Sjukersättning och aktivitetsersättning
Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller inom ett eller flera försäkringsområden som stöd för Försäkringskassans ärendehandläggning. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser allmänna råd förarbeten praxis JO:s beslut. Vägledningarna uppdateras fortlöpande. Omtryck görs endast vid större ändringar eller när antalet smärre ändringar blivit mer omfattande. Smärre ändringar arbetas in i den elektroniska versionen. Ändrad text är markerad med grå bakgrund. Den elektroniska versionen hittar du som arbetar inom socialförsäkringsadministrationen på Fia och du som är extern intressent på http://www.forsakringskassan.se/press/publikationer/vagledningar UPPLYSNINGAR: Försäkringskassan Enheten för aktivitetsersättning och aktivitetsstöd Tel. 08-786 90 00 Internet www.forsakringskassan.se Finns ej i tryckt form. Ändrad 2005-07-11.
Innehåll Förkortningar...15 Sammanfattning...17 Läsanvisningar...23 1. Inledning...25 1.1 Syftet med införandet av sjukersättning och aktivitetsersättning...25 1.2 Omvandlingen av förtidspension och sjukbidrag till sjukersättning respektive tidsbegränsad sjukersättning...25 1.3 Aktivitetsersättning...25 1.4 Inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning och garantiersättning...26 1.5 Historisk bakgrund...26 2. Hur får man sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning?...27 2.1 Allmänt om ansökan...27 2.1.1 Skyldighet att lämna uppgifter...27 2.1.2 På heder och samvete...28 2.1.3 Önskemål om viss form och grad av sjuk- eller aktivitetsersättning...28 2.1.4 Ansökan om fortsatt sjuk- eller aktivitetsersättning...29 2.1.5 Tidpunkt för nybeviljande av sjuk- eller aktivitetsersättning...29 2.2 Ansökan om sjuk- eller aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga...29 2.2.1 Tidpunkt för beviljande vid ansökan om högre grad av sjuk- eller aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga...29 2.3 Ansökan om aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång...30 2.4 Utbyte till sjuk- eller aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga...31 2.4.1 Försäkringskassan initierar prövning av sjuk- eller aktivitetsersättning...31 2.4.2 Krav på utbyte av sjukpenning mot sjuk- eller aktivitetsersättning...32 2.4.3 Tidpunkt för tillerkännande av sjukersättning och aktivitetsersättning utan ansökan...33 2.4.4 Förlängning av tidsbegränsad sjuk- eller aktivitetsersättning utan ansökan...34 2.5 Ansökan och prövning för den som är bosatt i ett annat EU/EES-land...35 3. Vem är försäkrad för sjuk- eller aktivitetsersättning?...36 3.1 Försäkrad i Sverige...36 3.2 Försäkrad för inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning...37 3.2.1 Vem arbetar i Sverige?...38 3.2.2 När börjar försäkringen för inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning att gälla?...38 3.2.3 Hur länge gäller försäkringen för inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning?...38 3.2.4 Undantag för biståndsarbetare m.fl...40 3.2.5 Försäkrad för inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning vid speciella försäkringssituationer...40 3.3 Försäkrad för garantiersättning...41 3.3.1 Vem är bosatt i Sverige?...42 3.3.2 När börjar den bosättningsbaserade försäkringen att gälla?...43 3.3.3 Hur länge gäller den bosättningsbaserade försäkringen?...43 3
3.4 Inverkan av EU:s regler och bestämmelser i konventioner...43 4. Försäkrad vid försäkringsfallet...44 4.1 Allmänt om tidpunkten för försäkringsfallet...44 4.2 Vilken tidpunkt ska försäkringsfallet fastställas till?...46 4.3 Beslut om sjukersättning och aktivitetsersättning fattas av SFN och tjänsteman...49 4.3.1 Beslut då personen inte är försäkrad vid försäkringsfallet...50 4.3.2 Beslut då personen aldrig har varit försäkrad i Sverige...51 5. Utreda och komplettera ett sjukersättning och aktivitetsersättningsärende...53 5.1 Beslutsunderlag...53 5.1.1 Obligatorisk utredning och bedömning av förutsättningarna för sjukersättning eller aktivitetsersättning...54 5.2 Medicinsk utredning...55 5.2.1 Mer omfattande medicinska utredningar...56 5.2.2 Försäkringsläkare...56 5.3 Övrig utredning...57 5.4 Den försäkrades kostnader...57 6. Bedömning av rätten till sjuk- eller aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga...59 6.1 Grundläggande bestämmelser för sjukersättning och aktivitetsersättning...59 6.1.1 Aktivitetsersättning utan arbetsförmågebedömning...60 6.1.2 Sjukersättning fr.o.m. t.o.m....60 6.1.3 Aktivitetsersättning fr.o.m. t.o.m...61 6.2 Invaliditetsbegrepp...61 6.3 Arbetsförmågebegrepp...61 6.3.1 Steg-för-steg-bedömningen, steg 1 6...62 6.3.2 Steg-för-steg-bedömningen, steg 7...62 6.4 Normalt förekommande arbete...62 6.5 Speciellt arbete...64 6.6 Skyddat arbete...64 6.7 Rehabilitering...64 6.7.1 Krav på rehabilitering före prövning av rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga...65 6.7.2 Tidsbegränsad sjuk- eller aktivitetsersättning under rehabilitering...66 6.7.3 Bosatt utomlands...67 6.8 Heltidsarbete grund för bedömningen...67 6.8.1 Mer än heltidsarbete...67 6.8.2 Försäkrade utan förvärvsarbete och deltidsarbetande...68 6.8.3 Lägre inkomstnivå...69 6.8.4 Partiell arbetsförmåga...69 6.8.5 Partiell arbetsförmåga i sitt vanliga arbete...70 6.9 Avgångsvederlag...70 6.10 Olika grader av sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning och aktivitetsersättning...71 6.10.1 Hel sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning och aktivitetsersättning.71 6.10.2 Tre fjärdedels sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning och aktivitetsersättning...73 6.10.3 Halv sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning...74 4
