IAPPLANDS Kommunalförbund

IAPPLANDS Kommunalförbund Gymnasienämnden 2015-12-18 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Protokoll fört vid sammanträde för gymnasienämnden 2015-12-18 Protokoll fört vid sammanträde för gymnasienämnden för Lapplands Gymnasium. Tid Plats Fredagen den 18 december 2015 kl 09.30. Konferensrum C228, Välkommaskolan, Malmberget Närvarande Eva Eriksson (s) Karl-Erik Taivalsaari (v) Bernt Nordgren (ns) Lennart Ojanlatva (ns) Åke Johdet (s) Linda Jonsson (v) Evgeny Krakov (s) Thomas Määttä (s) Birgitta Siljelöf (s) Sven Holmqvist (s) Roland Boman (fjk) Gällivare Gällivare Gällivare Pajala Pajala Pajala Pajala Kiruna Jokkmokk Jokkmokk Jokkmokk Övriga deltagande Bert-Olov Ström, gymnasiechef, Lapplands Gymnasium Per Wemiebjörk, biträdande gymnasiechef, Lapplands Gymnasium Annelie Uusitalo, handläggare, Lapplands Gymnasium Bo Rehnberg, PwC Birgitta Hurtig Landström, rektor Välkomnaskolan Ingela Blomstam, rektor Välkomnaskolan Underskrifter Ordförande.f. Åke Johdet Sekreterare Justerare Annelie Uusitalo^ Bernt Nordgren ^ Justerare.1 Sven Holmqvig x^ ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ: Gymnasienämnden inom Lapplands kommunalförbund Sammanträdesdatum: 15 12 18 Datum för anslags uppsättande: / 0 I I 3 Datum för nedtagande: j (& () '2_ Q ^ Förvaringsplats för protokollet: Lapplands Gymnasium, Laestadiiisskolan, Biblioteksvägen 1, Pajala Underskrift/stämpel: i

IAPPLANDS Kommunalförbund Gymnasienämnden 2015-12-18 134 Sammanträdets öppnande Ordförande hälsar alla välkomna och förklarar sammanträdet för öppnat. 135 Val av två justerare Att välja Bernt Nordgren och Sven Holmqvist till justerare. 136 Förslag till dagordning Dagordningen är utskickad i samband med kallelsen till sammanträdet. Punkt 13 Stads- och samhällsomvandling och punkt 14 Avstämning VO (Vård och omsorgsprogrammet) flyttas till nästa nämndmöte. Under punkt 147 Övriga frågor anmäls följande tillägg: a) Nyanlända till gymnasiet Att godkänna dagordningen med ovanstående tillägg. 137 Delgivningar Gymnasiechefen delger ett kränkningsärende samt att Lapplands Gymnasium mottagit besked om tillstånd att ingå i försöksområde för fjärrundervisning. Att lägga delgivningarna till handlingarna. 138 Delegationsbeslut Gymnasiechefen redovisar delegationsbesluten enligt utskicket som följde med kallelsen. Besluten om anställningarna följer delegationsordningen. Att lägga informationen till handlingarna. 139 Arbetsmiljö- frisktal, medarbetarenkät Gymnasiechefen redovisar en sammanställning av resultaten av medarbetarenkäten. Biträdande gymnasiechef redovisar tillbuden och olycksfallen för år 2015. Förslag till beslut I bakgrund av tillbuds- och olycksfallsrapporten bör upphandlingen över taxibolagen för gymnasiesärskolan ses över. Att förvaltningen återkommer med en redovisning av medarbetarenkäten utifrån respektive enhet samt att frisktalen redovisas vid nästa nämndmöte. Nämnden ser allvarligt på tillbuden för gymnasiesärskolan och uppdrar till rektorerna att se över upphandlingen över taxibolagen. Att uppdra till förvaltningen att återkomma med en redovisning av medarbetarenkäten utifrån respektive enhet samt att frisktalen redovisas vid nästa nämndmöte. 2

APPLANDS Kommunalförbund Gymnasienämnden 2015-12-18 Biträdande gymnasiechef skickar en uppdaterad version av olycks- och tillbudsrapporten till nämnden då det tillkommit fler tillbud efter det att rapporten skrivits. Den uppdaterade rapporten går ut tillsammans med protokollet. Övrig information läggs till handlingarna. 140 Drogförebyggande aktiviteter Gymnasiechefen redovisar det drogförebyggande arbetet inom Lapplands Gymnasium för år 2015. Att informationen läggs till handlingarna. 141 Öppna jämförelser för gymnasieskolan 2015 Gymnasiechefen redovisar resultatet av öppna jämförelser för Lapplands Gymnasium. Systemet för öppna jämförelser har förändrats vilket innebär att jämförelser i resultat kan göras mellan gymnasieskolan i kommunen och samtliga elever som är mantalsskrivna i kommunen. Yrkande Ordförande yrkar att rapporten om öppna jämförelser skickas vidare till direktionen. Att uppdra till förvaltningen att inför februarinämnden sammanställa en kvalitetsrapport om öppna jämförelser som sedan tas inför beslut i nämnden och sedan vidare för beslut i direktionen. 142 Mötesplan för gymnasienämnd och arbetsutskott våren 2016 Förslag till beslut Att flytta nämndsammanträdet den 17/2 till 18/2. Att flytta arbetsutskottssammanträdet den 3/2 till 4/2. Att flytta nämndsammanträdet den 13/4 till 14/4. Att ändra datumen för sammanträdena enligt förlag och att en uppdaterad mötesplan går ut med protokollet. 143 Ekonomi Gymnasiechefen redovisar det ekonomiska läget för Lapplands Gymnasium. Att lägga informationen till handlingarna. 144 Visionen för Lapplands Gymnasium Gymnasiechefen presenterar visionen efter nämndens synpunkter från senaste nämndsammanträdet. Förslag till beslut Att anta de två föreslagna bildspelen till den officiella visionen av Lapplands Gymnasium. c

