Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet

Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet Utgåva 0.3 2008-11-03 Sida 1 (11)

1 Inledning Svenska Klätterförbundets styrelse har givit Barn- och Ungdomskommittén (BoUK) i uppdrag att ta fram förslag på riktlinjer för hur Idrottslyftet skall fördelas och vilka verksamheter som skall finansieras. I detta dokument presenteras BoUK:s förslag tillsammans med en bakgrund till förslaget baserat på Riksidrottsförbundets riktlinjer och kommitténs uppfattning om behoven inom svensk klättring. 2008-11-03 Sida 2 (11)

2 Förslaget Kommitténs förslag till uppdaterad strategi för Idrottslyftet ser ut på följande sätt: Idrottslyftet mer och fler Övergripande målsättning Den övergripande målsättningen för Idrottslyftet är att få barn och ungdomar att börja idrotta samt att få fler att idrotta längre upp i åldrarna. Arbetet skall utgå från ett jämställt och jämlikt perspektiv. Svenska klätterförbundets övergripande målsättning är att fler klubbar skall beredas möjlighet att erbjuda organiserad barn- och ungdomsträning samt att det på alla nivåer skall finnas möjlighet att utvecklas vidare inom idrotten under kunnig och kompetent ledning Mål Svenska klätterförbundets mål för Idrottslyftet är att: Barn och ungdomar som vill prova på klättring skall ges tillfälle att göra så. Klubbar skall ha möjlighet att etablera organiserad barn- och ungdomsverksamhet. Barn och ungdomar som vill utvecklas inom klättringen skall beredas tillfälle att göra så under ledning av kompetenta och väl utbildade instruktörer, ledare och tränare. Barn och ungdomar som vill träna klättring skall ha tillgång till anläggningar på rimliga ekonomiska villkor. Barn och ungdomar som vill utvecklas inom tävlingsklättring skall ges tillgång till tränare och anläggningar i relevant omfattning. Barn och ungdomar som vill pröva, och senare satsa på, klättring utomhus skall ges möjlighet att göra så under säkra former och kompetent ledning. Förbundets Strategi För att nå dessa mål har Svenska klätterförbundet formulerat följande strategi för Idrottslyftet: Vi skall utveckla tränarutbildningen så att alla som vill utbilda sig skall få möjlighet att göra det. Tränarutbildningen bör innehålla minst de tre steg förbundet planerat för tidigare (Ungdomsledare, tävling, elit) Vi skall arrangera så många utbildningstillfällen som krävs för att utbilda så många tränare, på alla nivåer, som svensk klättring behöver. Vi skall beskriva hur man organiserar barn- och ungdomsverksamhet på olika nivåer och ge stöd och råd till klubbar som önskar starta och vidareutveckla sådan verksamhet. Vi skall aktivt uppmuntra klubbar att starta och utveckla verksamhet för barn och ungdomar. Vi skall öka kunskaperna om klättring för barn och ungdomar och villkoren för klättringens olika grenar för barn och ungdomar. 2008-11-03 Sida 3 (11)

