MOTSTÅND! I Danmark och Norge 1940 45 Text & foto Carl-Henrik Larsson Den 9 april 1940 inledde Nazityskland operation Weserübung, invasionen av Norge och Danmark. Därefter följde fem år av ockupation och terror. Många norrmän och danskar valde att med livet som insats bekämpa ockupationsmakten. På detta norska frimärke från 1995 visas när den tyske kommendanten på Akershus fästning i Oslo, major Josef Nichterlein, överlämnar fästningen till motståndsmannen och den norske översten Terje Rollem (1915 93) den 11 maj 1945. I frimärkets bakgrund ser man när de tyska trupperna marscherade in i Oslo i april 1940 på Karl Johan. Under ockupationen 1940 45 använde tyskarna Karl Johan som paradgata, ett sätt att visa sin makt. 6 NORDISK FILATELI Oktober 2013
D en direkta orsaken bakom den tyska invasionen av de neu - trala Norge och Danmark har varit omdiskuterad, och det troliga är att det låg flera tänkbara orsaker bakom anfallet. Hitler var i inledningsskedet av kriget inte vidare intresserad av Skan - dinavien, förutom att Tysk - land var beroende av den svenska järnmalmen, som vintertid transporterades med järnväg till norska Nar - vik och sedan vidare sjö vä - gen till Tyskland. Men järnmalmsfrågan var inte avgörande för ett anfall. Varför Danmark och Norge? Den tyska militärledningen såg flera fördelar med att invadera Norge. De norska fjordarna kunde fungera som utmärkta baser för den tyska marinen, och från flyg fält i Norge skulle tyskarna vinna en stor fördel inför ett framtida anfall mot de brittiska öarna. Att Danmark drogs in i des sa planer handlade i för - sta hand om att en lyckad invasion av Norge, krävde att de danska flygfälten kun de utnyttjas för mellanlandningar. Dessutom medförde en lyckad invasion av både Norge och Danmark, att Tyskland kunde kontrollera hela kuststräckan mellan Narvik och de tyska hamnarna, där den svenska järnmalmen lossades. I både Storbritannien och Frankrike förstod man naturligtvis järnmalmens betydelse för den tyska krigs - maktens framgångar, samt NORDISK FILATELI Oktober 2013 7
de geografiska fördelar som Tysk land skulle tjäna på en invasion. Redan i början av 1940 fanns det planer på en allierad, fransk-brittisk, intervention i Norge för att förekomma tyskarna. Dessa planer förverkligades dock aldrig, förutom att brittiska jagare under tiden före det tyska anfallet minerade farvattnen väster om Narvik. I februari 1940 inträffade emellertid den så kallade Alt - markaffären, som kom att för - ändra läget radikalt. Altmark bordas Altmark var en tysk tanker som tjänade som försörjningsfartyg åt det tyska fickslagskep pet Ad miral Graf Spee. Efter att slagskeppets förråd hade fyllts på i februari 1940, lastades när - mare 300 tillfångatagna brittiska sjömän över till Alt mark för vidare transport till Tysk - land. Det brittiska marinministeriet hade emellertid fått information om att Altmark trans - porterade brit tiska sjömän, och på dåvarande marinministern Winston Churchills utryckliga order skulle fångarna räddas. Altmark utnyttjade den nor - ska neutraliteten, och seglade hem till Tyskland på norskt ter - ritorialvatten för att inte bli upp täckt av den brittiska flottan. Den norska sjöfartskontrollen genomsökte Altmark, men fann inget uppseendeväckande. Britterna godtog emellertid inte kontrollen, och den 16 februari 1940 bordade brittiska soldater från jagaren HMS Cos - sack fartyget. Även detta var ett brott mot den norska neutr ali - te ten, eftersom bordningen äg- de rum på norskt territorialvatten. Samtliga brittiska sjömän kunde räddas, men fyra tyskar dödades ombord på Altmark. För Hitler blev Altmarkaffä - ren en förevändning att anfalla Norge. Invasionen inleds Tidigt på morgonen den 9 april korsade de första tyska infanteriförbanden den danska grän - sen på Sønderjylland, och ryck - te fram utan att möta större motstånd. Samtidigt landsattes tyska fallskärmsjägare på Själland och norra Jylland, och i Köpenhamn landsteg närmare tusen tyska soldater från far - tyget Hansestadt Danzig. De - ras mål var att så snabbt som möjligt erövra fortifikationerna och det kungliga slottet Ama - lienborg. Den danska armén hade utifrån de förutsättningar som fanns, kämpat tappert, och 16 Mer än någon annan dansk blev kung Christian X (1870 1947), som visas på detta frimärke från 1942, den sammanhållande kraf - ten under