APPLANDS Ko mm, s,b Un «Gymnasienämnden 2015-12-18 Att anta de två föreslagna bildspelen till att vara den officiella visionen av Lapplands Gymnasium. 145 Verksamhetsrapporter från enheterna 2 och 3 på Välkomnaskolan Rektorerna Ingela Blomstam och Birgitta Hurtig landström presenterar sina enheter för nämnden. Att lägga informationen till handlingarna. 146 PWC's utredare informerar om standardkostnader Bo Rehnberg från PricewaterhouseCoopers redovisar för nämnden en analys av standardkostnaderna av gymnasieskolorna inom Lapplands Gymnasium. Nämnden uppdrar till förvaltningen att ta fram ett underlag till slutet av januari över betalningsformen och budgetmodellen för kommunerna inom Lapplands Gymnasium för att sedan lämna över frågan till direktionen för vidare utredning. 147 Övriga frågor a) Nyanlända till gymnasiet Gymnasiechefen informerar kring Migrationsverkets ersättningssystem till kommuner för nyanlända. Att lägga informationen till handlingarna. 148 Avslutning Ordförande tackar för visat intresse och avslutar gymnasienämndens sammanträde. v "0 'M 4

Bilaga 1 Gymnasienämnden 2015-12-18 Delegationsbeslut Sid 1(1) Gymnasiechef Förordnande av lärare: Kjell Nyberg, Gymnasielärare, 100 % Hjalmar Lundbohmsskolan Allmän visstidsanställning 2015-11-02-2016-08-19 Samantha Asplund, Lärare engelska, 100 % Välkommaskolan Obehörig lärare 2015-12-23-2016-08-15 Katarina Eriksson Kaati, Lärare Ma, No, 100 % V älkommaskolan Allmän visstidsanställning 2016-01-11 2016-08-15 Skolledningen Bokenskolan Förordnande av lärare: Per Carlsson, Lärare språkintroduktion, 100 % Bokenskolan Obehörig lärare 2016-01-01-2016-06-15 Skolledningen Välkommaskolan Uppsägning: Per Carlsson, Lärare, 100 % Välkommaskolan Egen begäran, avslut 2016-01-05 Skolledningen Hjalmar Lundbohmsskolan Förordnande av lärare: Marina Niva, Specialpedagog, 100 % Hjalmar Lundbohmsskolan Allmän visstidsanställning 2015-12-09-2016-01-31

1(1) LAPPLANDS GYMNASIUM Tillbud/olycksfall sammanställning Sammanställning av rapporter om tillbud eller olycksfall - jan 2015 - dec 2015 Från gymnasieskolorna har inlämnats anmälningar om arton tillbud eller olycksfall under tidsperioden januari 2015 till december 2015. De har hanterats på respektive gymnasieskola och sedan lämnats till undertecknad för sammanställning. En genomgång av inlämnade anmälningar har gjorts för att kunna se eventuella mönster samt för att kunna säkerställa att åtgärder utförts där så behövs. Av de inlämnade anmälningarna gäller tretton för elever och fem för personal. Detta är totalt något färre än motsvarande tidsperiod året innan. I de inlämnade beskrivningarna av händelserna som föranlett anmälningarna om olycksfall finns anledningar till olycksfallet med och åtgärder för att förhindra ett upprepande där sådana har kunnat göras. I ett flertal fall har åtgärderna varit att ytterligare trycka på säkerheten som t.ex. försiktighet när det gäller arbetsmoment och utrustning som elever och personal använder. Elever vid gymnasiesärskolan har vid ett flertal tillfallen råkat ut för tillbud exempelvis där eleven i sin rullstol varit inblandade i händelsen t.ex. i samband med i- eller urlastning i handikappbuss. Här har elevernas assistenter som finns med eleverna tagit upp säkerheten med chaufförerna och föreslagit ändring av rutiner. De har också föreslagit träning och genomgångar i trafikkunskap. Rektor far i uppdrag att följa upp så åtgärder genomförts, det är extra viktigt att de vuxna tänker efter då detta ansvar inte kan ligga på eleverna. I de händelser där personal råkat ut för mindre olycksfall har det i första hand handlat om halkning på blöta golv eller utomhus när det varit halt. I de fallen finns föreslagna och utförda åtgärder redovisade. Vid idrottslektioner har ett par elever råkat ut för mindre olyckor där t.ex. ett knä låst sig, ringar varit lösa och liknande. Inga allvarliga skador har uppkommit. I ett fall har en elev kört med hjullastare i sin utbildning och då fatt sladd vilket hade kunnat gå illa, allt slutade dock lyckligt denna gång men lärarna har pratat igenom nya rutiner för hur eleverna ska förberedas vid sådana körningar. En elev på APL har fått ytlig handskada vid rensning av spån utan att använda spånkrok, skolan ser över rutiner för information och säkerhetsgenomgånger. Anmälan av tillbud och olyckor fungerar bra. Skyddsombuden har delgetts och utförda åtgärder har föreslagits och genomförts. En gemensam blankett för anmälan av tillbud och olycksfall finns på förbundets hemsida. Denna sammanställning går till ledningen vid respektive skola med en påminnelse om att fortsätta arbetet med säkerheten för elever och personal samt att de ska fortsätta skicka in blanketten vid de tillbud eller olyckor som sker. / Sammanställt av Per Wennebjörk, bitr. gymnasiechef, 2015-12-18 /] 'V ftc

