ÖVERENSKOMMELSE. mellan. och. Unionen



Relevanta dokument
ÖVERENSKOMMELSE. mellan. och. Sveriges Ingenjörer

Löneavtal mellan Unionen och Stål och Metall Arbetsgivareförbundet

Löner m m. 1. Löneprinciper. 2. Lönehöjning Allmän pott för lokala förhandlingar. Bilaga A. Förstärkt löneprocess BILAGA A LÖNER M M

MEDLEMSINFORMATION. Nya tjänstemannaavtal. Sammandrag 14/10. Maj Stoppmöbelindustriavtalet

Bilaga 1 B Akademikerförbunden

ÖVERENSKOMMELSE - TRÄINDUSTRIAVTALET. Mellan. Trä- och Möbelföretagen och GS. Stockholm den

LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer

LÖNEAVTAL Tjänstemän i Bemanningsföretag

Löneavtal mellan Svensk Scenkonst och Unionen

Part äger rätt att i förtid senast den 30 november 2005 säga upp överenskommelsen att upphöra att gälla den 31 mars 2006.

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

Utgångspunkter Företag som är lönsamma och utvecklas skapar ekonomiska förutsättningar för en real löneutveckling.

Löneavtal. Tjänstemän. Giltighet: 1 maj april Akademikerförbunden

Regler för lönesättning

Löneavtal mellan Unionen och Almega Tjänsteföretagen för Tjänstemannaavtalet

I-avtalet Lönebildningsavtal. Giltighetstid

LÖNEAVTAL. Call/contactcenteroch marknadsundersökningsföretag. Giltighetstid:

En information om avtalets innebörd lämnas till samtliga tjänstemän. Arbetsgivaren och berörd lokal tjänstemannapart anordnar en sådan information.

LÖNER 1 april mars 2013

LönebiLdning i företagen Utbildningsföretag Sveriges ingenjörer. Giltighetstid:

LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Utbildningsföretag Sveriges Ingenjörer. Giltighetstid:

Avtal 2016 inom SLA Djursjukvård och Djurparker

Almega Tjänsteförbunden, bransch Almega Fastighetsarbetsgivarna. Ärende Avtal om löner och anställningsvillkor 1 juni maj 2007

Datum Vår referens Cirkulär nr Gunilla Bäcklund, Avtalsenheten Avtal 2013 inom Almega Vårdföretagarna bransch

Supplement/Löneavtal SLA Naturvetarna / Sveriges Ingenjörer Skogsbruk tjänstemän

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

Arkitekt-, Teknikkonsultoch Industrikonsultföretag Svenska Teknik& Designföretagen. Giltighetstid:

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Bemanningsavtal - journalister

ENERGIFÖRETAGENS ARBETSGIVAREFÖRENING

3. Parterna enas om att prolongera avtalet om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän.

AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING IT-företag. Giltighetstid:

LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Utbildningsföretag Unionen. Giltighetstid:

Lokal lönebildning i energibranschen EFA Sif - Sveriges Ingenjörer

Ledningsförmåga, omdöme och initiativ, ekonomiskt ansvar, samarbetsförmåga samt idérikedom och innovationskraft skall beaktas vid lönesättningen.

Innehållsförteckning. Tnr 20

Lönepolitiska riktlinjer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

2. Lönehöjning , och Allmän pott för lokala förhandlingar

3. Parterna enas om att prolongera avtalet om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän.

ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR OCH LÖNER M M FÖR TJÄNSTEFÖRETAG

Arbetsgivarfrågor. Nr 5 Februari Avtal med Ledarna klart

RIKTLINJER FÖR LÖNEBILDNING

Kollektivavtalet för Svenska kyrkans anställda är klart

Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer

Överenskommelse. mellan. Petroleumbranschens Arbetsgivareförbund. och. Sveriges Civilingenjörsförbund

1 Lönehöjningar from den 1 januari 2005

Förhandlingsprotokoll

Vi hemställer nu att parterna träffar överenskommelse i enlighet med bilagorna 1 Arbetsgrupper m.m. 2 Löner och allmänna villkor m.m.

LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer

Lokal löneprocess på ABB Sverige för medlemmar i Sveriges Ingenjörer/akademikerförbunden

Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision

Avtalsextra 21 april 2016

1(9) Lönepolicy. Styrdokument

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m (RALS ) Parter

Nyheter i Trafikavtalet med Kommunal

Avtalsextra 1 juni 2016

Handledning alternativa lönemodellen. En handledning skapad av SLA och Kommunal

SUPPLEMENT/LÖNEAVTAL SLA Naturvetarna Tjänstemannaavtal Hushållningssällskap och Husdjursföreningar

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T)

Nyheter i Trafikavtalet med Unionen

Bilaga 2 Sveriges Ingenjörer

AVTAL Avtalskommentarer

Innehållsförteckning. Bilaga 5 1(8)

Lönerevision för Unionen

Yrkanden. Avtalsförhandlingarna 2016 Seko Almega IT & Telekomföretagen

Kommunstyrelsen. Ärende 10

BILAGA 1 Löner 1 juli juni 2020

MOTORBRANSCHENS ARBETSGIVAREFÖRBUND (MAF)

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING Spårtrafik. Giltighetstid:

Löneavtal SLA-Unionen

Lönepolicy. med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Kollektivavtal och jämställda löner. Kurt Eriksson

Avtalskrav IT&Telekomföretagen inom Almega 2016

Avtal om lönebildning

Lön för mödan!? Från förhandlingsprocess till vad du ska ta upp vid lönesamtalet

Vår syn på lönebildning

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling

LÖNEPOLICY OCH RIKTLINJER FÖR LÖN VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Beslutad av Högskolestyrelsen , omförhandlade lönekriterier

Lönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson

Löner och förhandlingsordning Sveriges Ingenjörer

Förhandlingsprotokoll Massa/Papper. Förbundsförhandling. Föreningen Sveriges Skogsindustrier Sveriges Ingenjörer. Tid: den 10 april 2010

Avtalsjämförelse Arbetsgivaralliansen, HÖK, KFO, KFS, Vårdföretagarna C, D, E, F, H

Falköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen

Förhandlingsprotokoll Förhandlingsprotokoll Förhandlingsprotokoll

Lön. Lön Kursmomentet behandlar Lönens uppbyggnad Lön vid nyanställning Löneöversyn Lönebildning Lönesamtal Lönebegrepp

Löneavtal Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän.

I bilaga 1 framgår övrig information gällande lönerevisionen och i bilaga 2 framgår förhandlingsordningen.

3, Lönepolicy. Beslut Beslut. Direktionen beslutar: att fastställa bifogad lönepolicy.

Avtal om löner i 2007/2008 års nivå m m enligt RALS

Nyheter i Besöksnäring med Ledarna och Sacoförbunden

Partsgemensamt arbete om AT-läkares löneprocess

Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun

+ FÖRHANDLINGSPROTOKOLL. KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm

Företag som är lönsamma och utvecklas skapar ekonomiska förutsättningar för en real löneutveckling.

Gunnel Liliefelt-Gustafsson den / Solbritt Lonne-Rahm den / 2008

Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m.

Transkript:

1(12) ÖVERENSKOMMELSE mellan Trä- och Möbelföretagen och Unionen Gällande Trälindusuiavml prolongems (dr dden 1 mars 212 3! mars 213 med angivna ändnngaroch tillägg enligtpunktema A - D i bilagda dokument. Ovriga mellan parterna gällande avtal prolongeras oförändrade. Stockholm den 21 december 2!! Unionen. A Lönehildningen i företaget B Övrigt C Tekniska anvisningar till löneavtalet D Aitetsgrupp avseende rehabilitenng och tbieiagshälsovård

