant att domen i målet Peacock endast rörde ett slags nätverksutrustning. Det är emellertid inte endast otvistigt att samtliga de ifrågavarande varorna uppfyller kriterierna på vilka domstolen grundade sin dom i det målet, utan samtliga dessa varor tycks även omfattas av den breda defintionen i punkterna 4 och 5 i anmärkning I D till tulltaxenummer 8471 i HSEN 27 såsom "(e)nheter för styrning och anpassning, till exempel sådana som sammanbinder centralenheten med andra digitalmaskiner eller med ett antal in- och utenheter", "kanalanslutningsenheter som används för att sammanbinda två digitala system med varandra" eller "signalomvandlingsenheter" som används både vid inkommande och utgående signaler. 71. Det är otvistigt att samtliga de ifrågavarande varorna i enlighet med de kriterier som uppställts i anmärkning 5 B kan anslutas till centralenheten, antingen direkt eller genom andra enheter, att de är specifikt utformade som en del av ett system och att de kan ta emot eller överföra data i sådan form att den kan användas av systemet. Vidare har det, såsom fastslagits i domen i målet Peacock, 73. Det blir i själva verket ännu tydligare av de nyligen överenskomna ändringarna av HSEN, vilka omfattade "routrar, bryggor (bridges) och nätnav (hubs), som används för att övervaka och styra kommunikationen mellan maskiner i lokala nätverk (LAN), och kanalanslutningsenheter, som används för att sammanbinda två digitala system (till exempel LAN) med varandra". 26 Det vill säga i förekommande fall den 28 oktober 1994 eller den 14 september 1995. Se artikel 12 i tullkodexen (ovan fotnot 11). 27 Se ovan punkt 31. I - 3515

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT JACOBS MÅL C-463/98 74. Det skall erkännas att dessa ändringar gjordes helt nyligen och lång tid efter den tidsperiod som är aktuell i målet. Ändringarna gjordes emellertid genom "rättelse", vilket antyder att de inte avsåg att ändra giltigheten av tidigare mindre tydliga versioner, och de antogs enhälligt, vilket tyder på att de stod i överensstämmelse med gemenskapsmyndigheternas ståndpunkt. 75. Det kan därför enligt min mening godtas att de ifrågavarande varorna före antagandet av förordning nr 1638/94 respektive förordning nr 1165/95 hade klassificerats på ett korrekt sätt enligt tulltaxenummer 8471. 77. Principerna för utövandet av denna behörighet har fastslagits av domstolen enligt följande: "... rådet [har] på detta område... tillerkänt kommissionen ett stort utrymme för att, i samarbete med tullexperter från medlemsstaterna, genom skönsmässig bedömning precisera innehållet i de KN-nummer som skall beaktas vid klassificeringen av en viss vara... Den behörighet som kommissionen har... innebär emellertid inte att den har behörighet att ändra innehållet i de KN-nummer som har fastställts på grundval av det harmoniserade system som har inrättats genom konventionen, vilket gemenskapen i artikel 3 i konventionen åtagit sig att inte ändra räckvidden för. Förordningarnas giltighet Allmänna överväganden Det skall således prövas om kommissionen... faktiskt har ändrat [det relevanta numret i] kombinerade nomenklaturen och därmed överskridit gränserna för den behörighet som den har fått..." 29 76. För det fall det råder ovisshet om klassificeringen är det verkligen önskvärt att det finns någon sorts mekanism för att precisera hur varor skall klassificeras i KN, och kommissionen har behörighet att anta förordningar för detta ändamål. 2 8 28 Se ovan punkt 37. 78. I domen i målet Goldstar Europe 30 besvarade domstolen den frågan genom att 29 Dom av den 14 december 1995 i mål C-267/94, Frankrike mot kommissionen (REG 1995, s. I-4845), punkterna 19 21, samt den senare domen av den 28 mars 2000 i mål C-309/98, Holz Geenen mot Oberfinanzdirektion, punkt 13. 30 Dom av den 13 december 1994 i mål C-401/93, Goldstar Europe (REG 1994, s. I-5587), punkt 20. I - 3516