BILAGA 1 Det här är indikatorerna I tabellbilagan till Öppna jämförelser - Gymnasieskola 2015 redovisar vi indikatorer för landets 290 kommuner. Tabellbilagan finns i excelformat på www.skl.se/ojgymnasieskola. Med utgångspunkt i skolans styrdokument och tillgången till officiell statistik har vi valt ut ett antal indikatorer för att beskriva skolans verksamhet med huvudfokus på elevernas resultat. Resultatindikatorerna presenteras utifrån två olika kommunperspektiv: Lägeskommunsperspektivet för kommunala skolors resultat i respektive kommun. Till kommunala skolor räknas också skolor som drivs av kommunalförbund. Hemkommunsperspektivet omfattar alla folkbokförda elever i kommunen oavsett vilken huvudman de går i skola hos. Samtliga resultatindikatorer går att bryta ner på kön och med ett undantag (indikator A5 om etablering och studier två år efter gymnasieskolan) också på programtyp för nationella program. T\W yrkesprogram räknas barn- och fritidsprogrammet, bygg- och anläggningsprogrammet, el-och energiprogrammet, fordons- och transportprogrammet, handels- och administrationsprogrammet, hantverksprogrammet, hotell- och turismprogrammet, industritekniska programmet, naturbruksprogrammet, restaurang- och livsmedelsprogrammet, VVS- och fastighetsprogrammet samt vård- och omsorgsprogrammet. Även riksrekryterande utbildningar med egna examensmål ingår här. Till högskoleförberedande program räknas ekonomiprogrammet, estetiska programmet, humanistiska programmet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet samt teknikprogrammet. Även den internationella utbildningen International Baccalaureate ingår i uppgift om andel elever med examen respektive grundläggande högskolebehörighet inom tre år (Al, AlModell samt Alb och A3). Här följer en förteckning över samtliga indikatorer som finns med i Öppna jämförelser - Gymnasieskola 2015. Viktigt att tänka på är att många indikatorer har ändrats, bland annat till följd av gymnasiereformen Gy 2011. Detta innebär att de inte fullt ut är jämförbara med motsvarande indikatorer i tidigare upplagor. Därför har årets tabellbilaga inte pilar som visar förändring i relation till föregående år. Uppgifter som baseras på färre än 5 elever redovisas inte av sekretesskäl. För indikatorerna som visar modellberäknade värden redovisas endast uppgifter som baseras på minst 30 elever. Detta för att skattningarna annars bedömts vara för osäkra. Statistiken går också att hämta på kolada.se. Öppna Jämförelser. Gymnasieskola 2015 51 /) M &