rätt bli 2(12) A LÖNEBILDNINGEN 1 FÖRETAGET De lokala parterna gör en gemensam genomgång av avtalets lönepolitiska intentioner och dess tillämpning på företagets lönepolitik i syfte att enas om formerna för genomförandet av den lokala lönerevisionen. Saknas lokal part sker motsvarande genomgång i överläggning mellan företaget och enskild medlem. 1. Lönebildningens betydelse Lönebildningen bygger på det egna Företagets affärs- och verksamhetsidé. Den ingår som en dcli arbetet med företagets ekonomi, produktivitetsutveckling och utvecklingskraft, och utgår från uppsatta övergripande mål, nedhrutna på delmål och individmål. rn Lönehildningen och lönesättningen kan - använd - en positiv kraft i löretagets verksamhet, och skapar därigenom också förutsättningar för alla indiviaer att utvecklas. Den skall således stimulera till goda arhetsinsatser, som medför ökad produktivitet och förbättrad lönsamhet i företaget. Den skall aktivt stimulera kompetensutveckhng och ständigt törbättringsarbete i olika former och därmed bidra till en generellt höjd kompetensnivå i företaget. En sådan intäkisskapande lönehildning möjliggör en positiv löneutveckling och trygghet i anställningen. 2. Lönestrukturen på företaget Lönebildningen skall bidra till en önskad lönestruktur för tjänstemannagruppen, med en lönediflientieiing mellan enskilda individer som bygger på de grundläggande principerna för lönesättningen (se pkt 3 nedan). Aven marknadskrafterna har sin betydelse för lönebildningen i det enskilda fötetagel Det förulsätts också att tjänstemannagnippen, utifrån sina egna förutsättningar, behandlas likvärdigt med övriga arbetstagwkollektiv i företaget. 3. Grundläggande principer för lönesättningen Lönesättningen skall vara individuell och differentierad med löneskillnader som upplevs som motiverade och rättvisa. Samma löneprinciper skall gälla för såväl kvinnuir som män, yngre som äldre, och oavsett etniskt ursprung. Lönen skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgrnden i respektive befattning, samt utifin tjänstemannens sätt att uppfylla satta mål. Lönen skall öka med stigande ansvar eller svirighetsgrad och med den anställdes prestation och duglighet. Ledningsförmåga, omdöme och initiativ, ekonomiskt ansvar, samarhask5miåga, idérikedom och innovationskraft ska också beaktas vid lönesättningen, liksom sådan ut veckling av egen eller andras kompetens som är av vikt för verksamheten. Avcn mark nadskraftema påverkar löneavvägningen. ;1/

med 3(12) Vid befordran eller utökat ansvaisområde är det naturligt att i samband med detta också se över lönen. Riktlinjerna avseende kompetensutveckling skall tillämpas som en del av löneavtalet. Det är viktigt att lönesättningen stöd av dessa principer grundas på en systematisk och motiverad bedömning. 4. Riktlinjer för de lokala förhandlingarna Nedanstående riktlinjer tillämpas utifrån det en skilda företagets egna förutsättningar med beaktande av bl ci organisation, stoj-lek och sammansättningen av tjänstemanna gruppen. En löneprocess som parterna genomför med ömsesidigt hänsynstaganden till varandras intressen, leder till samarbets- och förhandlingsformer som stödjer ett aktivt lokalt lönearbete, där par erna kan bidra med sina kunskaper från verksamheten. Härigenom uppnås en lönesättning som kan accepteras både av arbetsgivaren och av den enskilda individen och som bidrar till såväl Riretagets som den enskilda individens utveckling. C Det är i det enskilda företaget som kunskaper finns om företagets förutsättningar beträffande lönebildningen. De lokala parterna skall därför komma överens om uppläggningen och formerna för genomförandet av löneprocessen, efter att gemensamt ha gått igenom avtalets intentioner och eventuella lokala kriterier för lönesättningen. Ett viktigt inslag i löneprocessen är också att parterna för en dialog om företagets utveckling (lönsamhet, produkti vitetsutveckling, investeringsplaner mm). Inför förhandlingen gör parterna en samlad analys av lönestrukturen på företaget. Diskriminerande eller andra sakligt omotiverade skillnader i löner eller andra anställningsvillkor mellan anställda skall inte förekomma. Detta kan bl a innebära en översyn av de faktorer som skall tillmätas betydelse vid lönesättningen. Eventuella omotiverade! felaktiga/osakliga löneskillnader gällande män och kvinnor i lika eller likvärdiga befattningar skall elimineras i samband mcd den löneöversyn som genomföres enligt punkt 5.2. Löneöversynsarbetet skall bedrivas utifrån gällande lagstiftning varvid konstaterade felaktigheter så snart som möjligt, dock senast inom en treårsperiod, skall korrigeras. Det ligger i avtalets anda att de lokala parter ia vinnlägger sig om att komma överens i de lokala förhandlingarna. Om svårighet föreligger att uppnå enighet kan de lokala parterna ta kontakt med sina respektive organisationer i syfte att klarlägga avtalets intentioner och principer för lönebildningen. Efter genomförd förhandling informerar chefen medarbetaren om dennas nya lön och motiven till lönesättningen och personens löneläge. Allt för att underlätta

