Energi Energy Foto: Jan-Aage Haaland
Energi Statistisk årsbok 2013 7 Energi Energy 7.1 Energi... 147 Energy 7.2 Vindkraft... 149 Wind power 7.3 Elektrisk energi, produktion, GWh, 1936 2011... 151 Electric energy, production 7.4 Energipriser den 1 januari 2000 2012 för olika typkunder, tillsvidareprisavtal, öre per kwh... 151 Prices on electric energy for different type of consumers 7.5 Tillverknings- och utvinningsindustrin, förbrukning av elenergi 1936 2010... 151 Mining and manufacturing industry, consumption of electric energy 7.6 Tillverknings- och utvinningsindustri, användning av bränslen och elektrisk energi efter bränsleslag... 152 Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of fuel and electric energy by kind of fuel 7.7 Tillverknings- och utvinningsindustri, förbrukning av elektrisk energi efter näringsgren... 153 Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of electric energy by industry 7.8 Genomsnittligt elenergipris för olika hushållskunder den 1 januari, öre/kwh... 154 Average price for electric energy for household customers on 1 January, SEK öre/kwh 7.9 Genomsnittliga nättjänstpriser för olika hushållskunder den 1 januari, öre/kwh... 154 Average charge for grid services for household customers on 1 January, SEK öre/kwh 7.10 Elektrisk energi, produktion och förbrukning... 155 Electric energy, generation and consumption 7.11 Vattenkraft, utbyggd den 31 december... 156 Hydropower, installed capacity 7.12 Kärnkraftverkens energitillgänglighet och produktion... 156 Nuclear power plant energy availability and output 7.13 Använda energislag för permanentbebodda småhus (inkl. småhus på lantbruksfastighet)... 157 Consumption of energy by type for oneand two-dwelling buildings (incl. houses on agricultural property) 7.14 Uppskattad total energianvändning för uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler, TWh... 157 Estimated total energy use for heating and hot water in dwellings and nonresidential buildings, TWh 7.15 Byten av elleverantör (elhandelsföretag) samt beräknad bytesvolym... 158 Change of electricity supplier and estimated volume 146 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2013 Energi 7.1 Energi Energy Under 2011 fortsatte den svenska elproduktionen att öka. Vindkraftverkens produktion ökade med drygt 73 procent, medan kärnkraften ökade med drygt 4 procent. Här följer en kort sammanfattning av vad som har kännetecknat utvecklingen i energisektorn under de senaste åtta åren (2004 2011). 2004 rekordhög elproduktion från kärnkraft Produktionen av el i Sverige ökade detta år med 12 procent, till totalt 149 TWh. Ökningen berodde främst på kärnkraften som steg med 15 procent till 75 TWh. Det är till dags dato den högsta kärnkraftsproduktionen i Sverige. Tillförseln av el ökade även från vattenkraften med 12 procent till 60 TWh. Trots att produktionen av el från vindkraft ökade med 25 procent, utgjorde dess 0,8 TWh endast omkring en halv procent av den totala elproduktionen. Eltillförseln från konventionell värmekraft var 13 TWh en minskning med 3 procent jämfört med 2003. Den totala elanvändningen i Sverige (exkl. distributionsförluster) ökade med 1 procent och var 135,7 TWh. Det var främst industrisektorn som ökade elanvändningen. Industrin förbrukade 56 TWh, vilket var 2 procent mer än året innan. Foto: Lillebror Alin 2005 Barsebäck stänger Den 31 maj 2005 avslutades kärnklyvningen i Barsebäcks reaktor 2. Anläggningen hade då producerat el i 30 år och 16 dagar, och under den tiden genererat 201,5 TWh el. Det var lika mycket el som Sverige då förbrukade på ett år och fyra månader. Elproduktionen från kärnkraften kom också att minska med 7 procent till 69,8 TWh. Även tillförseln av el