För att näringslivet ska leva och verka måste arbetsrätt och turordningsregler reformeras, särskilt för småföretag med få anställda.



Relevanta dokument
Fler jobb i Västerås med växande företag

Inledning. 1 Näringslivspolitiskt program för moderaterna i Dalarna enl stämmobeslut docx

Svar på motion om service- och tjänstegaranti i Sala kommun

Habo kommun - Den hållbara kommunen med ett välmående näringsliv

Jobbpolitik för ett växande Skellefteå

Kan du lista ut vilket parti som skrivit vad kring företagande? MEDELPOÄNG 22% 1,8/8 POÄNG

Näringslivsprogram

Moderaternas näringslivsprogram för Västmanland

Företagsklimatet i Kungsörs kommun 2017

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.

Företagsklimat. Svenskt näringslivs ranking (enkät 2017) & SKL:s Insikt 2016

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Analytikernätverk 20 november

Mål och vision för Krokoms kommun

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

Bättre företagsklimat för fler jobb

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Åtgärder för en enklare byggprocess

Företagsklimatet i Oskarshamn

Näringslivspolicy för Lidingö stad

Konkurrens och brist på konkurrens i välfärden. SNS-seminarium om Välfärdsutredningen Stefan Jönsson

Handlingsplan för. Skara kommuns landsbygdsstrategi

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Regelförenkling på kommunal nivå. Västmanland

Näringslivsstrategi för Mora

Reviderad Näringslivsprogram i Sala

Södertälje behöver fler företag

Näringslivsstrategi Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7

Moderaterna i Bjuvs kommun

Roadshow #4av5jobb

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Regeltillämpning på kommunal nivå

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet

Policy för socialt företagande

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Lokalt företagsklimat

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument

Vård- och omsorgscollege Västmanland


STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun

5000 registrerade företag 60 procent är enmansföretag 85 procent har färre än 10 anställda Cirka arbetstillfällen

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

1(8) Tillväxtstrategi

Vad skulle chefen säga...

Roadshow #4av5jobb

Jobb och företagande i Borås

Bredband Katrineholm

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008.

Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna

Företagsklimatet i Halmstads kommun Anna Gillek Dahlström, Jönköping

Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik Västmanlands län

Servicemätning av Region Gotlands myndighetsutövande gentemot företag

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

Ranking av företagsklimatet 2013

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Strategisk plan

Roadshow #4av5jobb

ÄGARDIREKTIV 2018 FÖR ESKILSTUNA KOMMUN

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

VALIDERING. Ett sätt att synliggöra kompetens

Piratpartiet Skinnskatteberg. Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

Näringslivsstrategi för Nyköpings kommun

SFI som matchningsverktyg

DET SOM ÄR BRA FÖR BESÖKSNÄRINGEN ÄR BRA FÖR ALLA

MEDBORGARPANEL Nummer 8 februari 2015 Dialog med landstingets politiker

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen

Kommittédirektiv. Ett samordnat och effektivare statligt upphandlingsstöd. Dir. 2011:78. Beslut vid regeringssammanträde den 8 september 2011

Utmaningar - Hållbara lösningar

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

Företagsklimatet i Tyresö kommun 2016

Dokumentation av direktupphandlingar

Samproduktion inom området hälsa & välfärd

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

Länsträff

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för

Policy för Konkurrensutsättning. Upplands-Bro kommun ,rev Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53

I d e n ti te ts - o ch va r u m ä r k e s p o l i cy

Kommittédirektiv. Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag. Dir. 2010:55. Beslut vid regeringssammanträde den 12 maj 2010

Alla behövs i ett växande Stenungsund!

Företagsklimatet i Linköpings kommun 2016

Företagsamheten 2018 Västmanlands län

Företagsamheten 2018 Västmanlands län

Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland?