Vi skall skapa tillfällen och träffpunkter för barn och ungdomar som vill utvecklas inom sin idrott att träna tillsammans, under kompetent ledning, med barn och ungdomar från andra delar av landet. Vi skall skapa möjligheter att utvecklas till toppklättrare för barn och ungdomar med talang och intresse. Vi skall introducera barn och ungdomar till klättringens olika grenar under säkra och inspirerande former. Vi skall ge möjlighet till internationellt utbyte genom att t.ex. finna vänföreningar i andra länder. Policy för Bidrag Svenska klätterförbundets policy för vad man kan få bidrag för ser ut som följer. En förutsättning för att kunna få bidrag är att det stöd man söker riktar sig specifikt till barn och ungdomar. Listan nedan ger en indikation och skall inte ses som komplett. Där tveksamhet uppstår kommer en mer detaljerad projektbeskrivning att efterfrågas varefter förbundet gör en samlad bedömning av projektets lämplighet. Hos Svenska klätterförbundet kan klubbar söka bidrag för: Tränarutbildningar, för barn- och ungdomstränare, i regi av Svenska Klätterförbundet samt SISU Idrottsutbildarna. Efter speciell prövning kan även andra tränarutbildningar, ned samma syfte och mål, vara bidragsberättigade. Utbildning och examination som inomhusinstruktörer för ledare som kommer att arbeta med barn- och ungdomsverksamhet. Utbildning av ledare, föräldrar samt barn- och ungdomar, i träningslära, näringslära, skadeförebyggande träning m.m. Utrustning som behövs för barn och ungdomars klättring. Det kan handla om individuell utrustning för prova på klättring och annan utrustning som krävs för klubbens träningsgrupper. Det kan också vara utrustning för utomhusbruk i sådan omfattning som behövs för barn- och ungdomsverksamheten. Läger och andra arrangemang som syftar till att ge barn och ungdomar tillfällen att utvecklas inom klättringen. Bidrag kan ges för tränarkostnader, resa och uppehälle, inträde till hallar m.m. Att kunna hyra in klippklättringsinstruktörer för introduktion till klippklättring. Utrustning för ledare och instruktörer. I begränsad omfattning. Tävlingsarrangemang för bredden på lokal eller regional nivå. Vidare har Svenska klätterförbundet tagit fram exempel på områden inom vilka bidrag inte kommer att beviljas. Det handlar vanligen om områden som där man primärt vänder sig till, eller gynnar, klättring för vuxna. Bidrag kommer inte att beviljas för: Utbildning av klippklättringsinstruktörer. Enligt förbundets normer får barn och ungdomar under 16 inte delta i klippklättringskurser utan att deras föräldrar medverkar. Kurser i klippklättring vänder sig genomgående till vuxna klättrare. Sådan utrustning som primärt kan, och kommer att, användas av vuxna. Det kan vara mer avancerad utrustning för klippklättring, såsom kilar och kamsäkringar, stora mängder slingor och karbiner m.m. Resa och uppehälle för medföljande föräldrar, andra än de som krävs som ledare för att aktiviteten skall kunna genomföras, vid t.ex. lägerverksamhet. 2008-11-03 Sida 4 (11)

Klubbar kan söka bidrag från Idrottslyftet, eller anläggningsstöd, hos det distriktsförbund klubben tillhör för: Kompetenshöjande utbildningar för barn- och ungdomstränare/ledare. Utbildningar hur man organiserar en förening på bra sett. För t ex styrelser. Anläggningsbidrag för att bygga ut eller bygga nytt i klätterhallen. Samarbete med skolor i klubbens område. Projektidéer Nedan följer lite idéer till projekt man kan genomföra med hjälp att medel från Idrottslyftet: Utomhusläger under skollov, gärna tillsammans med eller under ledning av erfarna trad- och sportklättrare. Medverkan i andra ungdomsaktiviteter som t.ex. Winter Games, Summer Games och andra profilaktiviteter liknande Stadium Sports Camp. Medverkan i familjeaktivitetsveckor på semesterorter. I t.ex. fjällvärlden finns det ofta evenemang där vi skulle kunna medverka och visa upp, och låta barn och ungdomar prova på, klättring. Lekfulla tävlingar under skollov, t.ex. i samband med prova-på-klättring T.ex. fear-factor, flaggklättring, tipspromenad båda på vägg och klippa. Uppföljning För att följa arbetet med Idrottslyftet har förbundet tagit fram några mätpunkter som ska kontrolleras varje nytt år. Mätpunkterna är: Hur många klubbar har organiserad barn och ungdomsverksamhet? Hur många klubbar har utbildade tränare steg 1, steg 2 och steg 3? Hur många barn och ungdomar är aktiva i klubbarna och hur är de fördelade pojke/flicka? Hur väl har man lyckats nå de mål man sökt bidrag för. 2008-11-03 Sida 5 (11)

