Sjukersättning och aktivitetsersättning

Transkript

1 Sjukersättning och aktivitetsersättning beräkning, steglös avräkning m.m.

2 En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information om vad som gäller på det aktuella området, uppdelat på tillämpnings- och metodstödsavsnitt. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser allmänna råd förarbeten rättspraxis JO:s beslut En vägledning kan även innehålla beskrivningar av hur man ska handlägga ärenden på det aktuella området och vilka metoder som då ska användas. Vägledningarna uppdateras fortlöpande. Ändringar arbetas in i den elektroniska versionen. Den elektroniska versionen hittar du på Försäkringskassan/Dina rättigheter och skyldigheter/lagar och regler Vägledningar. Du som arbetar på Försäkringskassan hittar dem också på Fia. Upplysningar: Försäkringskassan Rättsavdelningen Version 2. Beslutad Finns ej i tryckt form

3 Innehåll Förkortningar Sammanfattning Läsanvisningar Inledning En sammanhållen sjukförsäkringsprocess Införandet av sjukersättning och aktivitetsersättning och lagändringarna sedan Vägledning i fyra delar Bemötande Bestämmelser om sjukersättning och aktivitetsersättning Grundläggande bestämmelser för sjukersättning och aktivitetsersättning Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång Allmänt om ansökan Tidpunkt för nybeviljande av sjukersättning eller aktivitetsersättning Tidpunkt för beviljande vid ansökan om högre grad av sjukersättning eller aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bevilja ersättning på olika nivåer under samma period Försäkringskassan kan byta ut en förmån mot sjukersättning eller aktivitetsersättning Metodstöd Förlängning av aktivitetsersättning Ersättning vid rehabilitering Förnyad utredning av arbetsförmågan av sjukersättning Sjukersättning äldre bestämmelser Ansökan och prövning för den som är bosatt i ett annat EU/EES-land Metodstöd Skyldighet att avisera annat EU/EES-land vid prövning av sjukersättning och aktivitetsersättning för personer bosatta i Sverige Försäkringsfallet Allmänt om försäkringsfallet Två typer av försäkringsfall När fastställs tidpunkten för försäkringsfallet? Vilken tidpunkt ska försäkringsfallet fastställas till kalenderår eller kalenderår och kalendermånad? Beslut om försäkringsfallet Försäkrad för sjukersättning eller aktivitetsersättning Försäkrad i Sverige Försäkrad för inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning Hur länge gäller försäkringen för inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning? Försäkrad för garantiersättning Vem är bosatt i Sverige? Inverkan av EU:s regler och bestämmelser i konventioner

4 5 Beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning Allmänt om inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning Vem kan få inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning? Ramtid Beräkning av bruttoårsinkomster Omräkning av bruttoårsinkomster under ramtiden med hänsyn till förändringar av prisbasbeloppet Beräkning av antagandeinkomst Beräkning av antagandeinkomst huvudregel Beräkning av antagandeinkomst vid aktivitetsersättning alternativregel Omräkning av antagandeinkomst vid ändring av prisbasbelopp Beräkning av inkomstrelaterad ersättning Beräkning av hel inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning Minskning av hel inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning med hänsyn till beviljad ersättningsgrad Minskning med utländsk invaliditetspension eller utländska förmåner som motsvarar sjukersättning eller aktivitetsersättning Beräkning av sjukersättning eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning Allmänt om garantiersättning Vem kan få garantiersättning? Minst tre års försäkringstid Vad är försäkringstid? Beräkning av faktisk försäkringstid Bosättningstid i Sverige Vistelsetid i Sverige Hemlandstid Beräkning av framtida försäkringstid Beräkning av försäkringstid för försäkringsfall före 18 års ålder Vad är försäkringstid före år 2003? Vad är försäkringstid före år 2001? Kyrkobokföring folkbokföring Bosättningstid vid utsändning från Sverige av statlig arbetsgivare Bosättningstid vid utsändning från Sverige av svenska kyrkan, ett svenskt trossamfund eller en svensk ideell organisation Bosättningstid under period med förvärvsinkomst i Sverige eller från en svensk arbetsgivare Bosättningstid under period som grundat rätt till statligt reglerad pension Beräkning av garantiersättning Beräkning av hel garantinivå Hel garantinivå för aktivitetsersättning Omräkning av garantinivå med hänsyn till förändring av prisbasbelopp Beräkning av hel garantiersättning Beräkning av andel av hel garantiersättning Garantiersättning och garantipension till änkepension eller efterlevandestöd

5 7 Samordning med andra förmåner Samordning med efterlevandestöd eller garantipension till änkepension Samordning med yrkesskadelivränta i form av egenlivränta Livräntefaktor Engångsbelopp Återfall i sjukdom Beräkning av samordningsbart livräntebelopp Beräkning av sjukersättning efter samordning med yrkesskadelivränta Garantibelopp Ålderspension betalas ut Samordning med arbetsskadelivränta Metodstöd Ersättningar som samordnas Beslut hos Försäkringskassan Beslut av särskilt utsedd beslutsfattare särskild beslutsordning Beslut om sjukersättning och aktivitetsersättning Beslut i ärenden om sjukersättning och aktivitetsersättning som fattas av handläggare Kommunicering Rätten att lämna uppgifter muntligt Metodstöd fatta beslut Flera beslut vid ett och samma beslutstillfälle Interimistiska beslut Omprövning, ändring och överklagande av beslut Utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning Från och med vilken tidpunkt kan sjukersättning eller aktivitetsersättning betalas ut? Tidpunkt för utbetalning vid ändring av sjukersättning eller aktivitetsersättning Begränsning i möjligheterna till retroaktiv utbetalning av arbetsbaserade förmåner Begränsning i möjligheterna till retroaktiv utbetalning av bosättningsbaserade förmåner Till och med vilken tidpunkt kan sjukersättning eller aktivitetsersättning betalas ut? Avrundning Småbelopp Hur betalas sjukersättning eller aktivitetsersättning ut? Insättningsbesked Hur ofta betalas sjukersättning eller aktivitetsersättning ut? Utbetalningsdag Utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning vid utlandsvistelse Utbetalning av inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning Utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning Vistelse i land utanför EU/EES Vistelse i ett land som ingår i EU/EES eller Schweiz Dispens för utbetalning av garantiersättning vid utlandsvistelse Utbetalning av garantiersättning för personer som vid utgången av 2002 fick folkpension vid bosättning utomlands

