SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT 10(17) Sammanträdesdatum ---------------- --------------ZO-l1~05"'-2.. 4' ---- 120 Dnr 2011/55 Ägardirektiv till Sala kommuns bolag kring ansökan om medlemskap i arbetsgivarorganisationen INLEDNING För en underlätta för en aktiv ägarstyrning med en gemensam arbetsgivarpolitik inom kommunen för bland annat löner, pensioner, jämställdhet, ledarutveckling och samverkansfrågor föreslås ett medlemskap i. Beredning Bilaga KS 2011/58/1, förslag 2011-02-28 med underlag från kommunstyrelsens förvaltning Lars-Göran Carlsson föredrar ärendet. Yrkanden Per-Olov Rapp (S) yrkar att arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktige beslutar att fastställa förslag till ägardirektiv avseende ansökan om medlemskap i arbetsgivarorganisationen för Salabostäder AB, Sala Heby Energi AB, Sala Heby Energi ElnätAB, Hesab, Sala Silvergruva AB och Företagarcentrum i Sala ekonomisk förening, bilaga KS 2011/58/1. Peter Molin (M), Carol a Gunnarsson (C) och Lotta Johansson Arnqvist (V) yrkar bifall till Per-Olov Rapps yrkande. BESLUT Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktige beslutar att fastställa förslag till ägardirektiv avseende ansökan om medlemskap i arbetsgivarorganisationen för Salabostäder AB, Sala Heby Energi AB, Sala Heby Energi Elnät AB, Hesab, Sala Silvergruva AB och Företagarcentrum i Sala ekonomisk förening, bilaga KS 2011/58/1. Utdrag kommunstyrelsen Justerandes sign,(}6 <,/ Utdragsbestyrkande UrG
~~~~ilaga KS 2011/58/1 1 (2) 2011-02-28 Dnr KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNlNG Namn handläggare, tfn Lars-Göran Carlsson, 0224/551 29 SALA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Ink 2. fl Kornrnunstyrelsen Förslag till beslut om ägardirektiv till Sala kornrnuns bolag kring ansökan om medlemskap i arbetsgivarorganisationen s verksamhetside är att vara en arbetsgivarorganisation för kornrnunalförbund och företag som vill ha kommunala avtal. s uppdrag är att underlätta en koncerngemensam arbetsgivarpolitik i kornrnuner och landsting, vid omvandling från såväl förvaltning till kornrnunalförbund eller företag som vid omvandling från förvaltning till privat företag. bildades 1999. I Sverige finns 50 arbetsgivarorganisationer varav är en av de 20 största. står Sveriges Kornrnuner och Landsting nära. har ca 500 medlernrnar med 44 000 medarbetare och växer med ca 10-15 % per år. Medlernrnar i är bland annat förskolor och skolor, företag inom sjukvård och äldreomsorg, räddningstjänstförbund, fastighets-, energi, va- och renhållningsföretag och företag inom turism och fritid samt kornrnun- och regionförbund. Företag eller kommunalförbund som vid inträde i tillhör annan arbetsgivarorganisation är befriade från avgift fram till dess utträde ur den tidigare arbetsgivarorganisationen är beviljat. hjälper kostnadsfritt till vid övergång från annat avtalsområde till s avtal. Inom kommun- och landstingssektorn pågår en omvandling där en allt större andel av den förvaltningsdrivna tjänsteproduktionen utförs i alternativa driftsforrner. Genom det nära samarbetet mellan och Sveriges Kommuner och Landsting genom det gemensamma kansliet - Avdelningen för arbetsgivarpolitik på SKL kan om organiserar dessa verksamheter som bedrivs i alternativa driftsforrner SKL behålla sin ställning på arbetsmarknaden i förhållande till bland annat staten och arbetsmarknadens organisationer. SALA KOMMUN Postadress Besöksadress Telefon Telefax PInsgiro Org.nr Box 304 Stadshuset 0224-55000 Vx 0224-18850 123910-2 19-21 2000-2098 733 25 SALA Stora Torget
