Inledning År 1999 fastställde Eksjö kommunstyrelse brandskyddsstrategin för Eksjö gamla stadsdel. Riksantikvarieämbetet och Räddningsverket har därefter samfällt givit ut strategin som nationell utgåva, i förhoppning att exemplet Eksjö skulle tjäna som inspirationskälla för andra trästäder. Strategin har härefter stått som förebild för många trästäder inom landet, och även i Norge och Finland. Strategin bygger på två principer; dels att med förebyggande åtgärder försöka förhindra brand. Om den trots allt uppstår, ska omfattningen så långt som möjligt begränsas till inom fastigheten. dels att med enkla åtgärder och till rimliga kostnader, få en förebyggande skyddseffekt. Många av åtgärderna har därför sin begränsning i att motstå långvarig brandpåverka ( E 30 ), varför en tidig upptäckt av branden är nödvändig, för att kunna förhindra en förödande stadsbrand. Vi valde att hellre få mycket utfört, än lite eller inget alls. Den tekniska utvecklingen av olika typer av larm, installation och detektering har kommit mycket långt men kunskapen om, problematiken och konsekvenserna kring, installation i ett helt kvarter med bebyggelse från 1600-talet är liten. Räddningstjänsten i Fredrikstad i Norge har gjort provisoriska installationer i några byggnader inom ett kvarter. Erfarenheten från de sista årens stadsbränder i Sverige och Norge är, att tidig upptäckt är helt avgörande för utgången. Eksjö den 18 december 2007 Lennart Grandelius Projektledare Arkitekt SAR/MSA
Kort om utvecklingsprojektet Eksjö kommun ansökte i september 2001 om 400 000: - i bidrag för projektet. Riksantikvarieämbetet beslutade 2003 om bidrag på 300 000: - till länsstyrelsen i Jönköpings län. Länsstyrelsen ska samarbeta med länsstyrelserna i Örebro och Blekinge län med inriktning på Nora trästad respektive Världsarvstaden Karlskrona. Detta pilot/utvecklingsprojekt har som syfte att försöka få fram, till en rimlig kostnad, anpassningsbara system, vilka är placerade strategiskt i byggnaderna. Skyddstäckningen blir inte 100 procentig, men genom valet av strategiska platser får vi en acceptabel säkerhet för att förhindra stadsbrand. Vi använder oss av redan känd teknik, men har och kan komma att kombinera olika typer av system, beroende på platsen för installationen. Området vi arbetar med innehåller alla tänkbara riskfaktorer såsom mycket tät bebyggelse, hög andel brännbar massa, inga brandmurar, gårdarna ligger rygg om rygg, svårtillgängliga vindar, portlider med sopförvaring, loftgångar samt svårtillgängligt för räddningstjänsten. Försöksverksamheten är tänkt att stå som förebild för fortsatta installationer i Eksjö och andra trästäder. Installationerna kommer att utvärderas vad avser tillförlitlighet, benägenhet för falsklarm, inköp och monteringskostnader samt eventuella juridiska frågor. Projekttiden är satt till tre år. Projektet har delats upp i faser, med en delrapport för varje år samt en slutvärdering. Inventering av problemen. Projekteringsfas. Installationsfas. Utvärderingsfas. Projektavslutning. En enkel förfrågan har gått ut till tre företag om deras intresse att medverka i detta utvecklingsprojekt, med eller utan sponsring. Företagen var utvalda genom att de antingen bedriver egen forskning och utveckling samt/eller produktion av larmsystem. Två var intresserade att medverka i projektet. Siemens AB Building Technologies Jönköping Wirefree Protection System AB Göteborg I utredningen är Wirefree Protection System AB förkortat till WPS. En fastighetsredovisning och en funktionsbeskrivning upprättades för det aktuella kvarteret.. Vi ansåg att båda företagens medverkan var värdefull för att få olika tillverkares system testade i denna komplexa miljö och inom ramen för utvecklingsprojektet. Siemens arbetar företrädesvis med detektering i trådbundna system medan WPS arbetar med detektering i trådlösa system. Efter förhandling valde vi att fördela uppdraget så att WPS erhöll Kv. Ciselören 1, 4 och 5 medan Siemens erhöll Kv. Ciselören 2 och 3. Systemen har var sin central. Siemens har direktanslutning till SOS-alarm medan WPS larmar SOS över sin larmcentral. Hyresgästerna har möjlighet att återställa inom viss tid vid s.k. pannkakslarm.