6 9.7.7 Levnadsintyg På vilket sätt och vid vilken tidpunkt kan sjukersättning eller aktivitetsersättningen betalas ut om den försäkrade vistas eller bor utomlands? Utbetalning till god man, förvaltare eller till nära anhörig Utbetalning till annan än den förmånsberättigade med stöd av fullmakt Övriga bestämmelser om utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning Överlåtelse Preskription Avdrag vid löpande utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning Avdrag för skatt Avdrag för kontraktsvård Avdrag på grund av kvittning för statlig fordran Avdrag för utmätning Avräkning för utländsk fordran Avdrag vid retroaktiv utbetalning av sjukersättning eller aktivitetsersättning Avdrag på retroaktiv utbetalning av sjukersättning eller aktivitetsersättning Avdrag för annan förmån som betalats ut av Försäkringskassan Metodstöd Ersättning från Försäkringskassan som ska samordnas Sjuklön Retroaktiv tid Avdrag för hela perioden Restbelopp Avdrag för ersättning som betalats ut av arbetslöshetskassa Metodstöd Ersättning från arbetslöshetskassa som ska samordnas Avdrag för ekonomiskt bistånd från socialnämnd Metodstöd Ersättning från socialtjänsten som ska samordnas Övriga avdrag vid retroaktiv utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning vid institutionsvistelse Allmänt om sjukersättning och aktivitetsersättning vid institutionsvistelse Metodstöd Ersättning vid institutionsvistelse För vem gäller att utbetalning av ersättningen tillfälligt stoppas när det gäller sjukersättning och aktivitetsersättning Tid för tillfälligt stoppad utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning Särskild beräkningsregel för utbetalningar som ska göras för del av en kalendermånad Om den försäkrade placeras utanför kriminalvårdsanstalt för behandling mot missbruk av beroendeframkallande medel m.m Om den försäkrade medges verkställa sitt fängelsestraff utanför kriminalvårdsanstalt Utbetalning till nära anhörig Om den försäkrade får s.k. kontraktsvård Underrättelseskyldighet för Kriminalvårdsstyrelsen och Statens institutionsstyrelse Metodstöd Kommunicering med försäkrad som vistas på institution

7 13 Vilande sjukersättning och aktivitetsersättning Grundläggande bestämmelser om vilande ersättning Sjukersättning Aktivitetsersättning Flera perioder med vilande ersättning Aktivitetsersättning efter vilandeperiod Vilande ersättning vid förvärvsarbete Månadsbelopp när sjukersättning eller aktivitetsersättning är vilande vid förvärvsarbete Vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning vid studier Från och med när påverkas utbetalningen när ersättningen blir vilande? Från och med vilken månad utbetalas månadsbeloppet vid vilande ersättning vid förvärvsarbete? Vilande ersättning vid förvärvsarbete och vid studier under samma 24-månadersperiod Den försäkrade begär att vilandeförklaringen ska upphävas Försäkringskassan upphäver beslut om vilandeförklaring utan att den försäkrade har begärt det Utbetalning av sjukersättning eller aktivitetsersättning efter upphävande av vilandeförklaring Arbete eller studier inom EU/EES Hur påverkas andra ersättningar när sjukersättning eller aktivitetsersättning vilandeförklaras? Arbetsskadelivränta Livränta enligt 43 kap. SFB om statligt personskadeskydd Handikappersättning Bostadstillägg SGI och dagersättning Omvandling av förtidspension och sjukbidrag till sjukersättning respektive tidsbegränsad sjukersättning Bestämmelserna om sjukersättning och aktivitetsersättning trädde i kraft den 1 januari Principerna för omvandling av förtidspension och sjukbidrag Särskilda regler för försäkrade i åldern år Försäkrade som är födda år 1984 eller senare och som fick en tidsbegränsad sjukersättning Försäkrade i åldern år vars sjukbidrag löpte ut i december 2002 och som fick aktivitetsersättning i januari Omvandling till inkomstrelaterad sjukersättning ATP omvandlades till inkomstrelaterad sjukersättning Beräkning av antagandeinkomst Beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning Omvandling till garantiersättning Beräkning av garantiersättning Försäkringstid för 40-delsberäknad eller 30-delsberäknad folkpension Justering av omvandlad sjukersättning Beräkningsmässig garantiersättning (BGE) Den faktiska bruttoersättningen (Brutto 1) Den omvandlade bruttoersättningen (Brutto 2) Beräkning av särskilt grundavdrag för den faktiska bruttoersättningen