från konventionell värmekraft minskade med 5 procent. Däremot ökade tillförseln av el från vattenkraft med hela 20 procent från 60 till 72 TWh. Totalt sett ökade produktionen i Sverige med 4 procent till 155 TWh. Elanvändningen var i det närmaste oförändrad. Sveriges totala elanvändning (exkl. distributionsförluster) var 135,2 TWh. Användningen inom tillverkningsindustrin, gruvor och mineralutvinning ökade med 1 procent till 56,7 TWh, medan den för hushåll minskade med 2 procent till 34,4 TWh. 2006 minskning för vatten- och kärnkraft Ur elproduktionssynpunkt var 2006 ett svagt år. Såväl vatten- som kärnkraften minskade märkbart. Vattenkraften minskade med 15 procent till 61,2 TWh, och kärnkraften med 7 procent till 65,0 TWh. Den konventionella värmekraften ökade däremot med 7 procent till 13,2 TWh. Vindkraften ökade med 4 procent till nära 1 TWh. Den totala nettoproduktionen minskade därmed med 10 procent till 140,3 TWh. Elkraftutbytet med utlandet som 2005 hade gett ett positivt bidrag på 7,4 TWh vändes nu till ett underskott på 6,1 TWh. Sveriges elanvändning blev återigen närmast oförändrad. Den totala användningen inom landet (exkl. distributionsförluster) var 135,5 TWh. 2007 elproduktionen får kraft på nytt Elproduktionen ökade med 3 procent till totalt 145,1 TWh netto. Tre kraftslag ökade produktionen vattenkraft med 7 procent till 65,5 TWh, konventionell värmekraft med 5 procent till 13,8 TWh och vindkraft med hela 45 procent till 1,4 TWh. Vindkraftens andel nådde, tack vare den stora ökningen, upp till 1 procent av den totala elproduktionen. Elanvändningen ökade marginellt, och den totala elförbrukningen i landet (exkl. distributionsförluster) var 135,4 TWh. 2008 vindkraften ökar markant År 2008 var elproduktionen 145,9 TWh. Den marginella ökningen jämfört med året innan berodde främst på att produktionen av el från vattenkraft ökade med 4 procent. Detta trots att de svenska vattenmagasinen aldrig fylldes upp till normala nivåer. Elproduktionen från kärnkraftverk minskade däremot med 5 procent. Men vad gäller vindkraften fortsatte den snabba produktionsökningen. Årets resultat blev 2 TWh, vilket var hela 38 procent större än året innan. Statistiska centralbyrån 147
Energi Statistisk årsbok 2013 Elanvändningen i Sverige stannade vid 144 TWh. Jämfört med föregående år var det en minskning med 2 procent. Den totala elförbrukningen inom landet (exkl. distributionsförluster) var 132,8 TWh, alltså en minskning med 2 procent jämfört med 2007. Foto: Arne Orrgård 2009 nedgång i krisens spår Den totala elförbrukningen i Sverige (exkl. distributionsförluster) var 128,4 TWh år 2009. Det innebar en nedgång med 4 procent jämfört med föregående år. Det är dessutom den lägsta elförbrukning som uppmätts under de senaste tjugo åren. Minskningen kan främst förklaras av den dramatiska nedgången i industrikonjunkturen som följde på den globala ekonomiska krisen. Industrins förbrukning minskade med 11 procent till 50,3 TWh. Hushållens förbrukning (permanenta bostäder och fritidshus) ökade däremot till 33,8 TWh (+1 procent). Även övrig förbrukning (service m.m.) ökade till 44,3 TWh (+3 procent). Dessutom minskade elproduktionen kraftigt. Nettoproduktionen minskade med 8 procent till 133,7 TWh. Största minskningen noterades för kärnkraften som minskade med 18 procent till 50,0 TWh. Den låga kärnkraftsproduktionen berodde delvis på oförutsedda stillestånd i samband med revisioner och moderniseringar. Det innebar att kärnkraftens bidrag till elförsörjningen var den lägsta på 25 år. Vattenkraften minskade med 5 procent till 65,4 TWh. Däremot ökade den konventionella värmekraften till 15,7 TWh en uppgång med 11 procent. Vindkraftens snabba expansion fortsatte