6.10.4 En fjärdedels sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning...74 6.11 Sjukersättning eller tidsbegränsad sjukersättning...75 6.12 Prövning av fortsatt rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning...76 6.13 Prövning av fortsatt rätt till aktivitetsersättning...77 6.14 Partiell sjukersättning och partiell tidsbegränsad sjukersättning samtidigt...77 6.15 Särskilda skäl...78 6.15.1 Nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel av medicinska skäl krävs...78 6.16 Faktorer som kan beaktas när det finns särskilda skäl...79 6.16.1 Ålder...79 6.16.2 Lång frånvaro från arbetsmarknaden...80 6.16.3 Arbetslöshet...81 6.17 Hushållsarbete i hemmet, vård av barn och anhöriga...81 6.18 Missbrukare m.fl....84 6.18.1 Alkoholmissbrukare...84 6.18.2 Narkotikamissbrukare...85 6.18.3 Sociala anpassningssvårigheter...85 6.19 Egenföretagare...86 6.20 Förnyad utredning av arbetsförmågan vid sjukersättning som inte tidsbegränsas...86 7. Rätt till aktivitetsersättning vid förlängd skolgång...87 7.1 Allmänt...87 7.2 Vad är förlängd skolgång?...87 7.3 Vad är funktionshinder?...88 7.4 Försäkringsfall vid förlängd skolgång...89 7.5 Under hur lång tid kan aktivitetsersättning vid förlängd skolgång beviljas?...90 7.6 Kan aktivitetsersättning vid förlängd skolgång beviljas för deltidsstudier?...90 7.7 Grundläggande utbildning...92 7.8 Särskilda skolformer...93 7.8.1 Riksgymnasierna för döva och hörselskadade och Rh-anpassad utbildning...93 7.8.2 Särskola och särvux...93 7.8.3 Specialskola...94 7.9 Ordinarie skolformer...94 7.9.1 Gymnasieskola...95 7.9.2 Studieomfattning...95 7.9.3 Förlängd undervisning och möjligheten att gå om en kurs...96 7.9.4 Slutbetyg och samlat betygsdokument...96 7.10 När anses skolgången avslutad?...97 7.11 Kan aktivitetsersättning betalas under lov och andra ledigheter?...98 7.12 Tillfälligt avbrott i studierna...98 7.13 Studier som återupptas efter ett tillfälligt avbrott...98 7.14 Definitivt avbrutna studier...99 8. Aktiviteter för de som har aktivitetsersättning...101 8.1 Syftet med aktivitetsersättningen och aktiviteterna...101 8.2 Individen i centrum...102 8.3 Aktiviteter...103 8.3.1 Vad avses med aktiviteter?...103 5
8.3.2 Den försäkrades önskemål om aktiviteter...103 8.3.3 Exempel på aktiviteter...104 8.3.4 Vissa åtgärder ses inte som aktiviteter...105 8.4 Rehabilitering under tid med aktivitetsersättning...105 8.5 Kostnader i samband med aktiviteter...105 8.5.1 Kursavgifter...106 8.5.2 Avgifter för idrottsaktiviteter...106 8.5.3 Anmälningsavgifter och medlemsavgifter...106 8.5.4 Kostnader för studiematerial och arbetsmaterial...107 8.5.5 Kostnader för resor...107 8.5.6 Utbetalning av särskild ersättning...107 8.6 Försäkringskassans ansvar...108 8.6.1 Undersöka förutsättningar för aktiviteter...109 8.6.2 Planera och verka för att aktiviteterna kommer till stånd...109 8.6.3 Samordna...110 8.6.4 Följa upp...111 8.7 Plan för aktiviteter...111 8.8 Andra myndigheters och organisationers ansvar...113 8.9 Möjlighet till fortsatt aktivitet vid övergången till sjukersättning...113 8.10 Samarbete med handikapporganisationer...114 9. Beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning...115 9.1 Allmänt om inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning...115 9.1.1 Vem kan få inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning?...116 9.2 Ramtid...117 9.3 Beräkning av bruttoårsinkomster...118 9.3.1 Omräkning av bruttoårsinkomster under ramtiden med hänsyn till förändringar av prisbasbeloppet...121 9.4 Beräkning av antagandeinkomst...125 9.4.1 Beräkning av antagandeinkomst huvudregel...125 9.4.2 Beräkning av antagandeinkomst vid aktivitetsersättning alternativregel...127 9.4.3 Omräkning av antagandeinkomst vid ändring av prisbasbelopp...133 9.5 Beräkning av inkomstrelaterad ersättning...133 9.5.1 Beräkning av hel inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning...134 9.5.2 Minskning av hel inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning med hänsyn till beviljad ersättningsgrad...134 9.5.3 Minskning med utländsk invaliditetspension eller utländska förmåner som motsvarar sjuk- eller aktivitetsersättning...135 10. Beräkning av sjuk- eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning...136 10.1 Allmänt om garantiersättning...136 10.1.1 Vem kan få garantiersättning?...137 10.1.2 Minst tre års försäkringstid...138 10.1.3 Vad är försäkringstid?...138 10.2 Beräkning av faktisk försäkringstid...139 10.2.1 Bosättningstid i Sverige...139 10.2.2 Vistelsetid i Sverige...140 10.2.3 Hemlandstid...140 10.3 Beräkning av framtida försäkringstid...146 10.3.1 Beräkning av försäkringstid för försäkringsfall före 18 års ålder...149 6
10.4 Vad är försäkringstid före år 2003?...152 10.5 Vad är försäkringstid före år 2001?...152 10.5.1 Kyrkobokföring folkbokföring...153 10.5.2 Bosättningstid vid utsändning från Sverige av statlig arbetsgivare...153 10.5.3 Bosättningstid vid utsändning från Sverige av svenska kyrkan, ett svenskt trossamfund eller en svensk ideell organisation...153 10.5.4 Bosättningstid under period med förvärvsinkomst i Sverige eller från en svensk arbetsgivare...154 10.5.5 Bosättningstid under period som grundat rätt till statligt reglerad pension...155 10.5.6 Bosättningstid under period för studier i annat land...155 10.6 Beräkning av garantiersättning...156 10.6.1 Beräkning av hel garantinivå...156 10.6.2 Hel garantinivå för aktivitetsersättning...156 10.6.3 Beräkning av garantinivå i förhållande till försäkringstiden...157 10.6.4 Omräkning av garantinivå med hänsyn till förändring av prisbasbelopp.158 10.6.5 Beräkning av hel garantiersättning...158 10.6.6 Beräkning av andel av hel garantiersättning...159 10.7 Garantiersättning och garantipension till änkepension eller efterlevandestöd till barn...162 10.7.1 Om sjukersättningen omvandlades med/utan folkpension på grund av 10 kap. 4 AFL...164 11. Allmänt om sjukersättning och aktivitetsersättning då den försäkrade omfattats av lagstiftning i en annan medlemsstat (EU/EES)...167 11.1 Allmänt om förordning 1408/71 och 574/72...168 11.2 Olika försäkringsmodeller för invaliditetsförmåner inom EU/EES...168 11.2.1 Invaliditetsförmån enligt modell A...169 11.2.2 Invaliditetsförmån enligt modell B eller C...169 11.2.3 Invaliditetsförmåner enligt kapitel 2 i förordningen enbart lagstiftningar enligt A-modell...170 11.3 Rätt till inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning enligt AFL vid bosättning i Sverige...170 11.4 Rätt till inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning enligt förordningen när det är aktuellt med förmåner från flera medlemsländer...171 11.5 Tillämpning av förordningen när inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning beviljas (ej omvandlat ärende)...171 11.5.1 Personen har endast varit försäkrad i länder som tillämpar A-modellen.171 11.5.2 Personen har varit försäkrad i två medlemsländer varav åtminstone ett land tillämpar B- eller C-modellen...172 11.5.3 Beräkning av antagandeinkomst...173 11.5.4 Inkomster inom ramtiden...173 11.6 Personen har varit försäkrad i Sverige och är vid försäkringsfallet aktuellt försäkrad i ett medlemsland som tillämpar B-eller C-modell...175 11.7 Rätt till sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning vid tillämpning av AFL...178 11.8 Beräkning och samordning av garantiersättning...178 11.9 Rätt till garantiersättning vid tillämpning av förordningen...179 11.10 Svenska bosättningsperioder...179 11.11 Försäkringsperiod/bosättningsperiod i ett annat medlemsland...179 11.12 Bosättningsperioder som är kortare än ett år...179 11.13 Beräkning av garantiersättning enligt förordningen...180 11.14 Pro rata temporisprincipen...180 7