8 Beräkning av allmänt grundavdrag för den faktiska bruttoersättningen (GA1) och för den omvandlade bruttoersättningen (GA2) Tillämplig kommunalskattesats (T) Storleken på den beräkningsmässiga garantiersättningen (BGE) Beräkning av justeringsbeloppet Indexering av justeringsbeloppet Särskilda omvandlingsregler för utlands bosatta Beräkning av bruttoförhöjning av arbetsskadelivränta om den är samordnad med förtidspensionen Några fler illustrerande exempel för beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning och garantiersättning med justeringsbelopp Förändringar efter omvandlingen Särskilda regler för försäkrade under 30 år som fick en ändrad ersättningsgrad och/eller hade partiell sjukersättning Försäkrade som beviljades en högre grad av ersättning Försäkrade som gavs en lägre grad av ersättning Den försäkrade hade partiell sjukersättning och partiell tidsbegränsad sjukersättning samtidigt Om sjukersättningen omvandlades med/utan folkpension på grund av 10 kap. 4 den upphävda AFL i lydelsen före Ålderspensionsrätt Allmänt om ålderspensionsrätt för sjukersättning och aktivitetsersättning PGI för inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning PGB för inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning Om en arbetsskadelivränta är samordnad med sjukersättningen eller aktivitetsersättningen Ålderspensionsrätt för retroaktiv utbetalning av inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning Om den försäkrade beviljas en höjd grad av ersättning retroaktivt En högre ersättning beviljas retroaktivt av annan anledning än en höjd ersättningsgrad och ändringen medför en retroaktiv utbetalning En högre inkomstrelaterad ersättning beviljas retroaktivt av annan anledning än en högre ersättningsgrad men ändringen medför ingen retroaktiv utbetalning Hur fördelas ytterligare PGI om det tidigare finns en pensionsgrundande ersättningsgrad och en ersättningsgrad som inte gett ålderspensionsrätt under samma tid? PGI och PGB för retroaktiv utbetalning av inkomstrelaterad ersättning vid samordning med restbelopp för tidigare utbetald pensionsgrundande ersättning PGI och PGB vid tillfälligt stoppad utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning på grund av institutionsvistelse Återkrav Ålderspensionsrätt vid vilande sjukersättning och aktivitetsersättning Rätt till ålderspension utan att förlora rätten till sjukersättning Särskilda regler för sjukersättning enligt 37 kap. SFB Bakgrund till de särskilda reglerna i 37 kap. SFB Syftet med de särskilda reglerna i 37 kap. SFB Vad innebär de särskilda reglerna i 37 kap. SFB? Vem omfattas av de särskilda reglerna i 37 kap. SFB? Situationer när försäkrade inte längre omfattas av 37 kap. SFB Rehabiliteringsmöjligheter

9 16.7 Ansökan om lägre grad av sjukersättning Vad innebär steglös avräkning? Inkomsttak Arbetsskadelivränta Preliminär sjukersättning Avstämning Översikt Vem ska ansöka om steglös avräkning av sjukersättningen Vem ska ansöka? Förvärvsarbete Ansökan om omräkning av sjukersättning behöver inte lämnas Vem ska inte ansöka om omräkning av sjukersättning varje år? Arbete i samma begränsade omfattning som före Fosterbarn (familjehem) eller ersättning för vård av anhörig i hemmet i samma omfattning som före Pensionsgrundande inkomster för tidigare utfört arbete Oavlönat arbete Anmälan om ändrade förhållanden Anmälningsskyldigheten Ändrad inkomst Ändrade förhållanden i övrigt Utredning och bedömning Ansökan om omräkning av sjukersättning vid arbete Inkomstuppgifter Metodstöd Rimlighetsbedömning av lämnade inkomstuppgifter Utländska inkomster Metodstöd Utländska inkomster Arbetstidens förläggning vid partiell sjukersättning Metodstöd Ansökan om omräkning vid partiell sjukersättning För sen eller utebliven ansökan Giltig anledning Metodstöd Giltig anledning Beräkna preliminär sjukersättning Beräkningsmodellen för steglös avräkning Reduceringsinkomst Anpassning av reduceringsinkomsten Inkomster som inte ingår i reduceringsinkomsten Pensionsgrundande inkomster från annat än förvärvsarbete under inkomståret Fribelopp vid steglös avräkning Anpassat fribelopp Steglös avräkning under helt år vid hel sjukersättning Steglös avräkning under helt år vid partiell sjukersättning Steglös avräkning under del av år rätt till sjukersättning hela året Steglös avräkning och sjukersättning under del av år Den försäkrade fyller 65 år under året anpassat fribelopp Frihetsberövad anpassat fribelopp Lägre grad av sjukersättning under året anpassat fribelopp Samordningsbestämmelser Änkepension Särskild efterlevandepension

10 Arbetsskadelivränta Beräkning av preliminär sjukersättning när arbetsskadelivränta som samordnas med sjukersättningen betalas ut Beslut om preliminär sjukersättning Beslut om preliminär sjukersättning Beslut om preliminär sjukersättning vid för sen eller utebliven ansökan Metodstöd Beslut vid för sen eller utebliven ansökan Metodstöd - Nytt beslut om preliminär sjukersättning under inkomståret Metodstöd- Den försäkrade har preliminär sjukersättning och får lägre inkomst eller slutar arbeta Den försäkrade har fått beslut om preliminär sjukersättning men börjar sedan inte arbeta Arbete del av år Den försäkrade får en högre sjukersättningsgrad Ålderspension Rätten till sjukersättning har upphört före den 1 januari Metodstöd Rätten till sjukersättning har upphört före den 1 januari Andra ersättningar under tid med steglös avräkning Sjuklön Arbetsgivarens ansvar för rehabilitering och anställningsskydd Rätt till arbetsvillkoret för arbetslöshetsersättning Hur påverkas andra ersättningar från socialförsäkringen av reglerna om steglös avräkning? SGI och dagersättningar Handikappersättning Bostadstillägg Livränta på grund av ny arbetsskada Förtida inbetalning Avstämning och beslut om slutlig sjukersättning Bestämmelserna om slutlig sjukersättning Användning av PGI vid avstämning När pensionsgrundande inkomst inte kan användas för beräkning av slutlig sjukersättning Metodstöd del av år Preliminär sjukersättning vid utländska inkomster slutlig sjukersättning Metodstöd utländska inkomster Avstämning Metodstöd Manuell avstämning Avstämning för försäkrade med sjukersättning och arbetsskadelivränta Metodstöd avstämning för försäkrade med sjukersättning och arbetsskadelivränta När den slutliga sjukersättningen fastställs till ett högre belopp än den preliminära När den slutliga sjukersättningen fastställs till ett lägre belopp än den preliminära Kommunicering Metodstöd kommunicering Beslut om slutlig sjukersättning