CABLETRON pröva huruvida kommissionen gjort "en uppenbart oriktig bedömning" vid den aktuella klassificeringen. 79. Vid den muntliga förhandlingen i förevarande mål diskuterades vad som krävs, då det är otvistigt att en klassificering är oriktig, för att ett sådant fel skall vara "uppenbart" och därvid medföra att förordningen kan ogiltigförklaras. 83. För att upprätthålla rättssäkerheten är det viktigt att kommissionen, när det föreligger verklig ovisshet, kan undanröja den ovissheten inom gemenskapen, men det är även viktigt att gemenskapsrätten inte strider mot den avsedda innebörden av HS. Intresset av att inte i onödan begränsa kommissionens behörighet att avgöra ovissa fall genom att anta förordningar, måste vägas mot det behov som föreligger att övervaka att utövandet av denna behörighet inte medför att gemenskapen skiljer sig från den enhetliga internationella praxis som HS försöker åstadkomma. 80. Enighet tycktes råda om att det inte var tillräckligt att ett fel blivit uppenbart på grund av ett senare beslut av domstolen eller HS-kommittén, utan att det måste ha varit uppenbart för en "initierad iakttagare", enligt kommissionens eget ordval när den ifrågavarande förordningen antogs. 81. Detta berör emellertid inte frågan om hur "uppenbart" ett fel måste vara. 82. Jag föreslår att domstolen inte skall tveka att pröva kommissionens bedömning i ett fall som det aktuella. 84. Frågan i det aktuella fallet rör den korrekta klassificeringen av varorna i enlighet med gemenskapens skyldighet att uppfylla åtagandena i HS-konventionen. En noggrannare prövning är mer motiverad för det fall innehållet i motstridiga tulltaxenummer eller undernummer har fastställts på en högre nivå och avsikten är att tolka dem från gemenskapssynpunkt, än för det fall kommissionen har ett större utrymme för skönsmässiga bedömningar, som till exempel vid fastställandet av det korrekta åttasiffriga undernumret, vilket är en fråga endast för gemenskapsrätten. I det förstnämnda fallet (liksom i det aktuella målet) kan en förordning ogiltigförklaras på grund av att gemenskapen inte har uppfyllt sina internationella åtaganden. I det sistnämnda fallet blir en förordning endast ogiltigförklarad om den uppenbart står i strid med KN. I - 3517

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT JACOBS MÅL C-463/98 Det aktuella målet 85. Revenue Commissioners och kommissionen har i huvudsak gjort gällande att på grund av den osäkerhet som rådde internationellt under mitten av 1990-talet beträffande den korrekta klassificeringen av nätverksutrustning, kan inte något fel som kommissionen begått genom att klassificera sådan utrustning enligt tulltaxenummer 8517 anses ha varit "uppenbart". Cabletron anser att det åren 1994 och 1995 stod klart, på samma sätt som idag, att de ifrågavarande varorna inte utför en specifik arbetsuppgift som skiljer sig från databehandling bara för att de överför data för bearbetning inom ett nätverk, och att det därför var uppenbart oriktigt att tillämpa vad som då var det sista stycket i anmärkning 5 B till kapitel 84 på dem. 86. Jag anser att Cabletrons ståndpunkt verkar mycket övertygande. Ett datornätverk kan definieras som ett "system som består av ett varierande antal enheter i separata höljen" i anmärkning 5 B. Dess huvudsakliga syfte är att dela databearbetningskapacitet och kapacitet för lagring av data som skall bearbetas. Med ett sådant upplägg är det givet att data måste överföras på ett effektivt sätt i oförvanskat skick från en del av systemet till en annan, och att den utrustning som används för överförandet inte endast utgör en del av systemet utan dessutom i överförandeprocessen inte utför någon annan uppgift än den vars ändamål är databehandling. 87. Denna ståndpunkt stöds av ordalydelsen i tulltaxenummer 8471 och 8517. Det förstnämnda är uppenbart avsett för databehandlingsutrustning och det sistnämnda för telefoni- och telegrafutrustning. Arbetsuppgiften att överföra data uteslutande för en maskin för automatisk databehandling verkar närmare besläktad med databehandling än med telefoni eller telegrafi. Den terminologi som används i HS och KN kan inte nödvändigtvis alltid tolkas enkelt och klart i enlighet med sin vardagliga betydelse, men det måste finnas övertygande skäl för att frångå den betydelsen. 88. HSEN definierar databehandling som "bearbetning för ett eller flera speciella ändamål av all slags information enligt på förhand bestämda logiska sekvenser" och maskiner för automatisk databehandling som "maskiner som genom logiskt sammanhängande operationer som utförs enligt på förhand bestämda instruktioner (program), levererar data som kan användas direkt eller i vissa fall i sin tur tjäna som data för andra databehandlingsoperationer". Det förefaller inte finnas någonting i dessa definitioner som skulle medföra att sådan utrustning som klassificeras enligt förordningarna nr 1638/94 eller nr 1165/95 skulle uteslutas. De klassificerade varorna tycks snarare stämma väl överens med definitionerna. 89. Det är riktigt att HSEN även definierar telefoni och telegrafi som "överföring av tal eller andra ljud (eller av tecken som svarar I - 3518