SALA KOMMUN 2 Kommunstyrelsens förvaltning 2011-02-28 Medlemskap i underlättar en aktiv ägarstyrning med en gemensam arbetsgivarpolitik inom kommun får bland annat löner, pensioner, jämställdhet, ledarutveckling och samverkansfrågor. möjliggör också ett enhetligt fårhållningssätt till de fackliga organisationerna. Genom medlemskap i blir övergången till kommunalfårbund eller fåretag enklare och medarbetare behåller anställningsvillkor som de är trygga med. Gruppledarna får samtliga partier inom Sveriges Kommuner och Landsting har i bifogad skrivelse till samtliga landstingsstyrelser och kommunstyrelser 2010-12-0 l framfårt att det finns anledning att överväga medlemskap i istället för Kommunala Företagens Samorganisation (KFS), eller annan arbetsgivarorganisation får hel eller delägda kommunalfårbund och fåretag. Med hänvisning till ovanstående samt bifogad skrivelse fåreslås kommunstyrelsen att besluta fåreslå kommunfullmäktige besluta om ett ägardirektiv om ansökan om medlemskap i arbetsgivarorganisationen får Salabostäder AB, Sala Heby Energi AB, Sala Heby Energi Elnät AB, Hesab, Sala Silvergruva AB samt Företagarcentrum i Sala Ekonomisk Förening ~~ Lars-Göran Carlsson
Sveriges Kommuner och Landsting 2010-12-01 Avdelningen för arbetsgivarpolitlk Lage Carlsson Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Arbetsgivarförbundet Fusionsplanerna - KFS är avbrutna Vid möte mellan ledningarna för SKL, och KFS 2010-11-11 konstaterades att det för närvarande inte är möjligt att lägga samman och KFS varför fusionsplanerna är avbrutna, Huvudskälen till det är att SKL och anser att det i grunden är de kommunala avtalen, med vissa anpassningar, som skulle gälla i ett fusionerat - KFS samt att det pya förbundet skulle stödja sig pä SKL och dess kompetens, Det innebär att respektive KFS kommer att fortsätta som enskilda förbund, s medlemmar kommer även framdeles att ha kommunala avtal och servicen till medlemmarna kommer som hittills att ges av SKL:s och s gemsammakansli - Avdelningen för arbetsgivarpolitik pä SKL, SKL:s roll på svensk arbetsmarknad Det pägär en omvandling av kommun- och landstingssektorn där en allt större andel av den förvaltningsdrivna tjänsteproduktionen utförs i alternativa driftsformer. Om organiserar dessa verksamheter behäller SKL sin ställning på arbetsmarknaden i förhällande till bland annat staten och arbetsmarknadens organisationer. Denna önskan uttrycks i SKL:s uppdrag frän kongressen 2007; nämligen att SKL ska verkafor att genom arbetsgivarforbundet Pac(a vara en arbetsgivarorganisation med hög representativitet bland kommunalförbund och foretag som - oavsett ägande - verkar inom sektorn, Mer om pä följande sidor. Medlemskap i har fler än 500 medlemmar, De flesta är hel- eller delägda av kommuner/landsting, Dessutom har mänga kommuner företag, och i nägra fall kommunalförbund, som antingen är medlemmar i KFS eiler i annan arbetsgivarorganisation, exempelvis bostadsföretagen, Landstingen är ofta intressenter i trafikhuvudmännen och länsmuseerna, Undertecknade gruppledare för samtliga partier inom SKL.anser att det finns anledning att överväga medlemskap i istället för KFS, eiler annlj.n arbetsgivarorganisation, för heleller delägda kommunalförbund och företag, Detta kan!!ntingen ske genom beslut i företaget eller genom direktiv frän ägarna, Stockholm den l december 2010 Anders Knape (m) Carola Gunnarsson (c) Lennart Gabrielsson (fp) Anders Sellsträm (kd) 11 mar Reepalu (s) Emil Broberg (v) Ann-Catrin LONars (mp) Sveriges Kommuner och Landsting Post. 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 info@skj.se Org nr,' 222000-0315 \NWW.skl.se
