Sydafrikas historia andreas karlsson historiska media
Till Görrel Historiska Media Box 1206, 221 05 Lund info@historiskamedia.se www. historiskamedia.se Historiska Media och Andreas Karlsson 2016 Sättning: Aina Larsson/Sättaren Kartor: Samuel Svärd Omslag: Lönegård & Co Omslagsbild: Nelson Mandela-anhängare 1994. David Turnley/Corbis Författarfoto: Görrel Espelund Tryck: ScandBook AB, Falun 2016 Tryckning 1 2 3 4 5 6 7 8 9 ISBN 978-91-7545-328-6
Innehåll Förord 9 Kronologi 13 Från den första människan till europeisk kolonisering 19 Europeisk kolonisering 31 Inte vit, inte svart 43 Expansion och konflikt 56 Ett turbulent århundrade tar sin början 72 Ädla naturtillgångar och krig 101 Svenskar som gjort avtryck 142 Union och segregering 155 Apartheidstatens födelse 192 Nelson Rolihlahla Mandela 219 Kampen mot apartheid 233 Seger över apartheid 256 Demokrati, sanning och försoning 287 Sydafrika i det tjugoförsta århundradet 304 Bilagor Regeringschefer sedan bildandet av Sydafrikanska unionen 1910 311 Persongalleri 313 Förkortningar 321 Litteratur om Sydafrika 323 Register 327
Walvis Bay Windhoek Rehoboth BOTSWANA (BEHCUANALA N a m i NAMIBIA (TYSKA SYDVÄSTAFRIKA) K a l a h a r i - ö k n e n b i ö k Keetmanshoop NORTH n e n Hotazel Kuruman Sishen Alexander Bay Port Nolloth Orange Okiep Springbok Upington Kakamas Kenhardt NORTHERN CAPE Orange Postmasburg Kimberley Prjeska Copperton Brandvlei SYD- ATLANTEN Bitterfontein Calvinia Sakrivier Carnarvon De Aar Victoria West Colesbe Lamberts Bay EA Beaufort West Godahoppsudden Graff- Velddrif Saldanha WESTERN CAPE Belleville Kapstaden Khayelitsha Worcester Paarl Stellenbosch Strand Gansbaai Bredasdorp Oudtshoorn George Mossel Bay Knysna Humansdorp
Francistown ZIMBABWE (RHODESIA) Serowe Messina ND) Gaborone Louis Trichardt NORTHERN PROVINCE Pietersburg Phalaborwa Potgietersrus Nylstroom Steelpoort Soshanguve GAUTENG Rustenburg MPUMALANGA Mmabatho Pretoria Nelspruit Johannesburg Benoni Witbank Soweto Brakpan WEST Evaton Springs Mbabane Kathlehong Vryburg Orkney Vereeniging SWAZILAND Sasolburg MOZAMBIQUE (PORTUGISISKA ÖSTAFRIKA) Maputo Xai-Xai Vaal Warrenton Welkom FREE STATE Bloemfontein Mangaung Kroonstad Bethlehem Botshabelo Maseru LESOTHO Newcastle Vryheid Harrismith KWAZULU NATAL Ulundi Ladysmith Estcourt Empangeni Richards bay Pietermaritzburg KwaMashu Umlazi Durban Amanzimtoti INDISKA OCEANEN rg Middelburg Aliwal North Maclear Kokstad Port Shepstone Margate ASTERN CAPE -Reinet Cradock Queenstown Umtata King William's Town Grahamstown Uitenhage Port Elizabeth Port Alfred Bisho East London Mdantsane 0 100 200 km
Tread softly, breathe peacefully, laugh hysterically Nelson Mandela
Förord Torsdagen den 9 april 2015: på trappan framför Kapstadens universitet, UCT, jublar studenter när en lyftkran bänder loss en stor bronsstaty från sitt fundament. Statyn föreställer en äldre man som sitter i en stol med huvudet lutat i höger hand och blicken statsmannamässigt fäst i fjärran. Taffelberget tornar upp sig i bakgrunden och studenterna sträcker mobiltelefoner i luften för att försöka fånga den historiska bilden. Någon hinner klättra upp på fundamentet och smeta färg på statyn innan den lyfts över på en lastbil och förs bort till förvaring på hemlig plats. Alltihop har föregåtts av en känslosam och hätsk debatt en debatt som börjat i studentkretsar men som spridit sig till hela det sydafrikanska samhället och som handlar om en central fråga för det moderna Sydafrika: hur man ska förhålla sig till den egna historien. Den bortforslade statyn föreställer engelsmannen Cecil John Rhodes, initiativtagare och finansiär av UCT, men också affärsman, kolonisatör, imperiebyggare och för många en symbol för diskriminering och förtryck. Det är inte första gången som studenter vid UCT kräver att statyn av Rhodes avlägsnas från universitetsområdet. Redan på 1950-talet drev unga afrikander vita studenter med rötterna i den nederländska kolonialtiden frågan om att Rhodesstatyn skulle bort. De såg Rhodes som en symbol för den brittiska imperialism som drabbade och marginaliserade afrikanderna. Sydafrika har en ovanlig historia, med två kolonialperioder som båda varit långvariga och mycket tongivande, och som lämnat efter 9