ockupationen 1940 45. Hans dagliga ridturer genom Köpen hamn under de två första åren av ockupationen, uppfattades av folket som en motstånds - handling i det tysta. Ryttar statyn med Christian X, som visas på fotot, finns på Sankt Annæ Plads i centrala Köpenhamn. danska soldater miste livet den 9 april. Inför hotet att Köpen hamn skulle bombas sönder och samman, valde den danska regeringen i samråd med kungen, att kapitulera endast efter någ ra timmars strider. Den danska re geringens beslut räddade sä - kerligen livet på tusentals civila Köpenhamnsbor, och det bidrog också till att danskarna inledningsvis av ockupationen fick behålla ett visst självstyre. I och med att det civila motståndet ökade ju längre kriget pågick, desto hårdare blev också tyskarnas styre i Danmark. Tappert motstånd Samtidigt som anfallet mot Dan mark inleddes, påbörjades också invasionen av Norge. Hu - vudmålet var de viktiga städerna Oslo, Trondheim, Kris ti - an sand och Narvik. Invasio nen av Norge var tänkt att ske både genom luftlandsättningar av Norge under tysk ockupation, gav ut detta frimärke föreställande Vidkun Quisling (1887 1945) i samband med att han i februari månad 1942 utnämndes till ministerpresident. Quisling som hade ett yrkesförflutet inom den norska militären, grep makten efter den tyska ockupationen 1940, och hans parti Nasjonal Samling blev det enda tillåtna partiet i Norge. Quislings makt var dock begränsad, och han var underställd den tys ka ockupationsmakten med Josef Terboven som krigskommissarie över Norge. 8 NORDISK FILATELI Oktober 2013
Tidigt på morgonen den 9 april 1940 landsteg närmare 1 000 tyska soldater från ett trupptransportfartyg vid Langelinie i Köpen - hamn, en kilometer norr om det kungliga slottet Amalienborg (bilden). Här gjorde sig livgardet redo för att försvara kungafamiljen. Efter en kortvarig skottväxling begärde kung Christian X att livgardet skulle lägga ner sina vapen för att undvika onödig blodspillan. Han deltog själv i omhändertagandet av de sårade danska soldaterna. Frimärket gavs ut av Marshallöarna 1990. fallskärmssoldater på strategi - ska platser samt genom land - stigande soldater från fartyg, likt invasionen av Köpen hamn. Regeringen i Norge som förstod vad som höll på att hända redan natten till den 9 april, lät utfärda en mobiliseringsorder för södra Norge. Men eftersom läget var så oklart vad gällde Tysklands planer, avstod rege - ringen från vidare åtgärder. Den tyska flotteskadern ledd av den tunga kryssaren Blüch - er, fick minst sagt ett varmt välkomnande när den närmade sig Oslo. Kryssaren gick till botten efter att ha träffats av kanonskott avlossade från fäst - ningen Oscarsborg, samt av tor - peder avfyrade från ett underjordiskt torpedbatteri. Troligt - vis följde över 1 000 tyska soldater och sjömän fartyget ner i djupet. Den norska regeringen väg - ra de, i sam råd med kung Haa - kon VII, ge efter för de tyska påtryckningarna om att kapitulera, och istället valde norrmännen att fortsätta kampen mot den tyska övermakten. Tys karna kunde dock mar- schera in i Oslo redan den 9 april, till stor del på grund av att man lyckats erövra Fornebu, Oslos dåvarande huvudflygplats, och där landsatt soldater. Dagen därpå började brittiska soldater, och senare även franska, anlända till Narvik, för att tillsammans med normännen ta upp kampen mot ockupanterna. Slaget om Narvik och Nord - norge pågick fram till juni 1940 då de allierade drog sig tillbaka. Då hade den norska kungafamiljen evakuerats till Lon don där en exilregering upp rät ta - des. Med livet som insats Efter att Norge och Danmark hade kapitulerat, började den folkliga kampen mot ockupationsmakten, en kamp som skul le pågå i fem års tid. Den främsta formen av motstånd var det tysta motståndet att på olika vis utan våldsinslag visa ockupanterna att invånar - na misstyckte. I denna tysta kamp spelade både det danska och norska kungahuset en avgörande roll. Den danske kungen Christian X (1870 1947) och den norske Haakon VII (1872 1957) fram - stod som enande gestalter för befolkningen. Christians X:s dagliga ridturer genom Köpenhamn sågs av danskarna som ett tydligt ställningstagande mot ockupationen. Att bära kungens monogram på rockslaget, blev med tiden ett sätt att visa sin avsky för den tyska övermakten. Även i Norge blev kungafamiljen en enande kraft