och ökade med 25 procent till 2,5 TWh. Elkraftutbytet med utlandet ledde till ett underskott på 4,7 TWh att jämföra med föregående års överskott på 2,0 TWh. 2010 vindkraften ökar kraftigt Elproduktionen ökade kraftigt under 2010. Nettoproduktionen ökade med 9 procent till 144,9 TWh jämfört med året innan. Störst ökning noteras för vindkraften, som ökade med 41 procent till 3,5 TWh. Vattenkraften ökade med 3 procent till 66,8 TWh. Den konventionella värmekraften ökade till 19,1 TWh, en uppgång med 20 procent. Kärnkraften ökade med 11 procent till 55,6 TWh. Elkraftutbytet med utlandet gav 2010 ett underskott på 2,1 TWh. Den totala elförbrukningen inom landet (exkl. distributionsförluster) var 136,3 TWh en ökning med 6 procent jämfört med 2009. Ökningen förklaras i huvudsak av uppgången i industrisektorn. Industrins förbrukning ökade med 7 procent till 54,5 TWh. Hushållens förbrukning (permanenta bostäder och fritidshus) ökade till 37,3 TWh (+10 procent), vilket kan bero på det ovanligt kalla vädret, särskilt i början och i slutet av året. Även övrig förbrukning (service m.m.) ökade till 45,1 TWh (+3 procent). 2011 stor export av el Elproduktionen ökade även under 2011. Nettoproduktionen ökade med 1,4 procent till 146,9 TWh jämfört med året innan. Största ökningen noteras för vindkraften som ökade med hela 73,6 procent till 6,1 TWh. Vattenkraften minskade med 0,9 procent till 66,2 TWh. Den konventionella värmekraften minskade till 16,7 TWh en minskning med 12,6 procent. Kärnkraften ökade med 4,3 procent till 58,0 TWh. Elkraftutbytet med utlandet gav ett överskott på 7,2 TWh. Den totala elförbrukningen (exkl. förluster) inom landet uppgick till 129,2 TWh. Det innebar en nedgång med 5,1 procent jämfört med året innan. Minskningen förklaras i huvudsak av nedgången i hushållssektorn. Hushållen (permanenta bostäder och fritidshus) minskade sin förbrukning med 9,9 procent till 33,6 TWh. Industrisektorn minskade sin förbrukning med 3,3 procent till 52,7 TWh och även övrig förbrukning (offentlig förvaltning, service m.m.) minskade med 3,4 procent till 43,0 TWh. Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB: El-, gas- och fjärrvärmeförsörjningen 2004 2011 (www.scb.se/en0105). 148 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2013 Energi 7.2 Vindkraft Wind power Vindenergi har utnyttjats av människan i tusentals år. Väderkvarnarna kom ungefär samtidigt som vattenkvarnarna på 1200-talet. Principen i dagens vindkraftverk är densamma vinden sätter fart på en rotor som via en generator omvandlar rotationen till elektricitet. Vindkraften producerar normalt sett bara el vid vindstyrkor mellan 4 och 25 m/sek. Vid kraftigare vindar stängs verken av säkerhetsskäl av. Vanligtvis är de konstruerade för att tåla vindhastigheter upp till 70 m/sek. Vindkraft kan bara utnyttjas när det blåser. Det går inte, som med vattenkraften, att lagra vindenergin i dammar. I ett genomsnittligt vindläge på land ger ett modernt vindkraftverk om 2 MW drygt 4 miljoner kwh per år. Det motsvarar årsförbrukningen i cirka 160 eluppvärmda villor. Till havs blåser det betydligt fler timmar. Där byggs det därför större vindkraftverk, vilka kan producera mer el. Vindkraften är ett, om än litet, komplement till vattenkraften. Dagar då det blåser kan vindkraften spara vatten i magasinen. Olika storlekar på aggregat har prövats. De vanligaste vindkraftverken som byggs i Sverige har en installerad effekt mellan 1 2 MW. Våra största verk är på 3 MW och finns på flera platser i landet. På andra håll i Europa finns verk i som har en installerad effekt på 5-6 MW. I slutet av 2011 fanns det cirka 2 036 aggregat i landet, vilket är cirka 400 fler än året innan. Vindkraftverken finns