Bilaga Resultatindikatorer (hemkommun och kommunala skolor) Indikator Al. Gymnasieelever med examen inom 3 år, andel (%) Definition Kommentar Indikatorn avser andelen elever med examen inom Uppdaterad indikator. 3 år bland nybörjare i år 1 den 15 oktober 2011 (i totalen ingår introduktionsprogram). Indikatorn visar den utbildning där eleven påbörjade sina studier. Personer med tillfälligt personnummer eller skyddad identitet har exkluderats ur redovisningen eftersom de inte är möjliga att följa över tid, För en yrkesexamen ska eleven ha läst 2 500 poäng varav 2 250 ska vara godkända. Eleven ska ha godkänt i svenska 1, eller svenska som andraspråk 1, engelska 5 och matematik 1. Eleven ska också ha godkänt i 400 poäng av de programgemensamma ämnena (rektor har utrymme att inom ramen för individuellt anpassat program byta ut kurser i programgemensamma ämnen). Dessutom ska eleven ha ett godkänt gymnasiearbete. För en högskoleförberedande examen ska eleven ha läst 2 500 poäng varav 2 250 ska vara godkända. Eleven ska ha godkänt i svenska 1, 2 och 3 eller svenska som andraspråk 1, 2 och 3, engelska 5 och 6 samt matematik 1. Dessutom ska eleven ha ett godkänt gymnasiearbete. Måttet på genomströmning har anpassats till den reformerade gymnasieskolan, Gy 2011, och utgår från andelen elever som uppnått examen inom tre år. Till skillnad från tidigare år ingår även elever som påbörjat sin utbildning på ett introduktionsprogram. A1. Modell. Gymnasieelever med examen inom 3 år, andel (%), modellberäknat värde. Källa: SCB. Indikatorn avser endast kommunala skolor utifrån deras lägeskommun. Till kommunala skolor räknas också skolor som drivs av kommunalförbund. Uppgiften baseras på en regressionsmodell framtagen av SCB på uppdrag av SKL för att ta hänsyn till olika kommuners skilda socioekonomiska förutsättningar utifrån bakgrundsfaktorer hos eleverna i de kommunala skolorna. De förklarande variablerna är föräldrarnas utbildningsnivå, föräldrarnas inkomst, kön och behov av ekonomiskt bistånd. Förklaringsgraden är 54 procent Källa: SCB. A1b. Gymnasieele- Indikatorn avser andelen elever med examen eller ver med examen studiebevis om 2 500 poäng inom 3 år bland eller studiebevis nybörjare i år 1 den 15 oktober 2011 (i totalen ingår inom 3 år, andel introduktionsprogram). Indikatorn visar den (%) utbildning där eleven påbörjade sina studier. Personer med tillfälligt personnummer eller skyddad identitet har exkluderats ur redovisningen eftersom de inte är möjliga att följa över tid. För mer information om examenskrav se definition för Al ovan. Studiebevis om 2 500 poäng innebär att en elev har blivit betygssatt med fullständigt nationellt program fast betygen räcker inte till examen.. Uppdaterad indikator. Modifierad viktning och innehåll se sida 16. Uppdaterad indikator. Kompletterande mått till Al. Källa: SCB och Siris 52 Öppna Jämförelser. Gymnasieskola 2015 ^ 0)<sf ^

A2. Gymnasieele- Motsvarar Al, Al Modell respektive A1b fast inom Publiceras i Öppna jämver med examen 4 år. inom 4 år, andel (%) A2, Modell. Gymnasieelever med examen inom 4 år, andel (%), modell - beräknat värde A2b. Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, andel (%) A3. Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, andel (%) Nyckeltal för andel elever som läst enligt tidigare gällande gymnasieskola och fått slutbetyg läsåret 2013/14 finns att hämta i Kolada. förelser - Gymnasieskola 2016 när data om elever som läst enligt dem reformerade gymnasieskolan (Gy 2011) finns tillgänglig. Indikatorn avser andelen elever med grundläggan- Uppdaterad indikator, de behörighet till högskola och universitet inom 3 år bland nybörjare i år 1 den 15 oktober 2011 (i totalen ingår introduktionsprogram). Indikatorn visar den utbildning där eleven påbörjade sina studier. Personer med tillfälligt personnummer eller skyddad identitet har exkluderats ur redovisningen eftersom de inte är möjliga att följa över tid. En gymnasieexamen från ett högskoleförberedande program ger också grundläggande behörighet till högskola. En yrkesexamen ger inte automatiskt grundläggande behörighet, men kan kompletteras med behörighetsgivande kurser. Dessa kurser är: svenska 2 och 3 alternativt svenska som andraspråk 2 och 3, samt engelska 6. Behörighetskriterier för elever som läst enligt den reformerade gymnasieskolan (Gy 2011). Elever som påbörjat sin utbildning på introduktionsprogram ingår. Från 2016 kommer denna indikator vara på fyra år. A4. Genomsnittlig betygspoäng för gymnasieelever med examen eller studiebevis A4. Modell. Genomsnittlig betygspoäng för gymnasieelever med examen eller studiebevis, modellberäknat värde, Kalla: SCB. Indikatorn avser genomsnittlig betygspoäng bland gymnasieelever med examen eller studiebevis om 2 500 poäng under läsåret 2013/14. Summan av kursernas poäng viktade med betyg dividerat med total kurspoäng för eleven, exklusive utökad kurs. Vikt för betygen ar F^O, E=10, D=12,5 C=15, B=17,5 och A=20. Endast betygsatta kurser är medräknade. Gymnasiearbetet ingår ej. Symbolerna och C? visar vilket kön av kvinnor (Q) och män (Cf) som har högst genomsnittlig betygspoäng. Källa: SCB och Skolverket. Uppdaterad indikator. Har anpassats till den nya betygsskalan enligt den reformerade gymnasieskolan (Gy 2011). Indikatorn avser endast kommunala skolor utifrån Uppdaterad indikator, deras lägeskommun. Till kommunala skolor räknas också skolor som drivs av kommunalförbund. Modifierad viktning och Uppgiften baseras på en regressionsmodell framtagen av SCB på uppdrag av SKL för att ta hänsyn innehåll, se sida 16. till olika kommuners skilda socioekonomiska förutsättningar utifrån bakgrundsfaktorer hos eleverna i de kommunala skolorna. De förklarande variablerna är föräldrarnas utbildningsnivå, föräldrarnas inkomst, kön och behov av ekonomiskt bistånd. Förklaringsgraden är 45 procent. Källa: SCB. Öppna Jämförelser. Gymnasieskola 2015 53 /j &

