Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet



Relevanta dokument
Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Den makroekonomiska politikens mål. Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning

Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år

Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen

EPORT ON THE UROPEAN ECONOMY 2007 EEAG EUROPEAN ECONOMIC ADVISORY GROUP AT

Allmän makroekonomisk bedömning

Tillväxt genom mer arbete

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Satsa på infrastrukturen en lösning på många utmaningar

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Det ekonomiska läget i Europa - Maj Jan Bergstrand

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

EPORT ON THE UROPEAN ECONOMY 2007 EEAG EUROPEAN ECONOMIC ADVISORY GROUP AT

Att lära av Pisa-undersökningen

Delårsinformation HL Display-koncernen januari - juni 2012

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Näringslivets syn på FoU och innovationer

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland. John Hassler februari 2014

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? John Hassler Mars 2015

PTS främjar konkurrensen på bredbandsområdet.

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Trafikverkets. Nytt trafikverk, ny. Susanne Ingo

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

SIFO Radioundersökningar Rapport II 2008

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Slakten av svin minskade under januari december 2006

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter

Hur gör man på friska arbetsplatser?

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren

Allt som krävs för en ren, säker och effektiv fordonsverkstad

Åsa Löfström docent em.

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

Ett nytt Sverige hur genomförs tillväxthöjande reformer? Andreas Bergh, Fil dr och välfärdsforskare

Konsumentprisets fördelning

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation

Vad vet vi om pensionssystemets effekter på de äldres arbetskraftsdeltagande i Sverige? Ingemar Svensson Försäkringskassan

Lång sikt: Arbetslöshet

INVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

HPV-vaccinationsprogram: Vilka är de förväntade effekterna och när kommer vi att kunna se dem?

SIFO Radioundersökningar. Rapport II 2007

SVCA:s årsrapport 2013

SUUNTO SK-8 DIVE COMPASSES ANVÄNDARGUIDE

Rapport från kommissionen visar att över 250 miljoner EU-medborgare använder Internet regelbundet

F8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspoli5k

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Världsekonomin och vi - December Jan Bergstrand

Värmeväxlare - Terminologi. Heat exchangers -Terminology

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,

7RWDOXQGHUV NQLQJDY6YHULJHVKRWHOOVWXJE\DUYDQGUDUKHP RFKFDPSLQJSODWVHU. (WWEUDnUI UVDPWOLJDERHQGHIRUPHU

Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Använd dig av fördelarna i Norgrens unika On-line tjänster!

Finanspolitik, budgetunderskott och den ekonomiska krisen. Lars Calmfors SNS, Paris 23/3 2010

Vad händer på fiberfronten?

Planera, bygg, väx. En guide till hur man lyckas med Nu Skins affärsmöjlighet

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Sveriges sysselsättningsproblem i ett internationellt perspektiv

Magnus Angermund Board Member FTTH Council Europe

scales - översikt Mikael Exempel Testdatum: Rapport framtagen: Online Assessment Online Assessment

EUROPEAN ECONOMY 2006

Made in Sweden?

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9876

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11987

SVENSK STANDARD SS-EN

Är full sysselsättning

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9706

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

ORVESTO Näringsliv 2008

ORVESTO Näringsliv 2008

Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhället?

SVENSK STANDARD SS-ENV

Mötesplats Open Access april 2007

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN 978

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 14534

SVENSK STANDARD SS-EN

Receptet för framgångsrik livsmedelsexport. 15 Januari 2014

SVENSK STANDARD SS-EN 828

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN 299

Transkript:

Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet

Standardised Unemployment Rates, Percentages of Labour Force 18 1970-2006 % % 18 16 14 Finland 16 14 12 10 8 6 Euro area 12 10 8 6 4 2 Sweden Denmark 4 2 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Note: For Denmark and the euro area, standardised unemployment rates for earlier years have been constructed from non-standardised unemployment rates by adjusting these for differences in overlapping five-year averages. The 2006 unemployment figures have been obtained by adjusting non-standardised figures from OECD (2006d), for differences in overlapping five-year average between non-standardised and standardised series. Source: OECD (2006d). 0

85 80 Employment Rates, Percentages of Working-Age Population 1970-2005 % % Sweden Denmark 85 80 75 75 70 70 65 60 Euro area Finland 65 60 55 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 55 Note: Incomplete LFS time series have been complemented with data from the Economic Outlook Database. Differences in levels have been accounted for by adjusting for differences in five-year-averages. Sources: OECD LFS and OECD Economic Outlook Database.