3 Bakgrund 3.1 Kommitténs bedömning 3.1.1 Problem Riksidrottsförbundets inriktning och prioriterade områden (se avsnitt 3.2) bygger på förbundets uppfattning om tillstånd och behov inom hela idrottsrörelsen. Vissa delar är rakt av tillämpliga för klättringen medan andra kan behöva tolkas och anpassas till klättringens behov och förutsättningar. Klättringens största problem vad avser verksamhet för barn- och ungdomar är att vi inte lyckas behålla mer än en bråkdel, av dem som börjar klättra, i mer än ett par år. Alla idrotter tappar utövare i tonåren men för klättringens del gäller att vi tappar både dem som vill utvecklas och dem som eventuellt inte vill det. De intresserade och engagerade går till idrotter som erbjuder bättre alternativ vad avser träning, tävling och organisation. Vi lyckas inte erbjuda ett attraktivt alternativ varken för toppen eller bredden. Klättring är idag en nästan helt kommersiell verksamhet. Flera anläggningar för klättring drivs på helt kommersiella villkor eller av klubbar på semikommersiella villkor. Instruktörer inom klättringen är i praktiken småföretagare som självklart måste kunna tjäna pengar på sin verksamhet. Det ideella ledarskapet är begränsat även om det naturligtvis görs stora ideella insatser på många håll inom klubbarna. På vissa håll är även klubbarnas barn- och ungdomsverksamhet en del av klubbens kommersiella verksamhet. Ett annat problem är att klättring är en ganska liten sport. På många klubbar finns endast enstaka klättrande barn- och ungdomar. Dessa har mycket begränsade möjligheter att få utvecklas tillsammans med andra barn och ungdomar och likaså till träning under kunnig och kompetent ledning. 3.1.2 Utveckla förbund och föreningar Klättringen har relativt lätt att attrahera nya utövare. Satsningar på att utveckla förbund och föreningar bör i första hand inriktas på att få fler att fortsätta högre upp i åldrarna och i andra hand på att locka, och kunna ta emot, fler barn och ungdomar. Dock bör en speciell satsning göras på att klubbar som idag saknar verksamhet för barn och ungdomar skall ges möjlighet att etablera sådan. 3.1.3 Öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer Tillgången på anläggningar varierar stort över landet. Vissa klubbar har tillgång till egna klätterhallar medan andra har tillgång till klätterväggar i befintliga idrottshallar. Andra är hänvisade att bedriva sin inomhusverksamhet i kommersiella anläggningar medan andra helt saknar tillgång till anläggningar. Klättring för barn och ungdom skiljer sig här från klättring för vuxna. En förändring håller på att ske men flertalet vuxna klättrare, speciellt på högre nivå, ägnar större delen av sitt engagemang och ofta mycket tid, åt klättring utomhus. Denna klättring är av flera skäl mycket svårtillgänglig för barn och ungdomar. Man måste ha kunskap, tillgång till utrustning samt ofta hjälp med transporter. Dessutom är det för sällanklättraren ofta svårt att veta var det är lämpligt att klättra. 2008-11-03 Sida 6 (11)

Satsningar på att öka tillgängligheten bör göras på flera olika sätt. Vi bör satsa på utrustning för att öka tillgängligheten till klättring utomhus, under förutsättning att det kan säkerställas att stödet går till barn och ungdomar. Klubbar med egna hallar och väggar kan få stöd till speciella väggar eller grepp, samt till utrustning lämplig för barn och ungdom. Klubbar som bedriver sin verksamhet i kommersiella hallar bör kunna få stöd för avgifter till hallarna för speciella arrangemang eller grupper. Stödet bör utformas så att det inte primärt blir ett bidrag till hallens affärsmässiga verksamhet. Eventuellt kan stöd också ges för att öka den tid klubbar med väggar i andra idrottsanläggningar har tillgång till sin klättervägg. 3.1.4 Rekrytera och utveckla ledare Klättersporten har sällsynt svårt med ledarutveckling och ledarutbildning. Klättringens karaktär av livsstilssport och djupt individuell sport medverkar till att det inte direkt är lagspelare som utgör basen i klättergemenskapen. Vidare utövar man, till skillnad från andra, även individuella, idrotter, inte klättring i en klubb. Man gör det själv, tillsammans med sina vänner i en icke organiserad form. Dessutom är klättring en ganska ung sport. Det finns ingen tradition av att övergå från aktiv klättring till ledarroller eftersom man själv inte fått eller haft ledare när man började med sin sport. Ledarrekryteringen och utbildningen av ledare är två av de viktigaste områdena för utvecklingen av klättring för barn och ungdomar. Inom klättringen måste vi finna nya vägar att hitta och utveckla ledare. Klättringens speciella förutsättningar vad gäller säkerhet gör att det ställs extra krav på kunskap hos dem som leder verksamhet för barn och ungdomar. På lite högre nivå ställs krav på kunnande inom idrottsmedicin så att man kan träna hårt samtidigt som man undviker skador i framförallt fingrarna. Inom klättringen saknas nästan helt ledare med högre tränarutbildning. Kunskaper om hur man som ung skall träna för att bli en bättre klättrare saknas till stor del vilket betyder att nya träningsformer måste tas fram och provas. Tränare för elit och tävling saknas nästan helt. Satsningar på ledarrekrytering och ledarutbildning måste ske på alla nivåer, från rekrytering och utbildning av ungdomsledare som sköter introduktionen till klättring på lägre nivå till satsning på vidareutbildning till högre tränarnivåer för dem som skall leda träning för elit och tävlingsklättrare. 3.1.5 Samverka med skolan Klättring är en attraktiv prova på sport varför det skulle vara möjligt att nå många nya utövare genom en ökad satsning på samverkan med skolan. Klättring är också en sport som är utvecklande för både den fysiska och psykiska förmågan och har fördelen av att inte vara en renodlad tävlingssport. Man kan utvecklas som klättrare på helt egna villkor. Klubbar som har planer för en sådan verksamhet bör kunna få bidrag för att etablera och utveckla denna. Det bör i så fall vara i samband med en strategisk satsning på vidareutveckling inom sporten så att vi inte lockar utövare vi sedan inte förmår ta hand om. 2008-11-03 Sida 7 (11)