A5. Ungdomar Indikatorn avser andelen av eleverna i kommunen Uppdaterad indikator. som är etablerade med slutbetyg eller motsvarande 2010/11 (år T-2) Tidigare år har vi på arbetsmarkna- som antingen har en etablerad ställning på arbetsden eller studerar 2 marknaden eller studerar 2013 (år T), inklusive beskrivit etablering på arbetsmarknaden efter år efter fullföljd individuella program. Kommun gäller den skola 2 år och studier på högskola/universitet efter 3 gymnasieutbild- där eleven fullföljde gymnasieskolan (kommunala ning, andel (%) skolor) respektive var folkbokförd 2011 (hemkommun). år, nu har vi samordnat dessa så att de har samma referenstidpunkt. Etablerad på arbetsmarknaden Arbetsinkomst på minst 178 900 kr, sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets definition (november månad), inga händelser som indikerar arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte är att betrakta som sysselsättning., Studerande är här en sammanslagen kategori av högskolestuderande och övriga studerande. Studerar på högskola/universitet Registrerad på högskolans grundutbildning vårterminen eller höstterminen aktuellt år och erhållit någon form av studieersättning samma år. Inte klassificerad som etablerad på arbetsmarknaden. Studerar på annan studiemedelsberättigad utbildning än högskola/universitet Erhållit någon form av studieersättning (för till exempel studier i Komvux och folkhögskola) under aktuellt år. Inte klassificerad som etablerad på arbetsmarknaden eller högskolestuderande. Indikatorn utgår från måttet etableringsstatus som utöver de tre kategorierna som vi redovisar också omfattar tre ytterligare (osäker ställning, svag ställning samt individer som varken arbetar eller studerar). Statistiken finns endast på totalnivå för hemrespektive lägeskommun och inte per programtyp. A5. Varav. Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, andel (%) A5. Varav. Ungdomar som studerar på annan studiemedelsberättigad utbildning än högskola/universitet 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, andel (%) A5. Varav. Ungdomar som studerar på högskola/universitet 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, andel (%) Källa: SC8. Se definition och källa ovan. Se definition och källa ovan. Se definition och källa ovan. Se kommentarovan. Se kommentar ovan. Se kommentar ovan. 54 Öppna Jämförelser. Gymnasieskola 2015

Ekonomiindikatorer (hemkommun) Indikator Kommunens samtliga kostnader för gymnasiesko- la minus intäkter utslaget per elev som är folkbokförd i kommunen. Den nettokostnad som vi redovisar är för året 2013. Bl. Nettokostnad per gymnasieelev Definition Kostnader för dagliga resor och inackordering per elev Kommunens totalkostnad för dagliga resor och inackordering per elev som är folkbokförd i kommunen. Den nettokostnad som vi redovisar är för året 2013. Kommentar Uppdaterad indikator. Har gjorts om till 1-årsdata istället för 3-års genomsnitt för att tydligare kunna följa årets resultat samt förändringar övertid, Uppgifter om lokalkostnader per elev utgår. Källa: SCB och SKL B2. Standardkost- Standardkostnaden används i kostnadsutjämning- Uppdaterad indikator, nad pergymnasie- en i det kommunala utjämningssystemet och är Har gjorts om till 1-årsdata istället för 3-års elev tänkt att spegla den kostnad som kommunen skulle ha givet sin struktur om verksamheten bedrevs genomsnitt för att tydligare kunna följa årets med en för riket genomsnittlig ambition och effektivitet. Att jämföra avvikelserna från standardkostnaden kan ge en mer rättvis bild än att jämföra resultat samt förändringar över tid. kommunernas nettokostnader då kommunernas struktur eller förutsättningar är väldigt olika. Stora avstånd leder exempelvis till högre kostnader för de elever som inte har möjlighet att bo i hemkommunen. Kostnaderna varierar också beroende på vilka program som eleverna väljer. De strukturella faktorer som beaktas är ungdomar i åldrarna 16-18 år, programvalsfaktor och bebyggelsestruktur. Källa: SCB och SKL B3. Avvikelse från Indikatorn visar hur kommunens faktiska kostnad standardkostnad avviker från dess standardkostnad, den modellberäknade kostnaden enligt ovan. En positiv avvikelse från standardkostnaden innebär att kommunen haren kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar, medan en negativ avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är lägre än vad strukturen motiverar. Uppdaterad indikator. Har gjorts om till 1-årsdata istället för 3-års genomsnitt för att tydligare kunna följa årets resultat samt förändringar över tid. Källa: SCB och SKL Öppna Jämförelser. Gymnasieskola 2015 55 y]

