Mozart och Sparf II Uppsala kammarorkester Solist och ledare: Nils-erik Sparf konsertmästare: Klara hellgren torsdag 3 okt 2013
Program Wolfgang Amadeus Mozart 1756 1791 Symfoni nr 27 G-dur K199 (161b) 16 Allegro Andantino grazioso Presto Violinkonsert nr 1 B-dur K207 21 Allegro moderato Adagio Presto PAUS Violinkonsert nr 2 D-dur K211 20 Allegro moderato Andante Rondeau: Allegro Violinkonsert nr 3 G-dur K216 25 Allegro Adagio Rondeau: Allegro
Nils-Erik Sparf Violinisten Nils-Erik Sparf är en av Uppsala Kammarorkesters mest meriterade musiker. Han tog solistdiplomexamen vid Musikhögskolan i Stockholm 1971 och fortsatte sedan sin utbildning vid Pragakademien. Åren 1973-79 var han förstaviolinist och konsertmästare i Hovkapellet. De följande två åren innehade han tjänsten som 2:e konsertmästare i Kungliga Filharmoniska Orkestern i Stockholm för att sedan verka som primarie i Uppsala Kammarsolister och konsertmästare i Uppsala Kammarorkester mellan 1981 och 1993. Mellan 1993 och 1999 var han tillbaka i Kungliga Filharmonikerna, denna gång som 1:e konsertmästare, och därefter åter till Uppsala Kammarorkester och Uppsala Kammarsolister. Nils-Erik Sparf anses vara en av landets främsta violinister, ständigt verksam som solist och kammarmusiker. Utöver primarierollen vid Musik i Uppland är han ledare för Drottningholms Barockensemble och konsertmästare i Stockholms Sinfonietta. Han finns också representerad på ett stort antal cd-inspelningar. Nu fullbordas också Mozart-projektet med Uppsala Kammarorkester och Nils-Erik Sparf då de samtliga fem violinkonserterna spelas in för att ges ut på cd.
Mozarts violinkonserter Man tänker kanske i första hand på Mozart som tonsättare och pianist, och under hela sin karriär komponerade han symfonier och pianokonserter. Hur många han verkligen skrev av varje sort är ingen lätt uppgift att svara på. För även om den sista symfonin givits nr 41 och den sista pianokonserten nr 27, så var detta inga nummer som härstammar från Mozart själv. I själva verket finns det flera onumrerade verk i båda genrerna. Men som bekant skrev han mycket mer än så, och han framträdde med stor framgång även som violinist, både som solist och som kammarmusiker. Hans pappa Leopold var ju känd som en av sin tids allra främsta violinpedagoger. Hans Violinschule avsåg att visa vägen för musikälskande ungdom och kom att bli en av tidens viktigaste och mest spridda läroböcker i violinspel, och den används fortfarande av dem som vill sätta sig in i 1700-talets spelideal. Självklart undervisade han också sin son i violinspel, och det med sådan framgång att Wolfgang redan som fjortonåring anställdes som konsertmästare (det vill säga ledare för stråkarna) i Salzburgs biskopliga hovkapell. Det var genom violinen den unge Wolfgang fick kännedom om såväl orkester- som kammarmusikrepertoar. Ändå finns det inga samtida bilder av honom som violinist, men flera där han spelar piano. Jämfört med symfonierna och pianokonserterna intar Mozarts fem violinkonserter volymmässigt en liten plats, men trots att de är få finns det oklarheter om antalet. Det finns nämligen också violinkonserter nr 6 (Ess-dur K268/365b) och 7 (D-dur K271a), tillkomna några år senare. Dessa har länge ansetts vara oäkta och alltså skrivna av någon annan, men allt fler lutar idag åt att det faktiskt är Mozart som är upphovsmannen. Till alla de fem första finns Mozarts handskrift bevarade, men inte av nr 6 och 7. Länge ansåg man att alla de fem garanterat äkta violinkonserterna tillkommit mellan april och december 1775. Att de alltså är ungdomsverk skrivna i ett tillfälligt skaparrus av en nittonårig tonsättare, förmodligen skrivna på begäran av Antonio Brunetti, som då var konsertmästare i hovorkestern i Salzburg. Detta hindrade inte att Mozart själv spelade solostämman i dem när tillfälle bjöds. Han framträdde för övrigt även som solist i andra tonsättares violinkonserter, såväl i Salzburg som när han var på turné, bland andra av Vaňhal, vilket resulterade i enhälliga applåder. Även om andra framgångar som violinsolist berättade han i ett brev hem till pappa Leopold: Alla gapade av häpnad. Jag spelade som om jag var den främste violinisten i Europa! Men Leopold var inte lätt att övertyga, och han menade att Wolfgang inte nådde upp till en violinvirtuos högsta nivå. Det kanske är skälet till att Wolfgang senare i livet föredrog att spela altviolin i kammarmusikaliska sammanhang. Men den senaste forskningen har använt sig av nya metoder, och kommit fram till att den första violinkonserten skrevs två år före nr 2-5, nämligen den 14 april 1773. Man hade dittills haft svårt att dechiffrera handskriften. Med den nya dateringen blir faktiskt den första violinkonserten Mozarts första solokonsert för något instrument. Som barn hade han visserligen orkestrerat satser ur pianosonater av flera olika tonsättare så kallade Pasticcios vilka alltså inte var egna originalverk. Den första helt egna pianokonserten skrev han i december 1773 (K175). I synnerhet i den första violinkonserten visar Mozart att han var väl förtrogen med såväl de äldre som de samtida tonsättarnas violinkonserter, för här finns starka drag av dessa förebilder, inte minst av italienare som Vivaldi och Viotti. Att skriva violinkonserter var något som alla gjorde, kanske kände sig också Mozart tvingad att försöka. Den är