11 Metodstöd Beslut om slutlig sjukersättning och arbetsskadelivränta Eftergift Metodstöd begäran om eftergift Metodstöd - Hämta information Metodstöd - Beräkning av betalningsförmåga Ändring av pensionsgrundande inkomst Metodstöd ny avstämning Metodstöd Fordringshanteringen Avsluta steglös avräkning Omprövning, ändring och överklagande av beslut Metodstöd Ändring via självrättning eller med anledning av en dom Återkrav enligt 37 kap Metodstöd återkravshantering efter avstämning Återkrav enligt 108 kap. SFB Källförteckning Sakregister

12 Förkortningar AFL ATP AvtL Bet. BGE BT EEG EES EG EL-stöd EU FKAR FKFS FKRS Lag (1962:381) om allmän försäkring Allmän tilläggspension Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område Betänkande från utskotten Beräkningsmässig garantiersättning Bostadstillägg Europeiska Ekonomiska Gemenskapen Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet Europeiska Gemenskapen Efterlevandepension och efterlevandestöd Europeiska Unionen Försäkringskassans allmänna råd Försäkringskassans föreskrifter Försäkringskassans rättsliga ställningstagande FL Förvaltningslagen (1986:223) FR FÖD Förordning 1408/71 Förordning 574/72 Förordning 883/2004 Förordning 987/2009 GARP HFD Förvaltningsrätten Försäkringsöverdomstolen Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen Rådets förordning (EEG) nr 574/72 av den 21 mars 1972 om tillämpning av förordningen (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen Lagen (1998:702) om garantipension Högsta förvaltningsdomstolen IL Inkomstskattelagen (1999:1229) 12

13 JUBEL KR KVS LAF LIP LSP LVU PBB PGB PGI Prop. RAR RFFS RFV RÅ SFB SFBP SfU SGA SGI Justeringsbelopp Kammarrätten Kriminalvårdsstyrelsen Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring Lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension Lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Prisbasbeloppet Pensionsgrundande belopp Pensionsgrundande inkomst Regeringens proposition Riksförsäkringsverkets allmänna råd Riksförsäkringsverkets föreskrifter Riksförsäkringsverket Regeringsrättens årsbok Socialförsäkringsbalken Lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken Socialförsäkringsutskottet Särskilt grundavdrag Sjukpenninggrundande inkomst SofL Socialförsäkringslagen (1999:799) SoL Socialtjänstlagen (2001:453) UtlL Utlänningslagen (2005:716) 13

14 Sammanfattning I denna vägledning beskrivs beräkning av sjukersättning och aktivitetsersättning. I vägledningen beskrivs också de särskilda reglerna om sjukersättning för försäkrade som har rätt till sjukersättning tills vidare enligt de regler som gällde före den 1 juli Dessa förmåner regleras i socialförsäkringsbalken (SFB). Av lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken (SFBP) framgår att vissa övergångsbestämmelser till den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) fortfarande gäller. Vägledningen ska vara ett stöd i det dagliga arbetet hos Försäkringskassan så att bestämmelserna tillämpas på ett riktigt sätt. Kapitel 1 beskriver införandet av sjukersättning och aktivitetsersättning och de olika vägledningar som behandlar förmånerna. Kapitlet beskriver också det förhållningssätt som ska prägla Försäkringskassans arbete. Kapitel 2 4 beskriver övergripande bestämmelserna om sjukersättning och aktivitetsersättning och vem som är försäkrad enligt SFB. Här beskrivs också de villkor som måste vara uppfyllda vid försäkringsfallet för att en person ska ha rätt till ersättning. Kapitel 5 och 6 beskriver beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning och beräkning av garantiersättning. Kapitel 7 beskriver de samordningsregler som gäller då en person har både sjukersättning eller aktivitetsersättning och yrkesskadelivränta eller arbetsskadelivränta. Kapitel 8 och 9 handlar om att fatta beslut och utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning. Kapitel behandlar vilka avdrag som ska göras vid löpande utbetalning som t.ex. kontraktsvård, avdrag på grund av kvittning för statlig fordran och utmätning samt avdrag vid retroaktiv utbetalning och vid institutionsvistelse. Kapitel 13 beskriver allmänt bestämmelserna om vilande sjukersättning och aktivitetsersättning och hur dessa beräknas. Kapitel 14 behandlar omvandling av förtidspension och sjukbidrag till sjukersättning respektive tidsbegränsad sjukersättning Kapitel 15 beskriver ålderspensionsrätt för dem som har sjukersättning och aktivitetsersättning. Kapitel 16 ger en övergripande information om bakgrunden till, syftet med samt innehållet i de särskilda reglerna för sjukersättning enligt 37 kap. SFB steglös avräkning. 14

15 Kapitel 17 beskriver vem som har möjlighet att arbeta enligt reglerna om steglös avräkning och när ansökan om detta ska göras. Kapitel 18 beskriver hur Försäkringskassan utreder och handlägger ansökan om att arbeta enligt reglerna om steglös avräkning. Kapitel 19 beskriver hur den preliminära sjukersättningen ska beräknas och hur den ska samordnas vid utbetalning. Kapitel 20 beskriver hur Försäkringskassan ska fatta beslut om preliminär sjukersättning och vad som händer när en försäkrad som har preliminär sjukersättning inte längre omfattas av de särskilda reglerna. Kapitel 21 beskriver hur rätten till andra ersättningar i vissa fall påverkas när den försäkrade arbetar enligt reglerna om steglös avräkning. Kapitel 22 handlar om hur avstämning, och beslut om slutlig sjukersättning ska göras. Kapitel 23 handlar om omprövning, ändring och överklagande av beslut om steglös avräkning samt om återkrav. 15