Personalindikatorer (kommunla skolor) Indikator Cl. Lärare med pedagogisk högskoleexamen i kommunal gymnasieskola belägen i kommunen, andel (%) Definition Andel lärare, omräknat till heltidstjänster, som har lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen och som fått examensbevis utfärdat (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förordnande som behörig lärare). Kommentar Ny indikator. Motsvarande uppgifter för grundskolan finns sedan tidigare i Öppna jämförelser - Grundskola. C2. Elever/lärare (heltidstjänst) i kommunal gymnasieskola belägen i kommunen, antal Källa: Skolverket (Siris). Elever/lärare (heltidstjänst) i gymnasieskola belägen i kommunen. Källa: Skolverket (Siris). Ny indikator. Motsvarande uppgifter för grundskolan finns sedan tidigare i Öppna jämförelser - Grundskola. Bakgrundsin dika tor er Indikator Definition Dl. Folkmängd Total folkmängd den 31 december 2013. Källa: SCB. Kommentar Ingen förändring från föregående år. D2. Skattesats Total, Den totala skattesatsen i procent som lönta- Ingen förändring från garen betalar till kommunen och landstinget 2013. föregående år. Kommunal. Den totala skattesatsen i procent som löntagaren betalar till kommunen 2013 D3. Förstagångsväljare som röstade i senaste kommunfullmäktigevalet, andel (%) Källa: SCB. Andelen förstagångsväljare, folkbokförda i kommunen, som röstade i kommunfullmäktigevalet 2014. Källa: SKL Ny indikator (tillfällig). Ingår året efter valåret 2014. 56 Öppna Jämförelser. Gymnasieskola 2015 /] V &

1(2) LAPPLANDS GYMNASIUM Förändringar Öppna jämförelser 2015-12-03 Gymnasienämnden Lapplands Gymnasium Förändringar i årets upplaga av Öppna jämförelser Öppna jämförelser för gymnasieskolan har sedan 2010 varit en rapport som följts och återkopplats till gymnasienämnden. Den svaghet som funnits i de tidigare rapporterna har framförallt varit att rapporten beskriver resultatet för elever som varit mantalsskrivna i respektive kommun. Det har inte tidigare gått att särskilja vilken del av resultatet som härrör från elever inom Lapplands Gymnasium, andra kommuner eller fristående aktörer. Från och med årets rapport finns i tabellbilagan en uppdelning som redovisar resultatet dels som ett kommunresultat men även som ett resultat direkt relaterat till den kommunala gymnasieskolan. Bland de kommunala skolorna finns även de skolor som har ett kommunalförbund som huvudman. Det innebär att vi nu kan redovisa resultat som direkt relaterar till respektive skola inom Lapplands Gymnasium. Det är ett samlat resultat för hela skolan i lägeskommunen och därmed inte uppdelat per ingående enhet för de två stora skolorna inom Lapplands Gymnasium. Den redovisning som nämnden får efter varje avslutat läsår ger den kompletterande bilden med resultat redovisat per enhet. SKL's uppfattning är att det är viktigt att behålla även redovisningen per kommun eftersom läget i landet är sådant att endast c:a 50% av eleverna går i hemkommunens egen gymnasieskola men ansvaret för att följa upp alla folkbokförda eleverna gäller för samtliga folkbokförda elever. D.v.s. även elever som finansieras via en interkommunal avgift till annan skolhuvudman. För Lapplands Gymnasiums del blir redovisningen per kommun mindre viktig eftersom vi har så mycket som 88 % av de tre senaste årens årskullar som elever vid våra skolor för närvarande. Utöver denna förändring så är årets upplaga justerad utifrån förändringarna i Gy2011. Det betyder att vissa av de tidigare resultatindikatorerna utgår och ersätts av andra. Andra resultatindikatorer har kompletterats och redovisas på ett nytt sätt. Ett exempel är faktor Al där den gamla definitionen var: Al Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom 3 år, exkl. IV Ny definition för området är följande: Al Gymnasieelever med examen inom 3 år, andel (%) Al Gymnasieelever med examen inom 3 år, andel (%), modellberäknat värde Al b Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 3 år, andel (%)