sydafrikas historia sig två distinkt olika grupper vita sydafrikaner, båda med rötterna i Europa men med olika sätt att anpassa sig till det afrikanska sammanhanget. Grupperna har genom en stor del av landets historia turats om att förtrycka den svarta majoritetsbefolkningen, vilken ur ett historiskt perspektiv också består av invandrare, med rötterna i de centrala delarna av Afrika. Det är mellan dessa båda poler, mellan svarta och vita, som historieskrivningen om Sydafrika brukar röra sig. Men det finns fler sydafrikaner, människor vars historiska lott ofta bestått i att vara inklämd mellan svarta och vita sydafrikaners intressen. Det handlar om resterna av den verkliga ursprungsbefolkningen san, om ättlingar till asiatiska slavar, om indiska affärsmän, och om resultatet av amorösa möten mellan alla dessa olika kulturer. Det är för den typ av samhällen som Sydafrika representerar som den slitna klyschan etnisk smältdegel borde vara reserverad. Få moderna samhällen är så intimt sammanflätade med sin egen historia som Sydafrika. Svaret på i stort sett varenda fråga om varför landet och dess invånare är som de är ligger djupt inbäddat i det förflutna. Varje nyhetshändelse har historiska kopplingar, på samma sätt som varje enskilt möte mellan människor har det. Historien har gång på gång genom århundradena fungerat som ett slagträ i de ofta infekterade relationerna mellan de olika grupperna i samhället. På många sätt gör den det fortfarande, i det visserligen demokratiska men långtifrån problemfria Sydafrika. Olyckliga missförstånd och ibland ren historieförfalskning har varit och är en kraftfull ingrediens i såväl politisk som kulturell debatt, och trots upprepade försök att göra upp med sitt förflutna, hemsöks sydafrikaner fortfarande av historien. Det går, kort sagt, inte att förstå Sydafrika utan att förstå dess historia. Samtidigt är historien om Sydafrika inte bara historien om ett land och dess folk. Det är också historien om vårt ursprung som människor och om mänsklighetens allra mörkaste och samtidigt allra ljusaste sidor. Från ett av de grymmaste förtryck som mänsklig- 10
förord heten skådat, till frihet, förlåtelse och försoning. Den sydafrikanska historien påminner oss om hur fel det kan gå och ingjuter samtidigt hopp om att människan har kraften att påverka sin tillvaro och förändra till det bättre. När studenterna utanför UCT i Kapstaden häcklade Rhodes, häcklade de en symbol för förtryck politiskt förtryck, ekonomiskt förtryck, kulturellt förtryck. Deras missnöje handlade i själva verket inte om Rhodes som person utan gick mycket djupare än så. Det handlade om ett krav på att inte exploateras, inte ignoreras, inte luras av dem som sitter vid makten alldeles oavsett vilka dessa är. Med Rhodes-statyn ur vägen riktades deras ögon snart mot andra symboler för orättvisor i samhället och politisk inkompetens. De började kräva att Sydafrika tog nästa steg i sin historiska utveckling en utveckling som tog sin början för flera miljoner år sedan. Andreas Karlsson Kapstaden 2016 11
Kronologi 2 3 miljoner De äldsta fynden i Sydafrika av människosläktes föregångår sedan are, australopitecus. 44000 f.kr. Jägare och samlare, det vi idag kallar sanfolket, är etablerade i södra Afrika. 2000 f.kr. Herdefolket khoikhoi urskiljer sig från san. Omkring år 1000 300-talet Afrikanska stammar etablerar sin första riktiga huvudstad, strax söder om Limpopofloden. Afrikanska stammar av jordbrukare från Central- och Östafrika invandrar till dagens Sydafrika. 1488 Portugisiska sjömän, under ledning av Bartolomeu Diaz, seglar som första européer runt Kaphalvön och Afrikas sydspets. 1497 En ny portugisisk expedition, under Vasco da Gama, fullbordar Diaz sökande efter en sjöväg till Indien. 1652 Jan van Riebeeck landstiger vid Kaphalvön för att på uppdrag av nederländska Förenade ostindiska kompaniet upprätta en bosättning, det som skulle bli Kapstaden. 1658 De första slavarna importeras till Kapkolonin från Sydostasien. 13