16 Läsanvisningar Denna vägledning ska vara ett hjälpmedel för Försäkringskassans medarbetare i handläggningen. Den kan också vara ett stöd vid utbildning av Försäkringskassans personal. Vägledningen redovisar och förklarar lagar och andra bestämmelser. Den redogör för de delar av lagens förarbeten som är särskilt viktiga för att förstå hur lagen ska tillämpas. Den redogör också för rättspraxis samt för Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden. Vägledningen innehåller också en beskrivning av hur man ska handlägga ärenden och vilka metoder som då ska användas för att åstadkomma både effektivitet och kvalitet i handläggningen. Rubriken till sådana kapitel eller avsnitt inleds med ordet Metodstöd. Hänvisningar I vägledningen finns hänvisningar till lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden och interna styrdokument, förarbeten, rättsfall, JO-beslut och andra vägledningar. Hänvisningen finns antingen angiven i löpande text eller inom parentes i direkt anslutning till den mening eller det stycke den avser. I en bilaga till vägledningen finns en källförteckning som redovisar de lagar, förordningar, domar etc. som nämns i vägledningen. Exempel Vägledningen innehåller också exempel. De är komplement till beskrivningarna och åskådliggör hur en regel ska tillämpas. Att hitta rätt i vägledningen I vägledningen finns en innehållsförteckning och ett alfabetiskt sakregister. Innehållsförteckningen är placerad först och ger en översiktsbild av vägledningens kapitel och avsnitt. Sakregistret finns sist i vägledningen och innehåller sökord med sidhänvisningar. 16

17 1 Inledning I detta kapitel beskrivs införandet av sjukersättning och aktivitetsersättning och de olika vägledningar som behandlar förmånerna. Kapitlet beskriver också det förhållningssätt som ska prägla Försäkringskassans arbete. 1.1 En sammanhållen sjukförsäkringsprocess En grundtanke med hela sjukförsäkringsprocessen och samordningsuppdraget är att den hänger samman. Det är viktigt att se hela sjukförsäkringsprocessen som omfattar sjukpenning, samordnad rehabilitering, sjukersättning och aktivitetsersättning som en helhet. Försäkringskassans uppgift är att verka för en väl fungerande sjukförsäkringsprocess som ger rätt ersättning i rätt tid och syftar till att tillvarata den försäkrades arbetsförmåga och underlätta och påskynda återgång i arbete. 1.2 Införandet av sjukersättning och aktivitetsersättning och lagändringarna sedan 2008 Förtidspensionen gjordes den 1 januari 2003 till en del av sjukförsäkringen i stället för en del av pensionsförsäkringen. Ett viktigt syfte var att få en finansiellt sammanhållen försäkring som innefattar alla ersättningsfall på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska arbetsförmågan. Detta oberoende av hur lång tid nedsättningen beräknades bestå. Några förändringar beträffande bedömningen av arbetsförmåga genomfördes inte. Ett annat lika viktigt syfte med förändringen var att unga försäkrade med varaktigt nedsatt arbetsförmåga skulle få ett särskilt stöd, genom att få aktivitetsersättning. Denna ersättningsform ska stimulera till aktiviteter utan att den ekonomiska tryggheten påverkas. Den 1 juli 2008 infördes ett antal åtgärder för att effektivisera sjukskrivningsprocessen med tidiga insatser för att i högre grad ta till vara arbetsförmågan. En rehabiliteringskedja gäller nu och den har fasta tidpunkter för prövning av arbetsförmågan vid sjukskrivning. Samtidigt skärptes kraven för att få sjukersättning tills vidare och ersättningen kan nu endast betalas ut när arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt sett mot hela arbetsmarknaden. Inom aktivitetsersättningen gjordes förändringen att bedömningen om arbetsförmågans nedsättning skulle göras sett mot hela arbetsmarknaden. Från samma tidpunkt avskaffades ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning. Övergångsbestämmelser till äldre bestämmelser gällde längst t.o.m. december (Prop. 2007/08:136 En reformerad sjukförsäkringsprocess för ökad återgång i arbete) Den 1 december 2008 trädde regler i kraft som syftar till att underlätta för personer som har sjukersättning tills vidare enligt 7 kap. 1 och 3 den numera upphävda AFL i lydelsen före den 1 juli 2008 att använda en rest- 17