3.2 Riksidrottsförbundets inriktning och prioriterade områden för Idrottslyftet Riksidrottsförbundet har fastställt nedanstående inriktning för Idrottslyftet: Idrottslyftets inriktning Huvudinriktningen är att få barn och ungdomar att börja idrotta och få fler att idrotta längre upp i åldrarna. Arbete ska utgå från ett jämställt och jämlikt perspektiv. För att öppna dörrarna för fler och få fler att idrotta längre upp i åldrarna ska idrottsrörelsen arbeta med att: Utveckla förbund och föreningar Öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer Rekrytera och utveckla ledare Samverka med skolan. Prioriterade områden Utveckling av förbund och föreningar Idrottslyftet ska stärka idrottsföreningar för att de ska kunna ta emot fler barn och ungdomar få fler att välja att idrotta längre upp i åldrarna. Satsningen är huvudsakligen inriktad på lokala föreningar. Men för att engagemanget ska få effekter för hela idrotten och för samhället har förbund på olika nivåer viktiga roller i arbetet. Specialidrottsförbunden (SF) ges resurser för att utveckla sina idrotter och arbeta hårdare för att öppna dörrarna för fler. De ska dra upp strategier, se utvecklingsbehov, bistå med fakta och kompetens samt utvärdera och sprida goda erfarenheter. Förbunden har också till uppgift att administrera satsningen. Ökad tillgänglighet Tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer är avgörande för vilken verksamhet som kan bedrivas. Med idrottsmiljöer menas även allt nyttjande av luft, mark och vatten för idrottslig verksamhet. Idrottslyftet innebär en utökad satsning på tillgänglighet/anläggningar. Större ekonomiska resurser kommer att ställas till förfogande och möjligheten till stöd kommer att breddas från att bara ha omfattat storstäderna (Stockholm, Göteborg och Malmö) till att omfatta hela landet. Organisation för beslut om stöd Idrottens 21 distriktsförbund (DF) tilldelas "egna öronmärkta resurser" men besluten sker i distriktsöverskridande grupper. Ledarförsörjning Engagerande och kunniga idrottsledare är helt avgörande för en idrott där alla som vill kan vara med. Det behövs ledarutveckling, ledarförsörjning, arbete med attityder och värderingar, satsning på motionsverksamhet och utveckling av nya tävlingsformer. Det fordras också en kontinuerlig utveckling av föreningar. 2008-11-03 Sida 8 (11)

SISU Idrottsutbildarnas distrikt Idrottens utbildningsorganisation SISU Idrottsutbildarnas distrikt tilldelas pengar att fördela till föreningars insatser kring ledarförsörjning. Gränsöverskridande utbildning SISU Idrottsutbildarna kommer tillsammans med SF:en att utveckla utbildning över idrottsgränserna för ledare och tränare. Arbetet blir en fortsättning på den sk Plattformen, där olika idrottsförbund erbjuds en gemensam grundläggande barn- och ungdomsledarutbildning. Unga ledare SISU Idrottsutbildarna ska göra en särskild satsning för att stimulera ungdomar mellan 16 och 25 år att vilja ta ledaruppdrag. Det kan både handla om att bli aktivitets- och organisationsledare. I begreppet ledarförsörjning ingår att rekrytera, utbilda och att göra insatser för att behålla ledare. Målgruppen för denna satsning är både ungdomar och föreningsstyrelser. Arbetet med Unga ledare kommer att formas under hösten 2007. Skola och idrott 90 procent av alla barn och ungdomar i skolåldern är en kortare eller längre tid med i en idrottsförening. Ambitionen är att nå ännu fler och därför fördjupa samarbetet med grund- och gymnasieskolan. Samverkan IF och skola Stöd för samverkan mellan idrottsföreningar och skola ges av samtliga DF samt av de SF som så önskar. Skolprojekt kan startas av idrottsföreningar enskilt eller i samverkan, eller av skolor. Verksamheten ska dock bedrivas i föreningsregi och stöd utgår endast till idrottsföreningar (inklusive skolidrottsföreningar). Lokalt aktivitetsstöd kan inte utgå under skoltid (schemalagd tid). Mål Idrottsrörelsen har tre mål i samverkan med grund- och gymnasieskolan. Medlemstillväxt - att vi genom samverkan med skolan rekryterar nya medlemmar. God fysisk status för barn och ungdomar - genom samverkan med skolan kan fler barn och ungdomar få en ökad fysisk aktivitet och rörelseträning som ökar möjligheten att individen fortsätter med idrott hela livet, som motionär eller som tävlingsaktiv. Att skapa stimulerande och utvecklande idrottsmiljöer - attraktiva idrottsmiljöer som är belägna på skolan/ i närområdet med stor tillgänglighet stimulerar till träning och idrottslig utveckling, under och utanför skoltid. 2008-11-03 Sida 9 (11)