främst i södra Sverige längs kusterna och på Gotland. Vindkraften i Sverige producerade 6,1 TWh år 2011. Jämfört med våra grannar i söder, Danmark och Tyskland, är Sverige än så länge ett litet vindkraftland. Foto: Lillebror Alin I Tyskland producerade vindkraften knappt 37 TWh el under 2010, och Danmark fick cirka 20 procent av all sin el från vindens kraft under 2010. Tar det mer energi att bygga ett vindkraftverk än det sedan producerar? Svaret är att efter 6 7 månader har ett vindkraftverk producerat lika mycket energi som det har gått åt för att tillverka det. Den totala energin som går åt för att bygga vindkraftverket motsvarar bara en procent av energin som vindkraftverket sedan totalt producerar. Vindkraftens utveckling 1982 2011 Statistiska centralbyrån 149
Energi Statistisk årsbok 2013 Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och Svensk Energi (www.svenskenergi.se). Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). 150 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2013 7.3 Elektrisk energi, produktion, GWh, 1936 2011 Electric energy, production Energi Fram till mitten av 1960-talet svarade vattenkraften för nästan hela produktionen av elenergi i landet. Så sent som 1965 svarade vattenkraften för 95 procent av den producerade elenergin. Andelen som kom från vattenkraften sjönk i och med kärnkraftens utbyggnad. Vid en jämförelse mellan periodens startoch slutår kan man konstatera att elproduktionen var 20 gånger större 2011 än 1936. Källa: SCB Historisk statistik för Sverige, Översiktstabeller; Statistiska meddelanden, serie EN 11 (www.scb.se/en0105). 7.4 Energipriser den 1 januari 2000 2012 för olika typkunder, tillsvidareprisavtal, öre per kwh Prices on electric energy for different type of consumers Elpriset nådde sin högsta nivå under 2000 talet ifjol. Under 2012 sjönk däremot elpriserna något. Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB: Statistiska meddelanden, serie EN 17 och EN 24 (www.scb.se/en0301 och EN0304). 7.5 Tillverknings- och utvinningsindustrin, förbrukning av elenergi 1936 2010 Mining and manufacturing industry, consumption of electric energy Industrin förbrukar nu (2010) 11 gånger så mycket elenergi som den gjorde 1936. Studeras kurvan kan man se en längre platå åren 1974 1982 då förbrukningen inte ökade och tre kortare perioder då förbrukningen minskade en i början av 1990-talet, en i början av 2000-talet och en under åren 2008-2009. Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar); Statistiska meddelanden serie EN 23 (www.scb.se/en0113). Statistiska centralbyrån 151
Energi Statistisk årsbok 2013 7.6 Tillverknings- och utvinningsindustri, användning av bränslen och elektrisk energi efter bränsleslag Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of fuel and electric energy by kind of fuel Enhet Unit 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Bränsle Fuel Stenkol och koks Coal and coke 1 000 ton 2 503 2 387 2 344 2 433 2 316 1 435 2 313 Trädbränsle 1 Wood fuels, wood waste 1 000 Toe 1 283 1 224 1 308 1 287 1 354 1 268 1 340 Propan och butan Liquified petroleum gas 1 000 ton 415 400 408 370 387 313 369 Naturgas Natural gas Milj. m 3 363 314 355 347 345 320 356 Stadsgas Gasworks Milj. m 3 18 20 13 8 3 1 1 Fjärrvärme District heating GWh 3 066 3 481 3 674 3 722 3 686 3 510 3 791 Bensin Gasoline 1 000 m 3 23 24 22 20 15 13 12 Dieselolja Diesel oil 1 000 m 3 103 127 177 161 180 142 161 Eldningsolja 1 Distillate fuel oil 1 000 m 3 297 265 254 221 216 196 222 Eldningsolja 2 och däröver Res. fuel oil 1 000 m 3 1 078 932 899 748 751 623 667 Elektrisk energi Electric energy GWh 56 008 56 150 56 411 56 664 55 249 49 187 52 569 1) I trädbränslen ingår obearbetade trädbränslen såsom flis, bark, spån och bearbetade trädbränslen såsom briketter, pellets. 