Sveriges Kommuner och landsting 2010-12-01 1 (4) s uppdrag s uppdrag är att underlätta: koncerngemensam arbetsgivarpolitik i kommuner och landsting vid omvandling från förvaltning till kommunalförbund eller företag vid omvandling från förvaltning till privat företag Koncerngemensam arbetsgivarpolitik Medlemskap i underlättar aktiv ägarstyrning med gemensam arbetsgivarpolitik i koncernen för bland annat löner, pensioner, jämställdhet, ledarutveckling och samverkansfrågor. möjliggör också ett enhetligt förhållningssätt till de fackliga organisationerna. har medarbetaravtal. Vidare möjliggör s avtal anpassning till verksamhetens behov och medarbetarnas önskemål t.ex. när det gäller allmänna villkor, individuella löner, arbetstidens omfattning och f6rläggning samt pensionsvillkor. Dessutom underlättas adlninistrationen och gör det enklare att upprätthålla avtalskunskaper. Från förvaltning till kommunalförbunc;l eller företag Genom medlemskap i blir övergången tiii kommunalförbund eller företag enklare och medarbetarna behåller anställningsvillkor som de är trygga med. Nedanstående är exempel på förändrad organisation där medlemskap i underlättat omvandlingen. Region Halland 2003 bildades Region Halland av dåvarande Kommunförbundet Halland och delar av Landstinget Halland. Då Kommunf6rburidet Halland var medlem i och Region Halland blev medlem så innebar bildandet av Region Halland att alla medarbetare från Kommunförbundet och landstinget, både före och efter förändringen, hade samma anställningsvillkor och det innebar därmed inte några bekymmer eller särskilda kostnader för regionf6rburidet. År 20 l 1 sker ytterligare en förändring då Region Halland tillsammans med nuvarande landstinget går upp i Nya Region Halland och samtliga 400 medarbetare övergår till den nya regionen med samma villkor som tidigare. Återigen inte några bekymmer eller särskilda kostnader för Nya Region Halland. Allmännyttiga bostadsföretag Bland annat i Ålvsbyn, Arvika och Ödeshög har bost~dsföre1agen fått ändrade uppdrag genom att utföra fler uppgifter än enbart bostadsförsörjning. företagen har blivit medlemmar i ", och dänned har övergången av medarbetare från kommunernas förvaltningar till bostadsföre-"", tagen skett utan förändring av medarbetarnas anställningsvillkor. Energiföretag Energiföretagen i ibland annat Karlstad, Borås och Arvika har fått utvidgade uppgifter. Genom medlemskap i har de medarbetare som överförts från respektive kommun skett utan förändring av deras anställningsvillkor
Sveriges Kommuner och Landsting 2010-12-01 2 (4) Samarbeten mellan kommuner När Storstockholms brandförsvar bildades 2009 hade alla ingående medlemmar i det nya forbundet kommunala avtal och därmed blev personalfrågorna i dessa delar inget bekymmer för det nya räddningstjänstförbundet. Detsamma gällde då Malmö och Lund bildade VA-SYD. Genom medlemskap i över- gick samtliga medarbetare från respektive kommuns förvaltning till det nya kommunalförbundet med oförändrade villkor. Samma sak gäller för exempelvis Vatten & Miljö i Väst AB som 2009 bilades av Falkenbergs Vatten & RenhålInings AB, medlem i, och Varbergs kommuns va-verksamhet. Skillnader i villkor Nedanstående är exempel på skillnaderna mellan KFS:s avtal och SKL:sls för V A företag. Kommunalförbundet V A-SYD är medlem i med kommunala avtal och Sydvatten AB är medlem i KFS med branschavtalet V A. Dessa två verksafnheter, med delvis samma skånska kommuner som ägare, har huvudsakligen följande olikheter i de allmänna anställningsvillkoren jämfort med kommuner: Villkor Kommuner KFS Semesterns längd Semesterdagstillägg Arbetstidsförkortning Komp för dygnsvila Uppsägning vid arbetsbrist Beredskapsersättning Pensionsavtal 25/31/32 beroende på ålder 25/31/32 beroende på ålder 25 och för många 25/31, 0.6 % plus extra tillägg 0,6 % plus extra tillägg 0.8 % ingen ingen 27 timmar per år ingen kompensation ingen kompensation komp ibland med betald längst tolv månader längst tolv månader längst sex månader fast belopp oavsett lön fast belopp oavsett lön andel av lönen premie- och förmånsbestämt