4(12) årlig lönekartläggning samt undanröjandet av eventuellt osakliga löneskillnader. Om en tjänsteman haft en ogynnsam löneutveckling skall arbetsgivare och arbetstagare undersöka vad som kan förändras, för att tjänstemannen ifråga skall ges möjligheter till förbättrad löneutveckling i framtiden. Avsikten är att man skall enas om lämpliga åtgärder, exempelvis kompetenshöjande insatser i syfte att möjliggöra en förbättrad löneutveckling för den enskilde tjänstemannen i framtiden. 5. Löneökningar Ø 5.1 Lokal pott För avtalsåret avsätts följande lönepott per den 1 mars 212 2,3 procent av de fasta kontanta lönerna för tjänsternannagruppen per den 29 februaji 212. Individuell fördelning av denna lönepott sker med utgångspunkt från grundläggande principer för lönesättningen (pkt 3 ovan) och från Tjänstemannaavtalets löneprinciper och med beaktande av riktlinjer avseende kompetensutveckling, som är en del av löneavtalet. En anställd som är eller varit föräldraledig skall vara med vid det ordinarie lönerevisionstillfället och tillerkännas motsvarande löneutveckling som andra anställda med likartade arbetsuppgifter. 5.2 Löneöversvn 1 samband med varje lönerevision genomför också de lokala parterna en löneöversyn, som utöver fördelningen av förbundspotten, medför löneökningar i syfte att bibehålla eller uppnå önskad lönestruktur för tjänstemännen. Det är viktigt att de lokala parterna har klart för sig hur lönestrukturen bör vara heskaffad för att den skall kunna stödia de lönepolitiska målen enligt ovan. Tanken är att dessas mål skall uppfyllas genom löneforhandlingar. Q Vid överväganden beträffande lönestrukturen skall beaktas tjänstemännens ökade erfarenheter i sina befattningar, mer kvalificerade arbetsuppgifter, höjda krav i arbetet, större befogenheter och ansvar, befordran samt bättre arbetsinsatser samt sådan utveckling av egen och andras kompetens som är av vikt för verksamheten. Också löneöversynen skall genomföras i enlighet med lönesättningsprinciperna i punkt 5.1 ovan. 5.3 Lägsta lönehö/ning Efter avslutad lönerevision skall lönehöjningen för heltidsanställd tjänsteman uppgå till lägst 35 kronor/månad För år 212. Anmärkning Kostnadsmärket för avtalsperioden i sin helhet är 2,8 procent.

5(12) 6. Lägstiön Efter lönerevisionen skall månadslönen för heltidsanställd kiänsteman som har fyllt 18 är och som har minst ett års sammanhängande anställningstid uppgå till lägst 16949 kronor för år 212. För tjänsteman med sammanhängande anställningstid understigande ett år skall efter lönerevision niänadslönen vara lägst 16116 kronor för år 212. 7. Förhandlingsordning C I de fall enighet om tillämpningen av detta avtal inte nås vid lokal förhandling kan rörd lokal part påkalla central förhandling. be O 1 de fall inte heller de centrala parterna kan nå enighet om löneavtalets tillämpning har central part rätt att överlämna frågan för slutligt avgörande till lönenämnden TMF - Unionen. Lönenämnden består av två representanter för TMF, två representanter för Unionen och en av parterna gemensamt utsedd opartisk ordforande. Lönenämnden skall besluta om fördelningen med utgångspunkt frän vad som i avtalet föreskrivs om lönehöjningar för de 13 månaderna, samt grundläggande principer för lönesättningen. Aven riktlinjer för lokala skall beaktas. flrhandlingar