1 toe (ton-olje-ekv.) = 11,63 MWh. Se Tabellanmärkningar. Källa: Energimyndigheten (www.energimyndigheten.se) och SCB Industrins energianvändning (www.scb.se/en0113): Statistiska meddelanden, serie EN 23, Industrins årliga energianvändning. 152 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2013 7.7 Tillverknings- och utvinningsindustri, förbrukning av elektrisk energi efter näringsgren Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of electric energy by industry Energi SNI 2002/ 2007 Näringsgren Industry Elektrisk energi, milj. kwh Electric energy 10 14/ 05 09 15 16/ 10 12 17 19/ 13 15 2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 2 2010 2 Gruvor och mineralutvinningsindustri Mines and quarries 2 515 2 561 2 543 2 728 2 774 2 423 3 164 Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri Food product, beverage and tobacco industry 2 433 2 437 2 438 2 587 2 499 2 384 2 455 Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri Industry for textiles and textile products, leather and leather products 255 242 206 200 199 172 164 20/16 Industri för trä och varor av trä o.d. utom möbler 21 22/ 17 18 Industry for wood and wood products 2 202 2 166 2 203 2 168 2 209 2 067 2 104 Massa-, pappers- och pappersvaruindustri, förlag, grafisk industri Industry for pulp, paper, and paper products, publishers and printers 23 598 24 186 24 522 24 594 24 177 22 626 23 021 23/19 Industri för stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle Industry for coke, refined petroleum products and nuclear fuel 875 879 951 875 982 1 055 1 033 24/20 21 Kemisk industri Industry for chemicals, chemical products and man-made fibres 5 760 5 474 5 126 5 133 4 921 4 462 4 812 25/22 Gummi- och plastvaruindustri Industry for rubber and plastic products 1 262 1 229 1 298 1 301 1 206 1 090 1 219 26/23 Jord- och stenvaruindustri Industry for other non-metallic mineral products 1 045 1 052 1 124 1 143 1 142 961 1 016 27/24 Stål- och metallverk Industry for basic metals 8 624 8 512 8 407 8 370 7 963 5 962 7 363 28 35/ 25 30 36 37/ 31 33 10 37/ 05 33 Verkstadsindustri Industry for fabricated metal products, machinery and equipment 6 991 6 945 7 097 7 034 6 458 5 385 5 656 Övrig tillverkningsindustri Manufacturing industry n.e.c. 448 468 490 532 719 599 562 Samtliga grupper Total of above mentioned 56 008 56 150 56 411 56 664 55 249 49 187 52 569 Ej branschfördelade Not divided by industry 220 548 995 1 280 1 243 1 470 1 927 Totalt Total 56 228 56 698 57 406 57 944 56 558 50 657 54 496 1) Näringsgren enligt SNI 2002. Activity according to SE-SIC 2002. 2) Näringsgren enligt SNI 2007. Activity according to SE-SIC 2007. Se Tabellanmärkningar. Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB Årlig energistatistik (www.scb.se/en0105 och Industrins energianvändning (www.scb.se/en0113): Statistiska meddelanden serie EN 11 resp. EN 23. Statistiska centralbyrån 153
Energi Statistisk årsbok 2013 7.8 Genomsnittligt elenergipris för olika hushållskunder den 1 januari, öre/kwh Average price for electric energy for household customers on 1 January, SEK öre/kwh Bostadskategori Type of residence 2006 1 2007 1, 2 2008 1, 2 2009 1, 2 2010 1, 2 2011 1, 2 2012 1, 2 Lägenhet Dwelling 54,4 76,0 72,1 89,8 76,7 99,9 90,0 Villa utan elvärme One- and two-dwelling building without electric space heating 48,1 69,4 65,5 82,9 69,9 92,3 81,9 Villa med elvärme One- and two-dwelling with electric space heating 45,0 66,1 62,2 79,6 66,7 88,6 78,0 1) Pris enligt tillsvidareavtal. Sale price in accordance with standard price agreement. 