3.3 Klätterförbundets tidigare riktlinjer Klätterförbundets riktlinje för Idrottslyftet ser ut på följande sätt. Idrottslyftet mer och fler Det övergripande målet med Idrottslyftet är att fler barn och ungdomar ska börja med vår idrott. Vi ska också jobba för att utveckla klubbarnas verksamhet så att barn och ungdomar väljer att stanna inom idrotten högre upp i åldrarna. Allt arbetet inom Idrottslyftet ska också präglas av jämställdhet. Allt förbundet gör i Idrottslyftet kommer att styras av tankarna ovan. Eftersom klättring är en relativt ny sport och många klubbar inte ännu har barn- och ungdomsverksamhet så blir att av huvudmålen med Idrottslyftet just att få igång detta. Förbundet har också tagit fram utbildningar för tränare i olika steg. Vi vill att Idrottslyftet ska bidra till att fler klubbar kan ta del av dessa utbildningar. Mål: Alla klubbar som har barn- och ungdomsverksamhet ska ha utbildade tränare. Fler klubbar ska ha organiserad barn- och ungdomsverksamhet Främja det spontana idrottandet som klättring präglas av till exempel genom prova-på klättring. Förbundets Strategi: Vi ska utbilda fler utbildare som kan arrangera ledar/tränarutbildningar och kvalité säkra dessa. Vi kommer att undersöka behovet hos de enskilda klubbarna och uppmuntra de som saknar verksamhet för barn och ungdomar att starta det. För att säkra jämställdheten kommer utbildarna att vara lika många män som kvinnor. Ett av problemen för Svenska klätterförbundet och klubbarna när det handlar om barn och ungdomsklättring är tillgången till hallar. Vi kommer därför att långsiktigt jobba för att fler hallar byggs och att de som redan finns ska hålla en hög nivå. Det görs bland annat genom att licensera väggarna. Att få fler hallar att byggas blir en stor och svår utmaning som vi alla kommer att få hjälpas åt med. Klubbarna Klubbar kan söka stöd från Idrottslyftet hos klätterförbundet för detta: Tränarutbildningar steg 1 och steg 2. Utrustning och material som gynnar prova på klättring, framförallt när det handlar om barnutrustning. Bidrag till andra satsningar som klubben ordnar för att säkerställa att fler barn och ungdomar får bättre klättring på lång sikt. (kom gärna med egna idéer) Sök bidrag från idrottslyft och anläggningsstöd hos distriktsförbundet ni tillhör för detta: Kompetenshöjande utbildningar för barn- och ungdomstränare/ledare. Utbildningar hur man organiserar en förening på bra sett. För t ex styrelser. Anläggningsbidrag för att bygga ut eller bygga nytt i klätterhallen. 2008-11-03 Sida 10 (11)

Samarbete med skolor i ert område. För att följa arbetet med Idrottslyftet har förbundet tagit fram några mätpunkter som ska kontrolleras varje nytt år med Idrottslyftet. Det första året avslutas i juni. Mätpunkterna är: Hur många klubbar har organiseras barn och ungdomsverksamhet? Hur många klubbar har utbildade tränare steg 1 och steg 2? Hur många barn och ungdomar är aktiva i klubbarna och hur är de fördelade pojke/flicka? 2008-11-03 Sida 11 (11)