2(2) Faktorn har anpassats utifrån Gy2011 och kompletterats med en jämförelse mot ett modellberäknat värde som tar hänsyn till de socioekonomiska förutsättningarna i kommunerna. Nytt för i år är att SCB tagit fram ett mer träffsäkert modellberäknat värde varför parameter Al modellberäknat värde är intressant att följa. Ytterligare förändringar mot tidigare år är att det tillkommit ett par resultatindikatorer som kan vara intressanta att följa: Cl Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen C2 Elever/lärare, heltidstjänst i kommunal gymnasieskola belägen i kommunen Eftersom resultatindikatorerna arbetats om skall jämförelser med tidigare år göras med försiktighet enligt SKL. Detta gäller i första hand de resultatindikatorer som beskriver resultaten för de elever som lämnat gymnasieskolan våren 2014. D.v.s. i första hand faktor Al, A3, A4, A5, A7 enligt tidigare benämning som speglar resultatet för den första årskullen som lämnat gymnasieskolan enligt Gy2011. För de övriga faktorerna kan en jämförelse göras med tidigare år. Utöver detta så konstateras i rapporten följande: Trots en reformerad gymnasieskola så är genomströmningen oförändrad mot tidigare Färre får grundläggande högskolebehörighet Den genomsnittliga betygspoängen är stabil och oförändrad mot tidigare Övergång till arbete och studier påverkas mest av yttre förhållanden Ett av de största argumenten för att reformera gymnasieskolan var att genomströmningen d.v.s. att antalet elever som fullföljer gymnasieskolan inom treår skulle öka. Den ökningen syns inte i materialet utan tvärt om så är det oförändrat c:a 70 % i riket som fullföljer om man inkluderar de som inte når examen utan får ett studiebevis. Om måttet görs snävare och uttrycks som de som når examen inom tre år så är motsvarande värde något över 60 %. Att antalet elever som får grundläggande behörighet skulle minska var något som redan innan reformen förutspåddes och det har också hänt. Anledningen är att det krävs aktiva val av elever på yrkesprogram för att den grundläggande högskolebehörigheten ska uppnås. Inför reformen fanns farhågor att det genomsnittliga betygsmeritvärdet skulle minska med anledning av att betygssystemet ändrades. Den effekten syns inte i rapporten. Slutligen så konstateras att det som framförallt påverkar om elever finns i arbete eller studier inom två år efter avslutad gymnasieskola är det allmänna och lokala samhällsekonomiska läget. Det har tydligt synts i resultaten för framförallt malmfältskommunerna de senaste åren. Vid nämndens sammanträde den 18:e december kommer samtliga relevanta värden att presenteras. En beskrivning av resultatindikatorerna bifogas tillsammans med viktiga basfakta för att bättre förstå redovisningen. Bert-Olov Ström, gymnasiechef

Öppna jämförelser 2015 Viktiga basfakta Undersökningen beskriver dels resultat som avser den kommunala gymnasieskolan d.v.s. våra fyra skolor. Utöver det redovisas även resultatet som avser elever mantalsskrivna i respektive kommun. Det innebär att vi kan göra jämförelser mellan skolan i kommunen och resultatet för samtliga elever som är mantalsskrivna i kommunen. Observera att i resultatet per skola ingår elever från andra kommuner d.v.s. även från någon av våra medlemskommuner Rankingen bygger på ett relativt resultat. D.v.s. hur eleverna presterat i förhållande till elever i de andra skolor respektive kommunerna i landet. Det gör att det kan bli stora variationer i ranking även om resultatet förändrats mycket lite eller inte alls! Från och med 2015 finns även ett värde med som beskriver avvikelsen från ett modellberäknat värde på en del av indikatorerna Siffrorna för 2015 avser de elever som lämnade gymnasieskolan våren 2014. D.v.s. det finns en avsevärd eftersläpning i redovisningen! <7 >*/#"

Öppna jämförelser 2015 samtliga indikatorer Istället för att som tidigare år lista indikatorerna i detta material bifogas SKL's sammanställning som beskriver samtliga indikatorer. O fyf

Öppna jämförelser 2015, resultat I materialet från SKL redovisas varje kommuns värde som ett värde i relation till de andra 289 kommunerna i landet Grön färg i SKL materialet innebär att kommunen tillhör de c:a 25% av kommunerna med bäst resultat på just den indikatorn, detta motsvaras av mörkgrön färg i de följande tabellerna Gul färg i SKL materialet innebär att kommunen tillhör de c:a 50% av kommunerna som ligger i mittfältet för just den indikatorn, detta motsvaras av färgerna ljusgrönt och gult i de följande tabellerna. Mittfältet har i våra tabeller delats i två nivåer där ljusgrön färg motsvarar rankingnummer 145 eller bättre och gul färg motsvarar rankingnummer 146 eller sämre inom det gula spännet Röd färg i SKL materialet innebär att kommunen tillhör de c:a 25% av kommunerna med sämst resultat på just den indikatorn, detta motsvaras av röd färg i de följande tabellerna <7

Avser nybörjare hösten 2011 och som lämnar gymnasieskolan våren 2014 Skola Al Al modell Alb A2* Start 2010 A3 A4 A4 modell Andel Rank Avvik. Rank Andel Rank Andel Rank Andel Rank Poäng Rank Avvik. Rank Boken 64 97 13,7 16 67 116 46 118 14,1 78 0,3 53 Jmk 63 189 68 219 41 239 14,2 66 Hjampis 73 29 5,5 66 77 38 41 145 14,3 39-0,2 131 Kiruna 68 99 73 120 38 255 14,3 45 Lae 73 28 0/2 130 75 55 39 152 15,1 6 1,2 5 Pajala 73 24 79 29 44 22 15,1 4 Vks 65 88 0,3 128 69 108 37 158 14,0 79-0,1 108 Gällivare 68 88 69 203 44 193 14,2 50