sydafrikas historia 1673 1677 Krig mellan khoikhoi och nederländska kolonisatörer. 1770-talet Europeiska kolonisatörer och afrikanska stammar stöter på varandra i dagens Östra Kapprovinsen. 1779 Det första i en hundra år lång serie av krig mellan vita kolonisatörer och den svarta stammen xhosa bryter ut. 1795 Storbritannien annekterar Kapkolonin, efter oroligheter i Europa. 1802 Den europeiska fredsuppgörelsen i Amiens återbördar Kapkolonin till Nederländerna. 1806 Storbritannien ockuperar åter Kapkolonin. 1810-talet Omfattande oroligheter och befolkningsförflyttningar, mfecane, bland svarta stammar i den nordöstra delen av dagens Sydafrika. 1814 Kapkolonin blir formellt en brittisk koloni. 1816 1826 Shaka Zulu bygger genom våld gentemot andra svarta folk upp det mäktiga zulu-riket. 1820-talet Brittiska immigranter börjar anlända till Kapkolonin på uppmaning av regeringen i London. 1828 Shaka Zulu mördas. 1836 1840 Afrikander (voortrekker) utvandrar från Kapkolonin i protest mot britternas styre under den så kallade groot trek. 1838 Slaveriet avskaffas i Kapkolonin. Voortrekkerna utkämpar det avgörande slaget vid Blood River mot zulu-riket. 1843 Storbritannien upprättar kolonin Natal. 14
kronologi 1854 1856 Afrikander etablerar de nya kolonierna/republikerna Oranjefristaten och Transvaal. 1860-talet Omfattande arbetskraftsinvandring till Natal från Indien. 1867 Diamanter hittas i trakten av Kimberly. 1877 Storbritannien annekterar delar av Transvaal. 1879 Krig mellan Storbritannien och zulu-riket. 1880 1881 Afrikanderna gör uppror mot engelsmännen under det britterna kallar första boerkriget och afrikanderna första frihetskriget. 1886 Stora guldfyndigheter hittas utanför dagens Johannesburg. 1899 Det sydafrikanska kriget bryter ut mellan Storbritannien och afrikanderrepublikerna. 1902 Freden i Vereeniging innebär slutet på och Storbritanniens seger i det sydafrikanska kriget. 1910 De brittiska kolonierna Kapkolonin och Natal, samt afrikanderrepublikerna Transvaal och Oranjefristaten bildar Sydafrikanska unionen som en självstyrande brittisk koloni. 1912 South African Native National Congress, sedermera African National Congress (ANC), bildas. 1913 Natives Land Act begränsar svartas möjligheter att köpa mark och därmed deras rörelsefrihet. 1914 1918 Sydafrika deltar som en del av Storbritannien i första världskriget och ockuperar Tyska Sydvästafrika (Namibia). 1923 Natives Urban Areas Act utvidgar restriktionerna för den svarta befolkningen. 15
sydafrikas historia 1940 1945 Sydafrikanska styrkor deltar i andra världskriget. 1948 Nationalistpartiet under D.F. Malan vinner valet. 1950 Group Areas Act separerar det sydafrikanska samhället i en vit och en icke-vit del och Population Registration Act föreskriver att människor registreras utifrån ras. ANC med flera svarar med omfattande protester. 1952 ANC lanserar protestaktionen Defiance Campaign. 1955 Antiapartheidrörelsen antar rättighetsprotokollet The Freedom Charter. 1958 Hendrik Verwoerd blir premiärminister. 1960 Pan-Africanist Congress (PAC) bildas, under ledning av Robert Sobukwe. Den 21 mars skjuter polisen ihjäl 69 demonstranter i Sharpville, söder om Johannesburg. Regeringen förbjuder ANC, PAC och flera andra antiapartheidorganisationer. 1961 Sydafrika blir en självständig republik och lämnar Brittiska samväldet. ANC:s väpnade gren genomför sina första sprängattentat mot statlig egendom. 1964 Nelson Mandela åtalas tillsammans med nio andra antiapartheidaktivister i den så kallade Rivoniarättegången. Alla utom två döms till livstids fängelse. 1966 1976 Avkoloniseringen av södra Afrika innebär att Botswana, Lesotho, Swaziland, Moçambique och Angola blir självständiga stater. 1976 1977 Omkring 600 personer dör i samband med att polisen försöker slå ner omfattande upplopp i kåkstäder runtom i landet. 16