Partsgemensamt 6(12) B. OVRIGT Parterna tillsätter en arbetsgrnpp i syftet att se över avtalet språkligt och redaktionellt. Syftet med gruppens arbete skall van att modernisem och skapa ett ändamålsenligt avtal där hänsyn tages till medarbetares och företags lokala behov och lörutsätmingar. Arbetsgruppen skall i sitt arbete särskilt beakta regleringen av anställningsfbrmer och därvid sträva efter en harmonisering med lagens skrivningar där så är ändamålsenligt. Gruppen skall även beakta frågor kring arbetstid och ar betsmiljö. arbete avseende rehabilitering och föwtagshälsovånl Parterna antar direktiv till arbetsgrupp avseende rehabilitering och ftiretagshälsovåni enligt BilagaD Q Arbetsgrupp om arbetstidsfrågor Tänstemannafacken har gemensamt, och var och en för sig, yrkat förändringar av de allmänna villkorens regleringar i ett flertal arhetstidsfrågor. Mellan parterna har diskussioner kring arbetstid och arhetstidsanknutna frågor förevarit. Det noteras att yrkandena bland annat rört frågor hänförliga till; Restid Övertid och över idskompensation Frågor om hälsokontroll Arbetstidsfrågor i samband med utlandstjänstgöring Parterna är överens om att tillsätta en arbetsgrupp som under avtalsperioden, och vid behov även efter denna, gemensamt skall utreda och inhämta kunskaper om hanteringen på företagsnivå av ovan angivna frågor. Parterna skall i arbetet sträva efter kunskapsinhämtning från olika branscher som omfattas av avtalet. Vidare skall i arbetet hänsyn tas till olika storlekskategorier samt övriga relevanta omständigheter som kan spela in för de lokala förutsättningarna. Vägledning kan även hämtas från andra branscher parterna finner relevanta. Det noteras vidare att TMF är sammankallande i gruppens arbete. jr)

Arbetsgrupp 7(12). Pailema om fackligt arbete Tiänstemannalbcken har gemensamt. och var och en för sig. yrkat att avtal eller överenskommelse skall tecknas om förtroendemans ställning på arbetsplatsen samt hur facklig förtroendernan skall kunna utvecklas i arbetet parallellt med sitt uppdrag som förtroendeman. Detta i syfte att underlätta för en återgång till sin anställning. Parterna är överens om att tillsätta en arbetsgrupp som under avtalsperioden utreder möjligheten och hehovet av att ett partsgemensamt material framtages till stöd för hantering på företagsnivå av ovan angivna frågor. Det noteras att arbetet skall färdigställas senast vid avtalsperiodens ii tgång. Det noteras vidare att TMF är sammankallande i gruppens arbete. är även överens om att fredsplikt råder mellan parterna i dessa frågor, det vill säga i fråga om allmänna villkor, lön och Riitiållanden i övrigt. Vad som nu sagt påverkar inte rätten till stiidsätgärder enligt lag och avtal. c Q )