11.14.1 Den inkomstrelaterade sjukersättning och aktivitetsersättningen...181 11.14.2 Garantiersättningen...181 11.15 Samordning enligt förordningen...182 11.15.1 Samordning när det gäller förmåner av samma slag...183 11.16 Förmåner av annat slag...187 11.17 Förordningens tillämpning på medborgare i tredje stat...188 11.17.1 Ändringen av förordningen innebär följande för medborgare i tredje stat...188 11.17.2 Invaliditetsförmån enligt förordningen...189 11.17.3 Export av garantiersättning...189 11.17.4 Övergångsbestämmelser till förordning 859/03...189 11.18 Nordiska konventionen (1993:529) om social trygghet...189 11.19 Maximiperioder...190 11.20 Gemensamma bestämmelser...190 11.20.1 Avtal mellan EG och Schweiz...190 11.20.2 Ansökan om invaliditetsförmån...190 11.20.3 Ansökan om invaliditetsförmåner när den sökande enbart har omfattats av A-modell...191 11.20.4 Utredande institution...191 11.20.5 Ansökan om invaliditetsförmån från annat medlemsland om sökanden är bosatt i Sverige...191 11.20.6 Provisorisk utbetalning av den utredande institutionen...192 11.20.7 Provisorisk utbetalning av en annan institution...193 11.20.8 Ansökan om sjuk- eller aktivitetsersättning vid bosättning i ett annat medlemsland...194 11.20.9 Rätt till garantiersättning vid bosättning i ett annat medlemsland...194 11.21 Återbetalning av för mycket utbetald ersättning...195 11.21.1 Allmänt...195 11.21.2 Återbetalning av för mycket utbetald ersättning enligt förordning 574/72...195 11.21.3 Artikel 111.1 förordning 574/72 motsvarande pensionsförmåner...195 11.21.4 Artikel 111.2 förordning 574/72 övriga socialförsäkringsförmåner...196 11.21.5 Artikel 111.3 i förordning 574/72 socialbidrag...197 12. Samordning med livränta...198 12.1 Samordning med yrkesskadelivränta i form av egenlivränta...198 12.1.1 Livräntefaktor...198 12.1.2 Engångsbelopp...199 12.1.3 Återfall i sjukdom...199 12.2 Beräkning av samordningsbart livräntebelopp...199 12.3 Beräkning av sjukersättning efter samordning med yrkesskadelivränta..200 12.3.1 Garantibelopp...201 12.4 Ålderspension betalas ut...202 12.5 Samordning med arbetsskadelivränta...203 13. Fatta beslut i ett ärende om sjukersättning och aktivitetsersättning...204 13.1 Vilken länsorganisation är behörig att pröva ärende om sjukersättning och aktivitetsersättning?...204 13.1.1 Den försäkrade är bosatt i Sverige...204 13.1.2 Den försäkrade är inte bosatt i Sverige...204 13.1.3 Familjemedlemmar...205 13.1.4 Anställda vid beskickningar och konsulat samt Europeiska gemenskapernas hjälppersonal och deras familjemedlemmar...205 8
13.2 Beslut i ärenden om sjukersättning och aktivitetsersättning...205 13.2.1 Beslut som fattas av socialförsäkringsnämnd...205 13.2.2 Beslut som fattas av tjänsteman hos Försäkringskassan...206 13.2.3 Bemyndigande av socialförsäkringsnämnd...207 13.3 Kommunicering...207 13.4 Underrättelse om beslut...207 13.4.1 Flera beslut...208 13.4.2 Information i samband med underrättelse/beslut...208 13.5 Provisoriska beslut...209 13.5.1 Nedsättning och indragning...210 13.5.2 Återbetalningsskyldighet...210 13.6 Omprövning, ändring och överklagande av beslut...211 14. Utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning...212 14.1 Från och med vilken tidpunkt kan sjuk- eller aktivitetsersättning betalas ut?...212 14.1.1 Tidpunkt för utbetalning vid ändring av sjuk- eller aktivitetsersättning...213 14.1.2 Begränsning i möjligheterna till retroaktiv utbetalning av arbetsbaserade förmåner...213 14.1.3 Begränsning i möjligheterna till retroaktiv utbetalning av bosättningsbaserade förmåner...213 14.2 Till och med vilken tidpunkt kan sjuk- eller aktivitetsersättning betalas ut?...214 14.3 Avrundning...214 14.4 Småbelopp...216 14.5 Hur betalas sjuk- eller aktivitetsersättning ut?...218 14.5.1 Insättningsbesked...218 14.6 Hur ofta betalas sjuk- eller aktivitetsersättning ut?...218 14.6.1 Utbetalningsdag...218 14.7 Utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning vid utlandsvistelse...218 14.7.1 Utbetalning av inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning...219 14.7.2 Utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning...220 14.7.3 Vistelse i land utanför EU/EES...220 14.7.4 Vistelse i ett land som ingår i EU/EES eller Schweiz...223 14.7.5 Dispens för utbetalning av garantiersättning vid utlandsvistelse...223 14.7.6 Utbetalning av garantiersättning för personer som vid utgången av 2002 uppbar folkpension vid bosättning utomlands...223 14.7.7 Levnadsintyg...224 14.7.8 På vilket sätt och vid vilken tidpunkt kan sjukersättning och aktivitetsersättningen betalas ut om den försäkrade vistas eller bor utomlands?...224 14.8 Utbetalning till god man, förvaltare eller till nära anhörig...224 14.9 Utbetalning till annan än den förmånsberättigade med stöd av fullmakt.225 14.10 Övriga bestämmelser om utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning...227 14.10.1 Överlåtelse...227 14.10.2 Preskription...227 15. Avdrag vid löpande utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning...228 15.1 Avdrag för skatt...228 15.2 Avdrag för kontraktsvård...230 15.3 Avdrag på grund av kvittning för statlig fordran...230 9