Policy. Policy för konkurrensprövning. Sida 1/5

Näringslivsstrategi HANDLINGSPLAN FÖR NÄRINGSLIVSUTVECKLING

Transkript:

Moderater ett etagsamt Västmanland Vi vill profilera Västmanland som ett attraktivt län etag och etagare. Företagande och entreprenörskap är en viktig del av vårt välfärdssamhälle och framgångsrika etag är en utsättning tillväxt och välstånd. Företagare skapar jobb, välstånd och ekonomisk tillväxt i Sverige. De är en bärande del i näringslivet. Det är en central uppgift oss att få fler människor att se entreprenörskap och etagande som en möjlighet i livet. En möjlighet att bryta ny mark och att kreativt ifrågasätta. Det är ofta det som skapar nya marknader och nya affärsmodeller. Det är viktigt att allt fler människor ges möjlighet till och tar steget att starta ett etag. Vi vill göra det enklare, tryggare och mer lönsamt att start och driva etag. För att näringslivet ska leva och verka måste arbetsrätt och turordningsregler reformeras, särskilt småetag med få anställda. Kommunerna har stort ansvar att skapa goda lokala villkor entreprenörskap och etagande. För att nå framgång handlar det många gånger tänka nytt och kreativt. Vi vill byta myndighet mot service. Regelbördan etag kan hindra att affärer genoms och kostnaderna administration är generellt alldeles hög idag. Där måste regelbördan minska och administrationen enklas. Dessa inträdeshinder måste undanröjas att få ett etagsklimat i toppklass. I den vardagliga kontakten mellan kommunen och ortens etag skapas utsättningar tillväxt och arbetstillfällen. Företag i kommuner med bra näringslivsklimat vittnar ofta om en upplevd enkelhet i relation till kommunen. Regelbundna möten mellan kommunalråd, näringslivsansvarig tjänsteman samt etagseträdare är ett sätt att åstadkomma dialog och bygga samsyn kring vad som krävs fortsatt tillväxt. Kommunen kan ta initiativ till näringslivsfrukostar, seminarier och etagarråd m.m. Det gäller att skapa mötesplatser arbetsmarknadens aktörer som kan träffas att samtala om aktuella frågor som t ex kompetensutveckling. För en effektiv handläggning måste det vara enkelt etagaren att komma i kontakt med kommunens olika delar. Man ska kunna behandla ärenden med expressfart när det behövs. Tanken om En väg in är bra. I vissa kommuner arbetar man med så kallade etagslotsar medan andra öppnat näringslivsbutiker att signalera öppenhet och tillgänglighet till det lokala näringslivet. Vi vill minska regelkrångel. Förbättra offentlig upphandling. Det ska vara enkelt att komma i kontakt med kommun och myndigheter Kommunerna måste underlätta LOU och att det lokala näringslivet kan vara med och konkurrera. Exempelvis genom att bättre informera och att slå isär och dela upp upphandlingar samt bidra till att fler mindre etag samverkar om en upphandling. En ofta bisedd faktor att lyckas locka etableringar och arbetskraft till kommunen är väl fungerande välfärdstjänster. De personer som etaget ska rekrytera har i allmänhet familjer. 1

De sociala övervägandena, speciellt vid en flytt, hör till de enskilt viktigaste faktorerna att tacka ja till ett jobberbjudande. Tillgänglighet till trygga skolor, skolor med hög kvalitet och andra välfärdstjänster blir därmed en viktig konkurrensdel kommunen. Ökade behov av individuella lösningar när det gäller arbete, boende och fritid kommer att bli viktigare framöver. Kommunal planering som stärker lokalsamhället genom en bra kombination av bostäder, arbetsplatser, god närmiljö, service och väl fungerande kollektivtrafik gynnar det lokala näringslivet samtidigt som det stärker kommunens attraktionskraft Näringslivet i landsbygden (utan tätorterna) är beroende av god postgång, kommunal service etc. att kunna verka och utvecklas på landsbygden. För att landbygden ska leva måste kommunerna se till att lägga bredband utan tätorten så att det är tillgängligt uppkoppling. Kommunerna måste tillåta och underlätta privata aktörer att sköta service t ex skola, vårdoch äldreomsorg på landsbygden så att inte denna service inte utarmas. Minimerad byråkrati och effektiv handläggning Kommunerna ska garantera en rättssäker och effektiv handläggning av alla ärenden. Snabb, korrekt och utsägbar tillämpning av lagar och bestämmelser av lagar och bestämmelser skapar goda utsättningar etagande. Det ska vara parallella processer istället seriella vid handläggning av ärenden. Bra bemötande, hög tillgänglighet och god service från kommunens sida gentemot näringslivet ska vara självklart. Moderatern a represen tan ter Sv eriges m est an sv arstagan de parti v erk ar Att en av kommunpolitikens viktigaste uppgifter, när det gäller goda utsättningar näringslivet, handlar om att minimera onödig byråkrati. Service/Tjänstegaranti Det är viktigt att etag upplever att kvaliteten på kommunens tjänster är bra och att de får den service, ståelse och det bemötande som väntas. Det är etagets behov och intresse som ska stå i centrum. Olika tjänster tar olika tid att uta och det är också så att i många fall ställer lagstiftningen särskilda krav på hantering av ärenden. Kommunen måste ständigt arbeta med att bättra servicen och mottagandet av befintliga och nya etag som kommer i kontakt med kommunen. Ett sätt att tydliggöra vad etaget kan vänta sig av den service och kvalitet som kommunen faktiskt levererar, är att ina tjänsteoch servicegarantier i den kommunala verksamheten. 2