8(12) C. TEKNISK4 ANVISNINGAR TILL LÖNEAVTALET 1. LÖNEAVTALETS OMFATTNING 1.1 Löneavtal omlhitar tjänsteman som börjat sin anställning vid företaget senast dagen före företagets lönerevisionsdatum. C) Q 1.2 Undantag av vissa kategorier Löneavtal omfattar inte tjänsteman som vid företagets löneitvisionsdaturn: Är anställd för vikariat, som praktikant eller i övrigt för viss tid, viss säsong eller visst arbete och vars anställning inte har varat lbrtlöpande under Ut månader eller Är anställd på prov och antingen inte har övergått direkt från tidigare anställning, i vilken han har omfattats av tjänstemannaavtal om allmänna villkor, eller vars anställning inte har varat!hrtiöpande under Ut månader eller Innehar anställning som utgör hisyssla eller Kvarstår i tjänst vid företaget eller det att han uppnått pensionsåldem eller har anställts efter att han uppnått den ordinarie pensionsälder som tillämpas vid företaget Är tjänstiedig under minst tre månader - räknat från lönerevisionstidpunkten - av annan orsak än sjukdom eller föräldraledighet. När tjänstemannen återgår i tjänst skall lönen bestämmas eller samma noniier som gällt för övriga tjänstemän vid företaget. enligt löneavtalel. Överenskommelse kan träffas om att lönehöjning skall utges till tjänsteman, som enligt ovan är undantagen frän löneavtalet. Därvid skall bestämmelserna i löneavtalet vara vägledande. Om tjänsteman, som är anställd vid företagets lönerevisionsdatum är anställd som vikarie eller på prov och som enligt första stycket inte omfattas av lo neavtale under avtaisperioden erhåiler tillsvidareanställning vid företaget skall bestämmelsema i löneavtalet vani vägledande vid faststiillande av tjänstemannens lön. 1.3 Tjänsteman som slutar sin anställning Om en tjänsteman har slutat sin anställning eller företagets lönemevisionsdatum och inte fått lönehöjning enligt löneavtalet skall företaget, utan särskild anmaning utbetala vad tjänstemannen har att lhrdra. 1.4 Anstiillnirigsavtal som träffats senare än 6 månader före företagets Lönerevisionsdatuni Om företaget och en tjänsteman har tia at avtal om anställning, senare än 6 månader före lziietagets lönerevisionsdatum. och därvid även om viss lön och de vidare uttryckligen har övemenskommit att den avtalade lönen skall gälla oberoende av närmast påföljande lönerevision skall tjänstemannen inte onifhttas av denna lönerevision.

9(12) 1.5 Redan genomförd lönerevision Om de lokaia parterna i avvaktan på nytt löneavtal redan har mil at överenskommelse om lönehöjningar skall dessa avräknas mot vad tjänstemännen erhåller vid tillämpning av det kommande löneavtalet såvida inte uttrycklig lokal överenskommelse om annat har triifihts. 2. TILLÄMPNINGSREGLER Följande tillämpningsregler överenskommelser träffas gäller om inte lokala om annat. C 2.1 Begreppet företag Om ett företag har sin verksamhet förlagd till olika orter eller om företaget har flera enheter på samma ort ska varje enhet anses vara ett företag. Företaget betraktas dock som en helhet om a) det varit klar praxis vid tillämpning av tidigare lönehildningsavtal eller b) om lokal överenskommelse tra as med denna innebörd 2.2 Retroaktiv omräkning Följande gäller betracfande uthetalade ersättningar samt gjorda avdrag. 2.2.1 Övertidsersättning, restidsersättning arbetstid m.m. och ersättning för obekväm Övertidsersättningar, restidsersättning och ersättning för obekväm arbetstid m.m. skall omitiknas reuoaktivl Omräkning skall ske individuellt för varje tjänsteman, såvida inte lokal överenskommelse tritas om att om räkningen skall ske med den genomsnittliga lönehöningen för tjänstemännen vid företaget. 2.2.2. Tjänstiedighets avdrag TjänstledigheLsavdrag skall omräknas retroaktivt.. Omitikningen skall ske individuellt. 2.2.3. Sjukavdrag Sjukavdmg i arbetsgivaiperioden, enligt lag om sjuklön, skall omräknas retroaktivt. Retioaktiv omräkming skall ocksal göms av sjuklön för bortfrtllande skift- eller OB ersättning. Avdraglsjukavdrng som grundar sig på ersättning från försiikringskassan skall inte omräknas retroaktivt. o2