15.4 Avdrag för utmätning...230 15.5 Avdrag för utländsk fordran...231 16. Avdrag vid retroaktiv utbetalning av sjuk- eller aktivitetsersättning...232 16.1 Avdrag på retroaktiv utbetalning av sjuk- eller aktivitetsersättning...232 16.2 Avdrag för annan förmån som betalats ut av Försäkringskassan...233 16.2.1 Sjuklön...236 16.3 Retroaktiv tid...236 16.3.1 Avdrag för hela perioden...238 16.4 Restavdrag...239 16.5 Avdrag för ersättning som betalats ut av arbetslöshetskassa...242 16.6 Avdrag för ekonomiskt bistånd från Socialnämnd...242 16.7 Övriga avdrag vid retroaktiv utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning...243 17. Sjukersättning och aktivitetsersättning vid institutionsvistelse...244 17.1 Allmänt om sjukersättning och aktivitetsersättning vid institutionsvistelse...244 17.2 För vem gäller tillfällig indragning av sjukersättning och aktivitetsersättning...245 17.2.1 Tid för tillfällig indragning av sjukersättning och aktivitetsersättning...245 17.3 Särskild beräkningsregel för utbetalningar som ska göras för del av en kalendermånad...246 17.4 Om den försäkrade placeras utanför kriminalvårdsanstalt för behandling mot missbruk av beroendeframkallande medel m.m....247 17.5 Om den försäkrade medges verkställa sitt fängelsestraff utanför kriminalvårdsanstalt...248 17.6 Utbetalning till nära anhörig...248 17.7 Om den försäkrade får s.k. kontraktsvård...250 17.8 Underrättelseskyldighet för Kriminalvårdsstyrelsen och Statens institutionsstyrelse...251 18. Vilande sjuk- eller aktivitetsersättning...253 18.1 Allmänt...253 18.2 Grundläggande gemensamma bestämmelser...253 18.3 Vilandeperiodens längd...255 18.3.1 Sjukersättning...255 18.3.2 Aktivitetsersättning och tidsbegränsad sjukersättning...255 18.4 Flera perioder med tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning...256 18.5 Ansökan om prövotid och vilande ersättning...257 18.6 Börjar arbeta utan ansökan och beslut om prövotid eller vilande sjuk- eller aktivitetsersättning...257 18.7 Tre månaders prövotid med bibehållen sjuk- eller aktivitetsersättning...257 18.8 Vilande sjukersättning och aktivitetsersättning...259 18.9 Efter två års vilande sjukersättning...260 18.10 Flera perioder med prövotid och vilande sjuk- eller aktivitetsersättning..260 18.11 Helt eller delvis vilande sjuk- eller aktivitetsersättning...261 18.12 Beslut av tjänsteman respektive socialförsäkringsnämnd...263 18.12.1 Beslut om prövotid och vilande sjuk- eller aktivitetsersättning...263 18.12.2 Beslut om vilandeförklaring för den som har livränta...263 18.13 Upphävande av beslut om vilandeförklaring på begäran av den försäkrade...264 18.13.1 Begäran om upphävande...264 10
18.14 Upphävande av beslut om vilandeförklaring utan att den försäkrade har begärt det...265 18.14.1 Upphävande av beslut om vilandeförklaring på grund av sjukdom...265 18.14.2 Upphävande av beslut om vilandeförklaring av annan anledning än sjukdom...266 18.15 Utbetalning av sjuk- eller aktivitetsersättning efter upphävande av vilandeförklaring...268 18.15.1 Upphävande av vilandeförklaring på begäran av den försäkrade...268 18.15.2 Upphävande av vilandeförklaring utan att den försäkrade har begärt det...268 18.16 Arbete utomlands inom EU...268 18.17 Arbetsskadelivränta...269 18.18 Livränta enligt lagen om statligt personskadeskydd...269 18.19 Bostadstillägg...269 18.20 SGI och dagersättning...269 18.21 Anmälningsskyldighet...269 19. Förnyad utredning av arbetsförmågan vid sjukersättning som inte tidsbegränsas och efterkontroll...270 19.1 Allmänt...270 19.2 Förnyad utredning av arbetsförmågan vid sjukersättning som inte tidsbegränsas...270 19.3 Efterkontroll...272 19.4 Åtgärder vid förnyad utredning av arbetsförmågan eller efterkontroll...273 19.4.1 Medicinsk utredning...273 19.4.2 Rehabilitering...273 19.4.3 Besök hos den försäkrade...273 19.4.4 Förfrågan hos arbetsgivare med flera...274 19.4.5 Väsentlig förbättring av arbetsförmågan...274 19.4.6 Återbetalningsskyldighet...274 20. Minskning och indragning av sjukersättning och aktivitetsersättning...275 20.1 Minskning och indragning av sjukersättning och aktivitetsersättning då arbetsförmågan förbättras...275 20.2 Grundläggande bestämmelser...275 20.2.1 Anmälningsskyldighet...276 20.3 Prövning av fortsatt rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning...277 20.4 Väsentlig förbättring av arbetsförmågan och hälsotillståndet...278 20.4.1 Regelbundet arbete under en längre tid...278 20.4.2 Förbättring av arbetsförmågan...279 20.4.3 Studier under tid med sjuk- eller aktivitetsersättning...279 20.4.4 Förbättring av hälsotillståndet...280 20.5 Prövning av fortsatt rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning för den som prövar att förvärvsarbeta inom systemet för vilande ersättning...280 20.5.1 Vad händer när ett arbetsförsök avbryts under en vilandeperiod?...280 20.5.2 Vad händer när vilandeperiod upphör efter två år inte tidsbegränsad sjukersättning?...282 20.5.3 Vad händer när den försäkrade efter en vilandeperiod på nytt ansöker sjuk- eller aktivitetsersättning?...282 20.6 Prövning av fortsatt rätt till sjuk och aktivitetsersättning för den som förvärvsarbetar utanför systemet för vilande ersättning...284 20.7 Minskning och indragning av sjukersättning och aktivitetsersättning vid vägran att medverka i utredning av arbetsförmågan och i rehabilitering...285 11
20.7.1 Sanktionsregler...285 20.7.2 Erinran...286 20.8 Återbetalningsskyldighet...286 20.8.1 Provisoriska beslut...287 20.8.2 Socialförsäkringsnämnd...287 20.8.3 Eftergift...288 20.8.4 Avdrag på ersättning (kvittning)...288 21. Försäkrade som får tre fjärdedels sjuk- eller aktivitetsersättning...289 21.1 Allmänt...289 21.2 Försäkringskassans ansvar...289 21.2.1 Underrättelse till länsarbetsnämnd och arbetsförmedling...289 21.2.2 Ersättning till länsarbetsnämnd och Samhall AB...290 21.3 Länsarbetsnämndens och Samhalls ansvar...291 21.3.1 Meddelande om åtgärder...291 21.3.2 Underrättelse om förändringar i anställningen...291 21.4 Omprövning, ändring och överklagande...291 22. Omvandling av förtidspension och sjukbidrag till sjukersättning respektive tidsbegränsad sjukersättning...292 22.1 Bestämmelserna om sjukersättning och aktivitetsersättning trädde i kraft den 1 januari 2003...292 22.2 Principerna för omvandling av förtidspension och sjukbidrag...293 22.2.1 Särskilda regler för försäkrade i åldern 16 29 år...294 22.2.2 Försäkrade som är födda år 1984 eller senare och som får en tidsbegränsad sjukersättning...295 22.2.3 Försäkrade i åldern 16 29 år vars sjukbidrag löpte ut i december 2002 och som fick aktivitetsersättning i januari 2003...296 22.3 Omvandling till inkomstrelaterad sjukersättning...296 22.3.1 ATP omvandlas till inkomstrelaterad sjukersättning...297 