18 arbetsförmåga. De nya reglerna innebär bland annat att Försäkringskassan under vissa förutsättningar inte gör någon ny prövning av rätten till sjukersättning även om den försäkrades arbetsförmåga har förbättrats. De särskilda reglerna för sjukersättning syftar till att ge försäkrade som har en restarbetsförmåga den stimulans och den försörjningstrygghet som behövs för att både våga och bli motiverad till att ta vara på sin återstående arbetsförmåga. För att försäkrade som använder sin förbättrade arbetsförmåga till förvärvsarbete inte ska kunna ha förvärvsinkomster i obegränsad omfattning samtidigt som hela den beviljade sjukersättningen betalas ut minskas ersättningen, genom ett avräkningssystem med steglös avräkning. (Prop. 2007/08:124 Från sjukersättning till arbete s. 47 f.) På detta sätt skapas ett sjukersättningssystem i två delar. Den ena delen omfattar personer som beviljats sjukersättning tills vidare enligt de regler som gällde före den 1 juli Det är dessa personer som omfattas av de särskilda reglerna för sjukersättning i 37 kap. SFB. Den andra delen omfattar personer som beviljats sjukersättning enligt de nya striktare reglerna som gäller från och med den 1 juli 2008 (prop. 2007/08:124 s. 91 samt Socialförsäkringsutskottets betänkande 2008/09: SfU4 Från sjukersättning till arbete, s. 12). Försäkrade som beviljas sjukersättning tills vidare enligt reglerna från och med den 1 juli 2008, omfattas exempelvis av reglerna för vilande sjukersättning. Från och med den 1 januari 2009 ändrades reglerna för anmälningsskyldighet och reglerna för vilande ersättning vid arbete (numera 110 kap. 46, 47 och SFB samt 36 kap SFB). Även reglerna för minskning eller indragning (numera omprövning) av sjukersättning ändrades den 1 januari 2009 (36 kap SFB). Socialförsäkringsbalken (SFB) trädde i kraft den 1 januari Den är en sammanhållen och heltäckande socialförsäkringslag och ersätter ungefär 30 av de tidigare gällande socialförsäkringsförfattningarna, däribland AFL. I SFB har språket moderniserats och vissa nya begrepp har införts. Viss rättspraxis från Högsta förvaltningsdomstolen och tidigare Försäkringsöverdomstolen samt några allmänna förvaltningsrättsliga principer har blivit inskrivna i lagtexten. Men syftet med SFB har inte varit att genomföra några ändringar i sak så kallade materiella ändringar utan tidigare lagstiftning har i princip oförändrad förts över till SFB. SFB innehåller alltså samma bestämmelser som tidigare lagstiftning när det gäller förutsättningarna för att få en förmån. Ersättningsnivåerna är också oförändrade. Det finns dock några ändringar i sak som beror på att vissa bestämmelser har blivit gemensamma för de olika förmånerna. Syftet med dessa ändringar har varit att ta bort obefogade skillnader mellan förmånerna. Från och med den 1 januari 2013 ändrades reglerna för vilande aktivitetsersättning (36 kap d SFB). En annan ändring som började gälla den 1 januari 2013 är att de försäkrade vars aktivitetsersättning upphör på grund av att de fyller 30 år omfattas av möjligheten att kunna delta i arbetslivsintroduktion samt av rätten att kunna få sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning i särskilda fall och boendetillägg. 18

19 1.3 Vägledning i fyra delar Samtliga vägledningar inom området sjukförmåner ska bilda en enhet. Tillämpningen av reglerna för sjukersättning och aktivitetsersättning finns beskrivet i fyra vägledningar. Sjukersättning Vägledning 2013:1 handlar om hur den försäkrade får sjukersättning och vad som händer efter det att sjukersättning har beviljats. Där beskrivs bedömningen av rätten till sjukersättning vem som är försäkrad för sjukersättning beslut om sjukersättning förnyad utredning, efterkontroll och de gemensamma metoderna som finns för detta arbete särskilda insatser för försäkrade som har tre fjärdedels sjukersättning rehabilitering och vilande sjukersättning omprövning vid ändrade förhållanden och anmälningsskyldigheten Aktivitetsersättning Vägledning 2013:2 handlar om hur den försäkrade får aktivitetsersättning och vad som händer under tiden den försäkrade har aktivitetsersättning. Där beskrivs bedömningen av rätten till aktivitetsersättning vem som är försäkrad för aktivitetsersättning beslut om aktivitetsersättning hur Försäkringskassan ska arbeta med att samordna rehabiliteringsinsatser och aktiviteter vilande aktivitetsersättning särskilda insatser för försäkrade som har tre fjärdedels aktivitetsersättning omprövning vid ändrade förhållanden och anmälningsskyldigheten Sjukersättning och aktivitetsersättning beräkning, steglös avräkning m.m. Vägledning 2013:3 handlar om hur ersättningens storlek räknas fram och om utbetalning av ersättning. Där beskrivs inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning samordningsregler och avdrag omvandling av förtidspension och sjukbidrag, ålderspensionsrätt och övergångsbestämmelser. de särskilda reglerna i 37 kap. SFB steglös avräkning m.m. 19

20 Sjukersättning och aktivitetsersättning förmåner vid invaliditet enligt EU-rätten och konventioner om social trygghet Vägledning 2010:2 beskriver förmåner vid invaliditet enligt EU:s förordningar 883/2004 och 987/2009. Vägledningen beskriver också reglerna i de konventioner om social trygghet som rör sjukersättning och aktivitetsersättning, förutom den nordiska konventionen. I vägledning 2004:11 Tillämplig lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner, m.m. samt vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete finns bestämmelserna om försäkringstillhörighet närmare presenterade. 1.4 Bemötande Försäkringskassan ska bemöta personal och kunder professionellt på lika villkor oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trostillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder (Policy för likabehandling 2010:01). De ska också kunna räkna med att deras identitet inte ska påverka beslutet. Förutsättningar för bra möten och handläggning påverkas av personernas kunskap, inlevelse, förväntningar, förhållningssätt och maktpositioner. Det är viktigt att ha inlevelse och respekt i mötet. Det är också viktigt att tänka på att den personen som har behov av en offentlig tjänst befinner sig i en beroendesituation. När det gäller en fråga om ersättning för inkomstbortfall är personen beroende av den som beslutar om ersättningen. Att i sitt arbete ha uppgiften att ge stöd till andra innebär att ha makt över andra. (Riksförsäkringsverket, De handikappolitiska målen och socialförsäkringsadministrationen, 2003) Du kan läsa mer om det förhållningssätt som ska prägla Försäkringskassans arbete i vägledningarna 2013:1 Sjukersättning och 2013:2 Aktivitetsersättning. 20