för folket, och från sin exil i London fortsatte Haakon VII att leda motståndet mot tyskarna. Det fanns dock både danskar och norrmän som var villiga att ta till mer drastiska medel i kampen mot ockupanterna, och detta med livet som insats. Både de danska och nor - ska motståndsrörelserna var gan ska små vad gällde antalet Norska soldater ger eld mot framryckande tyska stridsvagnar under ockupationen av Norge. Hade det norska försvaret varit både bättre organiserat och utrustat, hade kanske invasionen misslyckats. Den norska geografin gynnade dessutom försvararna. Med sina fjordar, bergsmassiv och dalgångar, var det norska landskapet egentligen en mardröm att anfalla. Totalt stupade 5 000 tyska soldater under invasionen av Danmark och Norge, flertalet av dem i Norge. Marshallöarna gav ut frimärket 1990. NORDISK FILATELI Oktober 2013 9
Frimärket t.v. från 1982 visar när kronprins Olav (t.h.) i juni 1945 hälsar kunga - familjen med kung Haakon VII (t.v.) i spetsen välkomna hem från exilen i Stor - bri tan nien vid Honnørbryggen framför rådhuset i Oslo. Tillsammans med kron prins Olav och övriga familjen evakuerades kungen i juni 1940 till Lon - don, varifrån han fortsatte leda motståndskampen mot tyskarna. Kron prins Olav återvände hem till Norge efter kapitulationen i maj 1945, före kungen, för att tillsammans med fem statsråd återupprätta den norska regeringen. Frimärket t.h. med motiv kopplat till frihetskampen gavs ut 1990. I mitten av frimärket visas den norske kungen Haakon VII:s monogram. Bilden längst ner t.h. före - stäl ler en av de tre 28 cm kanoner tillverkade i slutet av 1800-talet, som utgjorde fästningen Oscarsborgs huvudbestyckning. Det var från två av kanonerna, Moses och Aron, som skotten mot den tyska kryssaren Blücher avlossades på morgonen den 9 april 1940. Omkring 1 000 tyska sjömän och soldater följde fartyget i djupet. med lemmar, och uppgick till un der 1 000 vardera. BOPA (Borgerlige partisaner) och Holger Danske var de största motståndsgrupperna i Danmark, medan den största i Norge hette Milorg (Militæror - ganisasjon). Motståndsrörelsernas ringa storlek hindrade dem inte från att utföra hjältemodiga uppdrag, och till och med krigsavgörande operationer, som när norska motståndsmän ur Mil - org 1943 sprängde tungvattenfabriken i Rjukan i Telemarks - fjällen. Motståndsrörelsernas vanligaste uppdrag var olika typer av sabotage och likvideringar av angivare på öppen gata. I Danmark likviderades 400 angivare och i Norge 65. Men de utförde också andra större operationer, som när Ar - beitskontoret i Oslo sprängdes 1943, och registren över norrmän i arbetsför ålder förstördes. Motståndsrörelsen frukta - de att arkivet skulle användas för att tvångsutskriva norrmän till arbetstjänst. Det var ingen ofarlig verksamhet man bedrev, och hundratals danska och norska motståndsmän antingen avrättades eller försvann spårlöst. Sveriges inställning En annan aspekt av ockupationen av Danmark och Norge som måste diskuteras är Sveriges inställning. Redan på morgonen den 9 april 1940 informerades den svenska regeringen som led des av statsminister Per Al - bin Hansson, om läget i grannländerna. Regeringens inställning var att neutraliteten till varje pris skulle upprätthållas, för att inte stöta sig med varken Tyskland eller de allierade. Fegt, menade många. Trots denna så kallade neu - tralitet, tillät den svenska regeringen att tyska soldater som skulle till Norge transiterades med järnväg genom Sverige. Per mittenttrafiken som den ock så kallades, pågick fram till 1943 då den tyska krigslyckan definitivt hade vänt. De svenska järnmalmsleveranserna till Tyskland, jämte leveranser av bland annat kullager, fortsatte fram till 1944. I utbyte fick Sverige välbehövligt stenkol och koks. Samtidigt som Sverige drev denna till en början medgörliga linje gentemot Tyskland, hjälpte Sverige också många danskar och norrmän som var på flykt undan nazismen, däri - bland många inom motståndsrörelsen. Medlöparna ställdes inför rätta Det skall även framhållas att det fanns också både danskar och norr män som villigt tjänade ockupationsmakten, inte minst genom att anmäla sig som frivilliga till Waffen-SS. Närma re 6 000 danskar och lika många norrmän antogs, och då var det De för omvärlden mest kända danska motståndsmännen, verksamma inom Holger Danske, var Bent Faur - schou-hviid (1921 44) och Jörgen Haagen Schmith (1919 44), även kallade Flamman och Citronen. Flam - man begick självmord genom att svälja en cyanidkapsel när tyskarna stormade huset han befann sig i. Citronen blev ihjälskjuten efter en mycket utdragen skottväxling med ockupanterna. Danmark gav ut detta frimärke 1947 som en hyllning till alla dem som kämpade för landets frihet. År 2008 gjordes f.