kronologi 1977 Den svarta medvetanderörelsens ledare Stephen Biko dör i häkte efter att ha misshandlats av polisen. 1978 P.W. Botha blir premiärminister. 1980 Grannlandet Zimbabwe blir självständigt. 1983 Antiapartheidrörelsen United Democratic Front (UDF) bildas med omkring 400 olika organisationer och föreningar som medlemmar. 1984 En ny konstitution ger begränsad politisk representation till färgade och asiater, men inte till svarta. Premiärministerämbetet avskaffas och den verkställande makten överförs till presidenten; Botha övergår från att vara premiärminister till att vara president. 1984 1986 Intensiva våldsamheter när regimen åter försöker slå ner protester i landets kåkstäder. 1985 Regimen inleder hemliga samtal med Nelson Mandela i fängelset. 1986 1995 Våldsamma sammandrabbningar mellan anhängare av Inkatha Freedom Party (IFP) och ANC, huvudsakligen i provinsen KwaZulu-Natal. 1989 F.W. de Klerk blir president. 1990 Tidigare förbjudna organisationer, däribland ANC, blir åter tillåtna. Politiska fångar, bland andra Nelson Mandela, släpps ur fängelse. 1990 1991 Inledande förhandlingar mellan regeringen och oppositionen om Sydafrikas framtid. De avbryts eftersom parterna inte kan komma överens. 17
sydafrikas historia 1993 Förhandlingarna återupptas. Kommunistpartiets ledare Chris Hani mördas av en vit högerextremist. 1994 Demokratiska val hålls den 26 april. ANC vinner en förkrossande seger och Nelson Mandela blir president. Omvärlden häver sanktioner. 1995 Sydafrika arrangerar och vinner rugby-vm efter decennier av idrottsbojkott. 1995 1998 Sannings- och försoningskommissionen (TRC) håller offentliga förhör om brott under apartheidtiden. 1999 ANC vinner åter en betryggande valseger. Mandela lämnar presidentposten och ersätts av Thabo Mbeki. 2007 Thabo Mbeki tvingas efter inre stridigheter lämna partiledarposten för ANC och ersätts av Jacob Zuma. 2008 Thabo Mbkei lämnar presidentposten i förtid och ersätts av interimspresidenten Kgalema Motlanthe. 2009 Jacob Zuma blir ny president. 2010 Sydafrika arrangerar framgångsrikt fotbolls-vm. 2013 Nelson Mandela avlider den 5 december. 18
Kapitel 1 Från den första människan till europeisk kolonisering Historien om Sydafrika är också historien om människans ursprung. Det södra hörnet av den afrikanska kontinenten är en av få platser i världen där vi säkert vet att människor kontinuerligt har levt i miljontals år så länge vi överhuvudtaget kan tala om något som liknar människor. Det är en plats där mänskligheten har formats tillsammans med omgivningen, snarare än att den har invandrat och tvingats att antingen anpassa sig eller förändra miljön omkring sig såsom vi människor gjort på de flesta andra håll i världen. Detta har i sin tur stor betydelse för hur vi ser på den sydafrikanska historien. Det innebär nämligen att Sydafrika aldrig någonsin har varit ett stycke ledig mark. Trots det har det i såväl svarta som vita sydafrikaners historieskrivning varit en vanlig föreställning att de egna förfäderna en gång anlände till ett obebott hörn av världen och att man därmed skulle ha ett rättmätigt anspråk på det. Ur ett historiskt perspektiv är det i själva verket endast en mycket liten andel av Sydafrikas invånare som idag kan säga sig vara en del av den verkliga ursprungsbefolkningen. Att kartlägga mänsklighetens historia är ett avancerat detektivarbete som än så länge innehåller ett stort mått av osäkerhet och som dessutom kompliceras av politik och akademisk prestige. De äldsta 19