tämligen traditionell i formen med sina tre satser, av vilka den mittersta är ett cantabile och yttersatserna är hållna i sonatform. De tidiga konserterna bjuder på en ofta frisk och frejdig musik. Men han har hellre än sina förebilder lagt sitt intresse på det musikaliska innehållet än på virtuosa utflykter för att tilltala solisten. Här hittar man både det ömsinta och det rörligt melodiska. Han visar redan en säker förmåga att behandla det tematiska materialet, och hans sätt att skriva för violinen visar att han är väl förtrogen med instrumentet. Långa partier kan tyckas improviserade och vimsiga kort sagt, det är typiskt Mozart och visst kan man (om man nu skulle vilja det) hitta svagheter i det tematiska arbetet. Den andra konserten daterade han den 14 juni 1775. I första satsen presenterar han hellre korta motiv än långa, färdiga melodier. Men det hindrar inte att här finns många utsökta episoder. Den långsamma satsen går i G-dur och är en ljus och uttrycksfull sats som nästan kan ses som en instrumental operaaria i form av ett franskt rondo. Finalens franska stavning av ordet rondo visar att det just är franskt raffinemang han eftersträvat. Han bjuder på subtila variationer av huvudtemats instrumentering, lägger in en kort episod i d-moll som för ett ögonblick ger en orolig stämning, och infogar den figur med fallande halvtoner som vi redan tidigare hört allt för att ge denna serenadliknande konsert en större enhetlighet. Den tredje av Mozarts violinkonserter daterades i Salzburg den 12 september 1775 och det är en rik och personlig konsert full av melodisk intimitet och mildhet i adagiot och med sprudlande spontan leklust i finalrondot. Dessutom får orkestern inte bara spela rollen av ackompanjatör längre den har fått viktigare uppgifter. Man brukar säga att det var den här sommaren Mozart blev vuxen, och han utvecklades snabbt. I alla fall återföll han aldrig mer i barndomens inte alltid fullgångna sätt att komponera. Det här är en mogen mästares musik. Liksom fallet är med första violinkonserten är tillkomstdatumet på handskriften för symfoni nr 27 (K199) svårtytt. Men många gamla manuskript undergår numera kriminalteknisk undersökning, och man har kommit fram till att verket är skrivet på samma sorts papper som Mozart använde mellan mars 1773 och maj 1775. Närmare kommer man inte en definitiv datering, men stilistiskt torde det tidigare datumet leda mer rätt, vilket också motiverar det nya Köchelnummerförslaget (K161b). Det är ett tämligen enkelt och kort verk, ca 15 minuter långt, med en liten elegant proportionerad förstasats i sonatform. Den andra satsen är ett graciöst andantino i D- dur där de höga stråkarna spelar med sordin, medan de lägre spelar pizzicato. Flöjterna har dittills bara unisont fått färga tuttiklangerna, får nu egna stämmor. I finalen förenas kontrapunktiska gester med galanta tankar, som om ett fugato förvandlas till vals. Fugatemat har formats efter första satsens första tema, och hela symfonin avslutas i bästa samförstånd och med bästa humör. Den alltför sällan spelade symfoni nr 27 har definitivt kvaliteter. Verk av Mozart förknippas alltid med ett K-nummer. Det är hämtat från den österrikiske musikforskaren doktor Ludwig von Köchels kronologiska katalog över Mozarts alla verk, vars första upplaga presenterades 1862. Med tiden har man hittat flera verk, och många felaktigheter i dateringarna har upptäckts, men Köchels katalog är fortfarande allenarådande, även om många verk försetts med ett alternativt nummer. De största förändringarna inträffade i upplagan från 1937, med Alfred Einstein som redaktör. Stig Jacobsson
Musik i Uppland Ett nedslag i Musik i Upplands mångfacetterade vardag. Trio X Musik i Upplands improvisationstrio, välkända för många genom bl a Carte Blanche det populära evenemanget med hemliga gäster i Uppsala Konsert & Kongress. Men produktionerna är många och konsertscenen kan vara en stor jazzfestival i Ryssland likaväl som ett klassrum i Enköping. Just nu arbetar trion med den mycket uppskattade och ständigt aktuella föreställningen Jazzrazzia. Vad är en Jazzrazzia? En sorts upplevelseföreställning där vi med ord och musik och lite interaktivitet försöker förmedla vad vi håller på med när vi improviserar. Viken är Jazzrazzians främsta målgrupp? Från början riktade vi den till mellanstadiebarn, men den brukar fungera för vem som helst. Inklusive oss själva. Vem kom på idén till det här konceptet? Vi fick en beställning att göra en pedagogisk föreställning för barn om jazz. Utgångspunkten för oss blev då att fundera på hur vi konkret förhåller oss till musiken vi spelar. Är det sant att ni kan göra musik utifrån en årsredovisning? Det har vi inte provat, ännu... Telefonnummer däremot går alldeles utmärkt. Vad händer annars kring Trio X nu i höst? Förutom Carte Blanche gör vi bland annat ett samarbete med Norrbotten Big Band som kommer att gästa oss för en länsturné med oss i november.