Siemens och WPS använde sig av samma installatör, vilket förenklade hela projektet både under inkörningen och tiden därefter. Siemens anläggning kom i drift i slutet av september 2004 medan WPS hade en del inkörningsproblem med vissa detektorer (se vidare avsnittet Händelser) och kom i drift månadsskiftet oktober-november 2004. Projektet avslutas 30 juni 2007 och anläggningarna tillfaller då, utan kostnad, fastighetsägarna. Förhoppningsvis ska vi då fått svar på många frågor om brandlarmsinstallationer i kulturhistorisk bebyggelse. Teknisk information Totalt innehåller projektet 33 bostadslägenheter, 13 affärslokaler, 11 trapphus och en mängd förråd, garage och soprum. Samtliga bostadslägenheter och affärslokaler, trapphus, förråd, soprum, garage och vindar är larmade. Siemens två fastigheter har detektering i trådbundna system medan WPS tre fastigheter har detektering över trådlösa system. Siemens två fastigheter ligger intill varandra, men mellan WPS tre (se föregående avsnitt). Båda anläggningarna är anslutna till var sin centralapparat, vilka i sin tur är anslutna till en gemensam larmsändare för hela kvarteret. Båda systemen larmar med siren, vid het larm, samtliga lägenheter och affärslokaler inom fastigheten. I båda systemen ges möjlighet för hyresgästen att avbryta larmet för Siemens anläggning trycka på en knapp i minst 3 sek. inom 3 minuter, och för WPS inom 3 minuter ringa WPS larmcentral, som sedan mobilt upphäver larmet. Om larm utlöser, i båda systemen, i utrymmen som inte är bostäder eller affärslokaler, till exempel trapphus, förråd och vindar, går larmet utan fördröjning till SOS-alarm. Siemens anläggning Siemens har installerat 27 optiska rökdetektorer, som normalt inte påverkas av t.ex. normal användning av stearinljus eller elda i kakelugnen. I två portlider har installerats värmedetekterande kabel, vilken har anslutits till brandlarmsystemet via adressenheter. Se vidare bilaga 12, materialspecifikation. WPS anläggning WPS har installerat 49 radiobaserade rökdetektorer. Dessa är också optiska och påverkas således inte av normal användning av stearinljus och eldning i kakelugn. I ett portlider med sopförvaring, kommer inom kort installeras en sprinkler med öppna munstycken men tomrör som styrs över en rökdetektorer och ett relä. När larm utlöst, öppnas en ventil, som släpper på vattnet. Se vidare bilaga 13, materialspecifikation. Installationerna påbörjades 2004 06 08 och var avslutade 2004 09 28. Driftsprov av Siemensanläggningen gjordes 09 28 och för WPS 11 01. Varje år har detta projekt dokumenterats och rapporterna finns arkiverade på länsstyrelsen i Jönköping. Denna slutrapport är en sammanställning av de viktigaste händelserna, ekonomisk redogörelse från de olika åren samt ett slutomdöme.
Bilder från installationerna. Siemens centralapparat och nedan larmdetektor. WPS centralapparat och nedan larmdetektor..
Nyckelskåp monterat i timmervägg. Återställningsknapp vid s.k. pannkakslarm. Gäller endast Siemens installation. WPS har ett uppringande system.
Portlider försett med värmedetekterande kabel. Blixtljus för att markera, vilken av centralapparaterna som indikerat larm.