premie- och fönmånsbestämt premie bestämt Omstäliningsavtal nej, men på gång nej, men på gång ja Dessa skillnader i anställningsvillkoren rar man ofta kompensera för vid övergång från ett avtalsområde till ett annat. Från förvaltning till privat företag erbjuder att hjälpa till då kommun eller landsting avser att genomföra omvandling från förvaltningsdriven tjänsteproduktion till alternativa driftsformer i privat regi. bistår kostnadsfritt med rådgivning om vad det innebär for företag respektive medarbetare att gå från att vara anställd i förvaltningsdriven v;:rksamhet till att vara anställd i ett före tag samt vad det innebär avseende exempelvis personalkostnader och risker att gå från for- " valtning till privat företag. kan de här frågorna och erbjuder de blivande företagarna råd inför övergången. Vår rådgivning är kostnadsfri. De nya företagare som blivit medlemmar i tycker att fördelarna med är att de rar; behålla Sveriges mest använda avtal A
Sveriges Kommuner och landsting 2010-12-01 3 (4) enkel övergång från kommunen tiii eget företag behålla avtal som medarbetarna är trygga med Som medlem i finns faktiskt inte så mycket att göra i personalfrågorna när företaget ska starta - allt är förberett och ingår i årsavgiften. s komma-igång-stöd är dessutom helt kostnadsfritt. bistår inte med stöd till kommuner och landsting i hur själva omvandlingen ska gå till. Ej heller med stöd till blivande företagare i själva företagandet. Privata företag i Många nyetablerade företag inom vårdvalet har valt. Exempelvis Din Klinik AB och Läkarhuset, plus +7 KB i Västra Götaland, Huvudsta Vårdcentral AB, Husläkarmottagningen Vaxholm AB, Vallentunadoktorn AB, Hantverksdoktorn AB och S:t Eriks vårdbolag AB i Stockholm, Hälsomedicinskt Center i Svedala AB i Region Skåne, Läkehjälpen Olofström AB i Blekinge, Familjeläkarna i Forserum AB och Familjeläkama i Sveriges AB i Småland, Falu Vårdcentral i Dalarna samt Legevisitten i Värmland med'ilera landsting. Likande utveckling gäller för förskolor, friskolor och andra vård- och omsorgsföretag. En tredjedel av s medlemmar är rent privata företag inom vård, skola och omsorg. SKL:s roll och sammanhållningen på svensk arbetsmarknad SKL har en lång tradition som stark och respekterad part på arbetsmarknaden. I det sammanhanget är det viktigt att de kommunala avtalen hålls samman. I SKL:s inriktnings dokument från kongressen 2007 anges att en rad strukturförändringar och omvandlingar pågår inom kommun- och landstingssektorn. Då är en del av SKL:s intressesfar bidrar verksamt tili att behålla SKL:s roll som stark och ansedd part om organiserar dessa verksamheter. s verksamhetside är att och SKL är parter på samma kollektivavtal. Det betyder att inte utgör någon fristående aktör på Svensk arbetsmarknad. I den mån företag vill ha andra branschavtal erbjuds sådana inom Svenskt Näringsliv. Det är SKL:s avtal som gäller för s medlemmar och SKL:s slagkraft som arbetsgivarorganisation bibehålls. Det avser såväl i förhållande till staten som intressebevakare och Svenskt Näringsliv och de fackliga organisationerna som arbetsgivarorganisation. Detta gäller också i förhållande till kommuner och landsting vars önskan är att de verksamheter som drivs i andra associationsformer än förvaltning kan behålla kommunala avtal OGh därmed underlätta ett gemensamt arhetsgivarpolitiskt arbete i kommun/landstingskoncemen. Fackliga organisationer Under senare år tycks en förändrad inställning tiii ha skett hos de fackliga organisationerna. Intrycket är att de fackliga organisationerna ser samma fördelar med Pacla som kommuner och landsting gör. Paclas relationer med arbetstagarorganisationerna är genomgående goda och det händer även att företag hör av sig om medlemskap i efter inrådan från facket.