22.3.2 Beräkning av antagandeinkomst...297 22.3.3 Beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning...298 22.4 Omvandling till garantiersättning...300 22.4.1 Beräkning av garantiersättning...300 22.4.2 Försäkringstid för 40-delsberäknad eller 30-delsberäknad folkpension..301 22.5 Justering av omvandlad sjukersättning...302 22.6 Beräkningsmässig garantiersättning (BGE)...302 22.6.1 Den faktiska bruttoersättningen (Brutto 1)...303 22.6.2 Den omvandlade bruttoersättningen (Brutto 2)...303 22.6.3 Beräkning av särskilt grundavdrag för den faktiska bruttoersättningen...304 22.6.4 Beräkning av allmänt grundavdrag för den faktiska bruttoersättningen (GA1) och för den omvandlade bruttoersättningen (GA2)...305 22.6.5 Tillämplig kommunalskattesats (T)...306 22.6.6 Storleken på den beräkningsmässiga garantiersättningen (BGE)...306 22.7 Justeringsbeloppet...307 22.7.1 Indexering av justeringsbeloppet...309 22.8 Särskilda omvandlingsregler för utlands bosatta...310 22.9 Beräkning av bruttoförhöjning av arbetsskadelivränta om den är samordnad med förtidspensionen...311 22.10 Några fler illustrerande exempel för beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning och garantiersättning med justeringsbelopp...312 22.11 Förändringar efter omvandlingen...331 22.12 Särskilda regler för försäkrade under 30 år som får en ändrade ersättningsgrad och/eller har partiell sjukersättning...333 12
22.12.1 Försäkrade som beviljas eller tillerkänns en högre grad av ersättning...334 22.12.2 Försäkrade som ges en lägre grad av ersättning...336 22.12.3 Den försäkrade har partiell sjukersättning och partiell tidsbegränsad sjukersättning samtidigt...338 23. Ålderspensionsrätt...342 23.1 Allmänt om ålderspensionsrätt för sjukersättning och aktivitetsersättning...342 23.2 PGI för inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning...343 23.3 PGB för inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning...344 23.4 Om en arbetsskadelivränta är samordnad med sjuk- eller aktivitetsersättningen...345 23.5 Ålderspensionsrätt för retroaktiv utbetalning av inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning...347 23.5.1 Om den försäkrade beviljas en höjd grad av ersättning retroaktivt...354 23.5.2 Om den försäkrade beviljas en högre ersättning retroaktivt av annan anledning än höjd andel av ersättning...358 23.5.3 Hur fördelas ytterligare PGI om det tidigare finns en pensionsgrundande ersättningsgrad och en ersättningsgrad som inte gett ålderspensionsrätt under samma tid?...359 23.5.4 PGI och PGB för retroaktiv utbetalning av inkomstrelaterad ersättning vid samordning med restavdrag för tidigare utbetald pensionsgrundande ersättning...361 23.6 PGI och PGB vid indragen sjukersättning och aktivitetsersättning på grund av institutionsvistelse...362 23.7 Återkrav...363 23.8 Ålderspensionsrätt vid vilande sjukersättning och aktivitetsersättning...364 23.9 Rätt till ålderspension utan att förlora rätten till sjukersättning...364 24. Övergångsbestämmelser...365 24.1 Förtidspension som beviljats före den 1 juli 1993...365 24.1.1 Hel sjukersättning...365 24.1.2 Två tredjedels sjukersättning...366 24.2 Förtidspension som beviljats före den 1 januari 1997...366 24.3 Förenklat ansökningsförfarande...366 24.3.1 Ansökan om att ersättningen åter ska utges...366 24.3.2 Tidpunkt för beviljande...367 24.3.3 Möjlighet att ansöka på vanlig grund...367 24.4 Beslut om vilande sjukersättning under det andra och tredje året som beviljats före den 1 juli 2003...367 24.5 Vilande sjukersättning andra och tredje året...368 24.6 Upphävande av beslut om vilande sjukersättning under det andra och tredje året...368 24.6.1 Upphävande av beslut om vilandeförklaring av annan anledning än sjukdom...370 24.6.2 Bostadstillägg...370 24.7 Minskning och indragning av vilande sjukersättning under det andra och tredje året som beviljats före den 1 juli 2003...371 24.7.1 Anmälningsskyldighet...371 24.7.2 Prövning av fortsatt rätt till sjukersättning...371 24.7.3 Begäran om upphävande av beslut om vilandeförklaring av sjukersättning under år 2 3...372 24.7.4 Beslut om vilande sjukersättning upphör efter år 3...372 24.8 Beslut om vilande sjukersättning under det andra och tredje året som beviljats före den 1 juli 2003 och där den försäkrade har beviljats beslut om vilande sjukersättning under kortare tid än två år...373 13
24.9 Krav på utredning för eventuellt utbyte av sjukpenning mot sjukersättning och aktivitetsersättning från och med den 1 juli 2003...374 24.10 Rätt till barntillägg 1989...374 24.11 Beräkning av barntillägg...375 24.11.1 Barntilläggets storlek...375 24.11.2 Minskning av barntillägget med hänvisning till fribelopp...375 24.11.3 Minskning av barntillägget med hänsyn till antalet försäkringsår...377 24.11.4 Om båda föräldrarna har rätt till barntillägg...378 24.12 Om barnet vistas på institution...378 Bilaga: Historik - information om ändringar i den här vägledningen...379 Källförteckning...382 Sakregister...388 14
Förkortningar AK Den administrativa kommissionen för social trygghet för migrerande arbetare ATP Allmän tilläggspension AvtL Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område Bet. Betänkande från utskotten BGE Beräkningsmässig garantiersättning BTP Bostadstillägg till pensionärer Ds Departementsserien EEG Europeiska Ekonomiska Gemenskapen EES Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet EL-stöd Efterlevandepension och efterlevandestöd till barn EPL Lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn EU Europeiska Unionen FB Föräldrabalken FL Förvaltningslagen (1986:223) FR Försäkringsrätten FÖD Försäkringsöverdomstolen GARP Lagen (1998:702) om garantipension HSO Handikappförbundets samarbetsorgan IL Inkomstskattelagen (1999:1229) JO Justitieombudsmannen JUBEL Justeringsbelopp KR Kammarrätten KRNG Kammarrätten i Göteborg KRNJ Kammarrätten i Jönköping KRNS Kammarrätten i Stockholm KRSU Kammarrätten i Sundsvall KvaL Lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt LAF Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring LIP Lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension LSP Lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd LSS Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LVU Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga PBB Prisbasbeloppet PGB Pensionsgrundande belopp 15