Händelser under 2004 Under inkörningarna hade WPS problem dels med kommunikationen mellan några detektorer och centralapparaten (ytterligare en antenn monterades), dels med batterier, som inte hade tillräcklig kapacitet. Inkörningsperioden är till för att finna dessa barnsjukdomar. Dessa problem har utlöst fellarm. Några detektorer monterades på distans från taket, vilket gav bättre kommunikation mellan sändare och mottagare. En detektor har omprogrammerats för bättre funktion. Siemens anläggning har fungerat, utan barnsjukdomar från start. Redan efter fem månader har det varit två heta larm med utryckning av Räddningstjänsten. Brandtillbuden har i båda fallen varit påslagna och glömda spisar, vilka orsakade rökutveckling. I ett av fallen var spisen belamrad med plastmuggar, vilka var nedsmälta av värmeutvecklingen. Vid båda tillfällena kunde, utan överord, incidenterna utvecklats till katastrofala bränder. Larmen skedde inom båda anläggningarna. Vid ytterligare ett tillfälle kunde hyresgästen själv avvärja branden och använda sig av återställningsfunktionen genom att ringa till WPScentralen. Kostnader under 2004 I projektet har installerats detektorer i 46 bostads- och affärslokaler. Totalt har installerats 76 detektorer. Kostnaden är, avseende leverans, installation och provkörning, för bostads- och affärslägenheterna ca. 8 900:-/enhet. eller ca. 5 400:- per detektor i kvarteret (exkl. moms), Projektet är ett forsknings- och utvecklingsprojekt där även deltagande företag vinner erfarenheter, vilket påverkat installationskostnaden i positiv riktning Kostnaden för drift och underhåll är hitintills, inklusive grundavgifter, ca. 1100:-/bostads- och affärslägenhet per år. Per månad blir kostnaden ca 92:- exkl. moms. Om fastighetsägarna själva kan fungera som anläggningsskötare, blir kostnaden ca. 450:- per år eller 38:-/månad och lägenhet, exkl. moms. Efter det att projektet är avslutat och överlämnat till fastighetsägarna är grundavgiften på ca. 3 700:- redan betald, men i gengäld tillkommer årskostnaden för SOS-alarm abonnemanget, som idag sponsrar projektet. Slutsumman kommer att i stort sett bli densamma. De fastighetsägare som har Länsförsäkringar som försäkringsbolag, är utlovade en reducering av försäkringspremien för själva fastigheten med 10%, vilket torde till viss del, kompensera kostnaden för drift och underhåll. Även hyresgästerna föreslås att begära en reducering av hemförsäkringskostnaden vad gäller brand i lägenheten.
Händelsehistorik 2005 2005 02 13 Brandutryckning. Påslagen spisplatta och smältande plastprodukter som utlösta larm. Allvarligt tillbud som orsakade rökutveckling. Trådlös detektering. 2005 03 01 Brandutryckning. Kvarglömd spisplatta med kastrull som utlöste larm. Allvarlig tillbud som orsakade rökutveckling. Trådlös detektering. 2005 09 20 Brandutryckning. Inget tillbud. Troligen en smygrökare i ett förråd. Kl. 17.43 Går ej att kvittera. Trådlös detektering. 2005 09 20 Brandutryckning. Inget tillbud. Matlagning orsakade larm. Bostaden Kl. 19.41 saknade köksfläkt. Hyresgästen hade ringt larmcentralen, men väntetiden för kvittering överskred de 90 sekunderna. Trådlös detektering. 2005 10 11 Brandutryckning. Inget tillbud. Samma lägenhet som saknar köksfläkt. Stekt ägg eller liknande. Väntetiden för kvittering överskred de 90 sekunderna. Trådlös detektering. 2005 10 20 Brandutryckning. Kvarglömd spisplatta som orsakade rökutveckling. Trådlös detektering. 2005 12 08 Larm till Räddningstjänsten. Inget tillbud. Tekniskt fel med SOS-alarm orsakat av kvartalsprovningen av systemen. Härutöver har det förekommit ett antal fellarm och förvarningar om larm, vilka återställts. Händelser under 2005 Generellt och sammanfattningsvis kan konstateras att år 2005 har inneburit injusteringar av framför allt det trådlösa systemet och kompetenshöjning för de personer, som servar eller larmas. Att larminstallationen är nödvändig vittnar de två heta utryckningarna, som mycket väl kunnat utlösa brand eller storbrand beroende på insatstid, om larminstallationer saknas. Utöver räddningstjänstens utryckningar har det förekommit 13 fellarm på WPS-systemet och 2 förvarningar på Siemens system enligt händelseminnet i centralerna. Förvarningar innebär att larm utlöst, men hyresgästen har kvitterat. Fellarmen i WPS-systemet har i huvudsak orsakats av att signalen har tappats bort mellan detektor och central. Även batterifel har förekommit. Den tappade signalen har åtgärdats genom bl.a. monteringsjustering av detektor. En del av dessa fellarm kan också orsakats av yttre störningar från annan trådlös kommunikation, såsom mobiltelefonnätet eller trådlös datoranslutning o.s.v. Hela luften är full av olika signaler, där våglängderna ligger mycket nära varandra.