2) Fr.o.m. 2007 ingår elcertifikatpriset i elhandelspriset. From 2007 is the price of electricity certificates included in the electricity price. Se Tabellanmärkningar. Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB Priser på elenergi och på överföring av el (www.scb.se/en0301 och Prisutveckling på el och naturgas samt leverantörsbyten www.scb.se/en0304): Statistiska meddelanden serie EN 17 ( 2006) och EN 24 (2007 ). 7.9 Genomsnittliga nättjänstpriser för olika hushållskunder den 1 januari, öre/kwh Average charge for grid services for household customers on 1 January, SEK öre/kwh Bostadskategori Type of residence 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Lägenhet Dwelling 46,9 47,5 48,9 52,4 56,2 59,1 61,6 Villa utan elvärme One- and two-dwelling building without electric space heating 40,9 41,1 42,4 45,6 48,9 51,3 54,1 Villa med elvärme One- and two-dwelling with electric space heating 22,8 22,9 23,3 24,4 26,2 27,6 28,6 Se Tabellanmärkningar. Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB Priser på elenergi och på överföring av el (www.scb,se/en0301 och Prisutveckling på el och naturgas samt leverantörsbyten www.scb.se/en0304): Statistiska meddelanden serie EN 17 ( 2006) och EN 24 (2007 ). 154 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2013 7.10 Elektrisk energi, produktion och förbrukning Electric energy, generation and consumption Energi 2006 2007 2008 2009 2010 2011* Antal kraftstationer Number of power stations 1 882 2 100 2 211 2 449 2 741.. Teknisk utrustning Technical equipment Installerad generatoreffekt, max netto MW Capacity of installed generators, MW 33 765 34 199 34 604 35 728 37 088.. Vattenkraft Water power 16 477 16 505 16 489 16 764 16 582.. Vindkraft Wind power 520 831 935 1 448 2 032.. Kärnkraft Nuclear power 8 961 8 975 8 839 8 839 9 277.. Konventionell värmekraft Conventional thermal power 7 806 7 890 8 342 8 677 9 197.. Tillförsel, GWh Supply, GWh Brutto 1 Gross 1 160 846 164 795 162 405 150 453 163 187 162 984 Netto 1 Net 1 157 861 160 937 158 716 146 971 159 844 159 355 Produktion Generation Brutto 143 299 148 744 149 651 136 682 148 255 150 505 Netto 140 314 144 888 145 962 133 200 144 912 146 874 Vattenkraft, inkl. pumpkraft Brutto 61 706 66 265 69 102 65 610 67 176 66 564 Netto 61 192 65 591 68 550 64 889 66 773 66 162 Vindkraft Brutto 988 1 432 1 996 2 485 3 502 6 078 Netto 988 1 432 1 996 2 485 3 502 6 078 Kärnkraft Brutto 66 977 66 969 63 889 52 173 57 728 60 475 Netto 64 983 64 279 61 266 49 987 55 626 58 026 Konventionell värmekraft Brutto 13 628 14 078 14 664 16 414 19 747 17 265 Netto 13 151 13 586 14 150 15 839 19 056 16 661 Import 2 17 547 16 051 12 754 13 771 14 932 12 481 Användning, GWh Use, GWh 157 861 160 937 158 716 146 971 159 844 159 355 Export 2 11 497 14 735 14 716 9 085 12 853 19 714 Leveranser inom landet efter mottagarkategori: Deliveries according to NACE division Jordbruk, skogsbruk o.d. jämte anslutna hushåll NACE division 01 02 incl. farming households 3 252 2 967 2 648 3 045 3 184 2 989 Gruvor och mineralbrott samt tillverkningsindustri, inkl. småindustri och hantverk NACE division 10 37 57 406 57 944 56 558 50 657 54 496 52 694 El-, gas-, värme- och vattenverk NACE division 40 4 461 4 986 4 388 4 436 4 540 4 205 Byggnads- och anläggningsverksamhet NACE division 45 873 880 942 1 074 1 207 1 107 Järn- och spårvägar, busstrafik NACE group 60.1 60.2 2 885 2 864 2 745 2 442 2 405 2 640 Avloppsrening, avfallshantering och renhållning NACE division 90 715 702 757 726 805 785 Bostäder Housing 34 807 33 457 33 470 33 934 37 282 33 602 Övriga förbrukare Other consumers 31 104 31 532 32 036 31 990 32 396 21 224 Summa leveranser inom landet efter mottagarkategori Total 135 503 135 332 133 544 128 304 136 315 129 246 Förluster fram till leveranspunkten Losses in transmission and distribution 10 860 10 870 10 456 9 582 10 676 10 395 1) Skillnaden mellan brutto och netto utgörs av egenförbrukning vid elproduktion inkl. förluster i kraftstationstransformatorer och pumpning i pumpkraftverk. The difference between gross and net consists of consumption in power stations themselves, incl. transformer losses at power stations and pumping in pumping stations. 