PGI Prop. RAR RegR RFFS RÅ SfU SGA SGI Pensionsgrundande inkomst Regeringens proposition Riksförsäkringsverkets allmänna råd Regeringsrätten Riksförsäkringsverkets författningssamling Regeringsrättens årsbok Socialförsäkringsutskottet Särskilt grundavdrag Sjukpenninggrundande inkomst 16
Sammanfattning I denna vägledning beskrivs bestämmelserna om sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning och aktivitetsersättning. Dessa förmåner regleras i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). I vägledningen beskrivs både bedömningen av rätten till dessa ersättningar på medicinska grunder och beräkningen av ersättningarnas storlek. Den 1 januari 2003 upphörde bestämmelserna om förtidspension och sjukbidrag att gälla. Från samma tidpunkt infördes i stället regler om sjukersättning och aktivitetsersättning i AFL för personer som drabbats av varaktig eller långvarig medicinskt grundad nedsättning av arbetsförmågan. Begreppen förtidspension och sjukbidrag ersattes av sjukersättning respektive tidsbegränsad sjukersättning och aktivitetsersättning. Det som tidigare var förtidspension och sjukbidrag är inte längre en del av det allmänna pensionssystemet utan tillhör i stället sjukförsäkringssystemet. Samtidigt höjdes gränsen för att få ersättning vid långvarig nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom från 16 år till tidigast halvårsskiftet det år då den försäkrade fyller 19 år. Den 1 juli 2003 infördes krav på att Försäkringskassan senast ett år efter sjukanmälningsdagen ska ha utrett om det finns förutsättningar för att ge den försäkrade sjukersättning eller aktivitetsersättning i stället för att betala ut sjukpenning. Den 1 juli 2003 utsträcktes den tid den försäkrade kan ha sjukersättningen vilande för att pröva att arbeta utan att förmånen får dras in eller minskas från längst 12 till längst 24 kalendermånader. Den 1 januari 2005 infördes nya regler för uppföljning av arbetsförmågan när den försäkrade har sjukersättning. Reglerna innebär att Försäkringskassan i samband med beslut om sjukersättning som inte tidsbegränsas också ska besluta om tidpunkt för en förnyad utredning av den försäkrades arbetsförmåga. Försäkringskassan ska utreda den försäkrades arbetsförmåga kontinuerligt och minst vart tredje år. För försäkrade som fyllt sextio år behöver ett beslut om förnyad utredning inte fattas. Bedömning av rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning En försäkrad som fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan har rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning om nedsättningen kan antas bestå under minst ett år. Bedömningen av rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning framgår av 7 kap. AFL. Bedömningen av arbetsförmågan för rätt till sjukersättning och aktivitetsersättning är densamma som den som gällde för rätt till förtidspension. Vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning ska hänsyn tas till den försäkrades förmåga att försörja sig själv. Det gäller i första hand möjligheten att klara ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Kan den 17
försäkrade inte klara ett sådant arbete ska hänsyn tas till om han eller hon klarar ett annat lämpligt arbete (skyddad anställning) som är tillgängligt för den försäkrade. Den försäkrade kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Vilken grad den försäkrade får beror på i vilken omfattning arbetsförmågan bedöms vara nedsatt. Sjukersättning Försäkrade i åldrarna 30 64 år kan få sjukersättning. Är arbetsförmågan varaktigt nedsatt kan den försäkrade få sjukersättning. Är arbetsförmågan nedsatt för en begränsad tid (minst ett år) kan den försäkrade få tidsbegränsad sjukersättning. Aktivitetsersättning Försäkrade i åldrarna 19 29 år kan få aktivitetsersättning. Aktivitetsersättning är alltid tidsbegränsad och kan ges för mellan ett och tre år i taget. En försäkrad som på grund av funktionshinder ännu inte har avslutat sin utbildning på grundskole- och gymnasienivå har rätt till hel aktivitetsersättning under den tid det tar att avsluta studierna. Ingen prövning av arbetsförmågan görs i dessa ärenden. Aktiviteter Den som har aktivitetsersättning har möjlighet att delta i aktiviteter. Aktiviteterna ska antas ha en gynnsam inverkan på sjukdomstillståndet eller den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Den försäkrade väljer själv vilka aktiviteter som han eller hon vill delta i. Försäkringskassans uppgift är att stödja den försäkrade bland annat genom att planera och samordna aktiviteterna. Har den försäkrade kostnader med anledning av aktiviteterna kan han eller hon få särskild ersättning. Inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning och garantiersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning kan betalas ut dels i form av en inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning, dels i form av en garantiersättning för dem som inte har haft några eller har haft låga förvärvsinkomster innan arbetsförmågan blev nedsatt av medicinska skäl. Det gäller under förutsättning att den försäkrade uppfyller vissa villkor ifråga om arbete eller bosättning. Garantiersättningen är avsedd att ge ett ekonomiskt grundskydd oberoende av tidigare arbetsinkomster. Inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning är däremot knuten till den arbetsinkomst som man har haft under en viss ramtid. Hur ersättningarna beräknas framgår av 8 9 kap. AFL. 18