En servicegaranti är ett löfte om innehåll och kvalitet på den service som du kan vänta dig. Självklart kan också tjänstegarantierna utvecklas tillsammans med andra etag. Det finns idag flera kommuner ex. Nyköping, Örebro, Eskilstuna, Norrköping, Luleå och Tyresö som arbetar med tjänstegarantier eller motsvarandekvalitetsgarantier. Exempel på tjänstegarantier kan vara: bekräftelse att ansökan kommit in, hur lång handläggningstiden är (t ex bygglov), möjlighet att få kontakt med kommunens verksamheter under arbetsdagar, blir kontaktad inom 1 arbetsdag om den du söker, inte är på plats, bara ska behöva ringa ett samtal att komma i kontakt med rätt person En utvärdering av tjänstegarantierna behöver också kontinuerligt göras med avseende på deras nivå av etagsvänlighet och service mot etagare. På detta sätt kan tjänstegarantierna utvecklas och kommunens service bättras. Effektiv behandling av ärenden kan gälla alltifrån handläggningstiden enklare bygglov till svar på frågningar som etagaren kan behöva ett snabbt besked kring. Tydliga mål, med löfte om att tillståndsärenden ska hanteras skyndsamt eller inom viss tid, gör kommunens ansvar gentemot etagen tydligt och visar på en vilja till service och dialog. Moderatern as represen tan ter Sv eriges m est an sv arstagande parti v erk ar Att det ins en service- och tjänstegaranti i länets kommuner och landsting. Utbildning, entreprenörskap och arbetsmarknad Bra samarbete med Ung Företagsamhet eller andra liknande organisationer som utbildar i entreprenörskap genom att kombinera teori och praktik i skolan ska utvecklas. Det stärker möjligheterna att såväl sänka trösklarna in på arbetsmarknaden Ett viktigt inslag i det arbetet är karriärrådgivning till ungdomar. Genom att utgå från individens intresse, kunskaper och kompetens kan alla få en bra bild av vilken kompetens som krävs olika yrkesvägar. Vi vill utveckla SYV-konsulentens arbete genom att tjänsten flyttas ur skolan och närmare arbetsmarknaden, t ex till näringslivsfunktionen i kommunen. Vi bedömer att tjänsten är så viktig att den alltid ska vara heltid och vara fristående från skolan. Genom att skapa bästa möjliga utsättningar samarbeten mellan till exempel den Mälardalens Högskola, MDH och ortens etag kan avståndet mellan utbildning och arbete minskas. För att främja innovation, tillvarata studenternas kreativitet och bättre omsätta forskningsresultat finns det flera vägar att gå. Ett exempel på framgångsrik samverkan mellan samhälle, näringsliv och akademi är Robotdalen, Västra Mälardalen i samverkan, Teknikbyn, Automation Region m.fl. Genom regionalt gränsöverskridande samarbete har de medverkande kommunerna deltagit i arbetet med att sammana leverantörer, kunder och användare, entreprenörer, forskare, finansiärer och andra aktörer med gemensamma intressen. 3