2) Uppgifter om export och import har fr.o.m. 2005 anpassats till utrikeshandelsstatistiken. Data on power exchange has been adjusted to foreign trade statistics. Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB Årlig energistatistik (www.scb.se/en0105 och Årliga energibalanser www.scb.se/en0202): Statistiska meddelanden serie EN 11 och EN 20. Statistiska centralbyrån 155
Energi Statistisk årsbok 2013 7.11 Vattenkraft, utbyggd den 31 december Hydropower, installed capacity Vattendrag, River Effekt, 1 000 kw Capacity Vattendrag Effekt, 1 000 kw 2009 2010 2011 2009 2010 2011 Övre Norrland 7 143 7 138 7 138 Hedströmmen 8 7 7 Lule älv 4 196 4 196 4 196 Kolbäcksån 57 57 57 Pite älv 50 50 50 Nyköpingsån 5 6 6 Skellefte älv 1 026 1 016 1 016 Smååar 8 8 8 Rickleån 10 10 10 Sydöstra Sverige 420 416 415 Ume älv utom Vättern-Motala ström 163 163 163 Vindelälven 1 758 1 765 1 765 Emån 23 23 23 Öreälven 6 6 6 Alsterån 8 7 7 Gide älv 70 70 70 Ronnebyån 14 14 14 Moälven 6 6 6 Mörrumsån 21 21 21 Nätraån 12 12 12 Helgeån 35 33 32 Smååar 9 8 8 Lagan 133 134 134 Mellersta och Smååar 23 22 22 nedre Norrland 6 122 6 126 6 128 Västsverige 1 226 1 226 1 226 Ångermanälven Nissan 55 55 55 inkl. Faxälven 2 586 2 578 2 589 Ätran 68 68 64 Indalsälven 2 099 2 107 2 095 Viskan 28 28 28 Ljungan 600 601 603 Upperudsälven 25 25 25 Delångersån 16 19 19 Byälven 73 72 72 Ljusnan 817 817 817 Norsälven 126 126 126 Smååar 4 4 4 Klarälven 388 388 388 Gästrikland, Dalarna och Gullspångsälven 128 128 128 Mälarlandskapen 1 292 1 294 1 294 Tidan 8 8 8 Gavleån 24 24 24 Göta älv 301 303 303 Dalälven 1 148 1 149 1 149 Smååar 26 27 27 Eskilstunaån 9 9 9 Hela riket Sweden 16 203 16 200 16 197 Arbogaån 33 35 35 Källa: Svensk Energi (www.svenskenergi.se). 7.12 Kärnkraftverkens energitillgänglighet och produktion Nuclear power plant energy availability and output Reaktor Plant Nettoeffekt, MW Net capacity Startår Start-up Energitillgänglighet, procent Energy availability Produktion, TWh Output, TWh 2007 2008 2009 2010 2011 2007 2008 2009 2010 2011 Totalprod. 2011, TWh Total output Barsebäck 1 (600) 1975 92,7 Barsebäck 2 (600) 1977 107,6 Forsmark 1 978 1980 81,3 81,4 90,1 93,8 79,2 7,0 7,0 7,6 8,0 6,8 212,7 Forsmark 2 990 1981 85,7 79,7 64,1 38,5 93,9 7,5 6,9 5,5 3,3 8,1 202,7 Forsmark 3 1 170 1985 88,2 69,7 86,1 81,4 85,4 9,0 7,1 8,8 8,3 8,7 225,7 Oskarshamn 1 473 1972 64,1 88,3 70,5 79,0 73,3 2,6 3,5 2,8 3,2 3,0 99,1 Oskarshamn 2 638 1974 77,7 88,7 77,9 92,0 76,6 4,0 4,5 3,9 5,0 8,3 152,4 Oskarshamn 3 1 200 1985 89,5 71,4 15,2 32,0 70,3 8,8 7,1 1,7 3,8 4,2 204,8 Ringhals 1 854 1976 81,4 62,0 17,4 48,7 81,6 6,0 4,5 1,3 3,6 6,0 167,6 Ringhals 2 866 1975 85,0 79,6 39,1 80,3 24,9 6,4 5,7 2,8 5,6 1,7 181,6 Ringhals 3 1 048 1981 66,7 88,5 91,3 83,7 79,3 6,0 7,6 8,1 7,6 7,1 186,9 Ringhals 4 934 1983 90,8 91,0 92,8 89,3 50,1 7,2 7,3 7,5 7,2 4,1 179,4 Totalt Total 9 151 83,3 82,3 64,0 70,1 72,0 64,3 61,3 50,0 55,6 58,0 2 013,3 Källa: Svensk Energi (www.svenskenergi.se). 