1(12) 2.2.4. Semestertillägg Utbeta]t semesteilillägg skall omräknas retroaktivt. 2.2.5. Arbetstidsförändring Om arbetslidens längd vid företaget eller för vissa tjänstemän föitindms skall lönerna för berörda tjänstemän ändras i proportion till arbetstidsföitinddngen. Della gäller inte för överenskommelse om arbetstidsförkortning i central löneöverenskommelse, 3. PROVISION Följande regler för provision gäller om inte lokala eller enskilda överenskommelser träffas om annat. 3.1. Krontalsprovisioner Om en tjänsteman lömtom med fast lön även är avlönad med ersättningsbclopp, som bestäms i kronor per producerad enhet eller fönåld enhel skall detta belopp pifivas enligt samma pnnciper som övnga löneökningar i samband med lönerevisionen. 3.2 Garanterade provisioner Garanterat provisions- eller tantiemhelopp eller liknande inkomstgaranti skall prövas enligt samma principer som övriga löneökningar i samband med 1 önerev is i onen. 3.3 övriga provisioner För provisions- och tantiemavlönade tjänstemän hörefteistffivas - med beaktande av att det ligger i nämnda lönethimcn natur att åilöiijänsten för den enskilde tjänstemannen kan variera - att förijänstutvecklingen på sikt löljerden för övriga tjänstemän. 4. PREMIELÖN För tjänsteman med premielön gäller samma principer för Iönehöjningar som för övriga tjänstemän

11(12) 5. VISSA PENSIONSFRÅGOR 5.1 Pensionsmedförande lönehöjningar Om Iönehöjning utges till tjänsteman som anges i punkt 1.3 ovan och som är pensionsbeitinigad, skall höjningen inte van pensionsmedrimnde. Om anställningen har upphört på guind av pensionsfall skall emellertid lönehöjningen vara pens i ons med förande. 5.2 Anmälan om pensionsmedförande lön FönMaget skall säsom pensionsmedfömnde lön till Alecia anmäla den nya lönen efter lönerevisionstidpunkt..

12(12) D BIDRAGET TILL FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN Parterna inom industrin är överens om att det är viktigt att arhetsgivaren vid behov har tillgång till professionellt stöd, via företagshälsovården eller via andra aktörer, såväl i det förebyggande som i det rehabiliterande arbetet. Parterna gör bedömningen att det statliga bidraget till företagshälsovården enligt förordning 29:1423, i sin nuvarande utformning inte i nämnvärd utsträckning kommit att uppnå sitt syfte; att stärka den företagsnära sjukvården och stimulera till tidiga insatser/åtgärder för att individen snabbt ska kunna återgå i arbete. Parterna har mot ovan beskrivna bakgrund för avsikt att följa utvecklingen av det statliga bidraget till företagshälsovården och att, om möjligt, gemensamt utarbeta ett forslag till förändring av nuvarande modell för bidraget. Målsättningen ska vara att de av regering och riksdag avsatta medlen ska komma till större nytta i företagens arbete med rehabilitering och förebyggande insatser. Köp av arbetsmiljö- och hälsotjänster Vidare kommer parterna även fortsättningsvis att undersöka eventuella ytterligare behov av stöd till företagen vad gäller att utveckla kompetens vid upphandling av företagshälsovård eller liknande tjänster. Prevents skrift Att köpa arbetsmiljöoch hälsotjänster är en viktig resurs och utgångspunkt i detta arbete. Aven uthildningar och seminarier kan komma ifråga. Rehabilitering Parterna avser att även fortsättningsvis ägna rehahiliteringsarhete och rehabiliteringsked jan uppmärksamhet genom att följa utvecklingen på området. Parterna kommer att undersöka behovet av en praktisk vägledning för hur de lokala parterna kan arbeta systematiskt med arhetsanpassning och rehabilitering. Om behov bedöms föreligga avser parterna att under avtaisperioden ta fram en sådan vägledning. Q Stärka arbetsmiliökompetensen Parterna är överens om att verka för att företagen illsaminans med skyddsomhuden lättare ska kunna få tag på relevant arbetsmiljökompetens. Frågan har väckts om ett s.k. nationellt kunskapscentrum skulle kunna addera värde i sammanhanget och utgöra en brygga mellan forskare och praktiker inom arhetsmiljöområdct. Parterna ska med bl.a, det perspektivet överväga vilken roll AFA Försäkring och Prevent kan ha för att få ut relevant arhetsmiljöforskning för praktisk tillämpning. Ovrigt Det noteras att i parternas löpande samverkan finns goda möjligheter att på olika sätt försöka bistå företagen och skyddsombuden med relevant arbetsmiljökompetens, t ex genom att initiera informations- och utbildningsprojekt via Prevent samt utvecklings- och forskningsprojekt via AFA Försäkring. sv)