Många arbetssökande har inte de kvalifikationer som etagen söker. Det gäller utbilda rätt. Det behövs en samordning att ta fram rätt arbetskraft. Kommunerna kan göra mycket att underlätta detta. Validering och arbetsträning är viktiga verktyg att få fler i arbete, Vi vill ge bästa tänkbara stöd till alla etag, ina program entreprenörskap och nyetagande vid länets gymnasier samt underlätta etagen att anställa. Moderatern as represen tan ter Sv eriges m est an s v arstagande parti v erk ar Att uppmuntra initiativ som stärker kopplingen mellan skola, högre utbildning och entreprenörskap. Att SYV-konsulenterna flyttas ur skolans valtning och närmare arbetsmarknaden. Att fler lärlingsutbildningar och stärkning av de praktiska programmen på gymnasiet är viktiga delar i att skapa bättre utsättningar nya jobb. Integration och arbete För att nyinflyttade invandrare ska kunna integrera sig i svenska samhället och bidra till sin sörjning behöver svenskundervisningen reformeras så att nyinflyttade invandrare lär sig prata och stå svenska språket snabbt. För att inte dessa människor ska hamna i utanskap är det viktigt att undervisa dessa människor i den svenska kulturen, traditioner och samhällets krav på individen. Vi vill att en del av dagersättningen/bidragen kopplas till någon form av arbetsplatsintroduktion nyinflyttade invandrare. Detta bidrar till att snabbt komma ut och vis vad man kan och få praktik och en fot in i arbetslivet. Kommunerna måste bereda plats instegsjobben som introduktion att undvika att de inte, som idag, blir passiva bidragstagare. Moderatern as represen tan ter Sv eriges m es t an sv arstagande parti sk a v erk a Att reformera svenskundervisningen (SFI) till att bli mer yrkesinriktat och snabbare och bättra samhällsinformationen till nyinflyttade invandrare. Att en del av bidrag/ersättningen kopplas till arbetsplatsintroduktion/praktik på etag och kommun. Undvik snedvridande konkurrens Offentlig upphandling Moderatledda kommuner ska inte bara följa befintlig konkurrenslagstiftning, utan även ha ett moraliskt ansvar att undvika att konkurrera med befintliga och framtida näringsidkare. Även i de fall där det kommunerna inte handlar om stora summor, kan det etagare få allvarligare konsekvenser om kommunen agerar som kommersiell konkurrent med stöd av skattemedel. Kommunen ska inte överproducera, underprissätta eller sälja tjänster och varor 4

som konkurrerar med privata aktörer. Kommuner ska sträva efter att lägga ut verksamheter på entreprenad genom väl fungerande offentlig upphandling. LOV, Lagen om valfrihet ska användas i alla länets kommuner samt landstinget. LOV ger medborgaren valfrihet och ett bättre utbud på välfärdstjänster. Det ger också möjlighet att medarbetare utvecklar idéer och blir etagare. Lagen om offentlig upphandling, LOU, behöver reformeras att underlätta både kommunen att upphandla och att fler etag ska lämna anbud. Vi anser det möjligt att göra Tekniska nämnder till beställarnämnder och inte längre uta arbetena i egen regi. Det är inte i alla kommuner det finns utsättningar att bedriva upphandlingar på ett bra sätt. Brist på resurser och hög arbetsbelastning är främsta orsakerna. Sju av tio upphandlare anser inte att den politiska ledningen prioriterar frågan tillräckligt. Det är hög tid att starta en bra upphandlarutbildning i länet t ex på högskolan. Genom en proffsig upphandling kan det bli mycket pengar över till vård, skola och omsorg. Bästa kvalitet och nytta medborgarna ska vara ledstjärna. Större anbud kan med del styckas upp i mindre delar att möjliggöra mindre etag att delta. E-upphandlingar genom Internettjänster kan underlätta småetag som vill delta i kommunens upphandlingar. Den så kallade utmanarrätten har i många kommuner varit ett effektivt verktyg i att sträva och uppmuntra till offentliga upphandlingar. Inom välfärdsområdet som traditionellt sett har drivits i offentlig regi är det viktigt med en positiv syn på andra utare. De möjligheter till kundvalsmodeller som Lagen om valfrihet LOV skapar, ska utnyttjas. Kommunen ska inte konkurrera på osunda villkor. Vi vill öka konkurrensen i välfärdssektorn och avskaffa kommunala monopol. Genom kommunala entreprenader och kommunala kundvalssystem skapas nya marknader etagen. Kundvalsmodellen ökar medborgarnas valfrihet och därmed deras möjlighet att välja serviceproducenter, vilket stärker etagen. Kommunernas näringslivsfunktion kan tillsammans med upphandlarna ta initiativ att bjuda in lokala etag att informera om LOU och LOV. Vi vill starta en upphandlarutbildning på Mälardalens Högskola. Nyligen utkom Upphandlingsutredningens slutbetänkande Goda affärer en strategi hållbar upphandling. Som konstateras i betänkandet är den offentliga upphandlingen ett potentiellt användbart verktyg uppfyllandet av flera kommunala verksamhetsmål. En korrekt utd upphandling kan bidra till en bättre hushållning med skattemedel, ett stärkande av det lokala näringslivet och kvalitetsbättringar i kommunens service till sina medborgare. För att en upphandling ska kunna utas på det kommunen mest delaktiga sättet - utifrån såväl ekonomiska som kvalitativa kriterier är det viktigt att den kommunala organisationen har god kompetens inte bara i upphandlingsfarandets regelverk, utan därtill det affärsmässiga upprättandet av avtal. I ett betänkande från Upphandlingsstödsutredningen (SOU 2012:32) påtalas just vikten av att upphandlande myndigheter står att gå in köparrollen. 5