Åtgärder under 2005 För att försöka undvika onödiga utryckningar av Räddningstjänsten har kvitteringstiden för WPS-systemet ändrats från 90 till 100 sekunders fördröjning. Tidigare hade inte WPS-systemet fördröjningstid vid strömavbrott. Detta har nu ändrats till 3 minuter. De fastighetsägare som har larmcentraler i sina fastigheter har blivit ombedda att anskaffa kodade hänglås till utrymmena. Det finns viss risk för sabotage. Koden har föreslagits bli dubbla gatuadressen d.v.s. 1717 och 1919. Skulle annan kod önskas ska Räddningstjänsten, Eksjö Bevakning och Elajo informeras. I lägenheten, som har haft två larm p.g.a. matlagning, kommer fastighetsägaren att installera köksfläkt. Kostnader under 2005 Totalt har länsstyrelsen utbetalat för drift och skötsel 45 086:-. Beloppet fördelar sig på poster Telekommunikation Bevakningstjänst - Skötsel, kvartalsprovningar och tillsyn efter fellarm. För skötsel, tillsyn, kvartalsprovningar och bevakningstjänst har utbetalats 38 000:-. Dessa kostnader kommer att reduceras, eftersom vi hitintills haft s.k.inkörningsproblem. För telekommunikation har utbetalats 7 086:- varav Telia debiterat 2 466:- och Riksettans larmcentral 4 620:-. För år 2005 har alltså ovanstående kostnader på 45 086:- fördelat på 46 bostads och affärslokaler kostat 980:-/år och lokal eller 82:-/månad oavsett yta.
Händelsehistorik 2006 Larminformation 2006 01 07 WPS. Matlagning. Försök till kvittering med telefon. Utryckning av Rtj. 2006 01 21 WPS. Matlagning (popcorn). Kvitterat med telefon. 2006 01 29 Siemens. Matlagning. Kvitterat med knapp. 2006 03 23 WPS. Brand i dammsugare. Försök med kvittering med telefon. Utryckning av Rtj. 2006 03 26 Siemens. Matlagning. Kvitterat med knapp. Varningsläge, nästan larm. 2006 04 13 Siemens. Matlagning. Kvitterat med knapp. Varningsläge, nästan larm. 2006 04 24 WPS. Matlagning. Försök till kvittering med telefon. Utryckning av Rtj. 2006 05 11 WPS. Matlagning. Försök med kvittering med telefon. Utryckning av Rtj. 2006 08 10 WPS. Troligen rökning i cykelförråd. Utryckning av Rtj. 2006 08 28 Siemens. Matlagning. Kvitterat med knapp. Varningsläge, nästan larm. 2006 09 15 Siemens. Matlagning. Kvittering med knapp. Varningsläge, nästan larm. 2006 12 16 WPS. Matlagning. Försök till kvittering med telefon. Utryckning av Rtj. Kommentarer till händelser. Det förefaller som om tidigare falsklarm i WPS-systemet är undanröjda. Falsklarmen uppstod i huvudsak på grund av att detektorerna tappade kontakten med mottagaren. Kvittering med knapp i Siemens system förefaller fungera utan komplikationer. Kvittering med telefon till WPS larmcentral Riksettan i Göteborg fungerar inte. Vid fem tillfällen har räddningstjänsten ryckt ut alldeles i onödan. Skälet härtill är bland annat och med stor sannolikhet, att larmet överförs till larmcentralen via SMS och detta kommer fram när det kommer. Sändning med SMS garanterar inte omgående leverans. Vid ett tillfälle stod hyresgästen med telefonen i handen och försökte komma fram till larmcentralen samtidigt som räddningmanskapet rusade in i lägenheten. Vid ett annat tillfälle var larmcentralen fullständigt okunnig om vad det gällde (vadå kvittering?) och ifrågasatte t.o.m. hyresgästens uppgifter och vid ett annat tillfälle uppger