sydafrikas historia fossila fynden efter våra förfäder, i form av människoliknande apor, har hittats i östra Afrika, framförallt i Etiopien, men en stor mängd viktiga historiska ledtrådar har också påträffats i Sydafrika. Vissa hävdar att det är just i Sydafrika som vårt eget släkte, Homo, en gång i tiden urskilde sig från övriga apor. Det vi vet säkert är att vi härstammar från ett primitivt och sedan länge utdött släkte av mer eller mindre upprättgående människoapor som kallas för Australopithecus, eller sydlig apa, vilka antas ha vandrat på de östafrikanska savannerna fram till för omkring en och en halv miljon år sedan. Det världsberömda skelettfyndet Lucy, som hittades i Awashflodens dalgång i Etiopien på 1970-talet och som i vardagstal brukar betecknas som en urtidsmänniska, är en kvinna från just släktet Australopithecus. I strikt bemärkelse är Lucy ingen människa, eftersom hon inte tillhör släktet Homo, men hon representerar vägskälet där våra närmaste föregångare och schimpanserna gick åt skilda håll. Det intressanta är att det finns fynd av Australopithecus även från Sydafrika, i första hand från det grottsystem utanför Johannesburg som visat sig vara så rikt på fossiler att det fått det föga blygsamma namnet Cradle of humankind. En del av dessa fynd, hävdar det sydafrikanska forskarlägret, kommer från individer som är närmare släkt med oss än vad Lucy är, vilket skulle kunna innebära att det snarare är i södra Afrika som vi ska söka våra mänskliga rötter. Det senaste i raden av fynd från det här området offentliggjordes under sommaren 2015 och har fått stor uppmärksamhet, eftersom det eventuellt representerar en saknad och hett eftertraktad bit i mänsklighetens genetiska pussel: svaret på frågan om när och var vi tog steget från Australopithecus till Homo och alltså blev människor i ordets rätta bemärkelse. Fynden från den svårtillgängliga grottan i Sydafrika består av nästintill kompletta skelett som verkar komma från ett slags hybridvarelse, delvis aplik, men med händer och fötter som är mycket lika 20
från den första människan till europeisk kolonisering våra egna. Forskarna bakom fyndet, med professor Lee Berger i spetsen, satte snabbt ner foten och döpte varelsen till Homo naledi, och välkomnade den därmed in i vårt eget släkte som en av våra allra tidigaste förfäder kanske den tidigaste. Det spännande med Homo naledi är dess gåtfullhet. Anatomin liknar inget som forskarna tidigare har sett, och Homo naledis plats i det mänskliga släktträdet lär förbli omdiskuterad under lång tid framöver. Det hela kompliceras av att exakt datering är mycket svår i den här delen av Afrika. I Östafrika ger förekomsten av vulkaniska sediment en fascinerande exakthet i dateringen av fossila fynd, men i Sydafrika är förutsättningarna helt annorlunda. De mesta av Homo naledi-fynden var dessutom, märkligt nog, inte begravda i sediment överhuvudtaget, utan låg utspridda på golvet i en grotta som man bara kommer in till via en extremt smal passage så smal att den storvuxne professor Lee Berger själv inte kunnat ta sig dit. Denna märkliga omständighet har lett forskarna till slutsatsen att benen måste ha placerats där, men när och av vem? En djärv teori är att det handlar om ett slags begravningsplats, vilket i sin tur om fynden är så gamla som forskarna tror skulle få dramatiska konsekvenser för historieskrivningen, eftersom de hittills äldsta, kända exemplen på begravningsritualer är från vår egen art, Homo sapiens, många hundra tusen år senare. Samtidigt kan det vara på sin plats att påminna om att den arkeologiska jakten på våra förfäder än så länge bara omfattar en försvinnande liten del av den gigantiska afrikanska kontinenten, och det faktum att dragkampen om titeln mänsklighetens vagga står mellan Sydafrika och Östafrika, ska kanske i grund och botten bara tolkas som att detta är de enda platser där långvariga, grundliga arkeologiska utgrävningar gjorts. Att det inte skulle finnas motsvarande fynd i de länder som ligger däremellan är osannolikt, och troligen har vi fortfarande bara en mycket begränsad bild av mänsklighetens uppkomst. 21