Sveriges kommuner har idag en påtaglig kompetensbrist inom dessa områden. Problemet är särskilt utbrett bland mindre kommuner. För moderaterna är det angeläget att lösa denna problematik. I grunden krävs att svenska kommuner med olika metoder höjer sin upphandlingsrelaterade kompetens. Till exempel bör mindre kommuner söka samverka kring upphandlingar. Detta kan sprida bördan av att anskaffa behövlig kompetens, vilken annars riskerar te sig omotiverat betungande resurssvaga kommuner. Även om en nationell myndighet upphandlingsstöd inrättas, anser Moderaterna att kommuner är bättre hjälpta av en lokalare, mer direkt kompetenstillgång. Moderaterna vill även framhålla vikten av att utforma upphandlingar så att det lokala näringslivet inte onödigtvis stängs ute från upphandlingsprocessen. Exempelvis bör kommuner undersöka möjligheten att bryta ner större entreprenadarbeten i mindre uppdrag (delentreprenader) att därmed undvika att endast större aktörer har tillräckliga resurser att ta sig an omfattande uppdrag. Vidare bör kommuner verka att det lokala näringslivet är väl insatt i upphandlingsfarandet och möjligheterna att vinna anbud. Moderata kommunpolitiker bör till exempel uppmuntra mindre etag att på projektbasis gå samman, att klara konkurrensen från större etag under ett anbudsfarande. Moderatern as represen tan ter Sv eriges m est an sv arstagande parti v erk ar Att vara sin kommuns starkaste röst ett affärsmässigt och kompetent upphandlingsfarande och ständigt påminna om vikten av att inträda i köparrollen och så långt det är möjligt tillvarata det lokala näringslivets villkor. Företagens miljötillsyn Vi anser att etagarna har ett stort ansvar att se till att verksamheten präglas av ett gott miljöarbete. Som etagare granskas man av kommunernas miljöavdelningar eller länsstyrelsen beroende på hur stor miljöbelastning verksamheten bedöms utgöra. Företagen klassas enligt miljöbalken in i tre kategorier från A-C. Kategori A är den kategorin med mest påverkan, och C, där de flesta mindre etag ingår och som har tillståndsplikt, den minsta belastningen. Företagen klassas in i en viss kategori efter t ex verksamhetens storlek och bransch, användande av lösningsmedel, olika mängder oljor i verksamheten m.m. I dagsläget ut kommunerna eller länsstyrelserna miljötillsynen. Företagen kan råka illa ut om de inte kommer överens med kontrollanten eftersom det kan vara svårt att byta. Samtidigt blir kostnaden miljötillsynen hela tiden dyrare eftersom administrationen hela tiden tenderar öka. Vi anser att miljötillsynen även ska kunna ske genom att etagen anlitar en privat miljörevisor. Miljörevisorerna ska vara godkända inom sitt kompetensområde och klassificerar in respektive etag i rätt kategori. De sköter all dokumentation och rapporterar till miljöenheten inom det tidsintervall som erfordras. Myndigheternas miljöenheter behöver inte göra annat än att ta emot miljörevisorns rapport och sammanställa den statistik som är önskvärd. När det finns tillgängliga miljörevisorer med rätt kompetens och konkurrensen verkar fungera behöver myndigheterna inte längre ha egen tillsynsverksamhet. Moderatern as represen tan ter Sv eriges m est an sv arstagande parti v erk ar 6