Avser nybörjare hösten 2010 och som lämnar gymnasieskolan våren 2013 Skola A5 Totalt A5 Arbete A5 Studerar A5 Högsk./univ. Andel Rank Andel Rank Andel Rank Andel Rank Boken 59 182 37 34 20 188 Jmk 63 211 38 35 21 238 Hjampis 81 13 59 4 5 167 17 196 Kiruna 81 5 57 1 4 258 19 259 Lae 61 176 30 93 22 176 Pajala 71 70 40 23 23 217 0 4/r & Vks 76 33 54 5 4 168 18 195 Gällivare 72 53 50 2 4 259 18 268

Nettokostnad samt standardkostnad och avvikelse från standardkostnad 2013 (tidigare 3års medel) Skola Bl Bl Rank B2 ' / '--v ' B3 Cl C2 Jokkmokk 138 349 262 122 182 +13,3 % Kiruna 107 000 74 118 835-10% Pajala 131902 239 132 062-0,1 % Gällivare 156 190 281 116 324 +34,3 %

Övergripande analys Starka områden - Al, Al modellberäknat, A1B d.v.s. indikatorer kopplade till genomströmningen - A4, A4 modellberäknat värde d.v.s. indikatorer för betygspoäng - A5 indikatorn för andel ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden Svaga områden - A3 indikatorn för andel med grundläggande behörighet till universitet och högskola - A5 indikatorerna för andel som studerar på högskola, universitet eller annan studiemedelsberättigad utbildning ex. Komvux eller Folkhögskola. Detta slår även igenom på A5 indikatorn för de som antingen studerar eller är etablerade på arbetsmarknaden Analys Mycket glädjande att genomströmning och betygsmeritvärden ligger så här högt i jämförelse med andra skolor. Att indikator A3 är låg är en direkt effekt av Gy2011 och det faktum att vi har så många elever som väljer yrkesförberedande program. Högt värde för indikator A5, andel i arbete, speglar tillsammans med A5, andel som studerar, dels det faktum att vi har många elever på yrkesprogram men framförallt den lokala arbetsmarknaden just nu. Intressant att skolresultatet i väldigt många fall är bättre än kommunresultatet!

Kostnader för BD kommunerna Kommun Kostnad Bl, 2014 Nettokostnad 2015 Standardkostn. 2015 Avvikelse B2, 2014 2015 Arjeplog 156 035 216 696 131231 + 47,2 % +65,1% Arvidsjaur 157 406 166 954 133 112 + 38,9 % +25,4% Boden 103 445 108 250 113 242 + 0,7 % Rank 2 BD -4,4% Gällivare 123 084 156 190 116 234 +15,6 % +34,3% Haparanda 116101 132 061 126 459 + 6,7% Rank 5 BD +4,4% Jokkmokk 113 014 138 439 122 182 + 2,4 % Rank 9 BD +13,3% Kalix 132 250 148 500 129 989 + 19,0% Rank 10 BD +14,2% Kiruna 105 256 107 000 118 835 + 0,9 % Rank 1 BD -10,0% Luleå 99 998 108 699 110 507 + 0,3 % Rank 3 BD -1,6% Pajala 128 533 131 902 132 062 + 7,7% Rank 4 BD -0,1% Piteå 108 434 120 506 115 124 + 3,2 % Rank 6 BD +4,7% Älvsbyn 131 288 129 212 120 973 + 20,3% Rank 7 BD +7,0% Överkal ix 139 337 161 157 131084 +16,9 % +22,9% r! r-\.. i_ ii r no-j. rr r\ o/ n~^l, o nn. r\ i n/

LKF kommunerna Kommun Kommuntyp Exempel Gällivare Jokkmokk Kiruna Varuproducerande kommuner Turism- och besöksnärings kommuner Kommuner i glesbefolkad region Gullspång, Sandviken Gotland, Lysekil Mora, Sunne Pajala Glesbygdskommuner Ljusdal, Årjäng n ^

Mötesplanering Lapplands Gymnasium våren 2016 AU Gymnasienämnd Ort Tid Torsdag 4/2 Videokonferens 15.00 Torsdag 18/2 Gällivare 9.30 Onsdag 30/3 Videokonferens 15.00 Torsdag 14/4 Pajala 10.00 Onsdag 1/6 Videokonferens 15.00 Onsdag 15/6 Kiruna 10.00 Utbildningar Innehåll Ort Tid Ordförandeberedningar 1 vecka före AU Enligt uppdrag B-0 Ström, gymnasiechef www.lapplands.se LAPPLANDS GYMNASIUM ifcls : : l!v?