Protecting jobs with employment legislation is definitely detrimental to employment, whereas protecting workers with unemployment insurance is potentially useful for employment André Sapir (2005)

Vad säger empirisk arbetsmarknadsforskning generellt? Graden av anställningsskydd nästan aldrig förklaringsvariabel i panelstudier för OECD-länderna av arbetslöshet/sysselsättning - effekterna på job creation och job destruction tar ut varandra Men graden av anställningsskydd påverkar arbetslöshetens fördelning - lägre arbetslöshet för äldre men högre för yngre av strikt anställningsskydd - längre arbetslöshetstider och högre långtidsarbetslöshet Överväldigande stöd för att generös arbetslöshetsersättning ökar arbetslöshet och minskar sysselsättningen - studier av enskilda individers arbetslöshetsstudier - panelstudier för OECD-länderna

Ljungkvist-Sargent (2006): teoretiska modellberäkningar Graden av turbulens : med hur mycket reduceras de arbetslösas produktivitet? Låg turbulens: striktare anställningsskydd minskar (friktions)arbetslösheten Hög turbulens: strukturarbetslöshet förklaras av samspel mellan turbulens och arbetslöshetsersättning - effektiv ersättningsgrad (ersättning/ny lön) blir mycket högre än formell ersättningsgrad (ersättning/tidigare lön) - striktare anställningsskydd kan nu öka arbetslösheten om ersättningsgraden är hög - orsak: med hög ersättningsgrad kan inte kostnaderna för högt anställningsskydd betalas genom lägre löner

Reformintensitet i Danmark 1982-2003 (skala 1-100) Aktiv arbetsmarknadspolitik 55,8 Arbetslöshetsförsäkring 42,3 Lönebildning 27,3 Pensioner 25,0 Arbetstidsflexibilitet/deltid 16,7 Skatter/socialförsäkringsavgifter 12,5 Anställningsskydd 10,0 Källa: Brandt, Burniaux och Duval (2005)

Denmark: Average gross unemployment benefit replacement rate 70 65 60 55 50 45 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

2000 1600 1200 800 400 0 Average annual hours worked per person of working age, 2004 Switzerland Japan US Australia Portugal UK Sweden New Zealand Finland Denmark Austria Ireland Greece Spain Netherlands Germany Italy France Belgium South Korea

Är lågt anställningsskydd bra för produktiviteten? Rimlig hypotes - lättare för företagen att förändra arbetsstyrkan och dess sammansättning - hot om avsked av lågproduktiv arbetskraft - men svagare incitament investera i de anställda En serie OECD-studier (produktivitet, FoU, entry rates för nya företag) - visst, men inte överväldigande stöd, för positiva effekter av lågt anställningsskydd - svagare stöd eller omvända resultat om hög grad av samordning av lönebildningen Men Danmark har till skillnad från Sverige haft svag produktivitetsutveckling under senare år - Danmark: 1,6 procents tillväxt av BNP per timme 1995-2004 - Sverige: 2,5 procents tillväxt

Lärdomar från Danmark Svagt stöd för att lågt (minskat) anställningsskydd är en väsentlig faktor bakom sysselsättningsutvecklingen Huvudförklaringarna är mindre generös arbetslöshetsförsäkring och högre krav på de arbetslösa Förändringarna kunde genomföras i förmånligt konjunkturläge och med stöd av finanspolitiken Multipla jämvikter arbetslöshetsersättning-arbetslöshet - generös ersättning är under vissa förhållanden förenlig med låg arbetslöshet (kontroll av de arbetslösa via arbetsmarknadspolitiken) - men om arbetslösheten en gång stigit kan det krävas försämringar för att komma tillbaka till låg arbetslöshet - en sänkning av arbetslösheten kräver förändringar av arbetslöshetsförsäkringen men dessa kan vara begränsade - lägre ersättningsnivåer och högre krav på de arbetslösa är komplement och inte substitut

Varför har flexicurity-myten spridits? Man letar alltid efter enkla lösningar? Trevlig kompromiss mellan marknad och välfärdspolitik ( flexibility och social security ) För länder med problem är gräset alltid grönare någon annanstans Danska politiker har intresse av att marknadsföra sig Uppfattning som etablerats blir lätt självförstärkande