en hyresgäst att telefonisten sagt bra, släng på luren och strax efter kommer räddningstjänsten i full utryckning. Dessa brister i kommunikationerna påverkar dock inte, som ovanstående uppgifter visar, larmsignalen till SOS och räddningstjänsten. Under året har ett brandtillbud förekommit, brand i en dammsugare, vilket resulterade i larm och utryckning, trots att hyresgästen släckt och försökt att kvittera. Åtgärder Situationen är ohållbar och det faller inom WPS ansvar att rätta till så att systemet fungerar. Under de tre åren har vi ändrat kvitteringstiden i WPS-systemet två gånger för att hyresgästen ska ha en chans att hinna nå Riksettans larmcentral innan larm utlöses till räddningstjänsten. Vid flera tillfällen har kvitteringstiden överskridits på grund av trängsel hos Riksettans larmcentral. Tydligen är det systemet med överföring genom SMS som inte fungerar. Larmcentralen hinner inte får larmet före hyresgästens uppringning varför telefonisten är helt ovetandes. Vid ett tillfälle kom SMS et fram två timmar efter det att räddningstjänsten fick larmet. Om några månader upphör projektet och vi vet inte, för närvarande, om installationerna har ett liv efter detta.
Kostnader De tunga kostnaderna ligger i service och kvartalsprovningar samt den backup som erfordras genom Eksjö Bevakning (numera Securitas). TeliaSonera total kostnad för året 3 624:- Riksettans larmcentral 4 620:- Elajo 16 500:- Eksjö Bevakning 20 650:- 45 394:- Utslaget på 46 lägenheter ger en årskostnad på cirka 1 000:- Tjänsten från Eksjö Bevakning kan utföras av annan än Eksjö Bevakning och tidsintervallerna för provning kan diskuteras, om anläggningarna ska övertagas av fastighetsägarna. Enbart telefonkostnader skulle ge en kostnad på 15:-/ lägenhet och månad. Händelsehistorik 2007 Under våren påbörjades arbetet med att avveckla projektet och överföra anläggningarna till fastighetsägarna. Avvecklingsmöte 2007 05 22 Samtliga fastighetsägare, med undantag av Arne Stridh (giltigt förfall), var närvarande, samt representanter för Siemens, WPS, Länsstyrelsen och Räddningstjänsten i Eksjö. Grandelius (projektledaren) rapporterade om den enkät, som samtliga hyresgäster fått sig tillsänt. Cirka 2/3 svarade enhälligt att dels kände de en stor trygghet med larminstallationerna, dels var ingen hyresgäst irriterad över att larm kunde utlösa i samband med viss matlagning samt ingen hyresgäst ville vara utan larminstallationerna. Nackdelarna övervägde mångdubbelt nackdelarna. Irritationsmomentet har varit att hyresgästernas kvittering av falsklarm i WPS-systemet inte fungerar, trots flera tillsägelser. Fastighetsägarna var överens om att larmfunktionerna ska fortsätta, men inte till vilket pris som helst. Det gällde att finna en ekonomisk nivå som är rimlig. Att höja hyran med motivering, att larm har installerats, var inte aktuellt. Securitas, WPS, Siemens och Elajo (elinstallatör som tidigare skött servicen på larminstallationerna) uppmanades att räkna fram ett serviceavtal som fastighetsägarna kunde godta. Avvecklingsmöte 2007 08 28 Samtliga fastighetsägare var närvarande, tillika larmföretag och säkerhetsföretag. Länsstyrelsens ansvar upphör den 30 november 2007. Elajo erhöll uppdraget att presentera, inom kort, ett förslag till avtal.