Kommande skivproduktioner Uppsala Kammarorkesters två konserter med Mozarts violinkonserter har nu spelats in. Orkestern gästspelade med Mozartprogrammet i Göteborgs- och Vara konserthus i våras och nu i september var det Norrköpings konserthus som fick höra Nils-Erik Sparfs tolkningar. Det har varit två fantastiska produktioner och nu ser vi fram emot den färdiga inspelningen som räknas bli klar i slutet av november. På Musik i Upplands hemsida finns även en film om Mozartproduktionen, se www.miu.se Jul med Linnékvintetten! Musik i Upplands egen brasskvintett, har i många år kunnat teckna kalendern full med konserter vid adventstid och jul. Det har varit i samarbete med körer eller med egna julkonserter. Nu har kvintetten samlat julens musik på en cd och det är en blandad repertoar som presenteras såsom psalmer och Karl-Bertil Jonssons jul. I början av november finns det möjlighet att börja frossa i julen tillsammans med Linnékvintetten. Månadsbrev om vår verksamhet för barn- och ungdom Varje månad ger vi en rapport om vad som händer inom området musik för barn- och ungdomar. I september har vi bl a berättat om uppskattade studiebesök hos Uppsala Kammarorkester, där får elever 11 år möta musiker och personal runtomkring orkestern samt lyssna på 10-minuters repetition. Vi har också berättat om nytillkomna produktioner för arrangörer att beställa. Följ månadsbreves, anmäl här: www.miu.se eller info@miu.se. Musik i Uppland samarbetar med Vi-skogen Utöver en blomma, som tack till våra artisters medverkan planterar Musik i Uppland fem träd i Vi-Skogen som en gåva till vår gemensamma jord.
Uppsala Kammarorkester Violin 1 Klara Hellgren, konsertmästare Bernt Lysell Katarina Edvardsson Dag Alin Anders Lagerqvist Linda Toivola Violin 2 Jeffrey Lee Staffan Ebbersten Catharina Ericsson Christina Gustavsson Hamberg Gabriele Freese Viola Susanne Magnusson Erik Ring Lars-Gunnar Bodin Jörgen Sandlund Violoncell Erik Wahlgren Louise Agnani Sara Wijk Kontrabas Barbro Lennstam Roger Bergman Flöjt Jenny Samuelsson Kristina Eriksson Oboe Jenny Hülphers Carl Marttala Fagott Sven Aarflot Horn Fredrik Dickfelt Lennart Stevensson Cembalo Björn Gäfvert Musik i Upplands kommande konserter 12-20 oktober Martin Fröst, klarinett och Roland Pöntinen, piano Konsertkarusellen i Uppsala län, se tider och platser på: www.miu.se Söndag 20 oktober 16.00 - Scheja möter Kammarsolisterna Uppsala Kammarsolister och Staffan Scheja, piano Rachmaninov: Preludier, Tanejev: Stråkkvintett nr 2, Sjotakovitj: Pianokvintett Sal B, Uppsala Konsert & Kongress Torsdag 24 oktober 19.00 - Från mörker till ljus Uppsala Kammarorkester. Stefan Klingele, dirigent, Elisabeth Meyer, sopran, Paul Hägglöf, trumpet Musik av Hovhaness, Britten och Beethoven Stora salen, Uppsala Konsert & Kongress Öppningskonsert i Uppsala International Sacred Music Festival. Lördag 9 november 16.00 - Carte Blanche Trio X och hemliga gäster Sal D, Uppsala Konsert & Kongress, fri entré Musik i Uppland, Box 3106, 750 03 Uppsala, tel. 018-17 19 20, info@miu.se Länsmusikchef: Peter Waldemarsson 018-17 19 33 Orkesterchef: Mona Gunnarsson 018-17 19 36 Orkesterassistent: Jens Norberg 018-17 19 24, jn@miu.se Fotografer: Nils Erik Sparf - Johan Alp Trio X, Linnékvintetten -Stewen Quigley www.miu.se