21 2 Bestämmelser om sjukersättning och aktivitetsersättning I detta kapitel beskrivs översiktligt bestämmelserna om sjukersättning och aktivitetsersättning. En närmare beskrivning av bestämmelserna hittar du i vägledningarna 2013:1 Sjukersättning och 2013:2 Aktivitetsersättning. Detta kapitel behandlar Villkor för rätt till sjukersättning och aktivitetsersättning De regler som gäller allmänt för aktivitetsersättning vid förlängd skolgång. De regler som gäller allmänt för ansökan om sjukersättning och aktivitetsersättning Från och med vilken tidpunkt den försäkrade kan få ersättning När Försäkringskassan är kontaktinstitution och är skyldig att avisera annat EU/EES-land. 2.1 Grundläggande bestämmelser för sjukersättning och aktivitetsersättning Ett grundläggande villkor för rätt till sjukersättning och aktivitetsersättning är att den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan (33 kap. 5 SFB). För rätt till sjukersättning krävs att arbetsförmågan kan anses stadigvarande nedsatt och att rehabiliteringsåtgärder inte bedöms kunna leda till att den försäkrade återfår någon arbetsförmåga (33 kap. 6 SFB). Sjukersättning ges tills vidare och kan tidigast beviljas från och med den månad då den försäkrade fyller 30 år och längst till och med månaden före den månad då den försäkrade fyller 65 år (33 kap. 16 SFB). För rätt till aktivitetsersättning krävs att nedsättningen av arbetsförmågan kan antas bestå under minst ett år (33 kap. 7 SFB). Aktivitetsersättning kan tidigast beviljas från och med juli månad det år då den försäkrade fyller 19 år och beviljas alltid för viss tid, som inte får vara längre än tre år. (33 kap. 19 SFB) Aktivitetsersättning kan beviljas längst till och med månaden före den månad då den försäkrade fyller 30 år. (33 kap. 18 SFB och prop. 2000/01:96 s. 81) Oavsett den försäkrades faktiska arbetstid ska hans eller hennes arbetsförmåga alltid bedömas i förhållande till ett heltidsarbete (33 kap. 11 SFB, prop. 1996/97:28 s ). Det har betydelse både för den som tidigare har arbetat mer än heltid och för den som arbetat deltid eller inte arbetat alls. Med heltidsarbete menas 40 timmar i veckan om det inte finns kollektiv- 21

22 avtal som säger annat (RAR 2002:17 till 33 kap. 11 SFB). Detta innebär att en försäkrad som kan arbeta heltid inte har rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning. Hänsyn tas endast till i vilken grad en försäkrad som är anställd kan arbeta och inte till eventuell inkomstminskning när han på grund av sjukdom byter arbete eller arbetsuppgifter. Oavlönat arbete bedöms inte på något annat sätt än avlönat arbete. Det är inte om den försäkrade har lön eller arvode för sitt arbete som avgör om han eller hon bedöms ha arbetsförmåga. (Prop. 1997/98:111, Reformerad förtidspension, m.m. s ) Fyra olika grader av sjukersättning eller aktivitetsersättning kan beviljas med hänsyn till arbetsförmågans nedsättning. De fyra graderna är hel, tre fjärdedels, halv och en fjärdedels ersättning. (33 kap. 9 SFB) Det formella kravet på arbetsförmågans nedsättning för att få rätt till hel ersättning, är att arbetsförmågan är helt eller i det närmaste helt nedsatt. Därför ges personer möjlighet att utnyttja en liten återstående arbetsförmåga ( åttondelen ) i till exempel ideellt eller politiskt arbete utan att det formella kravet för rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning ifrågasätts (prop. 1997/98:111 s. 69). Någon motsvarighet till åttondelen vid hel ersättning, att utnyttja en arbetsförmåga utöver tre fjärdedelar, halv eller en fjärdedel, finns inte för partiell ersättning. Det gäller oavsett vilken form arbetsinsatsen har om det till exempel är ett förvärvsarbete, arbete i en förening eller ett politiskt uppdrag Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång En försäkrad som på grund av funktionsnedsättning ännu inte har avslutat sin utbildning på grundskolenivå och gymnasial nivå vid ingången av juli månad det år då han eller hon fyller 19 år har rätt till hel aktivitetsersättning under den tid som skolgången varar (33 kap. 8, 13 och 20 SFB). Aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång beviljas alltid som hel ersättning (33 kap. 13 SFB). Detta är en konsekvens av att någon bedömning av graden av nedsättning av arbetsförmågan inte ska göras i dessa fall (prop. 2000/01:96 s. 183). Aktivitetsersättning beviljas alltid för viss tid, som inte får vara längre än tre år (33 kap. 19 SFB). Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång kan beviljas för såväl längre som kortare tid än ett år. 2.2 Allmänt om ansökan Den försäkrade kan själv ansöka om sjukersättning eller aktivitetsersättning hos Försäkringskassan (110 kap. 4 SFB). 22

23 Ansökan ska göras skriftligt på en blankett som Försäkringskassan har fastställt (1 Riksförsäkringsverkets föreskrifter [RFFS 2002:36] om sjukersättning och aktivitetsersättning). Ansökan ska undertecknas av den sökande (110 kap. 4 SFB). Om Försäkringskassan fått in en skriftlig ansökan och samtliga uppgifter finns på annat sätt än på den fastställda blanketten, avvisar Försäkringskassan inte ansökan utan prövar ärendet som det är. Läs mer om ansökan av sjukersättning och aktivitetsersättning, vilka uppgifter som ska uppges och vilka handlingar som ska bifogas samt vad som gäller om en ansökan ska återtas eller avvisas i vägledningarna 2013:1 Sjukersättning och 2013:2 Aktivitetsersättning Tidpunkt för nybeviljande av sjukersättning eller aktivitetsersättning Sjukersättning eller aktivitetsersättning ges från och med den månad då rätt till förmånen inträtt. Ersättningen får inte betalas ut för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. (33 kap. 14 SFB) I ett avgörande ansåg FÖD att en försäkrad kunde ange i ansökan att han önskade ersättning för kortare tid än tre månader tillbaka (FÖD 1982:11). Det innebär att prövningen gäller rätten till sjukersättning eller aktivitetsersättning från och med den månad som den försäkrade yrkar på Tidpunkt för beviljande vid ansökan om högre grad av sjukersättning eller aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Vid ansökan om högre grad av tidigare beviljad sjukersättning eller aktivitetsersättning beviljas högre grad av ersättning från och med månaden efter den under vilken anledning till ändringen uppkommit, dock högst tre månader före ansökningsmånaden (33 kap. 14 SFB och 36 kap. 28 SFB). Gustav som har halv aktivitetsersättning arbetar 20 timmar per vecka. Den 6 juni blir han blir helt sjukskriven och ansöker om hel aktivitetsersättning. Hel aktivitetsersättning kan då beviljas tidigast från och med juli månad Bevilja ersättning på olika nivåer under samma period Sjukersättning eller aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga vid sjukdom kan beviljas på olika nivåer under en och samma ersättningsperiod. Eftersom det oftast är svårt att förutse exakt hur den försäkrades arbetsförmåga kommer att utvecklas, blir det i praktiken sällan aktuellt när ersättning beviljas framåt i tiden. För retroaktiv tid går det däremot att konstatera hur arbetsförmågan har sett ut. När en försäkrad söker ersättning för både retroaktiv tid och framåt i 23