Sveriges Kommuner och landsting 2010-12-01 4 (4) Medlemmar i har idag fler än 500 medlemmar med 44 000 medarbetare och växer med 10-15 % per år. I Sverige finns 50 arbetsgivarorganisationer. är en av de 20 största. Medlemmar i är bland annat förskolor och skolor, företag inom sjukvård och äldreomsorg, räddningstjänstförbund, fastighets-, energi, va- och renhållningsföretag och företag inom turism och fritid samt kommun- och regionförbund. Företag eller kommunalförbund som vid inträde i tillhör annan arbetsgivarorganisation är befriade från avgift fram till dess utträde ur den tidigare arbetsgivarorganisationen är beviljat. hjälper kostnadsfritt till vid övergång från annat avtalsområde till Pac!as avtal. Verksamhetsområde Fastigheter Förskola Kommun- och regionförbund Regional.utveckling Räddningstjänst Samhällsteknik (bl.a. energi, va, gator och vägar, miljö, flygplatser, renhållning parkering och IT) Samordningsförbund Sjukvård Upplevelser Utbildning Vård Övriga verksamheter Totalt Arbetsgivarråd Antal företag Antal anställda 50 900 15 350 25 1900 40 200 3;;. 8500 70' 3500 30 50 45 20000 40 400 30 3500 100 4000 40 800 520 44000 s medlemmar representerar.ett brett spektra av både privat och offentligt ägda företag inom de flesta verksamhetsområden. Det ger förutsättningar att skapa nätverk - arbetsgivarråd - för gemenskap och meningsutbyte i arbetsgivar- och intressefrågor. Arbetsgivarråden syftar till alt fungera som kontakt mellan medlemsföretagen och s styrelse och kansli samt förbindelse till övriga enheter på Sveriges Kommuner och Landsting. Genom Arbetsgivarråden kan medlemmarna påverka avtalens utformning och utbyta erfarenheter inom sitt verksamhetsområde. Alla medlemmar kan närvara. Råden bestämmer själv inriktning och omfattning på mötena utifrån behov och intresse. Ytterligare information Intresserad av medlemskap i eller mer information om? E-posta eller ring Lage Carlsson, lage.carlsso!1(iv,skl.se, 08-452 7620. Gå också gärna in på s webbplats w\vw.pacta.org.se och läs mer om eller se vilka som är medlemmar.
2010-12-21 1 (3) lage Carlsson Tfn direkt 070-319 76 20 lage.carlsson@sklse Skillnader mellan s och Fastigos kollektivavtal Detta material belyser de större skillnaderna mellan s/skl:s respektive Fastigos avtal avseende: Avtalsperiodernas längd Allmänna anställningsvillkor Pensionsavtal Notera att Fastigo har olika avtal för arbetare respektive tjänstemän. Avtalsperiodernas längd s avtal med Kommunal, SKTF och Fastighets löper ut 2012-04-30. AkademikerAlliansens avtal gäller tillsvidare. Fastigo Fastigos olika avtal med Kommunal och Fastighets löper ut 2012-03-31. Avtalen med tjänstemannaorganisationerna löper ut 2013-03-31. Allmänna anställningsvillkor s avtal är medarbetaravtal vilket innebär att de allmänna anställningsvillkoren inklusive pensioner och försäkringar är desamma för alla medarbetare i företaget. Arbetstidens förläggning och arbetsuppgifternas innehåll är en arbetsledningsfråga. Fastigo Fastigos avtal är traditionella avtal inom privat sektor med olika bestämmelser för arbetare respektive tjänstemän. Arbetstidens förläggning och arbetsuppgifternas innehåll är för arbetare reglerat i kollektivavtalet. Arbetstidens förläggning är bestämd till mån-fre 06.00-16.30 samt möjlighet till helger 06.00-12.30. 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08 452 77 00, Fax: 08 452 72 12 pacta@skl.se, www.pacta.org.se