ö. en dansk film av Ole Christian Madsen med titeln Flammen og Citronen, med Thure Lindhardt och Mads Mikkelsen i huvudrollerna, och det var den dittills dyraste filmproduktionen i Danmark med en budget på 46 miljoner danska kronor. Det danska frimärket här t.h. från 1947 illustrerar när medlemmar ur den danska motståndsrörelsen utför sabotage mot järnvägsspår och växlar. Två av de större motståndsgrupperna i Danmark under kriget var Borgerlige Partisa - ner (BOPA) och Holger Danske. BOPA grundades av veteraner från spanska inbördeskriget som där kämpat mot fascismen, men efterhand anslöt sig också danska studenter till rörelsen. Flera av medlemmarna i Holger Dan - ske hade deltagit som frivilliga i finska vinterkriget. 10 NORDISK FILATELI Oktober 2013
Den danska frihetsrörelsens symbol ses på detta frimärke från 1947. De olika danska motståndsgrupperna saknade inledningsvis under ockupationen samordning, men 1943 gick flera av grupperna samman i organisationen Danmarks Frihetsråd, och därigenom kunde motståndet mot ockupationsmakten bättre koordineras. Motståndet hand lade om allt från likvideringar av angivare till större uppdrag, såsom sprängningen av vapenfabriken Riffelsyndikatet i Köpenhamn i juni 1944. ändå tusentals fler som ansökte men inte blev antagna! Förutom dessa SS-rekryter var det långt fler danskar och norrmän som tjänade ockupationsmakten på andra sätt. Fre - den i maj 1945 innebar att tiotusentals medlöpare ställdes inför rätta, vissa fick fängelse och andra böter. De värsta förrädarna fick dödsstraff, däribland den norske ministerpresidenten Vid kun Quisling, som avrättades på Akershus i Oslo i oktober 1945. Den tyske rikskommissarien, Josef Terboven, tog sitt liv i en bunker utanför Oslo när fre - den tillkännagavs. Totalt avrättades 46 danskar och 25 norrmän för lands - förräderi. Allmänhetens dom blev också hård över alla de danska och norska kvinnor som hade haft förhållanden med tyska soldater och officerare. Särskilt hårt drabbades alla de barn, närma - re 20 000, som antingen hade en dansk eller norsk mor och en tysk far. Dessa barn har senare vittnat om alla de övergrepp de blivit utsatta för under sin uppväxt, ett öde de aldrig själva kunnat välja. Detta visar tydligt att det inte finns några vinnare i krig bara förlorare. Intressanta frimärken Här är avslutningsvis tips på norska och danska frimärksutgåvor som ansluter till artikeln. Norge gav ut de så kallade Londonfrimärkena 1945 (Fa- cit: 330 40), där motiven anknyter till befrielsekampen mot den tyska ockupationsmakten. Det intressanta med denna serie är att valörerna 10 60 öre gavs ut av den norska London - regeringen redan 1943. Ett år efter freden, 1946, gav norska postverket ut fri - märket Norska flygare (Facit 351). Det var en hyllning till de norska stridspiloter som utbildades i det norska träningslägret för piloter som kallades för Litt le Norway, och som hade uppförts i Kanada 1940. Verk - samheten bedrevs här fram till 1944 då träningslägret flyttades till Eng land. Tjugoårsminnet av befrielsen 1945 lyftes fram på en norsk frimärksutgåva från 1965 (Fa- cit 560 61). En dansk frimärksserie som måste nämnas i sammanhanget är serien Fred och frihet utgiven 1995, 50 år efter freden (Facit 1127 30). Fri mär ket i va lören 3,75 kr visar när den brittiske fältmarskalken Bern - hard Montgomery mottog folkets hyllning på Rådhusplat - sen i centrala Köpenhamn efter befrielsen 1945. Akershus fästning i Oslo med anor från 1300-talet, har genom århundradena fungerat som fästning, renässans slott, fängelse, och avrättningsplats. Vidkun Quisling använde Akershus för olika begivenheter och det var också här han satt fängslad och arkebuserades efter nederlaget 1945. Det norska Hjemmefrontsmuseet finns belä get på Akers - hus och är sannerligen värt ett besök. Danmarks motsvarighet, Frihedsmuseet i Köpenhamn, finns i Churchillpar - ken nära Amalienborg. NORDISK FILATELI Oktober 2013 11