24 tiden, kan det därför bli aktuellt att bevilja ersättning på olika nivåer för den retroaktiva tiden och för tiden räknat från beslutet. Det kan till exempel vara när Försäkringskassan beviljar ersättning tre månader tillbaka i tiden räknat från ansökan eller när den försäkrades arbetsförmåga har förändrats jämfört med när ansökan kom in. 2.3 Försäkringskassan kan byta ut en förmån mot sjukersättning eller aktivitetsersättning Försäkringskassan kan bevilja en försäkrad sjukersättning eller aktivitetsersättning utan att han eller hon har ansökt om ersättning. Det kan bli aktuellt när den försäkrade har någon av följande förmåner: sjukpenning rehabiliteringspenning ersättning för sjukhusvård livränta motsvarande ersättning enligt någon annan författning, till exempel lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring (YFL) I de fall Försäkringskassan byter ut sjukpenning mot sjukersättning eller aktivitetsersättning kan Försäkringskassan bevilja den försäkrade en högre grad utan att han eller hon har ansökt om det (36 kap. 25 SFB). Tidpunkt för beviljande av sjukersättning och aktivitetsersättning vid utbyte När Försäkringskassan på eget initiativ beviljar en försäkrad sjukersättning eller aktivitetsersättning utan ansökan betalas ersättningen ut från och med månaden efter den då beslutet om förmånen meddelats (33 kap. 14 SFB) Metodstöd Brytdatum för utbetalning i Försäkringskassans ärendehandläggningssystem ligger vanligtvis i ett månadsskifte. Om Försäkringskassans beslutsdatum ligger de sista dagarna i en månad kan det därför vara svårt att hinna med förberedelsen för utbetalning av ersättning innan månadsskiftet. Det är därför lämpligt, i de fall det är möjligt, att planera in beslutstillfället så att beslut inte fattas de tre sista arbetsdagarna i månaden. Efter föredragning hos särskilt utsedd beslutsfattare beviljar Försäkringskassan Dragan sjukersättning genom beslut den 23 september. Beslut om rätten till och om storleken på sjukersättningen skickas till Dragan den 26 september. Sjukpenningen byts ut mot sjukersättning från och med den 1 oktober. 24

25 2.4 Förlängning av aktivitetsersättning När det finns särskild anledning kan Försäkringskassan på eget initiativ förlänga pågående period av aktivitetsersättning. Vid en sådan förlängning behövs ingen ansökan. Att förlänga en ersättning är inte detsamma som att bevilja en ny period med ersättning. En förlängning kan i vissa fall avse kortare tid än ett år. Vid ansökan om en ny period med ersättning ska den försäkrade däremot lämna in en ansökan. Försäkringskassan prövar om den försäkrade har rätt till ersättning under en ny period om minst ett år. Prövningen görs förutsättningslöst, vilket innebär att Försäkringskassan inte är bunden till det tidigare beslutet om ersättning. Aktivitetsersättning beviljas för längst tre år men Försäkringskassan kan i vissa fall besluta om förlängning av en aktivitetsersättning utöver den perioden i slutet av en ersättningsperiod (33 kap. 19 och 36 kap. 26 SFB, prop. 2000/01:96 s.180 och FKRS 2008:2). Det är möjligt att förlänga en period med aktivitetsersättning på en annan nivå än den försäkrade har haft tidigare. Ersättningsperioden kan förlängas både med en lägre ersättningsnivå och med en högre ersättningsnivå än tidigare. 2.5 Ersättning vid rehabilitering Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen gäller också den som har sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt kap. SFB. Den som har sjukersättning eller aktivitetsersättning och som genomgår arbetslivsinriktad rehabilitering har rätt att behålla sin ersättning under rehabiliteringstiden (bet. 1990/91: SfU16 s. 32). Han eller hon kan också få särskilt bidrag för kostnader som uppstår i samband med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen (31 kap. 2 SFB). 2.6 Förnyad utredning av arbetsförmågan av sjukersättning I samband med ett beslut om sjukersättning ska en särskilt utsedd beslutsfattare besluta om att en ny utredning av den försäkrades arbetsförmåga ska göras efter en viss tid, dock senast inom tre år räknat från beslutet. Om den försäkrade fyllt 60 år behöver Försäkringskassan inte besluta om förnyad utredning (33 kap. 17 SFB). 2.7 Sjukersättning äldre bestämmelser En försäkrad kan ha beviljats ersättning enligt äldre bestämmelser och fortfarande ha rätt till det om förhållandena inte har förändrats. En försäkrad som fick två tredjedels förtidspension före den 1 juli 1993 till exempel, har fortsatt rätt till sjukersättning med den nivån så länge förhållandena är oförändrade. 25