2 (3) Semester 25 dagars semester. Då arbetstagaren är mellan 40-49 år gäller 31 semesterdagar och från 50 år 32 semesterdagar. Semesterdagstillägget är 0,6 %. Fastigo - Fastighets/Kommunal 25 dagars semester oavsett ålder. Semesterdagstillägget är 1,0 %. Många företag tillämpar samma antal semesterdagar som /SKL. Fastigo - Tjänstemän Samma antal semesterdagar som /SKL. Semesterdagstillägget är 0,8 %. Sjuklön Sjuklön utges på lönedelar över sjukpenningtaket i den allmänna försäkringen. Fastigo - Fastighets/Kommunal Sjuklön utges ej på lönedelar över sjukpenningtaket i den allmänna försäkringen. Fastigo - Tjänstemän Samma sjuklönebestärnmelser som /SKL. Uppsägningstider from 2012-01-01 Uppsägningstider enligt LAS. Det vill säga mellan 1 och 6 månader beroende på anställningstid. Vid uppsägning p.g.a. arbetsbrist, om arbetstagaren varit anställd i minst 10 år och fyllt 57 år, gäller ett års uppsägningstid. Ett års uppsägningstid gäller ej för medlemmar i Fastighets. Fastigo - Fastighets/Kommunal Uppsägningstider enligt LAS. Det vill säga mellan 1 och 6 månader beroende på anställningstid. Fastigo - Tjänstemän Uppsägningstider mellan 1 och 6 månader beroende på ålder och anställningstid. Pensionsavtal KAP-KL är en pensionsplan som innehåller både premiebestämda och förmånsbestämda delar. Arbetsgivaren betalar en premie på 4,5 procent av arbetstagarnas lön. För lönedelar över 32 600 kr i månaden tillkommer en förmånsbestämd del
3 (3) som vid fullt intjänande, 30 år, är på 55-62,5 procent av lönen, beroende på ålder, under åren närmast före pensioneringen. Fastigo - Fastighets/Kommunal Pensionsplanen SAF -LO gäller i de flesta företag. Arbetsgivaren betalar en premie om 4,3 % på lönedelar under pensionstaket i det allmänna pensionssystemet och 24 % på lönedelar över pensionstaket. 2012 är pensionspremierna 4,5 % respektive 30 %. Fastigo - Tjänstemän Ofta samma pensionsplan som /SKL. Det vill säga KAP-KL. Ett antal företag har ITP-planen som delvis är jämförbar med KAP-KL.
2010-12-21 1 (3) Lage Carlsson Tfn direkt 070-319 76 20 lage.carlsson@skl.se Skillnader mellan s och KFS:s kollektivavtal Detta material belyser de större skillnaderna mellan s/skl:s respektive KFS:s avtal avseende: Avtalsperiodernas längd Allmänna anställningsvillkor Pensionsavtal Avtalsperiodernas längd s avtal med Kommunal, SKTF och Lärarna samt Transport, Seko och Fastighets löper ut 2012-04-30 och med Läkarna 2012-03-31. Vårdförbundets avtal löper ut 2011-03-31 och AkademikerAlliansens avtal gäller tillsvidare KFS 14 av KFS:s 15 branschavtallöper ut 2012-03-31. Avtalet om Personlig Assistans löper ut 2012-09-30. Allmänna anställningsvillkor Särskilda ersättningar Krontalsersättningar för obekväm arbetstid, jour och beredskap, förskjuten arbetstid och fårdtid. Med Facket för Service och Kommunikation - SEKO innebär dock s avtal att ersättningen under beredskap motsvarar den som gäller för energiföretag inom KFS. KFS För branscherna energi, anläggning, renhållning, fastighet och näringsliv, flygplatser, konsult och service, parkering, trafikhuvudmännen och V A gäller att ersättningen för beredskap uttrycks som en andel av lönen, divisor, istället för krontal. Det innebär att ersättningens storlek är beroende av månadslönen som arbetstagaren har och stiger med ökande lön. I praktiken innebär det att ersättningen oftast är högre än i AB. 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 77 00, Fax: 08-452 72 12 pacta@skl.se, www.pacta.org.se