156 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2013 7.13 Använda energislag för permanentbebodda småhus (inkl. småhus på lantbruksfastighet) Consumption of energy by type for one- and two-dwelling buildings (incl. houses on agricultural property) Energi Använda energislag Consumption by type of energy Småhus One- and two-dwelling buildings 2007 2008 2009 2010 1 000-tal % 1 000-tal % 1 000-tal % 1 000-tal % Enbart el Electricity only 565 32,6 533 30,6 499 27,3 518 27,3 Därav direktverkande Of which direct 306 17,6 282 16,2 239 13,1 262 13,8 Vattenburen Waterborne 259 14,9 251 14,4 260 14,2 256 13,5 Enbart olja Oil only 56 3,3 50 2,9 28 1,5 24 1,3 El och olja Electricity and oil 27 1,5 27 1,6 19 1,0 16 0,8 Biobränsle och el Biofuel and electricity 340 19,6 345 19,8 395 21,6 382 20,1 Enbart biobränsle Biofuel only 235 13,5 240 13,7 214 11,7 204 10,8 Berg/jord/sjövärmepump och el Geothermal/water source heating pumps and electricity 24 1,4 32 1,9 49 2,7 74 3,9 Berg/jord/sjövärmepump och biobränsle Geothermal/water source heating pumps and biofuel 36 2,1 42 2,4 71 3,9 61 3,2 Berg/jord/sjövärmepump Geothermal/water source heating pumps 200 11,5 172 9,9 172 9,4 205 10,8 Fjärrvärme District heating 158 9,1 201 11,5 212 11,6 230 12,1 Annat Other 94 5,4 101 5,8 169 9,3 184 9,7 Samtliga Total 1 735 100,0 1 743 100,0 1 826 100,0 1 896 100,0 Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB Energistatistik för småhus (fr.o.m. 2007) (www.scb.se/en0112): och Statistiska meddelanden, serie EN 16 (t.o.m. 2006). 7.14 Uppskattad total energianvändning för uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler, TWh Estimated total energy use for heating and hot water in dwellings and non-residential buildings, TWh Uppvärmningssätt Method of heating Byggnadssektor Building sector År Year 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Olja Oil 9 6 5 3 3 3 Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) One- and two-dwelling buildings (incl. farm dwellings) 5 3 3 2 2 1 Flerbostadshus Multi-dwelling buildings 1 1 1 1 0 0 Lokaler Non-residential buildings 2 2 1 1 1 1 Fjärrvärme District heating 42 42 42 42 43 49 Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 4 5 4 5 5 6 Flerbostadshus 23 22 23 22 22 25 Lokaler 16 15 15 15 16 19 Elvärme (exkl. hushållsel) Electric heating (excl. household electricity) 21 21 18 17 18 19 Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 15 15 14 13 15 16 Flerbostadshus 2 2 1 1 1 1 Lokaler 4 4 3 3 2 2 Ved, flis, spån, pellets, gas Wood fuels and gas 12 11 12 12 14 13 Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 11 10 11 11 13 12 Flerbostadshus 0 0 0 0 0 0 Lokaler 0 1 1 1 1 1 Gas Gas 1 1 1 1 1 1 Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 0 0 0 0 0 0 Flerbostadshus 0 0 0 0 0 0 Lokaler 1 0 0 0 0 0 Totalt Total 85 81 78 75 79 85 Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 36 34 32 32 35 36 Flerbostadshus 27 26 25 24 24 27 Lokaler 22 21 21 19 20 22 Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB Energistatistik för småhus (fr.o.m. 2007) (www.scb.se/en0112): och Statistiska meddelanden, serie EN 16 (t.o.m. 2006). Statistiska centralbyrån 157
Energi Statistisk årsbok 2013 7.15 Byten av elleverantör (elhandelsföretag) samt beräknad bytesvolym Change of electricity supplier and estimated volume 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Antal byten Number of changes Hushåll/privatpersoner Households/persons 341 249 422 321 397 368 520 276 427 608 464 241 Kunder exkl. hushåll/privatpersoner Customers excl. households/persons 59 728 74 957 52 974 74 612 63 729 69 063 Summa Total 400 977 497 278 450 342 594 888 491 337 533 304 Bytesvolym, GWh Volume changed Hushåll/privatpersoner 3 400 3 634 3 257 4 706 4 483 4 640 Kunder exkl. hushåll/privatpersoner 9 044 8 795 9 211 8 460 9 048 10 036 Summa 12 444 12 429 12 468 13 166 13 531 14 676 Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB Månatlig elstatistik (www.scb.se/en0108). 158 Statistiska centralbyrån