Att kommunernas monopol av miljötillsyn och granskning upphävs och att privata utare upphandlas att uta sådana tjänster. Kommunala bolag Kommunala bostadsbolag kan vara ett viktigt verktyg att bidra till att öka byggandet av hyresrätter och användas aktivt i arbetet ökad integration och minskat utanskap. Det kan också finnas goda skäl samhället att äga central infrastruktur såsom energinät, hamnar och vatten- och avloppsnät. Dessa exempel utgör områden där det kan vara motiverat att använda sig av kommunala bolag. Kommunen ska alltid tydligt kunna motivera var en verksamhet drivs eller ägs av kommunen Moderatern as represen tan ter Sveriges m est an sv arsfu lla parti v erk ar Att kommunala bolag ska ha tydliga ägardirektiv, ligga klart inom den kommunala kompetensen, drivas affärsmässigt och ha marknadsmässiga avkastningskrav att undvika osund konkurrens. Infrastruktur Västmanlands näringsliv är beroende av en bra och stabil infrastruktur. Mälarbanan, Svealandsbanan och UVEN eller SVEN (Sala-Norrköping/Linköping) är oerhört viktig oss som bor i länet. Vi önskar att vi borde lyfta blicken utan Västerås och se hela länet. Vi ser problem med SJ:s ovilja att stanna vid stationer i länet, till exempel Kungsör och Kolbäck. E18 mellan Västjädra och Köping måste prioriteras och byggas om till motorväg. Sträckan präglas idag av stopp och omledningar som får till följd att t ex Köping och Kolbäck drabbas av oönskad trafik. Viktigt är också att bättra kommunikationerna i norra länsdelen och särskilt bevaka Tåg i Bergslagen med tåg mellan Gävle-Örebro och Ludvika-Västerås. Tillgång till snabbt bredband är viktig Västmanland. Kommunerna måste se till att fiber finns i backen, tillgängligt uppkoppling. Vi ser nu att kommunerna ser en chans att drifta nätet d v s sälja tjänster. Det är marknadens uppgift. - Bygg färdigt Mälarbanan - Bygg färdigt E18 - Utveckla Västerås Flygplats - Utveckla UVEN Järnvägen Sala-Västerås-Eskilstuna-Norrköping- Linköping - Bygg mötesspår i Brattheden - Bygg ut bredband (passiva nät) i alla kommuner - Rusta upp Va-näten i kommunerna. Moderatern as represen tan ter Sv eriges m est an s v arstagande parti v erk ar Att Västmanland har en väl fungerande infrastruktur både inom och utom länet. Att bredband ska finnas tillgängligt i alla Västmanlands kommuner. 7

Att kommunerna inte ska medverka till att konkurrera på marknaden med tjänster på bredband. Våga följa upp och utvärdera Det finns flera exempel på utvärderingar kring hur kommuner bemöter etagare och arbetar med att bättra deras villkor. Det är allt ifrån större mätningar, som Svenskt Näringslivs ranking, till regionala etagsbarometrar och andra modeller. Flera regioner använder SKL:s mätning om hur nöjda de lokala etagen är. Frågorna ställs utifrån en specifik kontakt inom brandtillsyn, serveringstillstånd, markupplåtelse, miljötillsyn och bygglovsärenden. Inom varje ärende ställs frågor utifrån information, tillgänglighet, bemötande, kompetens, rättsäkerhet och effektivitet. Resultaten sammanställs sedan i en så kallad NKI, Nöjd Kund Index, som ger kommunen möjlighet att åtgärda brister som etagen upplever i kontakten och därmed bättra utsättningarna tillväxt och nya arbetstillfällen. Moderaterna ska alltid sträva efter att kommunerna ska bli bättre i dessa utvärderingar. Sv en sk t n ärin gsliv s ran k in g 2012 P lats K om m u n P lats K om m u n 51 Hallstahammar 182 Fagersta 56 Västerås 230 Sala 119 Surahammar 250 Kungsör 161 Köping 276 Norberg 173 Arboga 289 Skinnskatteberg Moderatern as represen tan ter Sv eriges m est an sv arstagande parti v erk ar Att länets kommuner och landsting ska var på topp när det gäller etagens nöjdhet med den kommunala servicen. 8