2 (3) I branschavtalen läns- och regionmuseer, turism och fritid, vård och omsorg samt utbildning utges beredskapsersättningen som ett fast belopp i kr/tim på i stort sätt samma nivå som AB. Föräldrapenningutfyllnad för löner över ca 36 000 kr/månad I s avtal, till skillnad från SKL:s avtal, ges ingen utfyllnad på föräldralediga arbetstagares lön över taket i föräldraförsäkringen. Det vill säga på månadslöner överstigande cirka 36 000 kr i månaden 2011. KFS För löner över taket i föräldraförsäkringen ges en utfyllnad om ca 80 procent av arbetstagarens lön under högst 270 dagar motsvarande SKL:s avtal. Semester/arbetstidförkortning 25 dagars semester. Då arbetstagaren är mellan 40-49 år gäller 31 semesterdagar och från 50 år 32 semesterdagar. Semesterdagstillägget är 0,6 % per semesterdag. Det finns ingen generell arbetstidsförkortning, förutom inom delar av vården. KFS För arbetstagare anställda efter 1998-09-0 l gäller semester enligt semesterlagen, d.v.s. 25 dagar oavsett ålder. Arbetstagare anställda före 1998-09-01 har semester enligt AB. Detsamma gäller för arbetstagare vid företag som blir medlem i KFS förutsatt att medarbetarna tidigare omfattats av AB. För branschavtalen turism och fritid, utbildning samt vård och omsorg utges ett lönetillägg på 3 % respektive 0,5 % för anställda efter 1998-09-0 l vid fyllda 40 respektive 5 Oår. För branschavtalen läns- och regionmuseema samt trafikhuvudmännen gäller semester enligt AB. Semestertillägget är 0,8 % per semesterdag. Oavsett anställningstid eller ålder gäller en generell arbetstidsförkortning om 27 timmar per år utom för trafik, trafikhuvudmännen, regionmuseiavtalet och personlig assistans där ingen arbetstidsförkortning förekommer. I de avtal som är träffade med Unionen, Lärarfacken och Transport finns heller ingen arbetstidsförkortning. Inom branschavtalet energi är arbetstidförkortningen 54 timmar. Uppsägningstider from 2012-01-01
3 (3) Uppsägningstider enligt LAS. Det vill säga mellan l och 6 månader beroende på anställningstid. Vid uppsägning p.g.a. arbetsbrist, om arbetstagaren varit anställd i minst 10 år och fyllt 57 år, gäller ett års uppsägningstid. Ett års uppsägningstid gäller ej för medlemmar i SEKO, Transport och Fastighets. KFS Uppsägningstider enligt LAS. Det vill säga mellan l och 6 månader beroende på anställningstid. För arbetstagare anställda före 1998-09-01 gäller de längre uppsägningstiderna enligt AB. Detsamma gäller för arbetstagare vid företag som blir medlem i KFS förutsatt att medarbetarna tidigare omfattats av AB. Pensionsavtal KAP-KL är en pensionsplan som innehåller både premiebestämda och förmånsbestämda delar. Arbetsgivaren betalar en premie på 4,5 procent av arbetstagarnas lön. För lönedelar över 32600 kr i månaden 2011 tillkommer en förmånsbestämd del som vid fullt intjänande, 30 år, är på 55-62,5 procent av lönen, beroende på ålder, under åren närmast före pensioneringen. KFS PA-KFS 09 är en helt premiebestämd pensionsplan. Arbetsgivaren betalar en premie på 4,5 procent av arbetstagarnas lön upp till 32 600 kr i månaden. För lönedelar över 32600 kr är premien 30 procent. För anställda före 2009-01-01 utges en tilläggspremie på upp till ca 2,5 % på lönedelar under taket, 32 600 kr i månaden, och på upp till 12 % på lönedelar över taket beroende på ålder.