Sammanfattning av projektet Det är utom alla tvivel, att installationerna har haft en stor betydelse, för att förhindra brand i stadsdelen. Redan efter fem månader från start, har det varit två heta larm med utryckning av räddningstjänsten. Brandtillbuden har i båda fallen varit påslagna och glömda spisar, vilka orsakade rökutveckling. I ett av fallen var spisen belamrad med plastmuggar, vilka var nedsmälta av värmeutvecklingen. Vid båda tillfällena kunde, utan överord, incidenterna utvecklats till katastrofala bränder. Förekommer det liknande incidenter under åren i de övriga fastigheterna, som inte har larm i Gamla Stan, då är det än mera märkligt, att stadsdelen över huvudtaget finns kvar. Den trådlösa detekteringen (WPS-systemet) hade under de första två åren s.k. barnsjukdomar, vilket resulterade i ett flertal fellarm. Problemen har sedan avtagit, varför under 2007 endast ett batterifel har inträffat. Det tråddetekterade systemet (Siemens) har fungerat utan störningar. Kommentarer, undertecknads uppfattning. Tråddetekteringen har genom sin synlighet, påverkat upplevelsen av byggnadsminnet, även om installatören gjort vad som går, för att dölja de röda kablarna i de vita plaströren. Det kanske är det pris vi måste betala, för att förhindra brand, om vi nu väljer detta system. I det avseendet är trådlös detektering att föredra, men i gengäld känsligare för störningar. Se ovan och nedan. Kvittering av falsklarm har varit betydligt smidigare och utan komplikationer med tråddetektering. Kvittering sker då genom ett knapptryck i minst 3 sek. inom 3 min. Vid trådlös detektering har detta gjorts, genom att ringa upp larmcentralen i Göteborg, som i de flesta fall, inte förstått vad det varit frågan om. Skälet härtill har varit att larm överförs genom SMS, vilket inte garanterar omgående leverans. Tidsfördröjningen kan bero på dålig förbindelse just för tillfället, köbildning i luften eller på larmcentralen. Larmet har helt enkelt inte kommit fram till larmcentralen, trots att det tjuter i lägenheten och räddningstjänsten redan är larmade och på väg. Flera situationer har inträffat, där hyresgästen stått med telefonen i handen och väntar på kontakt med larmcentralen för kvittering och brandmännen är på väg in i lägenheten med full utrustning. Något fungerar uppenbarligen inte, och hyresgästerna har påpekat frustrationen. Denna kritik är skriven, efter den information som var tillgänglig 2007 05 22. I övrigt kan sägas, vilket är det viktigaste, att larmet när det varit allvar, alltid gått fram till räddningstjänsten, och de har anlänt inom några få minuter. Att det sedan varit en mängd falsklarm, till förtret för räddningstjänsten, får vi se som en del av projetet. Larminstallationerna har nu, från och med den 30 november 2007, övergått till fastighetsägarna utan kostnad. Fastighetsägarna övertar de avtal som tidigare varit tecknade med telefonbolag och säkerhetsföretag. Elajo/Eksjö kommer inom kort att upprätta nytt avtal med fastighetsägarna och överta tillsynen och funktionskontrollen av systemen. Eksjö den 19 december 2007 Lennart Grandelius Projektledare