Beräkningen av inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning Den inkomstrelaterade sjukersättning och aktivitetsersättningen enligt 8 kap. AFL beräknas på basis av en antagandeinkomst. Antagandeinkomsten beräknas enligt huvudregeln som genomsnittet av de tre högsta omräknade bruttoårsinkomsterna som intjänats under en given period, s.k. ramtid. Ramtiden är mellan fem och åtta år beroende på den försäkrades ålder. För rätt till inkomstrelaterad ersättning krävs att den försäkrade kan tillgodoräknas minst ett år med pensionsgrundande inkomst. Under en övergångstid är det tillräckligt att ett pensionsgrundande belopp av förtidspension kan tillgodoräknas under ramtiden. Det finns en alternativregel för beräkning av antagandeinkomst vid aktivitetsersättning. Alternativregeln gäller endast om beräkning enligt denna innebär en högre antagandeinkomst än beräkning enligt huvudregeln skulle göra. Beräknad antagandeinkomst är anknuten till prisbasbeloppet. Hel inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning beräknas som 64 procent av antagandeinkomsten. Beräkningen av sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning enligt 9 kap. AFL grundas på tillgodoräknad försäkringstid faktisk och framtida försäkringstid. För rätt till garantiersättning fordras minst tre års tillgodoräknad försäkringstid. För oavkortad ersättning fordras minst 40 års försäkringstid inklusive framtida försäkringstid fram till 65 års ålder. Garantiersättningen är åldersrelaterad fram till 30 års ålder. För försäkrade som inte har fyllt 21 år är garantinivån 2,10 prisbasbelopp per år. Därefter höjs nivån med 0,05 prisbasbelopp för varje tvåårsintervall upp till 30 års ålder. För försäkrade i åldrarna 30 64 år är garantinivån 2,40 prisbasbelopp. Garantinivån är densamma för gifta och ogifta. För den som saknar inkomstrelaterad ersättning betalas en årlig hel garantiersättning med belopp som motsvarar garantinivån. Den som har låg inkomstrelaterad ersättning får garantiersättning upp till garantinivån. Inverkan av EU:s regler eller av bestämmelser i konventioner Sveriges medlemskap i Europeiska Unionen (EU) innebär att bestämmelserna i förordning Europeiska Ekonomiska Gemenskapen (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpning av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (förordning nr 1408/71) eller liknande regler enligt gemenskapsrätten inom Europeiska Unionen/Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet (EU/EES), ska tillämpas när det gäller personer som är eller har varit omfattade av ett eller flera medlemsländers lagstiftningar för socialförsäkring. 19
Särskilda regler kan också gälla för personer som omfattas av ett avtal om social trygghet som Sverige ingått med andra stater. De särskilda reglerna kan medföra såväl begränsningar i tillämpningen av bestämmelserna om inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning och garantiersättning som utökade möjligheter att få ersättning. Vilande sjukersättning och aktivitetsersättning Syftet med vilande sjukersättning och aktivitetsersättning är att stimulera den försäkrade att pröva sin arbetsförmåga utan att rätten till ersättningen riskeras. Den försäkrade kan i upp till två år pröva på att förvärvsarbeta och samtidigt ha rätten till ersättning vilande. Möjligheten att få bostadstillägg enligt lagen [2001:761] om bostadstillägg till pensionärer (BTP) finns under hela den tid som en försäkrads sjukersättning är vilande, dvs. under längst 24 månader. Förnyad utredning av arbetsförmågan vid sjukersättning som inte tidsbegränsas och efterkontroll I samband med beslut om sjukersättning som inte tidsbegränsas ska Försäkringskassan besluta om tidpunkt för en förnyad utredning av den försäkrades arbetsförmåga. En förnyad utredning av arbetsförmågan ska göras minst vart tredje år. Detta gäller för försäkrade vars sjukersättning har begynnelsemånad januari 2005 eller senare. Försäkringskassan ska utreda om arbetsförmågan eller möjligheterna till rehabilitering har förbättrats. När det gäller försäkrade som har aktivitetsersättning, tidsbegränsad sjukersättning eller sjukersättning beviljad före 1 januari 2005, ska Försäkringskassan även fortsättningsvis göra efterkontroller om det finns anledning att ta ställning till om arbetsförmågan eller möjligheterna till rehabilitering har förbättrats. Vid förnyad utredning av arbetsförmågan eller efterkontroll kan Försäkringskassan bland annat begära att den försäkrade ska genomgå medicinska och/eller arbetslivsinriktade utredningar. Minskning och indragning av sjukersättning och aktivitetsersättning Om arbetsförmågan väsentligt förbättras för en försäkrad som har sjukersättning eller aktivitetsersättning, ska ersättningen dras in eller minskas med hänsyn till förbättringen. En försäkrad som regelbundet och under en längre tid har uppvisat en arbetsförmåga som han eller hon antogs sakna när beslutet om sjukersättning eller aktivitetsersättning fattades ska antas ha en väsentligt förbättrad arbetsförmåga. Undantag från regeln om minskning och indragning gäller försäkrade som arbetar inom systemet för vilande ersättning. 20
Försäkrade som får tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning För den som får tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning ska särskilda insatser göras för att han eller hon ska kunna få en anställning motsvarande den återstående arbetsförmågan. Den försäkrade ska antingen beredas anställning på den reguljära arbetsmarknaden eventuellt med hjälp av lönebidrag eller en anställning inom Samhall AB. 21
Läsanvisningar Den här vägledningen vänder sig i första hand till den personal vid Försäkringskassan som är handläggare och beslutsfattare i ärenden enligt reglerna om sjukersättning och aktivitetsersättning. Vägledningen ska ses som ett stöd för handläggare och beslutsfattare vid utredning och beslut i dessa ärendeslag. Den kan också vara ett hjälpmedel vid utbildning av Försäkringskassans personal. Förutom en redovisning och förklaring av lagtexten innehåller vägledningen även en redogörelse för de delar av lagens förarbeten som är särskilt viktiga för att förstå hur lagen ska tillämpas. Eftersom vägledningen endast är en beskrivning av gällande författningar hänvisas till respektive författning för att läsa bestämmelserna i sin helhet. Hänvisningar I vägledningen finns hänvisningar till lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, förarbeten, rättsfall, JO-beslut och andra vägledningar. Hänvisningen finns antingen angiven i löpande text eller inom parentes i direkt anslutning till den mening eller det stycke den avser. I bilagan till denna vägledning finns en källförteckning som redovisar de lagar, förordningar, domar etc. som nämns i vägledningen. Begreppet förtidspension upphör Det som tidigare var förtidspension och sjukbidrag är inte längre en del av den allmänna pensioneringen utan tillhör istället sjukförsäkringssystemet. (prop. 2000/01:96 Sjukersättning och aktivitetsersättning istället för förtidspension, s.1). Av detta följer att begreppet förtidspension har upphört och att ersättningen vid långvarig eller varaktig medicinskt grundad arbetsoförmåga benämns sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning. Några förändringar beträffande arbetsförmågebedömningen genomfördes inte. Äldre förarbetsuttalanden är därför alltjämt aktuella. I vägledningen används genomgående de nya begreppen sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning, aktivitetsersättning respektive sjukförsäkringssystemet vid hänvisning även till äldre förarbeten där det talas om förtidspension/sjukbidrag respektive förtidspensioneringen. Generella och specifika bestämmelser Vissa av de beskrivna bestämmelserna är generella och gäller således både sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning och aktivitetsersättning, medan andra bestämmelser är specifika för respektive förmån. Om inget särskilt anges är reglerna generella. Är bestämmelserna specifika framgår detta av 23
rubrikerna Sjukersättning, Tidsbegränsad sjukersättning eller Aktivitetsersättning. Exempel I de flesta av vägledningens avsnitt finns exempel. Dessa har till syfte att vara en komplettering till beskrivningarna och på ett tydligt sätt beskriva innehållet i den regel som redovisats. Länkar Denna vägledning finns elektroniskt lagrad och tillgänglig på Försäkringskassans intranät FIA. I vägledningen finns länkar inlagda som hänvisar dels till andra avsnitt i vägledningen dels till andra dokument som föreskrifter, allmänna råd, domar och andra vägledningar. När vägledningen läses på bildskärm finns möjligheter att använda de länkar som lagts in i texten. Genom att klicka på länken kommer den text den hänvisar till upp på bildskärmen. Länkarna till andra avsnitt inom vägledningen finns inlagda i den löpande texten. Länkarna till andra dokument finns däremot samlade i inledningen till varje kapitel. 24
1. Inledning 1.1 Syftet med införandet av sjukersättning och aktivitetsersättning Förtidspensionen gjordes den 1 januari 2003 till en del av sjukförsäkringen. Syftet var att skapa en finansiellt sammanhållen försäkring som innefattar alla ersättningsfall på grund av sjukdom och annan nedsättning av den fysiska eller psykiska arbetsförmågan, oberoende av hur lång tid nedsättningen beräknas bestå. Ett lika viktigt syfte med förändringen var att ge unga försäkrade med varaktigt nedsatt arbetsförmåga ett särskilt stöd. Aktivitetsersättningen ska stimulera till aktivitet utan att den ekonomiska tryggheten påverkas. 1.2 Omvandlingen av förtidspension och sjukbidrag till sjukersättning respektive tidsbegränsad sjukersättning Försäkrade som när sjukersättningssystemet trädde i kraft den 1 januari 2003 hade förtidspension eller sjukbidrag fick dessa förmåner omvandlade till sjukersättning respektive tidbegränsad sjukersättning. Omvandlingen till inkomstrelaterad sjukersättning och garantiersättning gjordes genom en engångsinsats. Efter omvandlingen fick den försäkrade i princip oförändrad nettoersättning. 1.3 Aktivitetsersättning Aktivitetsersättningen kan kombineras med en medverkan i olika aktiviteter. Det är den försäkrade själv som avgör om han eller hon kan och vill delta i någon aktivitet. Aktiviteterna ska ha till syfte att tillvarata den enskildes möjligheter till utveckling och arbete under ungdomsåren. Aktiviteterna ger den enskilde individen möjligheter att utveckla sina färdigheter men också att stärka sina förutsättningar för arbete. Aktiviteterna ska alltså kunna antas ha en gynnsam inverkan på de förhållanden som medför att den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt. För att stödja de unga försäkrades möjlighet att delta i aktiviteter har Försäkringskassan fått en förändrad roll och ett ansvar för aktiviteterna. Försäkringskassan ska vara ett direkt stöd för den försäkrade genom att bl.a. tillsammans med den försäkrade planera aktiviteterna. Försäkringskassan ska också genom samverkan med de som ansvarar för aktiviteterna påverka möjligheterna för en enskild person att kunna delta i de befintliga aktiviteterna. En annan viktig roll som Försäkringskassan har är att påverka utbudet av aktiviteter. 25
1.4 Inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning och garantiersättning Det huvudsakliga syftet med en inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning är att ge den försäkrade ett skydd mot det bortfall av förvärvsinkomster som blir följden av en långvarig eller varaktig medicinskt betingad arbetsoförmåga. Den inkomstrelaterade sjukersättning och aktivitetsersättningen bygger på principen om ersättning för inkomstbortfall. Det innebär att ersättningen ska baseras på en uppskattning av den inkomst den försäkrade skulle ha haft om nedsättningen av arbetsförmågan inte hade inträffat, den s.k. inkomstbortfallsprincipen. Till grund för uppskattningen ska inkomsterna åren närmast före försäkringsfallet användas. Det antal inkomstår som används är dock begränsat så att endast den aktuella inkomststandarden beaktas. Det huvudsakliga syftet med garantiersättning är att tillförsäkra i Sverige bosatta personer, som saknar eller har rätt till endast låg inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning ett grundskydd. Det gäller personer som under tiden före försäkringsfallet haft låga eller inga förvärvsinkomster. 1.5 Historisk bakgrund Ersättning för långvarig nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom har funnits i någon form sedan år 1913. Syftet med införandet av 1913 års invalidpension var att ge ett ekonomiskt grundskydd till den som på grund av sjukdom, lyte eller liknande förlorat sin arbetsförmåga helt eller till större delen. Pensionen var inkomstprövad. I samband med 1962 års lag om allmän försäkring (AFL) kom även principen om inkomstrelaterad ersättning att sätta sin prägel på ersättningen vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Samtidigt ersattes begreppet invalidpension med förtidspension. Bestämmelserna om förtidspension har ändras flera gånger sedan 1963. Det gäller både rätten till förtidspension och beräkningen av pensionens storlek. Beräkningen av förtidspension var i huvudsak knuten till vad som gällde för ålderspension. Reformeringen av ålderspensionssystemet innebar nya principer för både beräkning och finansiering. Det medförde att reglerna för förtidspension måste förändras. Från och med den 1 januari 2003 infördes istället bestämmelserna om sjukersättning och aktivitetsersättning. 26